Fotografen bakom bilder har i regel upphovsrätt till bilden

2019-08-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag hade tänkt starta ett företag där jag säljer bilder på kändisar.Hur är det med lagar och regler om att sälja bilder som man inte har tagit själv?Får man sälja bilder på kändisar utan att fråga dem?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är inte främst kändisarna du bör oroa dig över. Möjligtvis kan kändisarna ha klagomål ifall bilderna du säljer visar de i en högst personlig miljö, t.ex. att de står i duschen eller liknande. Men klagomålen får i de fallen riktas mot fotografen och inte mot dig.Du måste däremot vara medveten om att fotografierna (som en absolut huvudregel) är skyddade av upphovsrätt. Det innebär att personen som tog fotot på kändisen har en ensamrätt att förfoga över bilden. Du behöver därför den personens tillåtelse att sälja bilderna på kändisarna. Om det är många foton på olika kändisar lär det finnas många olika fotografer/upphovsrättsinnehavare som du måste kontakta. Du har endast rätt att sälja bilder som är av tagna av någon som ger sitt samtycke åt att du säljer bilderna.Dessutom måste personen som har tagit bildernas namn alltid anges i samband med bilden. Om du får samtycke till att sälja en bild måste du fortfarande ange fotografens namn i samband med försäljningen.Sammanfattningsvis finns det en del du behöver tänka på innan du säljer bilder på kändisar som du inte har tagit själv. Personerna som har tagit bilderna på kändisarna måste först samtycka till din försäljning av bilderna. Trots att du inhämtar fotografens samtycke måste personen namnges i samband med försäljningen.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Vad är straffet för plagiat?

2019-07-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vad är straffet för plagiat? Att exempelvis skriva en låttext på Internet utan att uppge vem som egentligen är författaren av texten och låtsas som att man själv skrivit den?
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En låttext skyddas sannolikt som ett litterärt verk enligt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Enligt URL uppstår en ensamrätt för litterära verk genom att verket skapas, 1 § URL. Enbart upphovsmannen har rätt att förfoga över verket och framställa exemplar av verket, 2 § URL. Det är fråga om en rätt att ensamt tillgodose sig den ekonomiska rätten av sitt verk. Upphovsmannen har även en ideell rätt till sitt verk, 3 § URL, vilket omfattar en rätt att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas, dels en rätt till respekt för verket - respekträtten.Böter och fängelseDen som gör intrång i någon annans upphovsrätt med uppsåt (medvetet) eller av grov oaktsamhet kan straffas med böter eller fängelse i upp till två år, 53 § URL. Detta gäller oavsett om det är frågaom ett intrång i upphovsmannens idella rätt eller ekonomiska rätt. ErsättningsskydlighetDen som i strid med upphovsrätten utnyttjar ett verk kan även bli skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare, 54 § URL. Skyldighet att betala ersättning kan infalla oavsett om det är fråga om ett uppsåtlig, oaktsamt eller omedvetet intrång i upphovsrätten. Det är med andra ord fråga om en lägre tröskel och en objektiv bedömning där man ser till om det föreligger ett intrång eller inte, oaktat vilka orsaker som ligger bakom ett intrång. Att plagiera en låttext och lägga upp denna på internet, där man anger sig själv som upphovsman utgör ett intrång i såväl upphovsmannens ekonomiska rätt som ideella rätt. Detta är straffbart med böter och fängelse, men kan även ge upphov till ersättningsskyldighet i form av skadestånd. Vänligen,

Är användning av VPN-tjänst laglig?

2019-07-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej är det lagligt att använda en VPN tjänst riktad mot Schweiz där nedladdning från tex Piratebay är lagligt för att ladda ner i Sverige?
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget i den svenska lagen som förhindrar eller förbjuder användning av VPN-tjänster. Däremot är det fortfarande olagligt att ladda ner filmer. När du laddar ner en film skapas en kopia av verket, vilket är otillåtet om verket publicerats och offentliggjorts utan upphovsmannens medgivande, enligt 2§ Upphovsrättslagen(URL). Sedan har vi såklart den tekniska aspekten som följer av VPN-tjänster. Dessa tjänster hävdar ju att de döljer din IP-adress och därmed omöjliggör spårning. Det är dock en aspekt som juridiken inte berör i någon större utsträckning. Lagen tillåter idag polisen att vända sig till domstolen och kräva in uppgifter om abonnenter från operatörerna om de misstänker att en "IP-adress" ägnat sig åt olaglig fildelning. Hur polisen får tag på dessa IP-adresser eller om de har andra tillvägagångssätt som allmänheten inte känner till kan jag inte svara på.Sammanfattningsvis finns det inget i den svenska lagen som förbjuder användning av VPN-tjänster. Det blir istället en teknisk fråga om hur väl din VPN-tjänst sopar upp dina spår kontra polisens utredningsarbete.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen

Varumärkesskydd och intrång

2019-07-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har nyligen startat ett aktiebolag vid namn "Västerås tryckeri AB". Vår konkurrent Print Image som också befinner sig i Västerås äger domännamnen "printimage.se" och "vasterastryckeri.se". Söker man på det sistnämnda så har man tidigare kommit till printimage.se i alla fall. Nu när vi kommit in på marknaden kommer man inte längre till printimage.se utan det är en ny sida där det står "Västerås Tryckeri" över hela sidan, vilket är vårt registrerade namn. Vi äger domännamnet "västeråstryckeri.se" vilket kan bli väldigt förvirrande för kunderna.Min fråga till dig:Vad tycker du att vi ska göra?
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag har uppfattat situationen korrekt använder er konkurrent Print Image ert företagsnamn, som ni även äger motsvarande domännamn till, på sin hemsida. En domännamnsregistrering medför ingen immaterialrättslig ensamrätt i sig. Man kan alltså inte förbjuda någon från att använda ett registrerat domännamn som företagsnamn eller varumärke enbart med stöd av en domännamnsregistrering. För att ditt bolag ska kunna göra gällande varumärkesintrång till följd av konkurrenternas användande av namnet "Västerås Tryckeri" krävs att ni har eller erhåller varumärkesskydd för namnet. Varumärkesskydd kan förvärvas genom registrering hos Patent- och registreringsverket (PRV). Det är även möjligt att ni redan har förvärvat varumärkesskydd genom s.k. "inarbetning". Om varumärket är allmänt känt hos en betydande del av omsättningskretsen kan ni ha förvärvat ensamrätt till varumärket genom inarbetning. Det finns ingen helt klar gräns avseende hur stor del av omsättningskretsen som måste känna till varumärket, men som tumregel brukar sägas att om ca 30 – 35 % av omsättningskretsen känner till varumärket anses det inarbetat. För att ta reda på om varumärket är inarbetat bör alltså marknadsundersökningar genomföras. S.k. notoritetsundersökningar görs på uppdrag av Stockholms Handelskammares Varumärkesnämnd som i sin tur gör en objektiv bedömning av om inarbetning föreligger. Till omsättningskretsen räknas dels de som köper eller kan köpa produkten, alltså konsumenter, och dels de som arbetar eller befattar sig med produkten under distributionen, alltså t.ex. importörer, grossister återförsäljare och leverantörer m.m.Om ni förvärvat varumärkesskydd, antingen genom registrering eller inarbetning så kan ni om någon gör intrång i er ensamrätt till varumärket väcka talan om varumärkesintrång. Vid varumärkesintrång kan rätt till skadestånd föreligga. Storleken på ersättningen för utnyttjandet av varumärket ska avgöras med hänsyn till (8 kap. 4 § Varumärkeslagen):1. Utebliven vinst,2. Vinst som den som har begått intrånget har gjort,3. Skada på varumärkets anseende,4. Ideell skada,5. Rättighetsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. Om ni inte har erhållit ensamrätt till varumärket genom inarbetning föreslår jag att ni ansöker om varumärkesskydd genom registrering hos PRV. Hoppas att du fick svar på din fråga.

Får man citera någon annans text?

2019-08-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag ska publicera en roman och i den citerar jag 2 dikter från en poet. Jag publicerar dikterna i sin helhet och uppger källan med hans fulla namn och i vilken diktsamling dikterna kan hittas. Jag citerar också en sångtext och även här uppger jag källan.Är detta ok?Tack på förhand
Lovisa Klein |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga kommer jag först förklara vad som gäller allmänt om upphovsrätt för att sedan gå in på citatundantaget och vad som gäller i ditt specifika fall.Allmänt om upphovsrättUpphovsrättslagen (URL) anger hur man får använda verk som någon annan har skapat. Lagen skyddar konstnärligt skapande som musik, litteratur och film. Upphovsrätt innebär att den eller de personer som skapar ett verk har rätt att bestämma över hur det används. En förutsättning för att verket ska få skydd av upphovsrättslagen är att det har verkshöjd. För att få verkshöjd måste verket ha en viss särprägel, dvs vara tillräckligt självständigt och originellt. Man brukar säga att två oberoende personer inte ska kunna skapa exakt samma verk. I mitt svar utgår jag från att de verken som du vill citera från har verkshöjd och därmed är skyddade av upphovsrättslagen.Ett verk som har verkshöjd är skyddat av upphovsrätt. Upphovsrätten innebär dels en ekonomisk och dels en ideell ensamrätt till att nyttja verket. Den ekonomiska rätten innebär en rätt att tillgängliggöra verket för allmänheten, 2 § URL. Den ideella rätten innebär att skaparen har rätt att bli omnämnd som upphovsman och att verket inte blir använt i ett kränkande sammanhang. Om någon gör intrång i någons upphovsrätt kan upphovsmannen erhålla skadestånd, 7 kap. URL. Till upphovsrätten följer undantag, 2 kap. URL, mer om ett utav dessa i nästkommande stycke. Får man citera en text i sin helhet om man uppger källan?Citaträtten är en inskränkning i upphovsrätten och innebär att det är tillåtet att citera offentliga verk utan att fråga om lov, men detta måste göras enligt god sed, 22 § URL. Offentliga verk innebär att de har gjorts tillgängliga för allmänheten, jfr 2 § URL. Med god sed menar lagstiftaren att citatet ska ha ett lojalt syfte dvs någon sorts relevans som ett hjälpmedel för den egna framställningen. Det får inte användas bara för att öka underhållningsvärdet på det egna verket. Hur mycket får man citera?Det finns inget exakt svar för hur mycket som är tillåtet att citera, men en riktlinje är att citering får ske i den omfattning som är motiverat av ändamålet. Beroende på sammanhanget kan alltifrån ett fåtal ord till ett längre stycke vara okej. I t ex vetenskapliga framställningar är det vanligtvis accepterat att använda sig av längre citat än vad som är fallet i kvällstidningar. Viktigt att tänka på vid citeringVad som är viktigt att tänka på när man citerar någon annans verk är att upphovsmannens ideella rätt alltid ska bli respekterad. Man måste ange upphovsmannens namn och hänvisa till vilket verk citatet är hämtat ifrån. Man får inte använda citatet i ett kränkande sammanhang och inte heller ändra själva citatet i dess utformning.Vad gäller i ditt fall?Du vill citera en sångtext och två dikter. Om det i ditt fall är godtagbart att citera dessa texter i sin helhet vågar jag inte svara på. Det beror helt enkelt på om omfattningen kan motiveras av ditt ändamål med din framställning. För att vara på den säkra sidan kan du annars fråga upphovsmannen om lov och på så sätt få ett godkännande innan du citerar verket. Om du citerar, måste du precis som du skriver ange upphovsmannens namn och varifrån texten är hämtad. Något som du kan fundera på är om du verkligen behöver citera verken i sin helhet. Citat ska bara användas när det inte längre är möjligt eller lämpligt att själv återge innehållet i någon annans text. Ett tips är att använda sig av tekniken att parafrasera. Det innebär att du med egna ord berättar om vad någon annan har skrivit. Jag förstår dock att det kan vara svårt eftersom det i ditt fall rör sig om dikter och en sångtext. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du mer än välkommen att ställa en ny. Vänliga hälsningar,

Ett självständigt verk?

2019-07-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får man sälja en tavla, som man själv har målat och endast signerat med det egna namnet, om tavlan liknar ett känt konstverk? (Skillnader: originalet är i olja - kopian i akvarell eller akryl.)
Sofie Falk |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör upphovsrätt, och en bedömning som inte är helt enkel att göra utan att sett din målning samt konstverket det liknar. Jag kommer därför att försöka förklara vilka faktorer som är avgörande och hoppas att du genom det kommer få svar på din fråga. Tillämplig lag hittar du härDet är den som skapat ett verk som har upphovsrätten till det, samt rätten att förfoga över verket. 1-2 §§ URL. För att ett verk skall åtnjuta upphovsrättsligt skydd krävs att det är resultatet av en skapande verksamhet och äger en viss självständighet och originalitet. Man brukar då diskutera att verket ska ha verkshöjd. Kravet på verkshöjd är lågt ställt i svensk rätt. Högsta domstolen har konstaterat att verkshöjd även kan föreligga för sig tämligen enkla verk och att de därigenom ånjuta skydd genom upphovsrätten. (NJA 2002 s. 178). Tavlan du målat av lever alltså upp till kravet på verkshöjd.Avgörande för bedömningen blir sedan om du har egen upphovsrätt till tavlan du målat och därigenom rätt att förfoga över den. Avgörande för den bedömningen är om du har bearbetat målningen så att det är ett nytt och självständigt verk. 4 § 2 st. URL. Avgörande är då vad som vid en helhetsbedömning om ditt verk är orginellt och självständigt i förhållande till det ursprungliga. Det är svårt för mig att svara på utan att ha sett båda tavlorna. Är ditt verk inte självständigt och originellt i förhållande till ursprungsverket får du ej förfoga över tavlan du målat i strid mot upphovsrätten till original verket. 4 § 1 st. URL.Hoppas du fått svar på din fråga!

Får man sälja produkter som är fake?

2019-07-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag undrar om jag köper en produkt som jag avsiktligt vet är "fake" men säljer den som en äkta produkt tex ett Versace bälte, vad kan bli påföljderna av det om personen upptäcker att det är fake, kan jag på något sätt undvika alla efterföljder genom att skriva något innan han köper den tex vi tar ej emot returer.// hälsningar Gustav
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Jag utgår från att du säljer varorna i form av privatperson till en annan privatperson, köplagen (köpl) är då tillämplig, 1 § köpl. "Vi tar ej emot returer" är ett allmänt förbehåll och även om varan säljs med det så anses varan felaktig om - varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet, - säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunnat räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet.Att du säljer en produkt som du säger är äkta men som du vet är fake innebär att varan inte uppfyller de kraven som ställs enligt 19 § första och andra punkten köpl se ovan. Köparen har då rätt att göra påföljder såsom avhjälpande, omleverans, prisavdrag, häva köpet samt dessutom kräva skadestånd, 30 § köpl. Du kan alltså inte undvika påföljder genom att skriva ett allmänt förbehåll, svaret är detsamma även om du istället säljer varan som näringsidkare till en privatperson. Jag kan också tillägga att den som äger ett varumärke, upphovsrätt, mönsterrätt eller ett patent äger den immateriella rätten till sin produkt. Att tillverka och/eller sälja likadana eller liknande produkter är ett brott mot immaterialrätten. Genom att sälja produkter som är fake kan du därför riskera att straffas enligt någon av de intrången som du gör. Jag rekommenderar att du inte säljer produkter som är fake överhuvudtaget. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har rättsinnehavaren till ett överlåtet fotografiskt verk samma rättigheter som upphovsmannen?

2019-07-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Har jag som rättsinnehavare till en fotografisk bild total ensamrätt till den och likt en upphovsman lagligt stöd i att få bilden borttagen från Facebook? Enligt överenskommelse med upphovsmannen är jag rättsinnehavare för all framtid och innehavare av högupplöst, digitalt original.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om du som rättsinnehavare till ett överlåtet fotografisk verk har samma rättigheter som upphovsmannen har att få en upphovsrättsligt skyddad bild borttagen från Facebook (sociala medier). Jag vill förklara att svaret blir annorlunda om det rör sig om en fotografisk bild eller ett fotografiskt verk som uppnått verkshöjd och därmed har upphovsrättsligt skydd. Eftersom utförlig information saknas i frågan utgår jag ifrån att bilden är upphovsrättsligt skyddad och att den endast har en upphovsman som du har övertagit rättigheterna av. Därmed svarar jag utifrån att det är ett fotografiskt verk du har övertagit. Om så inte är fallet får du gärna återkomma.Frågan bedöms utifrån Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL), som reglerar när och hur det är tillåtet att använda sig av upphovsmannens verk. Om verket uppnår verkshöjd, genom att vara så pass unikt och ha en individuell särprägel att två oberoende personer rimligen inte skulle kunna skapa exakt samma verk, blir verket automatiskt upphovsrättsligt skyddat genom att vara ett fotografiskt verk (1 kap. 1 § URL). Detta skydd uppkommer exempelvis om en professionell fotograf tagit en bild genom att reglera vinkeln och ljuset osv för att på så sätt ge uttryck för sin individuella särprägel.Upphovsrättens innebörd, överlåtelse av rättigheter och skyddstidUpphovsrätten ger dig som skapat alstret eller har övertagit rättigheterna till alstret ensamrätt gällande hur alstret får användas. Om upphovsmannen har överlåtit rättigheterna till det fotografiska verket till dig, har du alltså övertagit den ekonomiska upphovsrätten (3 kap. 27 § URL). Detta innebär att du har en förfoganderätt till bilderna, det vill säga att du får framställa exemplar av verket och göra verket tillgängligt för allmänheten genom spridning (1 kap. 2 § URL).Den ideella upphovsrätten (det personliga intresset, främst att upphovsmannen har rätt att namnges tillsammans med alstret) anses normalt inte kunna överlåtas utan enbart efterges (att verket får användas på ett visst sätt under en specificerad tidpunkt utan att upphovsmannen namnges), men den har ändå ett förmögenhetsvärde och intrång ger rätt till ersättning. Du har alltså inte övertagit den ideella upphovsrätten till bilden om ni inte i överenskommelsen har specificerat en tidpunkt där upphovsmannen efterger denna rätt. Specialitetsgrundsatsen och specifikationsprincipen är två begrepp som används inom upphovsrätten vid överlåtelse av en immateriell ensamrätt. Specialitetsgrundsatsen talar om att de delar av upphovsrätten som inte uttryckligen har upplåtits stannar kvar hos upphovsmannen. Otydliga och oklara avtal mellan parterna tolkas till upphovsmannens fördel, enligt specifikationsprincipen. Med upphovsrätten följer även att det är straffbart för andra att utnyttja det upphovsrättsliga alstret på ett sätt som leder till intrång i upphovsrätten. Gällande skyddstid för fotografiska verk som kan jämställas med konstnärliga verk är 70 år efter upphovsmannens död. Därför är det tyvärr inte möjligt att fotografiet skulle vara skyddat av din upphovsrätt i all framtid. Bilder som publiceras av rättsinnehavaren på Facebook får användas av FacebookEftersom du som rättsinnehavare har övertagit den ekonomiska upphovsrätten till verket har du uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas. Inskränkningar i din ensamrätt återfinns i 2 kap. URL, men dessa är inte tillämpliga i fall gällande sociala medier. Därmed kan du alltså avgöra i vilken utsträckning den fotografiska bilden får finnas på sociala medier om du själv inte har lagt ut bilden på sociala medier. Det innebär i praktiken att du måste ge ditt godkännande innan någon annan lägger upp ditt upphovsrättsskyddade verk på sociala medier. Du bör alltså kunna få bilden borttagen från Facebook, om den inte har spridits vidare (i sådant fall kan det vara svårt att få bilden borttagen eller veta vem som publicerade den,men den som gjort intrång i ensamrätten kan fortfarande straffas för detta). Har du däremot själv lagt ut bilden på Facebook har du, genom att godkänna användarvillkoren när du startade ditt konto, gett Facebook rätten att använda allt material du publicerar utan kostnad för dem (en begränsad licens). Du har trots det fortfarande kvar din upphovsrätt och Facebook har ingen ensamrätt till bilden, men du har själv valt att sprida den aktuella bilden till allmänheten. Om du skulle avsluta ett konto upphör licensavtalet och därmed Facebooks rättighet att använda bilder som bara finns på detta konto. Har du har delat bilden med andra upphör inte Facebooks rättigheter till bilden, då den fortfarande finns kvar på andra aktiva konton. Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar eller behöver ytterligare juridisk rådgivning är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,