Vem har upphovsrätten till texter som har skapats under en anställning?

2020-02-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag frågar både som arbetsgivare och som anställd. På en tidning där kollektivavtal saknas, vem har rätt att använda texter som publicerats av en anställd efter att anställningen avslutats? Bara tidningen, bara den fd anställda eller båda? Tex: Har den fd anställda rätt att publicera sin under anställningen producerade text i en annan publikation? Inga avtal kring detta är tecknade mellan anställd och arbetsgivare.
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller angående upphovsrätt i anställningsförhållanden samt om du har rätt till texterna som du har producerat i tjänsten. Regler om upphovsrätt finns i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Utgångspunkten är att den som skapar ett verk också har upphovsrätten till verket (1 § URL). Det ska dock påpekas att det är fråga om ett dispositivt rättsområde – dvs. att man kan avtala bort lagstigningen, detta kan ske antingen genom kollektivavtal eller anställningsavtalet. Du skriver att kollektivavtal saknas på arbetsplatsen och att det inte finns något avtal mellan anställd och arbetsgivare kring detta – jag tolkar detta som att upphovsrätt inte heller är reglerat i anställningsavtalet.Vad gäller angående upphovsrätt i anställningsförhållanden?När det gäller verk som är skapade inom ramen för en anställning finns det i Sverige inga lagregler som säger vad som ska gälla – det saknas även rättsfall på området. Det enda undantaget som finns är upphovsrätt till datorprogram som har skapats av en arbetstagare inom ramen för dennes anställning (40a § URL).När det gäller andra verk än datorprogram är det alltså endast i de situationer där arbetsgivaren och den anställde har reglerat upphovsrätten i avtal, att man med säkerhet vet vad som gäller. Eftersom att det inte finns något avtal i denna situationen får man istället ta vägledning av en "tumregel" som har behandlats i juridisk doktrin."Tumregeln" Om inget särskilt är avtalat, som i detta fallet, säger tumregeln att en eventuell upphovsrättsövergång beror på anställningsförhållandets art och på branschens allmänna villkor och sedvänjor. Man brukar titta på hur frågan generellt löses inom branschen.En arbetsgivare får inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som kommer till som ett resultat av en tjänst och särskilda åligganden gentemot arbetsgivaren. Om man ska gå efter "tumregeln" i ditt fall så skulle din arbetsgivare ha rätt till allt som ingår i den normala journalistverksamheten. Det borde vara de material du insamlat och framställt för offentliggörande i tidningen – dvs. dina texter.SammanfattningOm man väljer att följa "tumregeln" skulle det i detta fallet vara arbetsgivaren som har rätten att utnyttja dina texter, eftersom att dessa producerades inom ramen för din anställning och inom ramen för din arbetsgivares verksamhetsområde. Arbetsgivarens utnyttjande får ske inom arbetsgivaren normala verksamhet och i den omfattning som kunde förutses när texterna producerades.Eftersom att ni inte har kommit överens om vem som har rätt till de texter som du har producerat under din anställning, och det inte finns någon lag att stödja sig på – går det inte att säga med säkerhet vad som gäller tyvärr. Jag kan alltså inte ge dig ett exakt svar.Jag skulle dock rekommendera att du kontaktar arbetsgivaren innan du publicerar texterna hos någon annan, för att undvika att göra dig skyldig till upphovsrättsintrång.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Hur kontrollerar man att ett företag som köpt ett patent redovisar korrekt försäljning? Finns det någon anledning att ett företag köper ett patent och inte använder det?

2020-02-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Detta rör sig om en patent fråga. Min far sålde ett patent till ett företag för runt 10 år sedan. Det finns ett kontrakt skrivet som gav min far royalty i 10 år för delar some sålts vidare. Han fick en lump summa då han sålde patentet och royalties ett par år efter. Pappa gick sedan i pension och har inte haft kontakt med företaget till nyligen då dom 10 åren gått ut. Dom ursäktade sig för att inte hållit kontakten och "bevisade" att dom sålt ytterligare produkter under den tiden. Ersättningen var väldigt liten. För att komplicera det hela så har företaget också blivit uppköpt av ett mycket större företag under tiden. Min fråga är: Hur kan man lita på att dom har redovisat korrekt till min pappa? Finns det ett sätt att kontrollera om dom har sålt mer än dom anger? Eller på annat vis försökt dölja försäljning. Det känns lustigt att ett företag spenderar väldigt mycket pengar på ett patent som man sedan inte nyttjar speciellt och sedan glömmer redovisa någon försäljning på 8 år.Om det finns ett sätt, hur går man vidare?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din far för cirka tio år sedan sålt ett patent till ett företag. Enligt kontraktet skulle din far få royalties i tio år för delar som sålts vidare. Han erhöll en klumpsumma initialt och därefter royalties ett par år efter. Därefter uteblev utbetalning av royalties. När de tio åren nu gått har företaget kontaktat honom och utbetalt en blygsam summa i royalties. Din undran är om det är möjligt att kontrollera om företaget sålt mer än det uppgett och om de försökt dölja någon försäljning. Din uppfattning är att det känns lustigt att ett företag spenderar mycket pengar på ett patent som man sedan inte nyttjar.Den som gjort en uppfinning kan efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen (1 kap. 1 § patentlagen). Den ensamrätt ett patent ger innebär som utgångspunkt att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att (1) tillverka bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål, (2) använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige, (3) bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa ändamål (1 kap. 3 § patentlagen). Ett patent är en immateriell rättighet som det är möjligt att överlåta, genom att sälja patentet eller genom att licensiera ut rätten att nyttja det. Som jag tolkar det har din far sålt patentet och för det har han fått dels en klumpsumma, dels ett avtal om royalties.Din fars möjligheter är helt beroende på vad som avtalats mellan parterna. Om det av avtalet exempelvis framgår att försäljningen ska redovisas på något speciellt sätt ska det givetvis ske. Utgångspunkten är att avtal ska hållas. Om det inte framgår närmre får din far i princip lita på att den redovisning som skett av köparen är riktig. Om din far inte anser den riktig finns det en möjlighet att han stämmer företaget för uteblivna royalties. Vid en stämning måste det åberopas bevisning, i din fars fall vet jag dessvärre inte vilken bevisning som är aktuell. Det går exempelvis att åberopa vittnen som vittnar under sanningsförsäkran. Jag vill dock uppmärksamma dig/er på att det kan bli kostsamt att stämma någon för det fall att man förlorar. I regel får tappande part betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader.Att företag köper upp patent och sedan inte nyttjar det är i sig inte anmärkningsvärt. Det kan finnas skäl till att ett företag köper upp ett patent för att det inte ska användas. Det kan tänkas att företaget har andra lösningar som är mer fördelaktiga för företaget, rent ekonomiskt, och att det tjänar på att patentet inte nyttjas. Patentet ger en rätt att ensam nyttja patentet, men även en rätt att inte nyttja det. Uppköp av patent kan helt enkelt ske för att ingen ska använda den lösning som patenterats.Min rekommendation är att din far försöker föra en dialog med företaget som innehar patentet och ber om kompletterande redovisning om möjligt. Det kan givetvis vara så att företaget försökt "mörka" försäljning, likväl som det kan finnas anledningar till att patentet inte använts. Om din far anser sig ha bevisning för att det skett en mer omfattande försäljning än vad som redovisats är alternativet att stämma företaget. Om så blir aktuellt och för genomgång av kontraktet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. För vidare kontakt med en av våra jurister och ett kostnadsförslag är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Förlikningserbjudande för påstådd fildelning

2020-02-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejFick ett brev från innerstans advokatbyrå i början på feb om att jag fildelat en film. Dom erbjuder mig ett förlikningsförslag på 7000kr som jag inte har betalat. Om jag inte går med på erbjudandet finns risk att dom går vidare med rättsliga åtgärder. Dom har skickat mig papper på filmtitel, tidpunkt och min ip-adress. saken är att på dom papprerna jag har fått så stämmer inte ip adressen överens med min ip adress utan det står någon annans . Vet ej hur jag ska göra man blir ju både orolig och förbannad på samma gång. Har ingen som helst lust att kontakta dom, känner mig hotad av deras brev.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Just när det kommer till förlikningserbjudanden för påstådda fildelningar går det att se en ökad tendens på. Däremot är tendensen att ta sådant här till domstol är mycket låg. Anledningen kan vara att det finns flera omständigheter som gör att det är mycket enklare att förlikas i sådana här situationer. Dessa omständigheter är alltså sådant som talar för att du kanske inte bör vara särskilt orolig för domstolsprocess. För det första kommer bevisbördan att läggas på den som påstår att du har fildelat. Bara det utgör ett stort hinder för att faktiskt ta detta till domstol. Särskilt eftersom de måste visa att just du har fildelat, vilket blir svårt eftersom det tycks vara från felaktig IP-adress. En annan omständighet som talar mot domstolsprocess är skadeståndets storlek. Det är svårt att visa hur stor skada en upphovsman har lidit för att ett verk har fildelats. Det är dock något som den som stämmer måste kunna styrka för att få rätt till skadeståndet. Därför är det mycket enklare att bara sätta ut en summa så som 7 000 och förlikas istället. Ytterligare omständighet är att skulle de stämma dig och yrka att du ska betala ett belopp som är under 23 650 kronor (hälften av det så kallade prisbasbeloppet) så kommer målet att behandlas som ett "småmål". Det innebär att även om de skulle vinna skulle du bara behöva betala mycket begränsad andel av deras advokatkostnader och övriga rättegångskostnader. Utgångspunkten i småmål är alltså att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader oberoende av vem som vinner (se 18 kap. 8 a § rättegångsbalken). Det medför att det knappt är ekonomiskt värt att driva processen över huvud taget.Även om det är mindre sannolikt att det kommer drivas process i detta ärende så förstår jag att du är orolig. Dessutom är det inte helt lätt att säga hur du bör agera. I och med att det rör sig om felaktig IP-adress kan det vara fördelaktigt att besvara kravet och säga det. Alternativet är att vänta och se hur de kommer att agera. Det är upp till dig vad du känner är bäst. I det fall de stämmer dig, blandar in kronofogden eller säljer fordringen till ett inkassobolag så är det viktigt att tydligt och skriftligt bestrida betalningskravet.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Är det tillåtet att använda företagslogotyper för privat bruk?

2020-02-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Är det lagligt/tillåtet att använda företagsloggor i exempelvis cv eller personligt brev?
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag utgår från att dessa företagslogotyper som du syftar till är varumärkesskyddade (1 kap. 6-7 § VML). Har företagen varumärkesskydd för sina logotyper har de ensamrätt att använda dessa. Detta innebär att ingen annan än företagen själva får använda logotypen utan deras tillstånd. Däremot gäller detta endast om du vill använda logotypen i en näringsverksamhet (1 kap. 10 § VML). I ditt fall vill du använda logotypen för privat bruk, dvs. till ditt cv och personliga brev. Det finns ingenting i lagen som säger att du inte får göra det. Sammanfattningsvis får man alltså inte använda ett företags logotyp i en näringsverksamhet utan deras tillstånd. Vill man däremot använda logotypen för privat bruk finns det ingenting som hindrar detta. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Kan jag sälja min målning som är inspirerade av två kända karaktärer utan licens?

2020-02-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag är konstnär och har målat två av Astrid Lindgrens kändaste karaktärer i "Line Art". Stilrena enkla linjer, men man ser tydligt vilka det ska föreställa. Jag har citerat dem under bilden också.Jag hörde av mig till företaget och de sa att det krävs en licens för bilden och en licens för citatet för att jag ska få sälja dem. Jag frågade om jag tog bort citatet, om jag då får sälja dem men fick inget svar. Vad är det som gäller? Om jag tar bort citatet och endast behåller min målning, är det ok för mig att sälja dem då? Tycker att gränsen mellan kreativ frihet och juridik är en hårfin gräns många gånger.
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En upphovsman har rätt att bestämma över sitt verk (se 1 § Upphovsrättslagen (URL)). Att bearbeta ett verk, genom att t.ex. göra en översättning eller annan bearbetning kräver tillstånd av det ursprungliga verkets upphovsman, då du inte får verka i strid mot upphovsrätten till originalverket (4 § URL). Däremot kan ett nytt och självständigt verk åstadkommas, i fri anslutning från ett tidigare verk (se 4 § andra stycket URL). Det går alltså att uppnå ett nyskapande verk även om man hämtar inspiration från tidigare verk, idéer eller liknande. I sådana fall är det nya verket fritt från det ursprungliga och upphovsrätten av det nya verket är inte beroende av det tidigare.Högsta domstolen (HD) har i tidigare fall (NJA 2017 s. 75) konstaterat att gränsen för vad som skulle kunna vara en bearbetning och vad som är ett fristående verk inte alltid är självklar. HD konstaterade i fallet att det kan bero på tekniken som använts, men menar att det är viktigt att göra en helhetsbedömning av verkens likhet. Om verken ger samma estetiska upplevelse kommer det troligtvis att anses som "samma verk", oavsett om det föreligger skillnader. HD uttrycker det som att det karaktäristiska för en bearbetning är att den lämnar originalverkets individualitet oförändrad och bara låter denna framstå i en ny gestalt. För att ha ett eget skydd, oberoende av rätten till originalverket måste alltså ett självständigt och nytt verk ha skapats med beaktande av det äldre verk som använts som förebild.Sammanfattningsvis måste alltså ditt verk vara tillräckligt självständigt i förhållande till Astrid Lindgrens verk för att du ska ha rätt att förfoga över (genom att t.ex. sälja det)det utan att störas av upphovsrätten som originalverken omfattas av.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Immaterialrättsliga problem hos t-shirts med tecknade artister

2020-02-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej har egentligen två frågor kopplade till varandra. Om man har ett företag och säljer tröjor med artisters ansikten fast man har ritat/tecknat dom själv strider detta mot någon lag då? 2, om jag till exempel vill döpa tröjan till, exempel "Elvis Presley t-shirt" har jag fått för mig att man inte får använda ett helt artist namn men skulle man kunna komma runt detta genom att bara döpa denna till "Elvis t-shirt" ? Tacksam för snabbt svar:)
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svara på din fråga har jag använt mig av Varumärkeslagen och lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (nedan i texten benämner jag den som Upphovsrättslagen). Porträtten på t-shirts:Det finns inget immaterialrättsligt skydd för utseende. Därför behöver du inte oroa dig för att du inte får avbilda artister. Eftersom du själv har tecknat bilden är det du som är upphovsman (1 § punkt 6 Upphovsrättslagen). Det ger dig rätten att trycka upp och sälja dessa t-shirts (2 § Upphovsrättslagen). Du bör vara uppmärksam på din "inspiration" till porträtten du tecknar. Om du använder ett fotografi och tecknar av det kan det vara ett intrång i fotografens upphovsrätt till fotografiet (49a § Upphovsrättslagen). Då måste du namnge fotografen på din hemsida, eftersom hen har s.k namngivelserätt (3 § Upphovsrättslagen). Det innebär också att du kan bli skyldig att utge ersättning till upphovsmannen för de plagg du säljer (26n § Upphovsrättslagen). Namn på t-shirts:När du döper t-shirtarna antar jag att du syftar till de namn som kommer stå på hemsidan när man "klickar in" på t-shirten eller när man lägger dem i sin varukorg. Här kan det uppstå vissa problem. Om du döper t-shirten efter kända artister kan det vara så att deras namn är så välkänt att det har blivit varumärkesskyddat (1 kapitlet 7 § Varumärkeslagen). En känd artist kan också ha fått varumärkesskydd genom registrering (1 kapitlet 6 § Varumärkeslagen). Om så är fallet för artisterna du har tecknat finns det risk för att du gör varumärkesintrång om du använder namnet i din försäljning (1 kapitlet 10 § Varumärkeslagen). För att det ska föreligga varumärkesintrång kräver lagen dock att det ska finnas en förväxlingsrisk. Eftersom de flesta artister producerar musik och inte t-shirts bör inte förväxlingsrisken vara stor (1 kapitlet 10 § punkt 2 Varumärkeslagen). Gällande kända artister kan de ha s.k anseendeskydd. Det innebär att det kan föreligga varumärkesintrång om en potentiell köpare tror att det föreligger ett samband mellan din t-shirt och artisten själv, ex. att det är artistens team som tagit fram det till försäljning eller liknande scenarion (1 kapitlet 10 § punkt 3 Varumärkeslagen). Om du skriver tydligt på din hemsida att det inte finns någon koppling mellan dig och artisterna bör detta inte vara något problem. Du borde därför kunna använda namnen på dessa kända artister.Sammanfattningsvis: Det är okej att sälja t-shirts med tecknade porträtt. Beakta dock om du har tecknat någons fotografi. Att döpa dina t-shirts efter artisterna bör inte heller vara något problem så länge det inte föreligger en förväxlingsrisk mellan artistens verk och dina verk och så länge det är tydligt att artisten i sig inte har något med dina t-shirts att göra. Lycka till med företaget!Jag hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Krävs tillstånd för att kunna filma ett konstverk?

2020-02-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag läser en kurs på högskolan, där vi ska filma och presentera ett konstverk från offentlig plats (eller sjukhus, bibliotek etc). Det uppstod litediskussion huruvida vi måste söka tillstånd för att få filma, stämmer det? Filmernas syfte är akademiskt och kommer bara att visas inom klassrummets ramar. Vad gäller?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline!Om konstverket som ni avser att filma är ett verk enligt Upphovsrättslagens mening så innebär det att upphovsmannen har uteslutande rätt att förfoga över verket (2 § URL). Konstverket omfattas av upphovsrättsskyddet om verket är självständigt och originellt. Vidare ska det föreligga ett visst mått av särprägel vilket följer av kravet på särprägel (1 § URL). Som huvudregeln krävs det tillstånd från upphovsmannen för att ni ska kunna filma konstverket. Dock finns det ett antal inskränkningar i upphovsmannens rätt som kan föreligga i ert fall vilket innebär att ni i sådant fall inte behöver be om lov för att filma konstverket. Inskränkningarna finns reglerade i 2 kap. URL. Konstverk som ingår i en film Konstverk som ingår i film eller tv-program får återges fritt om verket är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller tv-programmets innehåll. Frågan är därigenom vilken betydelse konstverket har i den filmen som ni avser att producera. Förekommer konstverket exempelvis enbart i bakgrunden i filmen så föreligger det inget större hinder för utnyttjandet (20 a § URL). Upphovsmannen har gått bortOm det har gått 70 år sedan upphovsmannen till verket avled så är upphovsrätten inte längre giltig, då krävs det inte heller något tillstånd för er att filma konstverket (43 § URL). Avbildning av konstverkDu nämnde att ni hade tänkt att filma ett konstverk från offentlig plats. Om konstverket är placerad på eller vid en allmän plats utomhus får det avbildas fritt (24 § URL). Med avbildning avses återgivning genom målning, teckning, fotografi eller annan teknik varigenom konstverket återges i planet (SOU 1956:25 s. 264). Avslutningsvis är det svårt för mig att kunna ge dig ett konkret och klart svar eftersom det beror på vilket verk det är ni avser att filma liksom omständigheterna kring verket (vem som är upphovsman och dylikt). Jag har listat de situationer som kan vara relevanta för ditt fall, har du fortfarande funderingar så får du jättegärna återkomma! Hoppas att mitt svar har varit till någon hjälp!Med vänliga hälsningar,

Hur kan ett hus bli upphovsrättsligt skyddat?

2020-02-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |När det gäller upphovsrätt, vad gäller? Fråga: Om en kompis har ritat ett hus och han har byggd det till oss, sen 13 år efter ringer en advokat firma och säger att vi har gjort potentiellt upphovsrättsintrång av hans klient hus. Vi har varit ovetande om detta i alla år.Nu har vi kollat och jämfört, våran hus har inte en del, kanske 20% av hans hus och med det så blir huset helt olik från den sidan, och det finns ingen källare samt det är andra dimensioner på huset (ingen dimension är exakt lik) och annan planlösning på bottenplan andra fönster, samt ingen balkong på ena delen av huset mm, fast båda husen påminner om varandra.
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom din fråga berör upphovsrätt så är upphovsrättslagen, härefter förkortad som URL, tillämplig (1 § URL). Jag tolkar din fråga som att din kompis har ritat ett hus som du/ni sedan har byggt, och att detta i efterhand har anklagats vara efterliknat ett annat hus. Skulle partskonstellationen vara annorlunda så kan du applicera det som jag nedan anför på just ditt fall. Kan ett hus vara upphovsrättsligt skyddat? Upphovsrättsligt skydd till ett hus kan uppnås på två sätt. För det första kan huset som sådant, i form av alster av byggnadskonst, bli upphovsrättsligt skyddat (1 § 1 st. 6 p. URL), och för det andra kan man få upphovsrättsligt skydd för enbart ritningen (1 § 2 st. URL). Är huset upphovsrättsligt skyddat i ditt fall? För att avgöra om något har upphovsrättsligt skydd måste man göra en bedömning utifrån varje enskilt fall om verket är tillräckligt originellt och skyddsvärt samt har tillräckligt hög verkshöjd. Detta kan med enklare ord beskrivas som att huset ska ge uttryck för skaparens personlighet – det ska vara skaparens intellektuella skapelse. För att avgöra originaliteten kan man ta hjälp av en hjälpnorm som kallas för dubbelskapandekriteriet. Om det är en obefintlig/väldigt liten risk att någon oberoende återskapar samma verk så bör verket vara upphovsrättsligt skyddat. Detta är svårt att avgöra utan att ha sett huset i fråga, men generellt kan inte en vanlig villa anses vara skyddsvärd som byggnadskonst. Denna bestämmelse tar snarare sikte på byggnader av speciell typ. Däremot är tröskeln för att få upphovsrättsligt skydd för en ritning mindre. Detta innebär dock även att skyddsomfånget blir snävare och i stort sett enbart skyddar mot rena efterbildningar. Är det ett upphovsrättsligt intrång? Utan att ha sett båda husen är det svårt för mig att avgöra huruvida det är ett upphovsrättsligt intrång eller inte. Utifrån vad du beskriver verkar dock husen skilja sig åt i många avseenden. Detta gör att det inte kan bli fråga om upphovsrättsintrång gällande ritningen, just eftersom skyddsomfånget är så pass snävt. Är det så att huset är av mer speciell karaktär så kan det som sagt ha upphovsrättsligt skydd i form av byggnadskonst och har då ett större skyddsomfång. Att det har ett större skyddsomfång innebär att det i fler fall, trots att det föreligger vissa olikheter, kan betraktas som upphovsrättsligt intrång. Det skulle då anses vara upphovsrättsligt intrång på grund av att det är en exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten genom offentlig visning (2 § 2 och 3 st. 3 p. URL). Detta för att det då är en efterbildning som är beroende av rätten till originalverket (4 § 1 st. URL). Nedan kommer jag lägga upp argument som du kan använda för att hävda att det inte är ett intrång i upphovsrätten: 1.Huset är inte tillräckligt originellt för att få upphovsrättsligt skydd. Här kan du även argumentera utifrån dubbelskapandekriteriet som jag nämnde ovan, dvs att det finns risk för att någon helt oberoende återskapar samma verk. 2.Det är fråga om ett helt oberoende återskapande. Om du/din vän inte alls hade vetskap om den tidigare byggnaden så kan det aldrig vara ett upphovsrättsligt intrång. Enligt praxis (NJA 1994 s. 74) har bevisbördan för att något är framtaget självständigt ansetts ligga på den som skapat det efterliknande objektet, om verken är väldigt lika. I ditt fall verkar det dock inte som att husen är så lika att detta kommer bli aktuellt. 3.Det har bearbetats till ett nytt och självständigt verk och det är således inte beroende av rätten till originalverket (4 § 2 st. URL). Här kan du argumentera för att olikheterna gör så att bearbetningen är så pass omfattande att det inte kan anses som en efterbildning längre. Sammanfattning Ett hus kan få upphovsrättsligt skydd i form av ett alster av byggnadskonst (får ett större skyddsomfång) eller så kan enbart ritningen bli skyddad (och får då ett snävare skyddsomfång). Olikheterna som du beskriver gör att jag anser att huset måste vara skyddat i form av byggnadskonst för att ägaren överhuvudtaget ska ha en möjlighet att hävda upphovsrättsintrång. Enligt min bedömning, utifrån beskrivningen som du ger, är olikheterna så pass stora att du har möjlighet att argumentera utifrån de punkter jag ovan nämnde. Mitt råd till dig är därför att du utformar en argumentationsplan för att bemöta advokaten. Skulle du behöva mer hjälp rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra jurister på https://lawline.se/boka. Hoppas att du fick svar på din fråga, och stort lycka till!Med vänlig hälsning,