Är det olagligt att köpa piratkopierade skor för eget bruk?

2021-04-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en kompis som har funderat på att köpa ett par fake skor. Hen säger att det inte är olagligt att köpa piratkopior för eget bruk men att tullen kan ta varorna och att det sedan kan bli rättsliga konsekvenser från bolaget som äger original märket. Det känns lite missvisande att säga att det inte är olagligt men att hen ändå kan bli straffad med t.e.x skadestånd till företaget. Min fråga är då om hen köper piratkopierade skor kan hen bli straffad för det även om allt är för eget bruk?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer börja med att förklara lite allmänt om vad som gäller för varumärken och piratkopior, för att därefter besvara dina frågor. Varumärken och privatkopior Olika varumärken och deras produkter har olika immateriella rättigheter som är till för att skydda upphovsmannens verk, dvs det som skaparen skapat. En sådan rättighet som kan bli aktuell i den här frågan är ensamrätten i varumärkeslagen (VML). Ensamrätten är en rättighet för registrerade eller inarbetade varumärken som innebär att ingen annan får använda varumärket, eller ett liknande varumärke som kan förväxlas med varumärket, utan tillstånd av den rättsliga ägaren (1 kap 6-7 och 10 §§ VML). Stora varumärken har i princip alltid ensamrätt. Det betyder att ingen annan får använda varumärket utan tillstånd. Med användning menar man att bjuda ut varor till försäljning eller föra ut dem på marknaden (1 kap 10 § andra stycket VML). Att göra det är alltså förbjudet. Lagens syfte är alltså främst att motverka försäljning av piratkopior. Det finns idag inte någon lag som innebär att det är olagligt för privatpersoner att köpa piratkopior för eget bruk. Är det olagligt att köpa piratkopierade skor för eget bruk?Det är alltså inte brottsligt för privatpersoner att köpa piratkopierade skor om de inte tänker sälja dem vidare, utan bara själv använda dem. Din vän får alltså inte sälja skorna vidare. Att framställa, tillhandahålla eller sprida kopior är olagligt. Därför får din vän endast använda skorna själv. Rättighetsinnehavaren kan kräva att varorna förstörs och eventuellt skadeståndTullverket kan stoppa paket vid misstanke om förfalskningar. Tullverket kontaktar då det företag som innehar rättigheten till originalprodukten. Rättighetsinnehavaren till det riktiga varumärket kan då kräva att varorna förstörs och att köparen eventuellt får betala skadestånd till företaget, alternativt starta en civilrättslig process. Att tullverket skulle stoppa en enskild förfalskad vara är däremot ovanligt. Du kan läsa mer om piratkopior på tullverkets hemsida. Jag kan förstå att du tycker att detta låter konstigt. Även om det inte är brottsligt att köpa piratkopior för eget bruk kan det ändå skada företaget som har rättigheten till originalprodukten. Därför kan de starta en civilrättslig skadeståndsprocess. Ett skadestånd syftar till en ekonomisk kompensation för inträffad skada. Ett skadestånd kan utdömas utan att ett brott har begåtts. Ett sådant skadestånd är alltså inget straff i den meningen, vilket tex böter och fängelse är. SammanfattningsvisDet är alltså inte olagligt att köpa de falska skorna om din vän endast tänker använda dem själv. Om tullverket stoppar paketet och kontaktar rättighetsinnehavaren kan det däremot få konsekvenser, i form av att företaget kräver din vän på skadestånd. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om du har några ytterligare frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Sjunga låt vid demonstration - upphovsrättsintrång?

2021-04-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Det finns en person, F, som anordnade två demonstrationer mot uppgifterna om att det finns en coronapandemi,om att media ljuger om uppskomsten av den och att man ska vaccinera sig mot pandemin (vaccinering pågår nu som bekant). Han o hans vänner anser att det är 5G som orsakar sjukdomar, att Bill Gates vill att vi ska bli sjuka, att Bill Gates och "big tech" finansierar ett vaccin som i själva verket är ett chip som sätts in under huden för att makteliten i världen ska kontrollera oss, det vanliga folket. Därför vill dessa personer manifestera för Frihet (från restriktioner, från vaccin, från gammelmedias lögner) och Sanning (om att pandemin inte finns, att restriktionerna i själva verket leder oss till tystnad och att det är farligt att vaccinera sig) m m. Vid den första manifestationen på Medborgarplatsen den 6 mars initierade F allsång för demonstrationsdeltagarna med sången "Stad i Ljus" som ursprungligen framförts av Tommy Körberg. Vid nästa demonstration den 20 mars i Kungsträdgården förekom ingen speciell sång vad jag minns. Nu förbereder F nästa demonstration. Till den demonstrationen uppmuntrar han deltagarna att lära in en annan sång. Den sången ämnar han själv sjunga vid demonstrationen. Sången är "Sång till friheten" av Björn Afzelius. Mikael Wiehe har många gånger sjungit den sången. Björn Afzelius dog 1999 så vitt jag minns. Har Björn eller Mikael någon upphovsrätt till sång
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller musik kan dessa skyddas genom upphovsrättslagen (URL) och det är således också hit jag hänvisar mina svar. Jag kommer börja med att gå igenom upphovsrättens grundläggande rättigheter och vad dessa innebär för att ge en förståelse för lagen. Efter detta går jag in på en bedömning i ditt konkreta fall.När får man upphovsrättsligt skyddUpphovsrättsligt skydd fås för musikaliska verk då dessa uppnår tillräcklig "verkshöjd". Det innebär vardagligt uttryckt att de ska vara tillräckligt unika (1 kap. 1 § URL). De som du nämner i din fråga har utan tvekan en upphovsrätt till sina låtar. Denna upphovsrätt omfattar både en ideell rätt och en ekonomisk rätt. Jag börjar med den ekonomiska.Den ekonomiska rättenSkaparna till ett verk har en uteslutande rätt att framställa exemplar och kopior. Helt enkelt "att tjäna pengar" på sitt verk. Denna rätt kan överlåtas (till exempelvis ett skivbolag) (1 kap. 2 § URL). Att uppmana till sång av en låt är inte ett sådant intrång i upphovsrätten som gör det olagligt. Däremot finns det även en ideell rätt. Den ideella rättenDen ideella rätten kan, till skillnad från den ekonomiska, aldrig överlåtas. Den ideella rätten innebär att upphovspersonen har en rätt att dennes verk inte ska framställas i sådana sammanhang som kan anses kränkande för gärningspersonen (1 kap. 2 § 2 st. URL). Värt att nämna är att det är inte gärningspersonens känsla av kränkning som spelar roll, utan det är en objektiv bedömning som görs.När upphör upphovsrättenHuvudregeln är att upphovsrätten gäller i 70 år från det att upphovspersonen avlidit (4 kap. 43 § URL)BedömningenFör att nu komma in lite mer konkret på din fråga är det dags att göra någon form av bedömning i fallet du beskriver. Som du säkert redan har förstått är detta ingen lätt uppgift i och med att upphovsrätten är så pass vagt formulerad. Därmed finns det en möjlighet till att en domstol gör en annan bedömning. Jag ska först börja med att säga att upphovsrätten i det här fallet står emot en annan mycket stark rättighet, nämligen yttrandefriheten. Eftersom yttrandefriheten är grundlagsskyddad är det en mycket stark rättighet. Det finns flertalet rättsfall på det upphovsrättsliga området. Bland de mer kända är NJA 2005 s. 905 ("Alfons Åberg") där man inte ansåg att upphovsrätten var kränkt. I Alfons Åberg-fallet rörde det sig dock om en parodi (och parodier har nästintill ett undantag från upphovsrätten helt och hållet). Däremot ansågs upphovsrätten kränkt i NJA 1975 s. 679 ("Sveriges flagga") då tonerna av en låt återgavs med ny text i ett politiskt samband. Rättsfallet liknar därför situationen du beskriver vilket talar för att man skulle kunna anse den ideella rätten kränkt. I fallet hade man dock förändrat i musiken, vilket inte är fallet här. Det leder mig till att göra bedömningen att det inte utgör något upphovsrättsligt intrång, bland annat eftersom syftet inte är att kränka låtskrivarna som jag förstår det, utan snarare att demonstrationsledaren vill skapa någon form av "gemenskap". Jag hoppas du har fått svar på din fråga på ett tillfredsställande sätt även om jag inte kunde besvara det med fullständig säkerhet eftersom en bedömning måste göras i varje enskilt fall och det är inte helt enkelt att veta hur en domstol hade gjort bedömningen. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Får jag lov att använda ett annat företagsnamn på min produkt som jag säljer?

2021-04-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Mitt företag erbjuder personliga produkter där kunden kan välja motiv och text. Jag hade precis en kund som ville ha en tavla med en bild på sin bil och texten "Min första Volvo". Får mitt företag trycka ett företagsnamn på det sättet? Texten är i ett vanligt typsnitt och liknar inte Volvos logotyp.Tack!
Josefine Bågholt |Hej, och stort tack för att just du valde att vända dig till oss på Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga så vill du enligt kundens direktiv trycka "Volvo" på en av dina produkter. Vad jag kan utläsa ifrån din fråga, så verkar du också ha koll på att man inte får lov att använda företagsvarumärken hur som helst. Därför i mitt svar till dig kommer jag fokusera på att titta på om du kan använda dig av endast namnet Volvo, och som inte har Volvos logotyp med. Den lag som vi kommer att behöva titta på för att få svar på din fråga är lagen om företagsnamn. Kan man använda ett annat företagsnamn på sina produkter? Ett företagsnamn är den benämning under vilken näringsidkaren bedriver sin verksamhet (1 kap. 1 § lagen om företagsnamn). Eftersom Volvo är så välkänt har man även via inarbetning fått ensamrätt över sitt namn (1 kap. 2 § lagen om företagsnamn). Det som ensamrätten dock innebär är att ingen annan får lov att använda tecken utan näringsidkarens tillstånd som är (1 kap. 4 § lagen om företagsnamn): -Identiskt med eller liknar kännetecknet för företagsnamnet och används för verksamhet av samma slag, -Identisk eller liknar företagsnamnet och används av näringsverksamheter av samma eller liknande slag samt att det finns risk för förväxling och det kan leda till att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och företaget, eller -Identiskt eller liknar med företagsnamnet som är känt över hela landet och som ger utan skälig anledning en otillbörlig fördel till företaget som använder det eller ger skada till företagsnamnets särskiljningsförmåga eller anseende oavsett vilken verksamhet som använder den.Är det dock så att företagsnamnet är registrerat, och man är inom samma bransch så är det ändock okej om företaget inte lider någon skada av att man använder företagsnamnet. Men eftersom du inte verkar vara i samma bransch som Volvo och du använder inte heller företagsnamnet för att det skall orsaka skada för Volvo eller att det skall ge dig en otillbörlig fördel. SlutsatsJag anser därför att så länge du inte gör det för att skada Volvos rykte eller för att åka snålskjuts på deras varumärke, samt ändrar typsnitt på företagsnamnet så är det helt okej för dig att producera produkten.Vill du ha mer information rekommenderar jag dig starkt att titta på patent- och registreringsverkets hemsida om just denna fråga. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att du hör av dig till oss igen om du har mer frågor och funderingar. Allt gott! Vänligen,

Användning av annans textilmönster

2021-04-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, ska starta ett kläddes märke och har lite frågor kring att andvända andras mönster. Jag ska andvända ett tygmönster från Morris & co där jag har lagt till min egna loga på och undrar med detta om det skulle gå eller om det blir problem
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om det är tillåtet att sälja kläder med ett textilmönster från ett befintligt varumärke om du sätter din egen logga på klädernaDin fråga regleras i upphovsrättslagen (URL), mönsterskyddslagen (MSL) och varumärkeslagen (VmL)Det är otillåtet att utan tillstånd sälja en design som är skyddad med upphovsrätt eller mönsterrättEtt tvådimensionellt mönster i form av ett textilmönster kan vara brukskonst som skyddas genom upphovsrätt och genom mönsterskydd.Den som med konstnärlig ambition skapar ett mönster kan få upphovsrätt för det konstnärliga verket (1 kap 1 § URL). Rätten uppstår i och med skapandet om det konstnärliga verket kar tillräcklig verkshöjd. Vad som menas med tillräcklig verkshöjd är att verket ska vara tillräckligt originellt och att upphovsmannen självständigt skapat verket. Upphovsrätt innebär en ensamrätt till verket. Ensamrätten innebär att det är förbjudet för andra än upphovsmannen att exempelvis sälja verket utan upphovsmannens samtycke. (1 kap. 2 § URL).Den som har skapat ett mönster alternativt äger rätten till ett mönster kan genom registrering hos patent- och registreringsverket (PRV) få ensamrätt till mönstret (1 a § MSL). En förutsättning för att få mönsterskydd är att mönstret är nytt och tillräckligt särpräglat (2 § MSL). Vad detta innebär är att det inte får finnas ett annat mönster som är identiskt alternativt ger samma helhetsintryck till en kunnig användare. Den som har ett mönsterskydd har ensamrätt till det aktuella mönstret. Ensamrätten innebär att det är förbjudet att exempelvis sälja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten (5 § MSL).Ett nytt varumärke som kan förväxlas med ett befintligt varumärke kan utgöra varumärkesintrångEtt varumärke kan bestå av alla tecken som uppfyller krav på särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i PRV:s registreringsregister (1 kap. 4 § VmL). Vad som menas med särskiljningsförmåga är att en normalt informerad och skäligen uppmärksam och upplyst genomsnittskonsument kan skilja varor och tjänster från ett varumärke från dem som erbjuds fav ett annat (1 kap. 5 § VmL). Den som har ett varumärke i den mening som avses i VmL har ensamrätt till det aktuella varumärket. Ensamrätten innebär att ingen annan än varumärkesinnehavararen får använda ett tecken som är förväxlingsbart med innehavarens, exempelvis genom försäljning (1 kap. 10 § VmL). Ett intrång i ensamrätten kan göras om två varumärken liknar varandra och varorna är av samma slag med risk för förväxling eller risk för association mellan det äldre och det yngre varumärket.Vad innebär detta för dig?Det kan vara problematiskt att använda ett textilmönster som är mönsterskyddat och/eller skyddat av upphovsrätt. Den som är mönsterskyddsinnehavare eller upphovsman har ensamrätt. Vad som menas med detta är att det är otillåtet för någon annan att sälja textilmönstret utan rättighetsinnehavarens samtycke. Eftersom jag saknar kännedom om vad det är för tyg du vill använda kan jag inte svara på om mönstret på tyget är skyddat med upphovsrätt eller mönsterskydd. Möjligtvis kan du själv ta kontakt med Morris & co och fråga vad som gäller för textilmönstret du vill använda. Om du säljer kläder där du använder ett textilmönster som är skyddat med mönsterskydd eller upphovsrätt kan du göra dig skyldig till intrång i annans ensamrätt. Du skriver att du kommer att ha din egen logga på kläderna du vill sälja. Om din logga är för lik Morris & co-loggan finns risk för att era varumärken förväxlas. I ett sådant fall kan det utgöra varumärkesintrång.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Kan man sälja dockor med SHL-loggor på?

2021-04-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej .Jag har virkat dockor med SHL-loggor på.Får jag sälja dem utan att jag bryter mot upphovsrätten?(Tänker ju då på loggorna som jag tryckt ut från nätet och sytt på dockorna?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDu kommer med all trolighet bryta mot SHL:s upphovsskydd om du skulle sälja dockor med SHL-loggor på. UpphovsrättJag har inte kollat upp specifikt om alla eller bara några av SHL-loggorna är upphovsrättsskyddade. Men på grund av att SHL-loggorna är så välkända och det bedrivs en omfattande handel med produkter med dessa loggor, så utgår jag ifrån att loggorna är skyddade. Upphovsrätt regleras i stor del av upphovsrättslagen (URL). Lagen ger skydd för upphovsrättshavaren mot att andra använder sig av det upphovsrättsskyddade alstret (SHL-loggorna i det här fallet), 2 § URL. Detta borde särskilt bli aktuellt i ditt fall om du tänker sälja dockorna, dvs. använda SHL-loggorna inom ett kommersiellt bruk. Det finns dock vissa begränsningar av det upphovsrättsliga skyddet som innebär att det går att framställa ett fåtal exemplar för privat bruk, 12 § URL. SHL-loggorna kan även potentiellt vara skyddade genom varumärkesskydd, enligt varumärkesskyddslagen och potentiellt även mönsterskyddade, enligt mönsterskyddslagen. Men även dessa lagar borde inte inskränka din rätt att för privat bruk framställa ett fåtal exemplar, så länge du inte använder dessa för kommersiellt bruk.SlutsatsDu kommer med all trolighet inte kunna sälja dina dockor med SHL-loggor utan att bryta mot något upphovsskydd. Ett alternativ du har är att kontakta SHL och komma överens med dem om att du potentiellt kan använda deras SHL-loggor. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vad är skillnaden mellan marknadsföringsrätt och immaterialrätt?

2021-04-13 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag skulle vilja ha hjälp att förstå förhållandet mellan marknadsföringsrätten och immaterialrätten vid tillämpningen av MFL. Särskilt på vilket sätt Patent- och marknadsdomstolarna uppställer en gräns mellan områdena samt när och i vilken mån gränsen kan sägas suddas ut. Tack på förhand!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningInledningsvis vill jag informera om att det är något svårt att få fram exakt vad du undrar över varför svaret blir något generellt. Inom ramen för expresstjänsten blir svaret även något mer generellt än vid en mer fördjupad rättsutredning från vår juristbyrå. Som jag förstår det undrar du över förhållandet mellan marknadsföringsrätt och immaterialrätten vid tillämpningen av marknadsföringslagen (MFL). Framförallt på vilket sätt Patent- och marknadsdomstolarna uppställer en gräns mellan områdena samt när och i vilken mån gränsen kan sägas suddas ut.De immaterialrättsliga lagarna är exempelvis upphovsrättslagen, varumärkeslagen, mönsterskyddslagen och patentlagen. Lagarna har till syfte att skydda skaparen/innehavaren. När det gäller upphovsrätten skyddar det i grund och botten skaparen (då upphovsrätten uppkommer formlöst) medan de andra lagarna i princip kräver ansökan och registrering (jag kommer i det följande inte att gå in på exakt vad som skiljer de olika lagarna åt då det faller utanför den ställda frågan). Marknadsföringsrätten genom marknadsföringslagen (MFL) utgör ett kompletterande skydd till immaterialrätten. I MFL regleras bland annat snyltning på varumärke vilket är till för att skydda företagare och konsumenter i samband med marknadsföring av en vara eller tjänst. Det finns i MFL konkreta exempel på otillåten marknadsföring. Som exempel kan anges att en näringsidkare vid marknadsföringen inte får använda kopior (efterbildningar) som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter (14 § MFL). En näringsidkare får inte heller i sin jämförande reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter för att snylta på, vilseleda om eller smutskasta andra företags produkter eller kännetecken (18 § MFL). Då marknadsföringsrätten bland annat handlar om att skydda exempelvis varumärken från snyltning finns det en nära koppling mellan immaterialrätten och marknadsföringsrätten. En stor del av patent- och marknadsdomstolarnas mål handlar om renommésnyltning, misskreditering och produktefterbildning eller andra frågor som ligger mycket nära och ofta överlappar immaterialrättsliga frågor.Tidigare avhandlades marknadsföringsrättsliga mål separat i marknadsdomstolen. Vid den tiden uttalade domstolen i flera fall att den inte tog ställning i immaterialrättsliga tvister; dvs. ett förbud enligt MFL kunde inte meddelas endast på den grunden att ett förfarande utgjorde varumärkesintrång (se t.ex. MD 1988:6, 1994:25 och 2005:25). En form av "trendbrott" skedde däremot i samband med MD 2011:29 ("PS Jailbreak") och MD 2012:15 ("Elskling"). I MD 2011:29 gjorde domstolen först en prövning mot upphovsrättslagen och kom fram till att förfarandet stred mot URL. Marknadsföringen av den s.k. PS Jailbreak-modulen ansågs otillbörlig enligt lagstridighetsprincipen och stred mot p9 i den svarta listan. Den svarta listan är en uppräkning av 31 förbjudna marknadsföringsmetoder. Enligt p9 i svarta listan är marknadsföring vilseledande om det anges eller på annat sätt skapas intryck av att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet. I det aktuella fallet gjordes därmed, till skillnad från tidigare praxis, först en prövning mot URL. Då produkten utgjorde ett intrång i upphovsrätten kunde den förbjudas med stöd av MFL.I samband med utvecklingen av praxis gick immaterialrätten och marknadsföringsrätten från att ha varit helt separata rättsområden till att sammankopplas allt mer. Sedan den 1 september 2016 handläggs alla immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål i Patent- och marknadsdomstolen. Sett till utvecklingen praxis i samband med MD 2011:29 då områdena började sammankopplas har det däremot blivit en ännu tätare sammankoppling (till skillnad mot tidigare då immaterialrättsliga mål avhandlades i allmän domstol och marknadsföringsrättsliga mål i marknadsdomstolen).Även om det finns en tät sammankoppling, och till viss del överlappning, mellan MFL och de immaterialrättsliga lagarna ska uppmärksammas att det är viktigt för käranden att tänka på vad den vill uppnå och yrka utifrån det. Vid intrång i de immaterialrättsliga lagarna finns en mängd civilrättsliga sanktioner att nyttja. Ofta vill innehavaren av t.ex. ett varumärke däremot att eventuellt intrång ska upphöra; ersättning är inte alltid det viktigaste. Då får man helt enkelt undersöka om man gör bäst i att angripa det immaterialrättsligt eller med stöd av MFL. Det kan vara så att det immaterialrättsligt inte utgör ett intrång, men att det ändock kan strida mot marknadsföringslagen och det går att förbjuda marknadsföringen. Som synes i MD 2011:29 kan det utgöra vilseledande marknadsföring att sälja en produkt som gör intrång i upphovsrätten. För att det ska prövas enligt upphovsrättens regler (och med de sanktioner som kan vara för handen) krävs däremot att det yrkas därom; i annat fall kan det göras en prövning mot de immaterialrättsliga reglerna men prövningen sker med utgångspunkt i bestämmelserna om otillbörlig marknadsföring i MFL. För exempel på distinktionen däremellan se PMÖD:s domskäl i PMÖD T 9554-17 vari domstolen uttalade: "Med hänsyn till hur X har utformat sin talan står det därför klart att X inte har framställt något yrkande som endast vilar på immaterialrättslig grund. Det innebär att Patent- och marknadsöverdomstolens prövning ska ske med utgångspunkt i bestämmelserna om otillbörlig marknadsföring i marknadsföringslagen. Ett bifall till X förbudyrkanden förutsätter därmed också att villkoren för förbud i marknadsföringslagen är uppfyllda."Det finns således likheter och skillnader och samtidigt viss överlappning. Då din fråga är något generellt ställd kan det inte ges ett mer förklarande svar än detta. Hoppas du förstått skillnaderna och kan läsa vidare på området med detta som grund.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister i ett immaterialrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är Netflix varumärkesskyddat?

2021-04-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Kan jag lansera en tjänst under namnet Hundflix utan att vara orolig för att bli stämd av Netflix?Mvh
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret beror på omfattningen av tjänsten du lanserar samt vad det är för tjänst. Jag kommer dessvärre inte kunna ge ett rakt svar utan bara en riskbedömning. Den grund som Netflix skulle kunna stämma dig på är varumärkesintrång, dvs att du använder deras kännetecken i form av suffixet "-flix" utan tillstånd (jfr VML 1:4). Att användandet av "flix" som suffix över huvud taget utgör ett varumärke kan ifrågasättas då det i sig inte skiljer Netflix tjänster från tjänster från andra bolag (VML 1:5). "Hundflix" för dock tankarna direkt till Netflix varför jag ändå gör bedömningen att det sannolikt utgör ett varumärke och att Netflix därmed har en ensamrätt. Denna ensamrätt är dock inte obegränsad. Intrång kan ske i tre olika fall, varav två är relevanta i detta fall. Om din tjänst är liknande den som Netflix erbjuder och det finns risk för förväxling mellan er - t.ex att någon tror att din tjänst är kopplad till Netflix - så utgör det ett intrång (VML 1:10 1st 2p). Med tanke på att jag inte vet vad din tjänst består av eller vem den riktar sig till kan jag inte göra någon konkret bedömning men det finns en risk att användandet av "Hundflix" utgör varumärkesintrång. Det andra sättet att göra intrång är ifall användandet av "Hundflix" drar otillbörlig fördel av eller är till skada för möjligheten att särskilja mellan Hundflix och Netflix. Det spelar då ingen roll ifall ni erbjuder liknande tjänster eller inte (VML 1:10 1st 3p). Jag finner det svårt att tro att intrång skulle föreligga på denna grund men det är inte omöjligt - t.ex ifall tjänsten Hundflix av någon anledning skadar Netflix anseende. En annan viktig aspekt att beakta är att olika länder har olika regler kring användandet av varumärken. Jag kan inte med säkerhet säga vad som gäller i USA ifall du skulle använda "Hundflix" där eller någon annanstans i Europa. Av namnet att döma verkar det dock vara en svensk tjänst och då bör detta inte bli något problem. Sammanfattning Ifall din tjänst inte liknar den som Netflix erbjuder och inte heller kan skada deras anseende gör jag bedömningen att du inte behöver vara orolig för att stämmas. Det är såklart inte en vattentät bedömning, Netflix är ett stort företag och kanske vill ta det säkra före det osäkra. Generellt sett agerar bara större företag på sådana intrång om det finns ett ekonomiskt intresse, så fundera även på om det kan finnas det i detta fall. Jag hoppas detta ger dig lite klarhet i din fråga, jag beklagar att jag inte kan ge ett mer konkret svar. Du är självklart varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Vad gör jag vid upphovsrättsligt intrång?

2021-04-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag är en kille på 16 år som driver ett litet hobby verksamhets "projekt" för att dra in lite extra pengar för jobb som jag gillar. Dom tjänsterna jag utför är inom dator och teknik området, alltså jag bygger datorer, lagar datorer, uppgraderar datorer osv. Jag gör min reklam via Facebook inlägg i olika grupper, både på marketplace och i vanliga grupper. Jag lägger mycket tid och energi på att skriva och skapa inläggen. Problemet är bara att det nu hänt väldigt många gånger att andra folk har rakt av kopierat mina annonser, ändrat till deras namn och sedan publicerat det själva för typ 100kr billigare vilket jag stör mig något enorm på. Både att dom är så lata och gör det så fruktansvärt fult, att dom bara stjäl annonserna från mig utan att fråga om tillåtelse osv, men det påverkar också mig mycket för jag får ju inga kunder längre eftersom att alla köper av dom som stulit mina annonser istället. Det är alltså jag som skrivit annonserna, och dom rent av kopierar hela annonstexterna utan att fråga om tillåtelse. Jag har läst att dom begår upphovsrättsintrång på mig, och att det tydligen var ganska allvarligt på deras sida....Men jag undrar då, hur och till vem anmäler jag det? Jag har läst att jag ska kunna kräva skadestånd för att dom stulit mina värk (annonser), både pengarna dom har tjänat på den annonsen men också för att dom stulit det av mig...När jag skriver till dom, ber dom ta bort / ändra annonsen så svarar dom alltid hotfullt och sedan skiter de i det...
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är texten upphovsrättsligt skyddad?Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 § URL). Med litterära verk avses bland annat beskrivande framställning i skrift. En text kan därför ha upphovsrättsligt skydd. När verket skapas uppstår skyddet. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. Din text kan därför vara upphovsrättsligt skyddad. Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Det är därför inte tillåtet att någon har tagit din text rakt av och använder den i sin marknadsföring. Det är dock tillåtet att återge kortare citat, såvida det framgår var citatet är hämtat. Det är inte tillåtet att citera hela texten (22 § URL).ErsättningDen som bryter mot upphovsrättslagen ska betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen (54 § URL). I första hand rekommenderar jag dig att kontakta den som är ersättningsskyldig för att försöka komma överens om ett ersättningsbelopp för att undvika en tvist i domstol. I andra hand måste du ansöka om stämning hos Tingsrätten. Det är sedan Patent- och marknadsdomstolen som avgör i mål och ärenden om upphovsrätt (58 § URL).BrottDen som gör intrång i upphovsrätten uppsåtligen eller genom oaktsamhet kan dömas till upphovsrättsbrott till böter eller fängelse i högst två år (53 § URL). Det krävs att rättighetsinnehavaren anmäler intrång i upphovsrätten till polisen och anger brottet till åtal. Det är åklagaren som får väcka åtal för brott (59 § URL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,