Får man återskapa andras konstverk i kommersiellt syfte?

2020-05-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Om jag gör en 3d model av en verklig designmöbel eller vas eller en servis. och den är väldigt lik orginalet och jag använder denna i en film eller ett spel eller säljer modellen som ett 3d verk i sig själv . kan detta anses inskränka på mönsterkydd eller upphovsrätt?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Upphovsrätt regleras i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (förkortat URL), och mönsterrätten regleras i mönsterskyddslag (1970:485) (förkortat ML). Jag kommer först gå igenom de upphovsrättsliga aspekterna av din fråga, för att sedan gå in på frågan om mönsterrätt.Kan en vas, möbel eller servis vara skyddade av upphovsrätt?En vas, möbel eller servis kan vara alster av brukskonst som omfattas av Upphovsrättslagen enligt 1 kap.1 § 6 punkt URL vilket enligt 1 kap. 1 § 1 stycket URL ger upphovsrättsinnehavaren diverse ensamrätter som jag återkommer till.Hur uppnås upphovsrättsligt skydd?För att ett verk ska uppnå skydd enligt URL krävs att kvalifikationskriteriet uppnås. Inom upphovsrätten talar man om verkshöjd, som enligt Svensk praxis fastställs vid det då ett verk är höjt till en viss grad av självständighet och originalitet. Enligt målet Infopaq C-5/08 så uppnås detta då verket kan ses som upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Detta är enligt Painer-målet för handen när konstnären kunnat uttrycka sig genom fria och kreativa val. Dubbeslakapandekriteriet är en hjälpregel vid bedömningen av verkshöjden. Om ett alster kan bli föremål för oberoende dubbelskapande så uppnås inte kraven på verkshöjd.När uppkommer och upphör upphovsrätten?Skyddet för upphovsrätten uppkommer formlöst och upphör 70 år efter det år upphovsmannen gått bort, detta enligt 4 kap. 43 § URL.Vad är skyddsomfång?Ju mer originalitet ett verk har, desto större är dess skyddsomfång, så det ovan nämnda dubbelskapandekriteriet kan även användas för att bedömma hur omfattande skyddet ska vara. Om ett återskapande av ett verk faller inom skyddsomfånget talar man om upphovsrättsintrång. Vad beträffar brukskonst så ska ledning tas ur mål PMT 11062-16. Enligt det målet så är den fysiska gestaltningen av en produkt i centrum för bedömningen av om det är ett bruskkonstalster. Större originalitet medför större skyddsomfång, men brukskonstalster brukar ha ett tämligen snävt skydd på grund av att funktionen av verket sätter utformningens gränser. Med andra ord: det finns ett skydd för brukskonstalster såsom en vas eller en möbel, men skyddet är inte så vitt med tanke på det begränsade utrymmet för kreativ variation som konstformen tillåter.Vi kan anta att de alster som du nämner uppnår kravet på verksöjd för brukskonst enligt ovan.Vad innebär upphovsrättsskyddet?Upphovsrättsinnehavaren, dvs. skaparen av verket, har en ekonomisk ensamrätt enligt 1 kap. 2 § URL att uteslutande få förfoga över verket och framställa exemplar och tillgängliggöra dem för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick. Krasst uttryckt omfattar den ekonomiska ensamrätten all kapitalisering av det upphovsskyddade verket.Skaparen har även en ideell ensamrätt, innebärande att hens namn ska anges vid tillgängliggörande av verket enligt 1 kap. 3 § 1 stycket URL, samt att hens konstnärliga anseende inte får kränkas genom att verket ändras. Verket får inte heller framkomma i sådana sammanhang som uphovsmannen kan anse verka stötande eller kränkande för henom. Exempel på detta är reklam, våldsamma spel etc.Riskerar du att begå upphovsrättsintrång?Av din fråga framgår att dina återskapanden är väldigt lika originalen, varför det troligtvis är fråga om så påfallande likhet som krävs för att det är fråga om intrång i upphovsrätten.Vilka sanktioner kan bli aktuella vid upphovsrättsintrång?Eftersom de inte uttryckligen efterfrågats kommer jag redogöra för två sanktioner i punktform.- Böter/Fängelse, 7 kap. 53 § URL- Skadestånd, 7 kap. 54 § URLKan en vas, möbel eller servis vara skyddad av mönsterrätt?En vas, möbel eller servis kan skyddas av mönsterrätt enligt 1 § ML, eftersom skyddet avser en produkt eller produktdels visuella utseende. Med mönster avses en produkts utseende som bestäms av själva produktens former, ytstrukturer eller material, 1 § 1 punkt ML. Uppräkningen är dock inte uttömmande. Hur uppkommer mönsterskyddet?För att skyddas som ett mönster krävs att mönstret är nytt och särpräglat, se 2 §, 3 § och 3a § ML. Mönstret ska enligt huvudregel även registreras för att uppnå skydd, men det finns även ett snävare skydd för oregistrerade mönster som jag återkommer till nedan. Jag kommer att anta att de mönster du exemplifierat har skyddats genom registrering. Även om de inte är registrerade så finns emellertid upphovsrättsskyddet kvar efterom det uppkommer formlöst.Om formgivaren registrerar mönstret ger det innehavaren av mönsterrätten en ensamrätt till i princip all användning av mönstret. I 5 § ML finns en lista över utnyttjanden som omfattas av ensamrätten. Denna lista omfattar bland annat rätten att tillverka, bjuda ut, marknadsföra eller in- och utföra verket från sverige. Det finns flera skyddade rätter i paragrafen, och den är inte uttömmande.Hur omfattande är mönsterskyddet?Ett registrerat mönster är skyddat mot varje annat mönster som inte ger gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret, 5 § 2 stycket ML. Vid bedömningen av mönsterrättens skyddsomfång ska hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret.Sammanfattningsvis och något förenklat kan det konstateras att i princip all användning av mönstret är skyddat. Om mönstret är registrerat så gäller skyddet mot alla andra mönster som ger ett liknande helhetsintryck som det skyddade mönstret. Om mönstret är oregistrerat så omfattar skyddet i princip endast skydd mot kopior. När upphör mönsterskyddet?Mönsterskyddet gäller i 5-årsperioder och kan förnyas fyra gånger, innebärande att det upphör efter totalt 25 år, 24 § 1 stycket ML. Det kan alltså vara så att något eller några av de verken som du vill återge inte längre är skyddade av mönsterrätten, men det innebär inte att upphovsrätten gått ut. Riskerar du att begå intrång i någon annans mönsterrätt?Om antagandet om att de mönster du framhållit uppnår kraven för mönsterrättsligt skydds så finns det en risk att du begår mönsterrättsintrång om du återger dem. Eftersom jag inte vet hur dessa mönster ser ut eller hur du återgivit dem så är detta dock inte ett skarpt uttalande, men med grund i att du anför att de är "väldigt lika" så får min bedömning ändå landa i att det är fråga om intrång.Vilka sanktioner kan bli aktuella vid mönsterintrång?Enligt 35 § ML riskerar den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i någon annans mönsterrätt (mönsterintrång) böter eller fängelse i högst två år. Det finns fler sanktioner men eftersom sanktioner inte efterfrågats nämner jag enbart denna. Hur kan man undvika att begå upphovsrätts- eller mönsterintrång?Mina svar ovan har utgått från antaganden om att de angivna verken är skyddade av respektive immaterialrätt. Ett konkret råd jag kan ge dig är att bortse från dessa alster och istället skapa dina egna. Om du behöver använda just dessa verk föreslår jag att du kontaktar respektive rättighetsinnehavare och försöker få till stånd licensavtal med dem. Om skyddstiden upphört föreligger inga hinder mot att framställa verken och använda dem i spel eller filmer.Jag hoppas detta besvarar din fråga. Tveka inte på att höra av dig om någonting är oklart eller om du har fler frågor!

Bearbetning eller ett nytt verk?

2020-05-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag är precis i startgroparna med en webbshop. På denna shop ska jag sälja ett antal olika produkter. Bla a böcker och en exklusiv typ av "poster" där framställningen kallas för Fine Art Print (ibland också Giclée-tryck). Jag har några konstnärer som nu jobbar fram lite olika alster som ska säljas. Från en av konstnärerna har jag beställt en "bokhög". Dvs en bild på en hög med böcker lite slarvigt lagda i en hög med pärmarna i front. Från ett foto jag tagit har konstnären tecknat dessa böcker. På några av dem kan man ana boktiteln. Främst har jag tänkt att använda bilden som en snygg utfyllnad vid presentationen av vissa böcker.Nu blev tavlan så vacker att jag gärna skulle vilja ta med den bland "tavlorna" (posters) och sälja den tillsammans med en mängd andra alster. Finns det något juridiskt skäl till att inte göra detta. Har svårt att se att det skulle krävas tillstånd från förlag/författare för att ge gratisreklam till aktuell bok.
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mitt korta svar på din fråga är att det är tillåtet för dig att använda detta motiv till försäljning av dina posters, jag kommer nedan att redogöra vad jag grundar min bedömning på och även utveckla för vad som gäller vid immaterialrättsliga frågor.Frågor gällande upphovsrätt regleras i Upphovsrättslagen (URL).Vad kan få upphovsrättsligt skydd?Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket detta gäller för en del olika typer av konst och alster, som bland annat; skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, musikaliskt eller sceniskt verk, alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller verk som har kommit till uttryck på något annat sätt, 1 § URL.Detta innebär att det finns möjlighet att få upphovsrättsligt skydd för många olika typer av verk, men däremot finns det ett krav på att verket ska ha verkshöjd, självständighet och originalitet. Sammanfattningsvis ska verket vara konstnärens egen intellektuella skapelse samt uppfylla dubbelskapandekriteriet (att verket har tillräcklig verkshöjd, självständighet och originalitet för att någon annan av slump inte gör samma verk).Vad innebär upphovsrätten?Upphovsrätten ger rätt till två olika delar; förfoganderätten (ekonomiska rätten) och den ideella rätten. Med förfoganderätten innefattas rätten att; göra exemplar av verket, framföra verket, överföra verket, sprida verket och visa upp verket, 2 § URL. Den ideella rätten innebär främst att upphovsmannen har rätt att bli angiven som upphovsman när verket framförs eller används och denna rätt behålls alltid av upphovsmannen, 3 § första stycket URL. Vidare innebär den ideella rätten även rätten att verket inte ändras i den mån att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. Inte heller får verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen, denna rätt brukar benämnas som respekträtten, 3 § andra stycket URL.Kan man få upphovsrätt för en bearbetning av ett annat verk?Ett verk som har upphovsrättsligt skydd kan översättas eller bearbetas och därefter kan det nya verket få upphovsrättsligt skydd, med däremot kommer det nya verket inte kunna inskränka originalverkets upphovsrättsliga skydd. Detta innebär att för att få kopiera eller framföra ett bearbetat verk måste man ha tillstånd från originalupphovsmannen, 4 § första stycket URL. Om verket däremot är tillräckligt särpräglat och skapats i fri anslutning till originalverket och därigenom åstadkommit ett nytt och självständigt verk är upphovsrätten till detta verk ej beroende av rätten till originalverket, 4 § andra stycket URL. I ett rättsfall gällande samma fråga hade en konstnär använt ett fotografiskt verk som förebild när han gjorde en oljemålning. Det fotografiska verket omvandlades i sådan utsträckning att konstnären åstadkom ett nytt och självständigt konstverk. Hans förfogande över målningen utgjorde därmed inte intrång i upphovsrätten till det fotografiska verket, NJA 2017 s. 75 (Svenska syndabockar). SammanfattningFörst och främst bör man se om föremålet i konstverket är upphovsrättsligt skyddat, vilket i detta fall är bokryggar där boktitel och författare kan anas. Vanligtvis kan inte upphovsrätt ges för verkets ämne alltså uppgifter om fakta som presenteras i verket, vilket det i detta fall är genom att författaren och bokens innehåll presenteras på bokryggen. Vidare bör man se om detta konstverk är en bearbetning av böckerna i fråga eller om konstverket bör betraktas som ett nytt självständigt verk. I detta fall är min bedömning att konstverket är tillräckligt särpräglat och originellt att det bör betraktas som ett nytt verk med en egen upphovsrätt som inte kräver tillstånd av böckernas upphovsmän och där konstverket kan utnyttjas fritt av dig för försäljning. Slutligen bör man med hänsyn till rättsfallet angivet ovan betrakta detta konstnärliga verk som ett självständigt.Sammanfattningsvis är det min bedömning att verket i fråga ett konstnärligt verk som är tillräckligt särpräglat och originellt för att betraktas som ett nytt verk där upphovsrätten är oberoende av originalverkens upphovsmän. Detta innebär att för ditt nya verk innehar du den ekonomiska rätten för att kopiera och sälja detta konstverk, och därmed finns det i min mening inte något juridiskt skäl till att inte sälja tavlan. Om något är oklart eller behöver förtydligas är du varmt välkommen att återkomma till mig på Arian.Shadmehr@Lawline.se.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man hävda rätt till en icke-skyddad produkt som en konkurrent tagit?

2020-05-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,har utvecklat en produkt som nu en konkurrent har kopierat. Jag har inte mönsterskyddat produkten. Kan jag i alla fall hävda rätten till den och få honom att sluta med sin produktion o försäljning?
Liv Stålhammar |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom jag inte vet huruvida din konkurrent har mönsterskyddat produkten för egen del eller inte har jag valt att både svara på hur du ska gå vidare i det fall som produkten inte blivit registrerad av din konkurrent och hur du ska gå vidare om produkten har blivit registrerad av din konkurrent. Hur gör du om konkurrenten inte har mönsterskyddat produkten?Till att börja med bör du undersöka ifall din konkurrent har mönsterskyddat produkten. Om din konkurrent inte har gjort det kan du mönsterskydda produkten och problemet är löst, då du får ensamrätt för produkten (1a § mönsterkyddslagen). Att produkten redan finns ute på marknaden utgör inget hinder för registrering av mönsterskydd förutsatt att den inte har funnits på marknaden i mer än 12 månader och att det kan bevisas att mönstret gjorts känt av formgivaren, dvs dig själv, eller som i ditt fall om någon har fått tag på dina uppgifter och börjat använda mönstret (3a § mönsterskyddslagen). Hur gör du om konkurrenten har mönsterskyddat produkten?Om din konkurrent har mönsterskyddat produkten blir det lite krångligare. Under vissa förutsättningar får Patent och Registreringsverket häva ett mönsterskydd om det funnits vissa hinder mot mönsterskyddet (31 § mönsterskyddslagen). I ditt fall är det aktuellt att hävda bättre rätt till mönstret och att din konkurrent inte är den berättigade formgivaren (31a § punkt 1 mönsterskyddslagen), alternativt att eftersom du skapade produkten först är inte konkurrentens produkt en "nyhet" såsom lagen föreskriver som krav för registrering (2 § stycke 2 mönsterskyddslagen). Då måste du väcka talan inom ett år från det att du fick kännedom om att din konkurrent mönsterskyddat produkten och när konkurrenten började sälja produkten. Jag vet inte hur domstolen skulle ta emot en yrkan på hävning, men tidigare har Högsta domstolen sagt i praxis att en hävning kan vara aktuell om ett mönster först kommit ut på marknaden och någon annan sedan registrerar ett identiskt mönster (NJA 2009 s. 695). Detta är helt i linje med att yrka på hävning av mönsterskyddet till följd av att det inte längre är en nyhet, såsom jag beskriver i ovanstående stycke. Sammanfattningsvis Börja med att kolla upp huruvida produkten numera är mönsterskyddad eller inte. Om den inte är det så registrerar du produkten. Förutsatt att den är mönsterskyddad kommer du vara tvungen att ta detta vidare till domstol; då kommer du få yrka på att det är du som är den rätta formgivaren alternativt att konkurrentens begäran om mönsterskydd ska hävas då den inte uppfyller förutsättningarna på att vara en nyhet. I det fall du går till domstol rekommenderar jag självklart att du anlitar en advokat som kan företräda dig. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Får man ta bilder på böcker och skriva recensioner?

2020-05-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Jag undrar om jag får ta bilder på böcker jag köpt för att sedan recensera de på min blogg. Är det tillåtet? Använder de inte i kommersiellt syfte utan mer som boktips
Liv Stålhammar |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Böcker omfattas av upphovsrätten. När det gäller upphovsrätt är det författaren som har s.k ekonomiska rättigheter och ideella rättigheter. Upphovsrätten gäller fram till 70 år efter författarens död (43 § upphovsrättslagen). Ekonomiska rättigheterDe ekonomiska rättigheterna innebär att ingen annan får framställa egna exemplar och göra dessa tillgängliga för allmänheten (2 § upphovsrättslagen). Med exemplar avses alltså exempelvis att du skriver ut hela boken och ger ut till andra personer. För privat bruk är det dock okej att offentliggöra vissa utdrag från boken eller ta en bild på boken och lägga ut (12 § upphovsrättslagen). Om du exempelvis vill skriva en recension där du använder ett kapitel från boken är detta lagligt. Likaså är det inga problem att ha med citat från boken i din recension (22 § upphovsrättslagen). Eftersom din plan är att recensera utan något kommersiellt syfte är det väldigt liten chans att du överhuvudtaget skulle inkräkta på de ekonomiska rättigheterna. Ideella rättigheterDe ideella rättigheterna innebär att författaren måste namnges när du skriver om boken (3 § stycke 1 upphovsrättslagen). Detta tror jag att du naturligtvis kommer göra dock när du recenserar. Du måste också förhålla dig till den s.k respekträtten (3 § st. 2 upphovsrättslagen). Det innebär endast att du inte får tillgängliggöra verket på ett kränkande sätt. Det skulle exempelvis kunna vara att rita obscena bilder i boken eller liknande och lägga ut en bild på det. Att ge en negativ recension är således inget som strider mot respekträtten. Om det är en känd bok, exempelvis Harry Potter, finns det vanligtvis även varumärkesskydd. Det innebär att du inte får använda det i näringsverksamhet (1 kapitlet 10 § varumärkeslag). Återigen: eftersom du kommer recensera utan kommersiella inslag finns det inga problem. SammanfattningsvisFörutsatt att du fortsätter skriva recensioner utan kommersiellt syfte borde det inte uppstå några problem med att publicera bilder eller citat. Det du framförallt behöver tänka på är att alltid namnge författaren. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Får jag trycka upp ett exemplar av en bok för eget bruk?

2020-05-11 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan jag gå till ett tryckeri och trycka upp en inofficiell översättning av en bok av annan författare i 1 exemplar för eget bruk?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Böcker skyddas av upphovsrätten (1 § URL). Det innebär att det bara är upphovsrättsinnehavaren som har rätt att framställa exemplar av boken (2 § 1 stycket URL). När du trycker upp ett exemplar av boken gör du en sådan otillåten framställning av ett exemplar (2 § 2 stycket URL). Det finns ett undantag som gör att du som privatperson får framställa ett eller några få exemplar av ett offentliggjort verk för privat bruk. När det gäller böcker får dock endast begränsade delar av boken kopieras för privat bruk, exempelvis ett eller några få kapitel (12 § URL). Du får därför inte trycka upp ett exemplar av en hel bok, även om det bara är för eget bruk. SlutsatsNej, du får inte trycka upp en hel bok av en annan författare för eget bruk. Hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar,

Skyddas recept av upphovsrätten?

2020-05-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag tänker sätta ihop en kokbok till mig och min familj och vänner. Tanken är inte att boken ska användas i kommersiellt syfte. Recepten kommer jag att plocka ifrån gamla kokböcker som jag har köpt genom åren, allt ifrån Cajsa Wargs "Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber" från år 1755 till Kerstin Wenströms "Husmoderns kokbok" från år 1938. Jag tänkte lägga med källreferenser för recepten och ur vilken bok jag plockat dem. Hur är det nu med upphovsrätten? Vad ska jag tänka på? Eventuella fotografier på recepten har jag tagit själv.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! För att något man skapat ska skyddas av upphovsrätten krävs att det uppnår så kallad "verkshöjd" (1 § URL). Man brukar förklara det som att det man skapat ska vara så originellt att en annan person oberoende av en själv inte skulle kunna skapa samma sak på egen hand. Recept brukar vanligen inte omfattas av upphovsrätten. Ingredienslistor och rena instruktioner om tillvägagångssätt uppnår inte verkshöjd och skyddas därför inte av upphovsrätten. Däremot skulle särskilt fantasifulla eller uppfinningsrika formuleringar kunna uppnå verkshöjd och därmed upphovsrätt. Du behöver egentligen inte använda källreferenser till recepten, men om du vill vara på den säkra sidan så skadar det ju aldrig att ha med dem. När det gäller bilder på recepten tolkar jag dig som att du har tänkt fota bilder på recepten själv? Det är klokt tänkt eftersom fotografier vanligen omfattas av upphovsrätten (1 § 5p. URL). Om du hade använt någon annans foton utan lov hade det kunnat vara ett otillåtet intrång i upphovsrätten, vilket är brottsligt (1 kap. 2 § URL samt 7 kap. 53 § 1 st URL). Dock finns det ett undantag som gör att man får använda någon annans bilder utan lov om det endast är för privat bruk (2 kap. 12 § URL). Med privat bruk brukar man mena bruk av en själv samt den närmaste familje-och vänkretsen. Skulle du därför vilja använda någon annans bilder kommer det därför troligtvis inte innebära några problem för dig, men eftersom du redan tänkt fota dina egna bilder så rekommenderar jag att du håller dig till den planen för att inte riskera intrång i upphovsrätten. Sammanfattningsvis ser jag inga problem med att du sätter ihop en kokbok till din familj och dina vänner så länge du fotar bilderna till recepten på egen hand. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skulle du ha några andra funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

När får det ske en avbildning som används i reklam?

2020-05-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |En butik i X har tagit fram ett lokalt öl för att promota stadsdelen X. Ölet säljs i den lokala Ica-butiken. På etiketten finns ett foto på X torg där en matvagn står som säljer mat. Man kan inte urskilja något firmanamn eller person på fotot. Nu känner sig ägaren av matvagnen kränkt och vill ha ersättning för att de använder sig av fotot på ölburken. Jag har uppfattat det så att syftet varit att promota stadsdelen samt att matvagnen ingår i stadsbilden samt att det nog är lönlöst att försöka få ersättning, men innan jag rekommenderar personen i fråga att gå vidare vill jag ha ett råd från er om hur stor chans det vore att få rätt i denna fråga.Tacksam för svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet finns främst en lag som har till syfte att hindra den enskildes integritet och att förebygga ett olovligt utnyttjande av dennes namn eller bild, lagen om namn och bild i reklam. Skyddet för olovligt nyttjande enligt lagen gäller såväl namn som yrkestitlar och yrkesbeteckningar som tveklöst identifierar en avsedd person (t.ex. "statsministern" eller ett känt konstnärsnamn). Med bild avses ett skydd för varje bildåtergivning där en identifierbar individ omfattas. Som du beskriver det (och jag har även letat upp en bild på etiketten för att bilda mig en egen uppfattning), är lagen sannolikt inte tillämplig i fallet. Det krävs att någon identifieras för att lagen om namn och bild i reklam ska vara tillämplig.Det kan däremot eventuellt argumenteras för, även om det å min mening är långsökt, att matvagnen är upphovsrättsligt skyddad. Jag har noterat att vagnen ser något speciell ut (målningar m.m. på den) och det kan då argumenteras för att vagnägaren har ett upphovsrättsligt skydd till den för att den ska anses vara ett konstverk (1 § första stycket p1 upphovsrättslagen, URL). Utgångspunkten är att upphovsrättshavaren har en ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis. (2 § URL). Det kan således utgöra en exemplarframställning att fotografera ett konstverk om det i lagen inte finns något undantag. Det finns exempelvis undantag för framställning av exemplar för privat bruk (när man t.ex. tar en bild av något för privat bruk) (12 § URL). När det gäller konstverk får sådana avbildas om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus (24 § första stycket p1 URL). Byggnader får fritt avbildas (24 § andra stycket URL). Undantaget innebär att ett konstverk, exempelvis en skulptur på torget, får avbildas fritt och kan användas i t.ex. reklam. Ett konstverk som tillfälligt visas på torget får däremot inte avbildas fritt.När det gäller matvagnen kan det som angivet ovan eventuellt argumenteras för att det finns ett upphovsrättsligt skydd. Om det är att anse som ett konstverk får det fritt avbildas om det stadigvarande är placerat på eller vid allmän plats utomhus. Men eftersom det är en vagn är det å min mening tveksamt om det kan anses "stadigvarande placerat". För att få avgjort huruvida matvagnen dels är upphovsrättsligt skyddad, dels om den faller under något undantag eller ej, krävs det i slutändan att upphovsrättshavaren måste gå till domstol. Enligt min bedömning är möjligheten till framgång liten och risken är att det blir kostsamt. För det fall att upphovsrättshavaren går till domstol och inte når framgång med sin talan, riskerar han att bli betalningsskyldig för såväl sina egna som motpartens rättegångskostnader.Om något är oklart eller ni, trots rekommendationen ovan, vill gå vidare med ärendet och anlita en av våra jurister, är ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fått förlikningsbrev för fildelning - vad innebär det?

2020-04-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Fick 2 brev med krav på 7 tusen kr var. Anklagad för fildelning av en film som jag har aldrig sett . Dem anger tidpunkten och datum för fildelningen . Tyvärr då var jag på jobbet . Jobbar med barn så det ingen möjlighet att titta på något film under arbetstiden . Barn mellan 3-5 år. Brevet skickat från danska NJORD. Det står att det är förlikningserbjudane annars hotar dem mig med domstol som konsekvens om jag betalar inte in sammanlagt då 14 tusen kr. Breven tänkte jag inte svara på eftersom det är falska bevis på att jag har delat filen . Helt omöjligt . Har inte fildelning program på dator heller.
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad innebär upphovsrättsligt intrång?Den som är mottagaren av ett förlikningserbjudande är anklagad för är ett upphovsrättsligt intrång. Upphovsrätt regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § URL). Upphovsrätten består av den ekonomiska (1 kap. 2 § URL) samt den ideella rätten (1 kap. 3 § URL) till verket.Den som kränker upphovsrätten till ett verk är skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av verket (7 kap. 54 § första stycket URL). Den skäliga ersättningen innebär i praktiken att man måste betala för den användningen som skett utan upphovsmannen samtycke. I det fall intrånget sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska det utöver den förutnämnda skäliga ersättningen även betalas ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. När storleken på ersättning bestäms tas särskild hänsyn till utebliven vinst, vinst som den som begått intrånget eller överträdelsen har gjort, skada på verkets anseende, den ideella skadan och upphovsmannens intresse av att intrång inte begås (7 kap. 54 § andra stycket URL).Ska man acceptera erbjudande om förlikning?I det fall du betalar den summa som stadgas i kravbrevet ingår du ett förlikningsavtal. Precis som det anfördes inledningsvis kommer då parten inte kunna driva det aktuella ärendet vidare till domstol. I det fall du väljer att bestrida kravet finns det en risk att parten väcker talan i domstol. Om du vill bestrida kravet kan du göra det redan nu eller invänta eventuell stämningsansökan.Med vänlig hälsning,