Vilket beviskrav ställs för fildelning?

2019-04-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Med anledning av hur utbrett olaglig fildelning är och bl.a. reportagen om förlikningsbreven som skickats ut av upphovsmän, är jag nyfiken på att veta hur grundliga bevis det faktiskt krävs för att en nedladdning av en film faktiskt ska resultera i en fällande dom. Jag har förstått att man kan begära ut någons IP-adress från en internetleverantör enligt IPRED-lagen, men är det verkligen allt som krävs med tanke på att det bör stå utom tvivel att den misstänkta personen har genomfört brottet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inom immaterialrätten finns det dels möjlighet att polisanmäla någon för det upphovsrättsliga intrånget, dels möjlighet att föra en civilrättslig talan. För det fall att en polisanmälan görs är det polis och åklagare som utreder brottet och åklagaren som eventuellt väcker åtal. För fällande dom krävs att det ställs utom rimligt tvivel att den anklagade begått brottet. Det som däremot vanligen sker är att det förs en civilrättslig talan om skadestånd. En civilrättslig talan är dispositiv, innebärande att parterna kan komma överens genom en förlikning. Breven som skickas ut är just förslag till förlikning. I en civilrättslig talan är beviskravet inte att det ska vara ställt utom rimligt tvivel, utan det är lägre ställt. Det är upp till den som påstår något att styrka det vederbörande påstår. Kravet om att något ska vara styrkt är lägre än "utom rimligt tvivel", dock fortfarande högt.I de kravbrev som skickas ut anför upphovsrättsinnehavarna genom sina ombud att den som är abonnentinnehavare är ansvarig för allt som sker genom internetuppkopplingen. De anför även att det är styrkt att nedladdningen skett genom att hänvisa till IP-adressen. Det är däremot ännu ej prövat i svensk rätt om det är tillräckligt för en fällande dom. Det har såvitt jag förstår skickats ut en stor mängd kravbrev/förlikningserbjudanden, däremot har inget av dessa dragits till domstol än. Personligen är jag tveksam till om endast IP-adressen är tillräcklig som bevisning och att det går att anföra ett fullt ansvar för abonnentinnehavaren; dock kan vi inte med säkerhet veta det förrän domstolen prövat frågan.Med vänliga hälsningar,

Får jag trycka och ge ut en almanacka med mina egna naturbilder?

2019-04-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får jag trycka och ge ut en almanacka med mina egna naturbilder?
Cornelia Isacson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar dig fråga som att du vill veta vilken möjlighet det finns för dig att sprida dina naturbilder och detta genom att tycka och ge ut en almanacka. Som följer av rubrik nr 6 nedan har du som skapat bilderna rätt att skapa exemplar av bilderna och sprida dessa, exempelvis genom att trycka och ge ut en almanacka med dina egna naturbilder. I mitt svar har jag tagit hänsyn till några upphovsrättsliga aspekter som bra att känna till innan du publicerar dina bilder.Regler om upphovsrätt finner vi i upphovsrättslagen (URL).1. Vem har ensamrätt för bilderna?Den som har skapat en bild är den som har ensamrätt och därmed rätt att bestämma över hur bilden ska nyttjas (URL 1 §). Det upphovsrättsliga skyddet uppstår i och med skapandet, dvs. i samband med att du tryckte av bilderna. 2. Har dina bilder upphovsrätt?Bilder kan omfattas av upphovsrättsligt skydd (URL 1 § första stycket 5 p.). Det ställs då krav på att bilderna ska ha verkshöjd, dvs. en viss grad av självständighet och originalitet. För originalitet krävs det att du har satt din personliga prägel på bilderna. Så är fallet om du uttrycker din kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val. Dock ställs inga krav på kvalitet. Bilder som skyddas av upphovsrätt är skyddade i upp till 70 år efter att du har avlidit (URL 43 § första stycket).3. Fotografier som inte har verkshöjdBilderna skyddas av upphovsrättslagen även om bilderna inte skulle uppnå kravet på verkshöjd. Bilderna är då skyddade av närstående rättigheter till upphovsrätten. Du har därigenom ensamrätt att skapa exemplar av bilderna och sprida dessa (URL 49 a §). Ensamrätten som följer av det aktuella skyddet motsvarar det ovan nämnda upphovsrättsliga skyddet. Detta skydd varar dock i 50 år från det att bilden skapades (URL 49 a § tredje stycket).4. Vad innebär skyddet för dig?Upphovsrätten är utformad så att skaparen har ensamrätt till verket och denna består dels av ekonomiska rättigheter (URL 2 §), dels av ideella rättigheter (URL 3 §). Ensamrätten ger upphovsmannen rätt att förfoga över verket samt hindra andra från att använda verket på olika sätt. Ekonomisk rättighet innebär att upphovsmannen får en ensamrätt att framställa exemplar av verket och att göra detta tillgängligt för allmänheten genom offentligt framförande, överföring till allmänheten, spridning eller offentlig visning (URL 2 §).Ideella rättigheter innebär att upphovsmannen har rätt att bli namngiven i förhållande till sitt/sina verk och att slippa kränkande ändringar eller att verket tillgängliggörs i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannen (URL 3 §).5. Kan andra ändå få använda dina bilder?Som nämndes ovan (rubrik nr. 2) ställs krav på originalitet för att ens verk ska bli upphovsrättsligt skyddat. Graden av originalitet hos verket har ett nära kopplat samband med dess skyddsomfång. Hög grad av originalitet hos ett verk innebär ett brett skyddsomfång. Det är att föredra om det skulle bli aktuellt att utreda framtida eventuella intrång i upphovsrätten. I praxis har angetts att ett naturalistiskt och naturtroget mönster kan i och för sig leda till upphovsrätt men att skyddsomfånget då anses relativt begränsat (NJA 1994 s. 74). Det innebär att det finns större möjlighet för andra att tillåtet efterlikna dina bilder, såvida de inte direkt kopieras.6. SammanfattningsvisJa, du får trycka och ge ut dina bilder på detta sätt. Det är du som skapat bilderna som avgör hur du vill att dessa användas. Du har rätt att skapa exemplar av bilderna och sprida dessa. För att omfattas av upphovsrättsligt skydd ställs krav på originalitet men även om kravet inte skulle vara uppfyllt så skyddas dina bilder av närstående rättigheter till upphovsrätten. Hoppas mitt svar har varit behjälpligt. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar, Cornelia Isacson

Vad innebär upphovsrätten för mig som låtskrivare?

2019-04-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Jag har frågor angående upphovsrätt.Det är så att jag spelar i ett band, och har beslutat mig för att hoppa av. Vi har spelat in en ännu inte släppt fullängdare, där jag är huvudsaklig låtskrivare. Jag har i de flesta låtarnas fall själv skrivit riffen och gjort det mesta av arrangemangen, även om jag också har vägt in övriga bandmedlemmars synpunkter, och en del ändringar gjorts också i replokalen.1. Jag har inte för avsikt att hindra bandet från att släppa skivan eller att spela låtarna live, men hade det varit teoretiskt möjligt? De har som sagt i någon mån haft påverkan på arrangemangen, men inte på riffen dessa byggts av.2. Hur ser min rätt till ekonomiska anspråk ut i den här situationen? Om bandet skulle tjäna pengar på låtarna har jag väl som upphovsman rimligen rätt till ersättning? 3. Det kan vara aktuellt att skriva någon form av avtal att från min sida upplåta/överlåta de materiella rättigheterna för låtarna. Kan ett sådant avtal riktas mot bandet som sådant, eller bör det riktas mot någon av de övriga bandmedlemmarna?Tack!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I mitt svar till dig kommer jag inledningsvis att redogöra för vad som gäller för upphovsrätt och när ett verk är skyddat. Avslutningsvis kommer jag att kortfattat besvara de frågor du ställt till oss.Om upphovsrättenI 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt. Skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal kan skyddas (p1) men även musikaliska och sceniska verk (p3). Exempel på en framställning i skrift kan vara en låttext, medan ett musikaliskt verk kan vara själva låten.En låttext som du skrivit eller en inspelning du har gjort kan vara upphovsrättsligt skyddad. Det upphovsrättsliga skyddet sker redan genom skapandet och kräver ingen registrering. Om du ensamt skrivit en hel låttext innehar du upphovsrätten (jfr 1 § URL), om ni skrivit en låttext tillsammans eller spelat in en låt tillsammans, har ni en gemensam upphovsrätt (6 § URL).Vad innebär ensamrätten?Upphovsmannen (eller upphovsmännen) har dels en ekonomisk ensamrätt (2 § URL), dels en ideell rätt (3 § URL). Den ekonomiska rätten ger upphovsmannen en ensamrätt att framställa exemplar av verket eller att göra det tillgängligt för allmänheten. Exemplarframställning innebär exempelvis att släppa en skiva medan ett tillgängliggörande för allmänheten kan innebära att släppa något över internet eller spela upp något inför publik. Motsatsvis innebär det även en rättighet att besluta att det inte ska framställas exemplar eller göras tillgängligt för allmänheten. Den ideella rätten ger upphovsmannen en rätt att anges som upphovsman och rätt att verket inte används i ett sammanhang som är kränkande."Jag har inte för avsikt att hindra bandet från att släppa skivan eller att spela låtarna live, men hade det varit teoretiskt möjligt?"Om du är ensam upphovsman till exempelvis en låttext har du en ensamrätt till att besluta om den får användas. Undantaget är om ni avtalat om att du överlåtit den ekonomiska ensamrätten. Om ni har en gemensam upphovsrätt (genom att ni skrivit en låttext tillsammans, eller tillsammans spelar i en låt) får ingen av er förfoga över den utan att samtliga lämnat sitt tillstånd. För gemensam upphovsrätt krävs det således att ni är överens för en exemplarframställning eller ett tillgängliggörande för allmänheten. Det innebär också att du har en möjlighet att hindra bandet från att släppa skivan eller spela låtarna live."Hur ser min rätt till ekonomiska anspråk ut i den här situationen? Om bandet skulle tjäna pengar på låtarna har jag väl som upphovsman rimligen rätt till ersättning?"Den ekonomiska rätten ger dig enligt ovan en rättighet att bestämma om en låt eller låttext du är upphovsman till ska få spelas. Tillstånd kan ges av dig genom ett avtal vari ni kommer överens om hur mycket du ska få betalt." Det kan vara aktuellt att skriva någon form av avtal att från min sida upplåta/överlåta de materiella rättigheterna för låtarna. Kan ett sådant avtal riktas mot bandet som sådant, eller bör det riktas mot någon av de övriga bandmedlemmarna?"Min rekommendation är att du skriver ett avtal med de övriga bandmedlemmarna (då du vill ha möjlighet att göra sanktioner gällande mot dem om de inte skulle följa avtalet). Jag föreslår att du skriver till mig på dennis.lavesson@lawline.se så kan du får en offert från en av våra jurister som kan bistå dig i avtalsskrivandet.Med vänliga hälsningar,

Filma på musikfestival där låtarna knappt hörs, är det upphovsrättsintrång?

2019-04-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande bakgrundsljud och musik.Säg att jag filmar intervjuer på en musikfestival, där låtarna knappt hörs och uppfattas inte som mer än ett "dunkande" bakgrundsljud och så. Är detta då en form av copyright intrång?Skulle vara jätte tacksamt om jag fick svar, har googlat och frågat runt men har inte fått något konkret svar.
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Musiken som spelas på festivalen räknas som konstnärliga verk, och till sådana verk finns det en anknytande upphovsrätt (UrL 1 §). Den som har upphovsrätt till musiken, d.v.s. låten, har s.k. ensamrätt att förfoga över den, t.ex. göra den offentlig på eller sprida den vidare på internet (UrL 2 §1 st och UrL 2 § 3 st första punkten). Rent krasst är det alltså upphovsrättsintrång att genom film, ljudfil eller liknande spela in låten och sprida den vidare på internet. Det spelar ingen roll om det är bakgrundsmusik eller inte, så länge låten, delar av den eller i sin helhet, offentliggörs för allmänheten. Det hela påverkas dock av huruvida det faktiskt går att urskilja vilken låt det är som spelas, eller om det bara uppfattas som ett dunkande så som du beskriver. Jag kan tyvärr inte svara på hur mycket av låten som ska kunna höras och kännas igen för att det ska röra sig om ett upphovsrättsintrång, sådant bedöms i varje enskilt fall. Men jag skulle tänka mig att man på något vis behöver uppfatta låten mer än bara genom dunkande för att det ska röra sig om upphovsrättsintrång. Eftersom det är upphovsrättsinnehavaren, oftast skivbolaget, som har ensamrätt till låten ligger det på denne att anmäla eventuella upphovsrättsintrång. (I praktiken är det dock en stor del av alla upphovsrättsintrång som förblir oanmälda).Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur vet jag om jag begår ett upphovsrättsligt intrång?

2019-04-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hur man vet när man förändrat nog mkt för att inte få upphovsrättsliga problem? Hur vet jag som skapare att mitt material är säkert att sprida/sälja utan att oroas för ev efterföljande problem med stämningar eller andra bekymmer?I många fall bygger ju ens material på något som även andra har tillgång till och kan då bli väldigt likt varandra. Tex gått samma kurs å målat av samma banan eller fotat samma motiv eller läst sabba bok o recenserat eller delar någons filosofi o håller egna föreläsningar. Resultatet blir ju då väldigt lika varandra.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt och skyddet uppkommer formlöst vid skapandet. Att skyddet uppkommer formlöst innebär att det inte krävs någon registrering, som för andra immaterialrätter. För att ett verk ska få upphovsrättsligt skydd krävs det att verket uppnår verkshöjd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk.Upphovsrätten är starkt sammanbunden med EU-rätten varvid utslag från EU-domstolen spelar stor roll i vilket krav som ställs. För att uppnå upphovsrättsligt skydd ställs ett ganska måttligt krav. EU-domstolen har beskrivit originalitetskravet som att det ska vara originellt i den meningen att det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse. I slutändan kan du inte veta om det du skapat begår ett upphovsrättsligt intrång, det är i slutändan upp till domstol att avgöra. I praxis har en bevisbörderegel utarbetats (jfr NJA 1994 s. 74) innebärande att den som påstår att ett intrång föreligger måste bevisa det genom att styrka intrånget. Bevisbördan för en efterbildning ligger således hos upphovsmannen som påstår ett intrång. När upphovsmannen styrkt efterbildningen måste motparten göra sannolikt att verket framtagits självständigt. Kravet om "sannolikt" är lägre än kravet om att styrka och innebär en bevislättnad för den som anklagas för en efterbildning.Hoppas du fick svar på din fråga! För det fall att du skulle hamna i en upphovsrättslig tvist kan det vara en god idé att anlita en jurist som företräder dig. Får du behov av det är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att tatuera in motiv av bilder jag funnit på internet utan att be om tillåtelse av upphovsmannen?

2019-04-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Om jag hittar en bild på appen Pinterest med en skiss på en döskalle, och sedan tatuerar in detta oå min kropp. Har jag då brytit mot upphovsrätten? Då jag ej frågade personen som la ut bilden, men tanke på att jag inte vet vem skapare är. Eller har jag rätt att göra detta? Alltså ta en bild och tatuera in den på min kropp
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör eventuellt upphovsrättsintrång kikar vi närmare på upphovsrättslagen (URL).Som utgångspunkt gör du ett upphovsrättsintrångDen som tagit/skapat bilden har exklusiv upphovsrätt till den (1 § första stycket femte punkten URL).På Pinterests hemsida går det att läsa att all användning av i princip alla bilder på deras hemsida kräver tillåtelse av upphovsmannen (https://help.pinterest.com/sv/article/copyright).Genom att visa tatueringen för allmänheten gör du intrång i upphovsmannens ekonomiska rätt (2 § URL) och genom att inte namnge personen gör du också intrång i dennes ideella rätt (3 § URL).Däremot skulle du kunna hävda undantaget för privat brukÄven om det som regel är att klassa som ett upphovsrättsintrång skulle du, om du enbart har tatueringen på kroppen utan att använda den i reklamföring eller liknande, kunna hävda undantaget för privat bruk, vilket gör att du slipper skadestånd (12 § URL).Tatueraren som tatuerar dig har dock andra krav på sig, vilket innebär att denne mest troligen gör sig skyldig till upphovsrättsintrång, men det är en annan fråga än den du ställde, varför jag lämnar den därhän. Det kan hur som helst vara bra att veta, eftersom tatueraren kanske därför inte är villig att göra den.Detta går att läsa på bl.a. Patent- och registreringsverkets (PRV:s) blogg (https://prvbloggen.se/2016/06/15/tatueringar-och-upphovsratt-sa-funkar-det/).Mitt rådPrata med din tatuerare och var öppen med att du fann bilden på Pinterest. Kanske har tatueraren en bra lösning på ditt problem, om inte annat kanske denne kan göra något liknande till dig som inte riskerar att bryta mot lag.Jag hoppas att du får den tatuering du vill ha i slutändan!Med vänliga hälsningar

Privat bruk av upphovsrättsliga verk

2019-04-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |https://lagen.nu/1960:729#P12S1https://lagen.nu/1960:729#P2S1Hej!Jag tänker inför en tävling trycka 4 T-shirts med Nasse från nalle Puh. Det är enbart vi i familjen som kommer att använda dom. Är det ok?
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nalle Puh utgör ett filmverk och har således upphovsrätt, 1 § p. 4 upphovsrättslagen. Den som innehar upphovsrätt har således rätt att framställa exemplar och förfoga över verket, 2 § första stycket upphovsrättslagen. Nalle Puh är ett offentliggjort verk vilket ger dig rätt att för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av verket, 2 § tredje stycket upphovsrättslagen. Exemplaren får däremot inte användas för andra ändamål än för privat bruk, 12 § första stycket upphovsrättslagen. Med privat bruk avses antingen att man framställer ett exemplar åt sig själv eller för närmaste familj- och vänkrets.Eftersom du avser att enbart trycka fyra stycken t-T-shirts med en figur på från disneyfilmen till din familj är det förenligt med lagens bestämmelse om användning för privat bruk.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Får jag använda annans upphovsskyddade verk?

2019-04-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vad är lagligt att göra med annans material som upphovsmannen själv delat gratis för nedladdning ("för personligt bruk")?Tex om upphovsmannen hittat på ett eget ordspråk och ritat en bild till, eller gjort en infographic. Får jag då ladda ner materialet, översätta det till mitt modersmål och behålla bilden i sitt ursprung inkl upphovsmannens signatur och lägga till min egen, för att sedan själv dela vidare och/eller sälja? Om ett särskilt tillstånd _måste_ ges från upphovsmannen i det läget, hur skall ett sådant se ut?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I mitt svar till dig kommer jag att kortfattat gå igenom kraven för verkshöjd och svara på om du kan använda bilder du funnit på nätet. Vad krävs för upphovsrättsligt skydd? Vad är verkshöjd?I 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt. Fotografiska verk, men även andra alster av bildkonst, kan skyddas (1 § första stycket p5 URL). Exempel på andra alster av bildkonst kan vara t.ex. ritningar och målningar.För att ett verk ska få ett upphovsrättsligt skydd krävs det att ett verk uppnår verkshöjd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk. Som exempel kan anges att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563 ansåg att byggnadsritningar var upphovsrättsligt skyddade.Upphovsrätten är starkt sammanbunden med EU-rätten varvid utslag från EU-domstolen spelar stor roll i vilket krav som ställs. För att uppnå upphovsrättsligt skydd ställs ett ganska måttligt krav. EU-domstolen har beskrivit originalitetskravet som att det ska vara originellt i den meningen att det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse. Som exempel kan ges C-145/10 Painer som handlade om ifall ett porträttfotografi kunde uppfylla originalitetskravet. I målet ansåg domstolen att det var tillräckligt att upphovsmannen i samband med skapandet av sitt verk kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val. Så kunde i det fallet ske genom scensättning, val av pose och användande av olika framkallningsmetoder.Upphovsmannen har både en ekonomisk och ideell rättUpphovsmannen har dels en ekonomisk ensamrätt (2 § URL), dels en ideell rätt (3 § URL). Den ekonomiska rätten ger upphovsmannen en ensamrätt att framställa exemplar av verket eller att göra det tillgängligt för allmänheten. Den ideella rätten ger upphovsmannen en rätt att anges som upphovsman och rätt att verket inte används i ett sammanhang som är kränkande.Att använda bilder i tryckt och sälja (t.ex. att du skriver ut bilderna) är en exemplarframställning (2 § första stycket URL) medan att använda bilderna på internet (t.ex. i en blogg) är en överföring till allmänheten (2 § tredje stycket p1 URL). Du får dock framställa ett eller några få exemplar för privat bruk (12 § URL). Med privat bruk menas att kopian bara får användas i privatlivet och inom familje- och umgängeskretsen. Det innefattar inte att publicera den på en blogg eller i sociala medier.Ritade bilder kan vara upphovsrättsligt skyddade men det är domstolen som avgör i slutändanOm en ritad bild uppnår en viss grad av självständighet och originalitet kan den vara upphovsrättsligt skyddad. Det mesta kan enligt ovan beskrivet skyddas med upphovsrätten. Det måste göras en bedömning i det enskilda fallet om så är fallet. I slutändan är det en domstol som får avgöra om en ritad bild uppnår verkshöjd och det finns ett upphovsrättsligt skydd.Skulle du använda en bild som är upphovsrättsligt skyddad och det inte är för privat bruk kan du bli stämd inför domstol. Sker det ska du betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen (54 § URL) och kan därutöver även bli skadeståndsskyldig. Råd i ditt fallMin rekommendation är att du inte utan upphovsrättshavarens samtycke ändrar ett verk för att sedan sälja eller lägga ut det. Du riskerar att göra intrång i både den ideella rätten och den ekonomiska rätten. För att få nyttja ett verk (utöver för privat bruk) krävs det upphovsrättshavarens tillstånd. Det finns inget formkrav för hur sådant tillstånd kan ges, i teorin är det fullt tillräckligt med ett muntligt medgivande. Av bevisskäl är det däremot en god idé att få tillåtelsen skriftligt.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,