Kan jag använda företagsnamn hur som helst på en hemsida?

2019-04-26 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man får använda företagsnamn hur som helst? Det är så att jag håller på att skapa en hemsida åt en bekant. Där ville vi egentligen ha bilder på företagens logotyp men efter att ha fått 3 nej från företag så förstår vi att det är rätt känsligt att ha med logotypen.Så hur är det med att ha med deras namn bara? Att vi själva skriver det i vanligt text. Finns det någon lag som säger att vi inte får göra detta?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om varumärken som företagsnamn och logotyper finns i varumärkeslagen (VML).Beroende på vad hemsidan har för syfte så kan reglerna se lite annorlunda ut. I mitt svar utgår jag ifrån att hemsidan marknadsför för något annat. Om detta inte är fallet kan ni i de flesta fall använda varumärkesnamn ganska fritt. Om situationen ändå är oklar är ni välkomna att skicka in en ny fråga!Ensamrätten är begränsadSå länge ett varumärke är registrerat gäller ensamrätten (1 kap 10 § VML). Ditt fall är dock ett sådant som kan falla under begränsningarna av ensamrätten. (1 kap 11 § VML). Marknadsföringen måste även vara förenlig med reglerna i marknadsföringslagen (MFL).Ett illustrerande rättsfallI rättsfallet C-228/03 var omständigheterna liknande det din fråga handlar om. Frågan gällde om det var god marknadsföringssed enligt 5-6 §§ MFL att använda andra varumärken för att beskriva sitt eget. Fallet handlade om försäljning av billigare rakblad som passade till Gilettes rakbladsskaft. Företaget i fråga ville använda Gillettes logotyp eller namn på sina förpackningar. EU-domstolen kom fram till att om det i praktiken är det enda sättet att förse allmänheten med information om det du försöker marknadsföra så är det okej. Det är dock inte okej att ge uttryck för ett affärsmässigt samband genom att, precis som du säger, använda en logotyp. Det ansågs dock godkänt att skriva ut namnen i vanlig text, så länge det var nödvändigt.Är det okej?Så länge det anses nödvändigt att använda de olika företagens namn i ert fall så ska det vara tillåtet att göra det. Kom bara ihåg att ni inte får inge ett vilseledande intryck av samarbetet mellan er hemsida och företagen. Om hemsidan i sig inte är ämnad att göra reklam, utan istället ägnar sig åt exempelvis recensioner, så kan ni använda varumärkesnamnen fritt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Skolfråga marknadsrätt

2019-04-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hejsan jag har en fråga angående marknadsrätt. Jag håller på med detta just nu i skolan och har ett case inom detta område, skulle du kunna hjälpa mig med detta? Det är såhär att min kompis som driver ett företag och säljer idrottsartiklar. Han har köpt in ett par tennisbollar som påminner om ett annat märke vid namnet "Air borne" både i utseende och i kvalitet. Air Borne är ett välkänt varumärke på marknaden och är känd för sin höga kvalitet. Bollarna marknadsförs under en slogan som säger "Air Borne - best in play". Min kompis vill benämna sina tennisbollar "Fair Born" och vill även använda sig av slogan "Fair Born - Best in test?". Eftersom att han anser att hans bollar är bäst i världen. Han menar att dem är självspelande och garanterar felfria slag. han menar även att hans bollar är dem snyggaste på marknaden. "Det går nog bra att marknadsföra dem på det sättet" tänker min kompis. "Bara jag sätter ett frågetecken efter påståendena" Jag ska då försvara min kompis och hjälpa honom ur situationen genom lagar. Har du några tips på hur jag kan fria honom i en rättegång?
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom Lawline inte besvarar skolfrågor, kan jag inte hjälpa dig med din fråga tyvärr. Jag kan istället hänvisa dig till marknadsrättslig litteratur och/eller lagkommentarer. De förklarar hur marknadsföringslagen (2008:486) ska tillämpas i olika situationer. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Är butiken bunden av sitt utbud i skyltfönstret?

2019-02-12 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Jag undrar följande: Om en butik har en vara i ett skyltfönster med ett pris på, kan butiken sedan påstå att inte varan är till salu? Kan dem ändra priset när man väl ska köpa det? T.ex. om det står att en vara kostar 2000 kr kan butiken påstå sen vid betalning att det kostar 3000 kr? Ett utbud är väl till för alla?Mvh
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en butik skyltar i skyltfönstret rör det sig om ett utbud som vänder sig till alla. Företag ska självklart lämna korrekt och tydlig prisinformation om produkter men ett utbud är inte bindande, 9 § avtalslagen. Avtal uppstår först i kassan vid betalning vilket innebär att butiken inte är bunden till de prisuppgifter som finns i skyltfönster eller montrar. Butiken måste däremot informera dig om det rätta priset framme vid kassan där du naturligtvis har möjlighet att ändra dig på grund av att priset är ett annat. Om en prisuppgift blivit fel har butiken alltså rätt att ändra priset innan varan säljs.Att butiker inte blir bundna av priset som framgår i skyltfönstret får däremot inte missbrukas. Om du misstänker att butiken satt i system att felmärkta varor för att locka kunder att köpa varor kan du anmäla butiken till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring. På prislappen ska rätt pris stå men det är fortfarande priset i kassan som gäller när du ska betala.I och med att det rör sig om ett utbud som butiken inte är bunden av kan de påstå att en vara som står i skyltfönstret inte är till salu. Däremot kan du även på den grunden anmäla butiken till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Får ett företag använda en bild i reklam utan tillåtelse?

2019-01-22 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Får foto a bild (företaget) ta en privat bild och göra reklam med den bilden utan samtycke?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag är osäker på om du menar att ett företag använt en vanlig bild eller en bild på en person i sin reklam, därför kommer jag redogöra för båda.Bild på en person i reklamOm jag förstått dig rätt har företaget tagit en bild på en person och därefter använt bilden i reklam utan att fråga om tillåtelse av personen som är på bilden.I sådana fall är det lagen om bild och namn i reklam som tillämpas här och enligt 1 § i lagen nämns att näringsidkaren ska ha samtycke från personen som är på bilden eller personen vars namn ska använda i reklam. Jag vill understryka att lagen inte endast gäller näringsidkaren utan även den som är anställd i företaget 1 § 2 st.Om näringsidkaren uppsåtligen eller varit grovt oaktsam döms denne till böter enligt 2 § där exempel på sådant brott kan vara att reklamen framstår som förtal eller att bilden i reklamen är kränkande mot personen vars bilden är på t.ex. mot personens religion, hälsa m.m.Oavsett om näringsidkaren varit uppsåtlig eller grovt oaktsamhet ska han utge ett rimligt arvode till personen vars bild eller namn syns i reklamen, dvs vederlag utöver boten. Ett rimligt arvode avgörs beroende på omständigheter exempelvis hur mycket personen på bilden brukar ta betalt.Verk eller alster av brukskonst i reklam Om bilden inte är på någon specifik person utan t.ex. ett fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst är det lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 1§ 1 st 5 p. som är tillämplig. Det innebär att personen som skapat verket/brukskonsten har ensamrätt till att förfoga över det 2 § 1 st. URL.Vill någon eller ett företag använda sig utav verket/brukskonsten på något sätt måste denne fråga om tillåtelse av upphovsmannen 3 kap 27 § URL.Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att en bild på en person inte får användas utan samtycke och om detta ändå görs blir näringsidkaren skyldig att ge arvode till personen på bilden. Har näringsidkaren även varit uppsåtlig eller grovt oaktsam ska denne dessutom betala böter utöver arvodet, för de ideella skador som personen på bilden lidit utav. De ideella skadorna måste styrkas för att boten ska utdömas 3 § 1 st lagen om bild och namn i reklam. Vill företaget använda en bild på ett verk eller en brukskonst behövs även där frågas om tillstånd av upphovsmannen. Om användningen sker utan tillstånd av upphovsmannen gör näringsidkaren sig skyldig till upphovsrättsligt intrång och kan risker böter eller fängelse beroende på om det sker uppsåtligen eller grov oaktsamhet 7 kap 53 § URL.Du får gärna återkomma om du har ytterligare frågor!Jag önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Har ett företag rätt att skicka ut reklam automatiskt när jag handlat där?

2019-04-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Om jag handlar online. Får då butiken automatiskt skicka exempelvis "nyhetsbrev" till mig om jag missar att klicka ur kryssrutan som gör att jag tackar ja till utskick? Detta förutsatt att det i köpeavtalet står uttryckligen att så är fallet. Alltså att en kund godkänner att få mail om kryssrutan inte klickas bort.Jag läste nämligen på https://adressleverantoren.se/gdpr-adressregister/ att så verkar vara fallet.
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör automatiska utskick i reklamsyfte kikar vi närmare på marknadsföringslagen (MFL).Ja, det är tillåtet, om kunden tidigare handlat på företagetHuvudregeln är att en person aktivt måste tacka ja för att ett företag ska få skicka ut reklam till personen, förutsatt att det inte finns ett kundförhållande (19 § första stycket MFL).När det finns ett kundförhållande, som du själv är inne på, så krävs det i stället att kunden aktivt tackar nej för att företaget inte ska ha rätt att skicka ut reklam. Att aktivt tacka nej kan exempelvis innebära att du "klickar ur" boxen "ja till reklam" du själv nämner. Det krävs då också att reklamen endast avser företagets egna likartade produkter till de du köpt tidigare och att du smidigt och kostnadsfritt när som helst kan tacka nej till framtida reklam, dels vid köpetillfället, dels vid varje enskilt senare utskick (19 § andra stycket MFL).Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med vänliga hälsningar

Är det tillåtet att bara nämna konkurrenters namn i reklam?

2019-03-12 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Fråga gällande marknadsföringslagen: Vi gör en annons för ett system med bild och text. I texten beskriver vi fördelarna om det system vi marknadsför, i bilden visar vi ett lapptäcke, på lapparna i täcket skulle vi vilja skriva konkurrenternas namn, är det ok? Vi skriver inget om konkurrenterna i texten. Vi använder inte deras loggor, utan skriver bara ut namnen. Tack för hjälpen!
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer börja med att skissera vad som är otillåtet i marknadsföringssammanhang enligt marknadsföringslagen. Det faktum att det bara är namnen och inte loggorna som visas är inte av betydelse för det följande. Misskreditering Framställningar i reklam som nedvärderar konkurrenter genom att förlöjliga eller ringakta deras produkter eller verksamhet är otillåtna (5 § marknadsföringslagen). Vad man syftar på är i princip reklam som går ut på att uppmärksamma konsumenter på att konkurrenter tillhandahåller dåliga produkter.RenommésnyltningReklam som anknyter till en annan näringsidkares verksamhet och produkter i syfte att ens egna produkter ska förknippas med den föregående näringsidkarens goda namn och rykte är inte tillåtet (5 § marknadsföringslagen). Det innebär att konkurrenter således inte får snylta på den positiva föreställning en viss produkt har hos konsumenter. Exempelvis har det i praxis ansetts vara renommésnyltning att marknadsföra chips under namnet Robinsonchips, just eftersom syftet varit att då förknippa chipsen med det populära programmet Robinson.Jämförande reklamHuvudregeln är att reklam där man jämför sig med konkurrenter och deras produkter är tillåtet. Det måste däremot uppfylla de krav som uppställs i 18 § marknadsföringslagen. Bland uppräkningen återfinns kravet på att jämförelsen inte får gå ut på att misskreditera konkurrenten, genom att exempelvis ge sken av att motpartens produkter är sämre. Jämförelsen får inte heller utgöra renommésnyltning där man försöker framhäva sin produkt genom att ge sken av att den håller måttet i förhållande till exempelvis en märkesvara eller annan produkt med gott rykte. Vidare är det inte tillåtet att utforma jämförelsen på ett sätt så att det medför risk för förväxling mellan konkurrenternas produkter och ens egna.Vad gäller i ditt fall?Det är svårt för mig att förutsäga hur reklamen du pratar om skulle bedömas enligt marknadsföringslagen. Jag har ett alldeles för knapphändigt informationsunderlag för att göra en helt träffsäker bedömning, då jag varken vet vad det är för typ av produkter ni marknadsför, hur reklamen ser ut i övrigt avseende texten exempelvis, samt vad lapptäcket ska representera i sammanhanget. Jag tror däremot att ni med fördel bör undvika att nämna konkurrenters namn i er reklam då det inte i egentlig mening inte krävs särskilt mycket för att reklamen då ska anses lagstridig. Jag tycker mig även ha noterat att syftet med att nämna konkurrenters namn i reklam sällan är något annat än just misskreditering och renommésnyltning av något slag, vilket innebär att det antagligen är det som är fallet här också. Mitt råd är utifrån detta att alltså undvika det. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se!Vänligen

Ersättning enligt 3 § lag om namn och bild i reklam

2019-01-24 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Vad är en rimlig ersättning för mig att få av ett fotoföretag som använt en bild på mig utan min tillåtelse i reklamsyfte?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1 § lagen om namn och bild i reklam får näringsidkare inte vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans bild utnyttjas utan dennes samtycke. Fotoföretaget är uppenbarligen en näringsidkare. Eftersom du skriver att de utan din tillåtelse använt en bild på dig i reklamsyfte måste jag också dra slutsatsen att de marknadsfört en vara, tjänst eller annan nyttighet. Fotoföretaget har alltså brutit mot 1 §.I 3 § samma lag står det att den som bryter mot 1 § ska utge skäligt vederlag till den vars bild har utnyttjas. Dessutom ska skadestånd utgå, om brottet mot 1 § skett uppsåtligen eller oavsiktligt (vilket man ganska säkert kan utgå ifrån att det har). Frågan är alltså vad som ska anses vara skäligt vederlag, samt hur högt skadeståndet ska bli. Här följer utgången i ett antal rättsfall. Tyvärr håller vi på att bygga om vår hemsida, och därför fungerar inte list-funktionen. Jag hoppas att det inte ska bli för rörigt ändå: År 1999 fick en känd skådespelare 75 000 kr i vederlag och ytterligare 50 000 kr i skadestånd. År 2001 fick en känd kroppsbyggare 20 000 kr i vederlag och ytterligare 10 000 kr i skadestånd. År 2010 fick en känd TV-profil 300 000 kr i vederlag och ytterligare 30 000 kr i skadestånd. År 2017 fick en känd idrottare 150 000 kr i vederlag och ytterligare 50 000 kr i skadestånd.Vederlaget bestäms normalt sett utifrån vad man hade kunnat få i arvode om allt hade gått till på rätt sätt. Som framgår ovan kan detta vara ganska mycket. Är du känd kan du räkna med mer än om du inte är det. Jag rekommenderar att du tar fram underlag för hur mycket din bild kan anses vara värd. Hur gör du det? Ett sätt är att ringa runt till olika företag och fråga. Kanske finns det ett fackförbund eller liknande organisation för modeller som du kan stämma av med också. Den exakta summan kommer avgöras efter omständigheterna i just ditt fall. Det finns därför inte någon vidare, rent juridisk, vägledning att tillgå utöver fallen jag listat ovan. Skadeståndet bedöms på liknande sätt. Hur mycket är ditt lidande värt i detta fall? Det är självklart omöjligt att sätta en siffra på lidande, i grund och botten handlar det bara om att höfta fram något. Vad är det för bild, och var sitter den? Exempelvis kan en vanlig oskyldig bild för en fotobutik inte medföra ett lika högt belopp som en "oanständig" (i brist på bättre ord) bild för något "oanständigt" (återigen i brist på bättre ord). Det "oanständiga" kan vara vad som helst, och kan variera beroende på person. Förhållandevis säkra kort, dvs. sammanhang som troligtvis kan medföra ett högre skadestånd i de flesta fall än annars kan vara exempelvis pornografi, diverse mediciner som antabus, antidepressiva läkemedel och neuroleptika, hjälp med skulder och SMS-lån, plastikkirurgi, pyramidspel, politiska partier etc. För mig är det omöjligt att veta hur mycket du ska kräva, men jag hoppas att du mot bakgrund av mitt svar kan bilda dig en egen uppfattning. Jag hoppas också att du anser att du fått ett så bra svar på din fråga som omständigheterna medger, och jag önskar dig lycka till!

Vilseledande marknadsföring.

2018-12-21 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Går det att jämföra sin produkt med andra konkurrenters produkt i sin reklam i form av " våra konkurenser har ingen chans jämfört med vår produkt"strider det mot 18§ punk 5 "inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken"
Oscar Lado |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. 18§ punkt 5 används troligtvis inte i detta fall Regeln i 18§ punkt 5 marknadsföringslagen (MFL) används när misskreditering sker mot mer specifika konkurrenter. Eftersom jämförelsen i ditt exempel är mot en obestämd krets av konkurrenter används istället 10§ MFL om vilseledande marknadsföring. Även skulle man kunna tänka sig att den s.k. generalklausulen, som innebär att all marknadsföring som otillbörligt strider mot god marknadsföringssed är förbjuden, skulle kunna bli aktuell (5-6§ MFL). Marknadsföringen kan vara otillåten För att marknadsföringen i detta fall ska vara otillåten krävs det först och främst att den inte stämmer, kan företaget visa att deras produkt är överlägsen övriga på marknaden är alltså marknadsföringen tillåten. Om företaget inte kan visa att produkten är överlägsen krävs det dessutom för att den ska vara otillåten att reklamen i märkbar mån sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Sammanfattning Marknadsföringen kan strida mot god marknadsföringssed enligt 5-6 MFL om dessa krav är uppfyllda: Företaget kan inte visa att informationen i reklamen stämmer. Detta sannolikt påverkar genomsnittskonsumenten när den ska välja produkt. Om du skulle marknadsföra din produkt på detta vis kan den förbjudas att användas (23§ MFL), det kan även leda till vite (26 MFL). Hoppas du fick svar på din fråga!