Är det tillåtet att bara nämna konkurrenters namn i reklam?

2019-03-12 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Fråga gällande marknadsföringslagen: Vi gör en annons för ett system med bild och text. I texten beskriver vi fördelarna om det system vi marknadsför, i bilden visar vi ett lapptäcke, på lapparna i täcket skulle vi vilja skriva konkurrenternas namn, är det ok? Vi skriver inget om konkurrenterna i texten. Vi använder inte deras loggor, utan skriver bara ut namnen. Tack för hjälpen!
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer börja med att skissera vad som är otillåtet i marknadsföringssammanhang enligt marknadsföringslagen. Det faktum att det bara är namnen och inte loggorna som visas är inte av betydelse för det följande. Misskreditering Framställningar i reklam som nedvärderar konkurrenter genom att förlöjliga eller ringakta deras produkter eller verksamhet är otillåtna (5 § marknadsföringslagen). Vad man syftar på är i princip reklam som går ut på att uppmärksamma konsumenter på att konkurrenter tillhandahåller dåliga produkter.RenommésnyltningReklam som anknyter till en annan näringsidkares verksamhet och produkter i syfte att ens egna produkter ska förknippas med den föregående näringsidkarens goda namn och rykte är inte tillåtet (5 § marknadsföringslagen). Det innebär att konkurrenter således inte får snylta på den positiva föreställning en viss produkt har hos konsumenter. Exempelvis har det i praxis ansetts vara renommésnyltning att marknadsföra chips under namnet Robinsonchips, just eftersom syftet varit att då förknippa chipsen med det populära programmet Robinson.Jämförande reklamHuvudregeln är att reklam där man jämför sig med konkurrenter och deras produkter är tillåtet. Det måste däremot uppfylla de krav som uppställs i 18 § marknadsföringslagen. Bland uppräkningen återfinns kravet på att jämförelsen inte får gå ut på att misskreditera konkurrenten, genom att exempelvis ge sken av att motpartens produkter är sämre. Jämförelsen får inte heller utgöra renommésnyltning där man försöker framhäva sin produkt genom att ge sken av att den håller måttet i förhållande till exempelvis en märkesvara eller annan produkt med gott rykte. Vidare är det inte tillåtet att utforma jämförelsen på ett sätt så att det medför risk för förväxling mellan konkurrenternas produkter och ens egna.Vad gäller i ditt fall?Det är svårt för mig att förutsäga hur reklamen du pratar om skulle bedömas enligt marknadsföringslagen. Jag har ett alldeles för knapphändigt informationsunderlag för att göra en helt träffsäker bedömning, då jag varken vet vad det är för typ av produkter ni marknadsför, hur reklamen ser ut i övrigt avseende texten exempelvis, samt vad lapptäcket ska representera i sammanhanget. Jag tror däremot att ni med fördel bör undvika att nämna konkurrenters namn i er reklam då det inte i egentlig mening inte krävs särskilt mycket för att reklamen då ska anses lagstridig. Jag tycker mig även ha noterat att syftet med att nämna konkurrenters namn i reklam sällan är något annat än just misskreditering och renommésnyltning av något slag, vilket innebär att det antagligen är det som är fallet här också. Mitt råd är utifrån detta att alltså undvika det. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se!Vänligen

Ersättning enligt 3 § lag om namn och bild i reklam

2019-01-24 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Vad är en rimlig ersättning för mig att få av ett fotoföretag som använt en bild på mig utan min tillåtelse i reklamsyfte?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1 § lagen om namn och bild i reklam får näringsidkare inte vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans bild utnyttjas utan dennes samtycke. Fotoföretaget är uppenbarligen en näringsidkare. Eftersom du skriver att de utan din tillåtelse använt en bild på dig i reklamsyfte måste jag också dra slutsatsen att de marknadsfört en vara, tjänst eller annan nyttighet. Fotoföretaget har alltså brutit mot 1 §.I 3 § samma lag står det att den som bryter mot 1 § ska utge skäligt vederlag till den vars bild har utnyttjas. Dessutom ska skadestånd utgå, om brottet mot 1 § skett uppsåtligen eller oavsiktligt (vilket man ganska säkert kan utgå ifrån att det har). Frågan är alltså vad som ska anses vara skäligt vederlag, samt hur högt skadeståndet ska bli. Här följer utgången i ett antal rättsfall. Tyvärr håller vi på att bygga om vår hemsida, och därför fungerar inte list-funktionen. Jag hoppas att det inte ska bli för rörigt ändå: År 1999 fick en känd skådespelare 75 000 kr i vederlag och ytterligare 50 000 kr i skadestånd. År 2001 fick en känd kroppsbyggare 20 000 kr i vederlag och ytterligare 10 000 kr i skadestånd. År 2010 fick en känd TV-profil 300 000 kr i vederlag och ytterligare 30 000 kr i skadestånd. År 2017 fick en känd idrottare 150 000 kr i vederlag och ytterligare 50 000 kr i skadestånd.Vederlaget bestäms normalt sett utifrån vad man hade kunnat få i arvode om allt hade gått till på rätt sätt. Som framgår ovan kan detta vara ganska mycket. Är du känd kan du räkna med mer än om du inte är det. Jag rekommenderar att du tar fram underlag för hur mycket din bild kan anses vara värd. Hur gör du det? Ett sätt är att ringa runt till olika företag och fråga. Kanske finns det ett fackförbund eller liknande organisation för modeller som du kan stämma av med också. Den exakta summan kommer avgöras efter omständigheterna i just ditt fall. Det finns därför inte någon vidare, rent juridisk, vägledning att tillgå utöver fallen jag listat ovan. Skadeståndet bedöms på liknande sätt. Hur mycket är ditt lidande värt i detta fall? Det är självklart omöjligt att sätta en siffra på lidande, i grund och botten handlar det bara om att höfta fram något. Vad är det för bild, och var sitter den? Exempelvis kan en vanlig oskyldig bild för en fotobutik inte medföra ett lika högt belopp som en "oanständig" (i brist på bättre ord) bild för något "oanständigt" (återigen i brist på bättre ord). Det "oanständiga" kan vara vad som helst, och kan variera beroende på person. Förhållandevis säkra kort, dvs. sammanhang som troligtvis kan medföra ett högre skadestånd i de flesta fall än annars kan vara exempelvis pornografi, diverse mediciner som antabus, antidepressiva läkemedel och neuroleptika, hjälp med skulder och SMS-lån, plastikkirurgi, pyramidspel, politiska partier etc. För mig är det omöjligt att veta hur mycket du ska kräva, men jag hoppas att du mot bakgrund av mitt svar kan bilda dig en egen uppfattning. Jag hoppas också att du anser att du fått ett så bra svar på din fråga som omständigheterna medger, och jag önskar dig lycka till!

Vilseledande marknadsföring.

2018-12-21 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Går det att jämföra sin produkt med andra konkurrenters produkt i sin reklam i form av " våra konkurenser har ingen chans jämfört med vår produkt"strider det mot 18§ punk 5 "inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken"
Oscar Lado |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. 18§ punkt 5 används troligtvis inte i detta fall Regeln i 18§ punkt 5 marknadsföringslagen (MFL) används när misskreditering sker mot mer specifika konkurrenter. Eftersom jämförelsen i ditt exempel är mot en obestämd krets av konkurrenter används istället 10§ MFL om vilseledande marknadsföring. Även skulle man kunna tänka sig att den s.k. generalklausulen, som innebär att all marknadsföring som otillbörligt strider mot god marknadsföringssed är förbjuden, skulle kunna bli aktuell (5-6§ MFL). Marknadsföringen kan vara otillåten För att marknadsföringen i detta fall ska vara otillåten krävs det först och främst att den inte stämmer, kan företaget visa att deras produkt är överlägsen övriga på marknaden är alltså marknadsföringen tillåten. Om företaget inte kan visa att produkten är överlägsen krävs det dessutom för att den ska vara otillåten att reklamen i märkbar mån sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Sammanfattning Marknadsföringen kan strida mot god marknadsföringssed enligt 5-6 MFL om dessa krav är uppfyllda: Företaget kan inte visa att informationen i reklamen stämmer. Detta sannolikt påverkar genomsnittskonsumenten när den ska välja produkt. Om du skulle marknadsföra din produkt på detta vis kan den förbjudas att användas (23§ MFL), det kan även leda till vite (26 MFL). Hoppas du fick svar på din fråga!

Ersättning för att använda någons namn eller bild i reklam

2018-10-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |En bild på mig har används i marknadsföringssyfte i tre olika sammanhang, utan mitt godkännande. Företaget som står bakom detta har erkänt detta i skrift. Det är en bild som outar mig som hbtq-person (transperson). Kan jag få ersättning för detta och hur går jag i så fall till väga?
Simon Wikström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olovlig användning av någons namn eller bild i marknadsföring regleras i lagen om namn och bild i reklam. Där finns ett förbud för företag att vid marknadsföring använda annans namn eller bild utan deras samtycke (1 §). Nedan kommer jag att, förutom skyldighet att utge ersättning, också redogöra för andra sanktioner som gäller för den som brutit mot förbudet.ErsättningDen som bryter mot förbudet ska betala skäligt vederlag till den person vars namn eller bild utnyttjats (3 §). Om förbudet har brutits avsiktligen eller av oaktsamhet utgår också ersättning för den skada användandet inneburit. Med skada avses, förutom ekonomisk skada, också det lidande och andra omständigheter av icke-ekonomisk natur som personen utsatts för. Skyldigheten att utge vederlag eller ersättning gäller även arbetsgivaren i det fall där det är en anställd som brutit mot förbudet.När man bedömer vad som utgör "skäligt vederlag" kollar man på marknadsvärdet av medverkandet i marknadsföringen. Vid ersättningen för det psykiska lidande du fått utså tas hänsyn till hur stor spridning bilden har fått och vilken typ av marknadsföring det rör sig om. Då jag vet väldigt lite om omständigheterna i ditt fall är det väldigt svårt för mig att bedöma vilka summor det skulle röra sig om.Andra sanktionerFör att förebygga fortsatt missbruk av namnet eller bilden kan rätten bestämma att återstående reklammaterial förstörs eller ändras eller att man vidtar andra åtgärder med det för att förebygga vidare missbruk (4 §). Detta bör gälla i situationer där användningen är ett led i en ännu inte avslutad reklamkampanj. Den som brutit mot förbudet kan dessutom, på yrkande av den vars namn eller bild har utnyttjats, åläggas att bekosta tryckning i en eller flera tidningar av dom i målet (6 §).Vad du kan göraOm en bild på dig har olovligen använts i kommersiell marknadsföring har du rätt till vederlag samt ersättning för den skada du lidit till följd av användandet. Då det verkar som att företaget använt bilden mer än en gång, och att därmed finns risk för fortsatt missbruk av bilden, kan du kräva att det ansvariga företaget vidtar åtgärder för att förhindra detta.Mitt råd är att du i första handen vänder dig till företaget och framför dina synpunkter. Domstolsprocesser är kostsamma och tidskrävande. Om ni inte kan komma överens kan du däremot få saken prövad i domstol. Det gör du genom att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Innan du gör det är det nog bäst att du tar kontakt med en jurist. Det kan du enkelt göra här.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är butiken bunden av sitt utbud i skyltfönstret?

2019-02-12 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Jag undrar följande: Om en butik har en vara i ett skyltfönster med ett pris på, kan butiken sedan påstå att inte varan är till salu? Kan dem ändra priset när man väl ska köpa det? T.ex. om det står att en vara kostar 2000 kr kan butiken påstå sen vid betalning att det kostar 3000 kr? Ett utbud är väl till för alla?Mvh
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en butik skyltar i skyltfönstret rör det sig om ett utbud som vänder sig till alla. Företag ska självklart lämna korrekt och tydlig prisinformation om produkter men ett utbud är inte bindande, 9 § avtalslagen. Avtal uppstår först i kassan vid betalning vilket innebär att butiken inte är bunden till de prisuppgifter som finns i skyltfönster eller montrar. Butiken måste däremot informera dig om det rätta priset framme vid kassan där du naturligtvis har möjlighet att ändra dig på grund av att priset är ett annat. Om en prisuppgift blivit fel har butiken alltså rätt att ändra priset innan varan säljs.Att butiker inte blir bundna av priset som framgår i skyltfönstret får däremot inte missbrukas. Om du misstänker att butiken satt i system att felmärkta varor för att locka kunder att köpa varor kan du anmäla butiken till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring. På prislappen ska rätt pris stå men det är fortfarande priset i kassan som gäller när du ska betala.I och med att det rör sig om ett utbud som butiken inte är bunden av kan de påstå att en vara som står i skyltfönstret inte är till salu. Däremot kan du även på den grunden anmäla butiken till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Får ett företag använda en bild i reklam utan tillåtelse?

2019-01-22 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Får foto a bild (företaget) ta en privat bild och göra reklam med den bilden utan samtycke?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag är osäker på om du menar att ett företag använt en vanlig bild eller en bild på en person i sin reklam, därför kommer jag redogöra för båda.Bild på en person i reklamOm jag förstått dig rätt har företaget tagit en bild på en person och därefter använt bilden i reklam utan att fråga om tillåtelse av personen som är på bilden.I sådana fall är det lagen om bild och namn i reklam som tillämpas här och enligt 1 § i lagen nämns att näringsidkaren ska ha samtycke från personen som är på bilden eller personen vars namn ska använda i reklam. Jag vill understryka att lagen inte endast gäller näringsidkaren utan även den som är anställd i företaget 1 § 2 st.Om näringsidkaren uppsåtligen eller varit grovt oaktsam döms denne till böter enligt 2 § där exempel på sådant brott kan vara att reklamen framstår som förtal eller att bilden i reklamen är kränkande mot personen vars bilden är på t.ex. mot personens religion, hälsa m.m.Oavsett om näringsidkaren varit uppsåtlig eller grovt oaktsamhet ska han utge ett rimligt arvode till personen vars bild eller namn syns i reklamen, dvs vederlag utöver boten. Ett rimligt arvode avgörs beroende på omständigheter exempelvis hur mycket personen på bilden brukar ta betalt.Verk eller alster av brukskonst i reklam Om bilden inte är på någon specifik person utan t.ex. ett fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst är det lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 1§ 1 st 5 p. som är tillämplig. Det innebär att personen som skapat verket/brukskonsten har ensamrätt till att förfoga över det 2 § 1 st. URL.Vill någon eller ett företag använda sig utav verket/brukskonsten på något sätt måste denne fråga om tillåtelse av upphovsmannen 3 kap 27 § URL.Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att en bild på en person inte får användas utan samtycke och om detta ändå görs blir näringsidkaren skyldig att ge arvode till personen på bilden. Har näringsidkaren även varit uppsåtlig eller grovt oaktsam ska denne dessutom betala böter utöver arvodet, för de ideella skador som personen på bilden lidit utav. De ideella skadorna måste styrkas för att boten ska utdömas 3 § 1 st lagen om bild och namn i reklam. Vill företaget använda en bild på ett verk eller en brukskonst behövs även där frågas om tillstånd av upphovsmannen. Om användningen sker utan tillstånd av upphovsmannen gör näringsidkaren sig skyldig till upphovsrättsligt intrång och kan risker böter eller fängelse beroende på om det sker uppsåtligen eller grov oaktsamhet 7 kap 53 § URL.Du får gärna återkomma om du har ytterligare frågor!Jag önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Risker finns med att trycka sin logotyp på klädesplagg med annat märke men storleken på risken kan ifrågasättas

2018-12-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Jag undrar om man får trycka sin egen företags logo på ett märkesplagg som man köpt i butik?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga gäller främst varumärkesrätt och marknadsföring. Jag kommer att anta att ditt företag inte sysslar med märkeskläder. Ifall ni gör det är det dock viktigt för dig att veta att det är enklare att hävda varumärkesintrång mot konkurrenter inom samma bransch.Ifall det är ditt företags logotyp i bemärkelsen att du äger rätten att använda företagslogotypen som varumärke för ditt företag finns det inget i sig som hindrar att du trycker upp märket på en klädesplagg. Om du kommit på logotypen själv eller har en licens har du rätt att framställa den på exempelvis kläder.I och med att du vill trycka upp logotypen på ett plagg som redan har ett annat märke kan dock vissa varumärkesrättsliga problem uppstå. Genom att fästa ditt företags logotyp i samband med märket på tröjan kan asociationer väckas hos folk som ser tröjan om att ditt företag och ägaren av märket på tröjan har något slags samband. Det är möjligt att företaget som gjort tröjan inte vill att deras märke ska förknippas med deras märke. Eftersom du inte har utnyttjat deras märke genom att framställa ett liknande märke lär det dock vara svårt för det företaget att föra en framgångsrik talan om varumärkesintrång.Att du använder din logotyp på kläder med ett annat märke kan möjligtvis ses som vilseledande marknadsföring ifall märkena kopplas på ett sätt som kan tyda på någon slags samhörighet mellan era märken. Ifall företaget som gjort klädesplagget inte gillar den samhörigheten kan de stämma dig, men det verkar väldigt osannolikt att de skulle ha framgång med en sådan talan och att de skulle upptäcka ditt eventuella intrång.SammanfattningSå länge företagets logotyp kan ses som din egen genom att du äger den är du fri att använda den som du vill. Om den inte är din måste du ha tillstånd från rättighetsinnehavaren (upphovsman eller annan innehavare) om att använda logotypen.Genom att fästa logotypen på ett klädesplagg med ett annat märke kan associationer bildas mellan era märken som inte uppskattas av innehavaren av klädesmärket. Företaget lär inte ha framgång med en talan om varumärkesintrång eftersom du inte inkräktat på deras varumärke genom att skapa ett liknande märke. Däremot kan företaget hävda att bruket av tröjan är marknadsföring som är vilseledande eftersom du antyder att det finns ett samband mellan ditt företag och klädesmärket genom att de två logotyperna syns på samma klädesplagg. Det känns dock väldigt osannolikt, åtminstone ifall du bara ska trycka din logotyp på en tröja.Ifall du tänkte trycka logotypen på väldigt många klädesplagg av märket är mitt råd till dig att höra av dig till märket och få deras godkännande att trycka ditt företags logotyp i samband med deras märke. På så sätt undviker du risken att stämmas i domstol.

Anmäla reklam

2018-10-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |En restaurang (A) har gjort reklam för sitt julbord (på bussar) med en stor bild av vår museibyggnad (B), inte sin egen, i bakgrunden. Vårt museum har en egen restaurang. Detta är såklart renommésnyltning och vilseledande reklam. Utöver att påtala detta och kräva att (A) stoppar sin kampanj, vilka instanser vänder man sig till i första hand för att anmäla?
Mikaela Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om marknadsföring finns i marknadsföringslagen (MFL). Som du själv har konstaterat låter det som att det kan röra sig om vilseledande marknadsföring (8 § MFL), och då främst enligt den allmänna regeln om vilseledande (10 § MFL). Det kan också röra sig om renommésnyltning som strider mot god marknadsföringssed (5 och 6 §§ MFL).Väcka talan om förbudOm det visar sig att A har gjort sig skyldig till något brott mot MFL kan de bli skyldiga att upphöra med reklamen (23 § MFL). De kan i vissa fall också behöva betala en marknadsstörningsavgift (29 § MFL). Om ert företag har lidit skada av reklamen kan ni också ha rätt till skadestånd (37 § MFL).Ni kan väcka talan om förbud vid Patent- och marknadsdomstolen. Om ni också vill väcka talan om marknadsstörningsavgift och skadestånd ska talan väckas i Stockholms tingsrätt (47 § MFL).Anmälan till RODu kan också gratis anmäla marknadsföringen till reklamombudsmannen (RO). Både privatpersoner och företag kan anmäla reklamer till RO om reklamen riktar sig mot den svenska marknaden och reklamen inte är äldre än ett halvår. RO bedömer reklamen utifrån Internationella handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation (ICC:s regler). Reglerna stämmer väl överens med MFL och både vilseledande reklam (Art 5) och renommésnyltning (Art 15) är otillåtet.Du kan göra din anmälan på RO:s hemsida här. Där kan du även få ytterligare information om prövningen och handläggningen. På hemsidan finns också beslut publicerade om du vill jämföra ditt ärende med tidigare beslut.Sammanfattningsvis kan du antingen väcka talan i Patent- och marknadsdomstolen eller i Stockholms tingsrätt beroende på om ni endast vill förbjuda reklamen eller också kräva skadestånd. Om ni inte vill väcka talan mot företaget kan ni anmäla reklamen till RO.Hoppas du fick svar på din fråga!