Jämföra sig med konkurrent i reklam

2021-01-22 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Min fråga är om man får ha med andra konkurrenters namn i oneliner. Det är följande oneliner som vi tänkt att använda oss av:Utmanaren till (konkurrentens namn). Lägre priser. Testa!Är det okej rent juridiskt?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att ni har för avsikt att använda er oneliner i marknadsföringen för ert företag. Allmänt om jämförande reklamAtt peka ut en konkurrent och jämföra sina priser med dennes klassas som jämförande reklam och regleras i 18 § marknadsföringslagen. Jämförande reklam är som utgångspunkt tillåtet men det krävs att man uppfyller alla kraven i bestämmelsen. Man får i sin reklam peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen:1. inte är vilseledande,2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken,5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken,6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, företagsnamn eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller företagsnamn.Bedömningen i ert fall Det är svårt att ge ett säkert svar då jag inte vet något om vad det är för produkt det rör sig om eller hur er reklam ska utformas i övrigt. Om ni ska ange att er produkt är billigare än konkurrentens är det viktigt att den informationen är sanningsenlig, opartisk och saklig. De största riskerna jag ser med er formulering är att det skulle kunna betraktas som misskreditering eller renommésnyltning. Misskreditering är att man i sin reklam nedvärderar konkurrenter. Renommésnyltning innebär att man knyter an till en annan näringsidkare för att ens egna produkter ska förknippas med dennes goda rykte. För att vara på den säkra sidan skulle jag råda er att undvika att peka ut en konkurrent och göra en jämförelse med denne.Jag hoppas att ni fick svar på er fråga, annars är ni välkomna att höra av er igen!Vänliga hälsningar,

Upplysningsplikt eller skyldighet att informera om kommande kampanjer

2020-12-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag köpte ett par gaming hörlurar och en högtalare två dagar innan julafton på mediamarkt. På juldagen sänkte de priset på dessa produkter till jätte fina priser. Jag önskar att jag fått information om att de skulle sätta ner priserna och hade vänligen väntat med att köpa de. Nu har vi såklart öppnat produkterna men har kvar kvittot. Min fråga är då om det finns någon upplysningsplikt eller skyldighet att informera om kommande kampanjer som infaller inom två veckor? Hoppas ni kan ge mig svar.
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar att din fråga berör företagets informationsskyldighet när det kommer till marknadsföring av rabatter och erbjudandet. Det regleras i marknadsföringslagen (MFL) och det finns tyvärr inga skyldigheter för företag att informera kunder om kommande kampanjer.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Vad innebär vilseledande marknadsföring?

2020-12-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Ett företag har på sin Facebook lagt ut en bild på ett lager. Men knorren är att det inte är deras lager. Självfallet är syftet med deras bild att uppfattats som professionella. Kan marknadsförslagen paragraf 8 anse att inlägget (bilden) är falsk marknadsföring, i och med att inlägget inte speglar företagets verkliga lager?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Marknadsföringen som beskrivs i frågan kan vara i strid med 8 § i marknadsföringslagen (MFL) samt bryta mot 5-6 §§ MFL. Nedan kommer jag kortfattat förklara bestämmelserna och när de kan tillämpas. Längst ner i svaret hittar du en slutsats. Otillbörlig marknadsföring Marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed (5 § MFL). God marknadsföringssed är ett brett begrepp som innebär ett krav på att marknadsföring sker i enlighet med god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter eller näringsidkare (företag) vid marknadsföring av produkter (3 § MFL).Vad som är god redovisningssed kan skilja sig lite mellan olika branscher och de normer som finns inom respektive bransch. Om ett företag inte fyller upp kraven som uppställs för god marknadsföringssed är dess marknadsföring att anse som otillbörlig, förutsatt att det kan visas att marknadsföringen i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut (6 § MFL). "Märkbar mån" innebär att försumbara/obetydliga överträdelser undantas från bestämmelsens tillämpningsområde. För att uppskatta mottagarens förmåga tittar man på en genomsnittlig konsument i den krets som marknadsföringen riktar sig mot (se artikel 5 punkt b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder). Vilseledande marknadsföring ( 8 § MFL)Det finns flera olika typer av marknadsföring som kan anses vara vilseledande enligt 8 § MFL. I följande stycke kommer jag endast förklara det som jag tror kan vara relevant för frågan. Företag får inte använda sig av felaktiga framställningar (exempelvis en bild) som är vilseledande i fråga om företagets egna verksamhet. Detta gäller särskilt vid framställningar som avser produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper (10 § MFL). Dock finns det ett krav på att marknadsföringen ska påverkat eller sannolikt påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Angående begreppet "mottagare" se under rubriken "otillbörlig marknadsföring". SlutsatsAtt lägga upp en bild på ett lager som inte tillhör den egna verksamheten och samtidigt få det att framstå som att lagret faktiskt tillhör den egna verksamheten kan strida mot kravet på god redovisningssed och därmed anses utgöra otillbörlig marknadsföring enligt marknadsföringslagen. Dessutom kan marknadsföringen också vara vilseledande enligt MFL. Tyvärr är det svårt för mig att ge ett klar svar på angående om ett brott mot MFL föreligger då jag vet för lite om situationen. Om du tror att ett brott mot MFL har begåtts kan du gratis anmäla marknadsföringen till reklamombudsmannen, förutsatt att reklamen riktar sig mot den svenska marknaden och inte är äldre än ett halvår. Du kan göra din anmälan på här. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Använda kändisars namn i marknadsföring

2020-11-19 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Är det tillåtet att använda offentliga personers namn i en e-handel på ex rubriker, titel och beskrivningen på varan. Exempelsvis: En staty/målning etc av Per Gessle där titeln på varan heter Per Gessle staty och där beskrivningen av varan beskriver hans karriär och nämner hans namn. Vad jag förstått äger inte en person rätten till sitt utseende och man får även inte använda namn och bild i marknadsföring. Men vad säger lagen om användande av namn vid e-handel? Även artistnamn som ex Plura/Lady Gaga.
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du som näringsidkare vill använda en känd persons namn i syfte att marknadsföra olika varor. I så fall blir Lag (1978:800) om namn och bild i reklam tillämplig. Det framgår av lagen att om du som näringsidkare använder en annan persons namn i din marknadsföring måste du ha den personens samtycke (1 §). Det kan också vara värt att nämna att detta även omfattar anställda hos dig som näringsidkare och andra som handlar på dina vägnar.Bryter du mot detta riskerar du att dömas till böter (2 §), behöva utge skäligt vederlag (3 §), att egendomen förstörs (4 §) eller behöva betala skadestånd (6 §).Sammanfattningsvis måste alltså personen tillfrågas och ge sitt medgivande. Jag skulle således rekommendera dig att inhämta samtycke från de personer vars namn du vill använda i din marknadsföring.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får jag fota byggnader och liknande och göra reklam för försäljning av fotografierna?

2021-01-03 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Jag är hobbyfotograf och har tänkt börja sälja prints på nätet. De juridiska aspekterna i det kan nog delas upp i två delar:1: Får jag sälja prints som avbildar byggnader, statyer , fordon i form av bilar, spårvagnar och liknande, "strukturer" som lyftkranar eller liknande? Objekten kan antingen vara huvudmotivet och ensamma på bilden eller som en del av en stadsbild eller stadssilhuett.Begreppet prints kan kanske stretchas till posters, canvas och kanske vykort.2. Hur får man göra reklam för prints enligt ovan? Får man marknadsföra dem på sociala medier? Får man marknadsföra dem på annat sätt?Bilderna kommer naturligtvis visas på websidan där själva beställningen kommer göras, finns det restriktioner i samband med det?Tack för hjälpen.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Upphovsrätt kan hindra försäljning Det som främst skulle kunna vara hindret för att sälja sådana prints är att sakerna du nämner kan vara skyddade av upphovsrätt. Upphovsrätten innebär en ensamrätt att exempelvis framställa exemplar av det skyddade objektet (1 kap. 2 § upphovsrättslagen). Du har fortfarande rätt att fotografera objekten om du inte har för avsikt att sälja dem, utan bara tar fotografierna för privat bruk (2 kap. 12 §), men du önskar ju kunna sälja fotografierna. Då beror det på vad det rör sig om. Trots upphovsrättsskyddet får statyer avbildas om de är placerade utomhus på allmän plats och de inte är placerade där tillfälligt (2 kap. 24 § första stycket). Byggnader får fritt avbildas (2 kap. 24 § andra stycket).Angående fordon, lyftkranar och liknande blir utformningen av dina fotografier avgörande och jag kan inte med säkerhet säga om det vore tillåtet eller inte. De kan ha upphovsrättsligt skydd, och för att din avbildning och försäljning inte ska utgöra intrång på upphovsrätten behöver det uppfattas som ett nytt och självständigt verk (1 kap. 4 § andra stycket). Har du endast bearbetat det upphovsskyddade verket genom att fotografera det utan att det uppfattas som ett nytt och självständigt verk har du visserligen upphovsrätt till fotografiet, men du har inte rätt att sprida det till allmänheten utan tillstånd (1 kap. 4 § första stycket). Saker som kan påverka är bland annat hur framträdande objektet i fråga är i bild, om det presenteras i ett nytt och främmande sammanhang, och om exempelvis dess varumärke syns (och hur framträdande det i sin tur är). Man behöver alltså göra en bedömning i varje enskilt fall, och jag kan inte på förhand säga om det skulle vara okej eller inte utan att veta mer om varje enskilt fotografi. Sammanfattningsvis är din verksamhet troligtvis tillåten upphovsrättsligt om fokus är på byggnader och konst på allmän plats, och förekomst av fordon och liknande uppfattas som en mindre viktig bakgrundsdetalj, eller framställs på ett sätt som ger ett helt annat intryck än det ursprungliga objektet. Hur du får göra reklam för dina prints Som utgångspunkt har du frihet när det kommer till hur du vill marknadsföra dina prints. Om du skapat ett verk som inte gör intrång på någon annans upphovsrätt har du upphovsrätt över verket och får visa upp fotografiet, även i samband med reklam. Det du bör vara försiktig med är om andra varumärken eller andra varukännetecken förekommer. Varukännetecken är kännetecken som inte registrerats som varumärken, men ändå inarbetats och blivit känt i kundkretsen (i praktiken kan du ofta tänka att det är samma sak). Om du skulle dra otillbörlig fördel att varumärket förekommer skulle det utgöra varumärkesintrång (1 kap. 10 § första stycket tredje punkten varumärkeslagen). Detsamma gäller om det vore till skada för varumärket.På liknande sätt är marknadsföring otillåten enligt ICC:s (International Chamber of Commerce) regler om du genom din marknadsföring på ett otillbörligt sätt drar nytta av annat varumärkes goda anseende (artikel 15) eller på något sätt misskreditera företag/produkt eller liknande (artikel 12). Lycka till! För att få mer precisa besked rekommenderar jag att du anlitar en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här hos Lawline. Med vänlig hälsning

Vad kom Högsta domstolen fram till i NJA 1999 s. 749?

2020-12-23 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Har en fråga kring rättsfallet NJA 1999 s.749 (https://lagen.nu/dom/nja/1999s749)Tycker det är otydligt vad den slutgiltiga domen blir? Uppfattar det som att den slutgiltiga domen från HD är att framställningen omfattas av tryckfrihetsförordningen men samtidigt så döms J.K och TRE-MAG för 1 § i lagen för namn och bild i reklam och HD fastställer även HovR:ns domslut där det framgår "HovR:n finner i likhet med TR:n dels att utnyttjandet av den aktuella bilden på R.G. inte omfattas av det tryckfrihetsrättsliga skyddet." Vad är det egentligen som J.K och TRE-MAG döms?
Anastasiia Slovak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I NJA 1999 s. 749 hade en tidskrift använt en bild på en känd person tillsammans med en text, tidskriftens logotyp och prisuppgift utan dennes samtycke. Frågan i målet var huruvida återgivningen utgjorde reklam för tidskriften och om ett sådant nyttjande kunde medföra ersättningsskyldighet enligt lagen (1978:800) om namn och bild i reklam.Tingsrättens bedömning Tingsrätten kom fram till att tryckfrihetsförordningen inte begränsar rätten till ingripande gällande åtgärder av "utpräglat kommersiell natur, som inte avser nyhetsförmedling eller åsiktsbildning i samhället". Texten kunde i och för sig utgöra ett omdöme men omdömet i fråga utgjorde ett led i ett rent kommersiellt budskap. Tingsrätten kom därmed fram till att sidan i sin helhet utgjorde kommersiell reklam varför J.K. och TRE-MAG dömdes för brott enligt 2 § lagen om namn och bild i reklam. Hovrättens bedömning Hovrätten som fastställde tingsrättens dom kom också fram till att bilden inte skyddades av tryckfrihetsförordningen och skulle bedömas som ett brott enligt lag om namn och bild i reklam. Högsta domstolens bedömning Högsta domstolen kom fram till att reklam i tryckt skrift i och för sig faller under tryckfrihetskyddet. Däremot ansågs ingripande mot reklamåtgärder av utpräglat kommersiell natur bedömas utanför tryckfrihetsförordningen. Domstolen kom fram till att det var fråga om reklam av utpräglat kommersiell natur varför lagen om namn och bild i reklam tillämpades.Högsta domstolen kom med andra ord fram till att framställningen i fråga inte omfattades av tryckfrihetsförordningen på grund av att reklamen var av utpräglat kommersiell natur och hade ett kommersiellt syfte. Därför kunde J.K och TRE-MAG dömas för brott enligt 2 § lagen om namn och bild i reklam. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Skicka e-post i marknadsföringssyfte

2020-11-25 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Krävs samtycke för att skicka e-post i marknadsföringssyfte till person på annat företag och till vissa personer inom ett företag?
Sophie Amalie Böje |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om du i egenskap av försäljare på ett företag skickar e-post i marknadsföringssyfte är det reglerna om obeställd reklam enligt 19 § Marknadsföringslagen som gäller. Du kan i egenskap av att vara näringsidkare skicka marknadsföring via e-post till fysiska personer endast om personen godkänt detta på förhand. Detta gäller dock inte om det redan finns en befintlig kundrelation - då behövs inte detta samtycke men då måste personen ifråga inte ha motsatt sig att dennes e-postadress används i marknadsföringssyfte, att marknadsföringen avser näringsidkarens egna samt likartade produkter som konsumenten tidigare handlat och att konsumenten har en möjlighet att kostnadsfritt avsäga sig fortsatt reklam. Reglerna om obeställd reklam gäller för fysiska personer. Om mottagaren är en juridisk person, såsom ett företag, krävs inte något samtycke på förhand. Detsamma gäller om man riktar reklamen till en person vars adress går under arbetsgivaren. Sammanfattningsvist behöver du alltså inget samtycke på förhand för att skicka e-post i marknadsföringssyfte till ett annat företag eller till vissa personer inom ett företag om marknadsföringen riktar sig till en adress som går under arbetsgivaren (19 § Marknadsföringslagen).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny.Med vänliga hälsningar,

Bild på mig i någon annans reklam

2020-10-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hejsan!Jag upptäckte något för nån vecka sen, jag åkte upp bakom en skåpbil som hade en massa reklam på sig från ett lopp jag deltog i för typ 3 år sen. Och bakluckan pryddes med enbart en stor bild på mig där jag tar mig över ett hinder, (en rätt stor bild). Borde inte jag blivit förfrågad? Känns inte rätt så här I efterhand. Hur går jag tillväga för att driva en eventuell rättssak?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Som jag uppfattar det undrar du om det är okej att någon annans reklam innehåller en stor bild på dig utan att du blivit tillfrågad. Du undrar även hur du kan gå till väga för att driva en eventuell rättssak.Vad som gäller i ditt fall finns reglerat i lagen om namn och bild i reklam (namn- och bildlagen). Här under går jag igenom vad den lagen säger. Slutligen går jag också igenom hur du kan gå vidare med ärendet.Namn- och bildlagenEn näringsidkare får inte använda en annan persons namn eller bild i marknadsföring utan personens samtycke (1 § namn- och bildlagen). Med andra ord måste en näringsidkare fråga en person om lov innan personens namn eller bild används i reklam.Om en näringsidkare ändå använder någon annans namn eller bild i reklam på ett uppsåtligt eller grovt oaktsamt sätt ska näringsidkaren dömas till böter (2 § namn- och bildlagen). Näringsidkaren är dessutom alltid skyldig att utge skäligt vederlag till personen vars namn eller bild har använts. Utöver det skäliga vederlaget kan personen också få ersättning för annan skada som uppstått på grund av agerandet. Den extra ersättningen förutsätter till skillnad från det skäliga vederlaget att näringsidkaren agerat uppsåtligen eller av oaktsamhet. (3 § namn- och bildlagen).Vidare hjälpI ditt fall har någon använt din bild i reklam utan att be dig om lov. Du har därför åtminstone rätt att få skäligt vederlag av näringsidkaren som står bakom reklamen. I första hand skulle du kunna försöka få till en överenskommelse direkt med företaget angående vederlag men om det inte funkar finns alltid möjligheten att föra en talan i rätten. Jag skulle rekommendera att du tar kontakt med vår juristbyrå för att få vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,