Vad innebär konsumentombudsmannens utökade befogenheter?

2021-04-28 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, vilka är de nya lagrum i två olika lagar ger Konsumentombudsmannen, möjlighetatt göra inköp under dold identitet, s.k. testköp, både i fysiska butiker och på nätet för att itillsynen kontrollera att en näringsidkares marknadsföring inte är otillbörlig eller använderoskäliga standardavtalsvillkor gentemot konsumenter.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.De aktuella lagändringarna du undrar över träder ikraft den 1 juli 2020 och berör marknadsföringslagen (MFL) och avtalsvillkorslagen (AVLK). Syftet med lagändringarna är att anpassa den svenska rätten till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den 12 december 2017 (konsumentskyddsförordningen).Lagändringarna innebär bland annat att behöriga myndigheter ska kunna göra köp under dold identitet (s.k. testköp) samt att en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på nätet ska kunna föreläggas att ta in ett varningsmeddelande som syns vid besök på webbplatsen.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Tolkning av Marknadsföringslagen

2021-02-15 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Om ett bolag bryter mot marknadsföringslagen så kan en marknadsstörningsavgift att krävas. Det står däremot 31 §, 4e stycket i marknadsföringslagen på lagen.nu att "Riktas talan mot flera näringsidkare ska avgiften fastställas särskilt för var och en av dem."Betyder detta att bolaget måste betala avgiften för varje gång de har brutit mot lagen, dvs hur många kunder som blivit lurade? Eller menar dom något helt annat?
Oscar Hedengran |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du vill veta hur 31 § fjärde stycket Marknadsföringslagen ska tolkas.Tolkning:Stycket ska förstås som att om fler näringsidkare är ansvariga för överträdelsen, ska avgiften bestämmas individuellt för vardera av näringsidkarna. Det har således inget med antalet kunder som eventuellt blivit lurade att göra.Vid ytterligare frågor är du välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar

Jämföra sig med konkurrent i reklam

2021-01-22 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Min fråga är om man får ha med andra konkurrenters namn i oneliner. Det är följande oneliner som vi tänkt att använda oss av:Utmanaren till (konkurrentens namn). Lägre priser. Testa!Är det okej rent juridiskt?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att ni har för avsikt att använda er oneliner i marknadsföringen för ert företag. Allmänt om jämförande reklamAtt peka ut en konkurrent och jämföra sina priser med dennes klassas som jämförande reklam och regleras i 18 § marknadsföringslagen. Jämförande reklam är som utgångspunkt tillåtet men det krävs att man uppfyller alla kraven i bestämmelsen. Man får i sin reklam peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen:1. inte är vilseledande,2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken,5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken,6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, företagsnamn eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller företagsnamn.Bedömningen i ert fall Det är svårt att ge ett säkert svar då jag inte vet något om vad det är för produkt det rör sig om eller hur er reklam ska utformas i övrigt. Om ni ska ange att er produkt är billigare än konkurrentens är det viktigt att den informationen är sanningsenlig, opartisk och saklig. De största riskerna jag ser med er formulering är att det skulle kunna betraktas som misskreditering eller renommésnyltning. Misskreditering är att man i sin reklam nedvärderar konkurrenter. Renommésnyltning innebär att man knyter an till en annan näringsidkare för att ens egna produkter ska förknippas med dennes goda rykte. För att vara på den säkra sidan skulle jag råda er att undvika att peka ut en konkurrent och göra en jämförelse med denne.Jag hoppas att ni fick svar på er fråga, annars är ni välkomna att höra av er igen!Vänliga hälsningar,

Upplysningsplikt eller skyldighet att informera om kommande kampanjer

2020-12-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag köpte ett par gaming hörlurar och en högtalare två dagar innan julafton på mediamarkt. På juldagen sänkte de priset på dessa produkter till jätte fina priser. Jag önskar att jag fått information om att de skulle sätta ner priserna och hade vänligen väntat med att köpa de. Nu har vi såklart öppnat produkterna men har kvar kvittot. Min fråga är då om det finns någon upplysningsplikt eller skyldighet att informera om kommande kampanjer som infaller inom två veckor? Hoppas ni kan ge mig svar.
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar att din fråga berör företagets informationsskyldighet när det kommer till marknadsföring av rabatter och erbjudandet. Det regleras i marknadsföringslagen (MFL) och det finns tyvärr inga skyldigheter för företag att informera kunder om kommande kampanjer.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Företag publicerade bild utan samtycke

2021-03-08 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag gjorde för ett litet tag sedan ett skönhetsingrepp på en klinik. Nu två månader efter får jag av en vän reda på att de har lagt upp bilder på mig på bolagets instagram med över 30 000 följare. Bilden har legat uppe i över en månad och jag har absolut inte gett mitt samtycke att publicera en bild på hela mitt ansikte. När jag kontaktar bolaget erkänner de att det måste blivit en miss och vill erbjuda mig rabatt på nästa behandling. Jag önskar givetvis bli kompenserad för detta och undrar lite vad som gäller?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Får företaget använda bilden på dig?Du skriver att företaget har lagt upp bilder av dig på sin instagram. Enligt svensk lag måste en näringsidkare som använder annans namn eller bild när de marknadsför sig själva (1 § lag om namn och bild). Eftersom företaget lagt upp bilden på sin instagram uppfattar jag situationen som att de genom att visa upp resultatet av din behandling marknadsför sig själva och sina tjänster. Det är alltså inte okej för företaget att använda bilden på dig utan ditt samtycke. Företaget kan bli skyldiga att böta eftersom de lagt upp bilden utan ditt samtycke (2 § om namn och bild i reklam). Detta förutsätter dock att de agerat "oaktsamt", d.v.s att företaget varit vårdslöst och/eller slarvigt. En helhetsbedömning görs för att bedöma om företaget agerat oaktsamt. I det fall företaget agerat med oaktsamhet (eller helt medvetet) kan de alltså bli dömda för brott. Vad gäller angående kompensationen?Oavsett om företaget bedöms ha agerat oaktsamt eller medvetet har du rätt till kompensation (3 § lag om namn och bild i reklam). Om företaget inte har betett sig brottsligt har du rätt att få ut ersättning på grund av bildens rent ekonomisk betydelse. Exempelvis avses då vad du skulle ha fått i arvode för att modella för företaget. Jag kan inte ge dig ett definitivt svar på vad du kan tänkas få för kompensation, då man i praxis främst haft fall där kändisar blivit drabbade. Bl.a Björn Gustafsson, Ingvar Oldsberg och Stefan Holm. Dessa har fått mellan 75 000- 300 000 kr (NJA 1999 s. 749, mål T 3559-09 och mål T 6379-15). MEN detta beror förstås på att de är kända sedan tidigare; vidare har deras ansikte används på faktiska fysiska objekt; något som inte skett i ditt fall. Man kan också ifrågasätta om spridningen av bilden kan ha inverkan på vad man får för kompensation. Om företaget har betett sig oaktsamt/medvetet när de publicerade bilden har du både rätt att få ersättning på grund av den rent ekonomiska betydelsen, men också på grund av lidande och andra omständigheter som kan ha uppstått för dig (3 § st. 1 lag om namn och bild i reklam). SammanfattningsvisSvaret på din fråga är att företaget har gjort fel, eftersom samtycke krävs vid marknadsföring. Att företaget lagt upp bilden kan till och med vara brottsligt. Du har rätt till ersättning av företaget även om jag inte kan ge dig en exakt summa; detta kan bero på flera omständigheter och en samlad bedömning behöver göras, men generellt syftar ersättningen till vad man skulle fått ut ekonomiskt om du faktiskt erbjudit bilden som en modelltjänst. Det kan vara bra att vara medveten om att den ersättningen som inte utgår p.g.a eventuellt brott är en s.k privaträttslig tvist mellan dig och företaget. Det kommer mycket möjligt behöva lösas i domstol och om du förlorar målet kommer du behöva betala rättegångskostnaderna. Detta kan vara värt att beakta, särskilt med hänsyn till att rättegångskostnaderna kan bli mycket större än vad ersättningen skulle kunna bli. Jag rekommenderar att du kontaktar en jurist som har koll på marknadsföring och konsumenträtt för vidare rådgivning kring situationen. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilseledande marknadsföring

2021-01-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Är det lagligt att säga som säljare att ens företag har en patent på sin teknologi för kunden?Även om patent inte är registrerad inom databaserna PRV, Espacenet och Epoline.
Oscar Rudén |Vilseledande marknadsföringHej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom situationen framstår som marknadsföringsrelaterad på grund av annonseringen/uttalandet kan frågan bedömas utifrån marknadsföringslagen (MFL), inom ramen för vilseledande marknadsföring. Till att börja med ska marknadsföringen stämma överens med god marknadsföringssed, alltså normer som finns till för att skydda konsumenter (5 § MFL). Det är vilseledande marknadsföring om företaget vid marknadsföringen eller vid köpet uppger felaktiga uppgifter om bland annat produktens art, mängd och kvalitet (10 § 2 st. 1 pkt. MFL). Information om mått/storlek på produkten ska stämma med verkligheten.Om marknadsföringen är otillbörlig kan företaget åläggas en rad olika marknadsrättsliga sanktioner, dessa kan du läsa mer om från 23 §-29 § i MFL. Det är dock inga sanktioner som påverkar dig som konsument på något sätt.Hoppas att det var svar på din fråga!

Får jag fota byggnader och liknande och göra reklam för försäljning av fotografierna?

2021-01-03 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Jag är hobbyfotograf och har tänkt börja sälja prints på nätet. De juridiska aspekterna i det kan nog delas upp i två delar:1: Får jag sälja prints som avbildar byggnader, statyer , fordon i form av bilar, spårvagnar och liknande, "strukturer" som lyftkranar eller liknande? Objekten kan antingen vara huvudmotivet och ensamma på bilden eller som en del av en stadsbild eller stadssilhuett.Begreppet prints kan kanske stretchas till posters, canvas och kanske vykort.2. Hur får man göra reklam för prints enligt ovan? Får man marknadsföra dem på sociala medier? Får man marknadsföra dem på annat sätt?Bilderna kommer naturligtvis visas på websidan där själva beställningen kommer göras, finns det restriktioner i samband med det?Tack för hjälpen.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Upphovsrätt kan hindra försäljning Det som främst skulle kunna vara hindret för att sälja sådana prints är att sakerna du nämner kan vara skyddade av upphovsrätt. Upphovsrätten innebär en ensamrätt att exempelvis framställa exemplar av det skyddade objektet (1 kap. 2 § upphovsrättslagen). Du har fortfarande rätt att fotografera objekten om du inte har för avsikt att sälja dem, utan bara tar fotografierna för privat bruk (2 kap. 12 §), men du önskar ju kunna sälja fotografierna. Då beror det på vad det rör sig om. Trots upphovsrättsskyddet får statyer avbildas om de är placerade utomhus på allmän plats och de inte är placerade där tillfälligt (2 kap. 24 § första stycket). Byggnader får fritt avbildas (2 kap. 24 § andra stycket).Angående fordon, lyftkranar och liknande blir utformningen av dina fotografier avgörande och jag kan inte med säkerhet säga om det vore tillåtet eller inte. De kan ha upphovsrättsligt skydd, och för att din avbildning och försäljning inte ska utgöra intrång på upphovsrätten behöver det uppfattas som ett nytt och självständigt verk (1 kap. 4 § andra stycket). Har du endast bearbetat det upphovsskyddade verket genom att fotografera det utan att det uppfattas som ett nytt och självständigt verk har du visserligen upphovsrätt till fotografiet, men du har inte rätt att sprida det till allmänheten utan tillstånd (1 kap. 4 § första stycket). Saker som kan påverka är bland annat hur framträdande objektet i fråga är i bild, om det presenteras i ett nytt och främmande sammanhang, och om exempelvis dess varumärke syns (och hur framträdande det i sin tur är). Man behöver alltså göra en bedömning i varje enskilt fall, och jag kan inte på förhand säga om det skulle vara okej eller inte utan att veta mer om varje enskilt fotografi. Sammanfattningsvis är din verksamhet troligtvis tillåten upphovsrättsligt om fokus är på byggnader och konst på allmän plats, och förekomst av fordon och liknande uppfattas som en mindre viktig bakgrundsdetalj, eller framställs på ett sätt som ger ett helt annat intryck än det ursprungliga objektet. Hur du får göra reklam för dina prints Som utgångspunkt har du frihet när det kommer till hur du vill marknadsföra dina prints. Om du skapat ett verk som inte gör intrång på någon annans upphovsrätt har du upphovsrätt över verket och får visa upp fotografiet, även i samband med reklam. Det du bör vara försiktig med är om andra varumärken eller andra varukännetecken förekommer. Varukännetecken är kännetecken som inte registrerats som varumärken, men ändå inarbetats och blivit känt i kundkretsen (i praktiken kan du ofta tänka att det är samma sak). Om du skulle dra otillbörlig fördel att varumärket förekommer skulle det utgöra varumärkesintrång (1 kap. 10 § första stycket tredje punkten varumärkeslagen). Detsamma gäller om det vore till skada för varumärket.På liknande sätt är marknadsföring otillåten enligt ICC:s (International Chamber of Commerce) regler om du genom din marknadsföring på ett otillbörligt sätt drar nytta av annat varumärkes goda anseende (artikel 15) eller på något sätt misskreditera företag/produkt eller liknande (artikel 12). Lycka till! För att få mer precisa besked rekommenderar jag att du anlitar en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här hos Lawline. Med vänlig hälsning

Vad kom Högsta domstolen fram till i NJA 1999 s. 749?

2020-12-23 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Har en fråga kring rättsfallet NJA 1999 s.749 (https://lagen.nu/dom/nja/1999s749)Tycker det är otydligt vad den slutgiltiga domen blir? Uppfattar det som att den slutgiltiga domen från HD är att framställningen omfattas av tryckfrihetsförordningen men samtidigt så döms J.K och TRE-MAG för 1 § i lagen för namn och bild i reklam och HD fastställer även HovR:ns domslut där det framgår "HovR:n finner i likhet med TR:n dels att utnyttjandet av den aktuella bilden på R.G. inte omfattas av det tryckfrihetsrättsliga skyddet." Vad är det egentligen som J.K och TRE-MAG döms?
Anastasiia Slovak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I NJA 1999 s. 749 hade en tidskrift använt en bild på en känd person tillsammans med en text, tidskriftens logotyp och prisuppgift utan dennes samtycke. Frågan i målet var huruvida återgivningen utgjorde reklam för tidskriften och om ett sådant nyttjande kunde medföra ersättningsskyldighet enligt lagen (1978:800) om namn och bild i reklam.Tingsrättens bedömning Tingsrätten kom fram till att tryckfrihetsförordningen inte begränsar rätten till ingripande gällande åtgärder av "utpräglat kommersiell natur, som inte avser nyhetsförmedling eller åsiktsbildning i samhället". Texten kunde i och för sig utgöra ett omdöme men omdömet i fråga utgjorde ett led i ett rent kommersiellt budskap. Tingsrätten kom därmed fram till att sidan i sin helhet utgjorde kommersiell reklam varför J.K. och TRE-MAG dömdes för brott enligt 2 § lagen om namn och bild i reklam. Hovrättens bedömning Hovrätten som fastställde tingsrättens dom kom också fram till att bilden inte skyddades av tryckfrihetsförordningen och skulle bedömas som ett brott enligt lag om namn och bild i reklam. Högsta domstolens bedömning Högsta domstolen kom fram till att reklam i tryckt skrift i och för sig faller under tryckfrihetskyddet. Däremot ansågs ingripande mot reklamåtgärder av utpräglat kommersiell natur bedömas utanför tryckfrihetsförordningen. Domstolen kom fram till att det var fråga om reklam av utpräglat kommersiell natur varför lagen om namn och bild i reklam tillämpades.Högsta domstolen kom med andra ord fram till att framställningen i fråga inte omfattades av tryckfrihetsförordningen på grund av att reklamen var av utpräglat kommersiell natur och hade ett kommersiellt syfte. Därför kunde J.K och TRE-MAG dömas för brott enligt 2 § lagen om namn och bild i reklam. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,