Sälja saker med kända designermärken på

2021-01-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |hejär det olagligt att sälja material med kända designer märken på.t.ex. en kudde där det är tryckt gucci på eller en filt med versace loga osv.tacksam för svar
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Guccis och Versaces logotyper är varumärken. Regleringen för användningen av varumärken hittas i varumärkeslagen (VML). Varumärkesskydd kan uppstå på två olika sätt, via registrering (1 kap. 6 § VML) eller via inarbetning (1 kap. 7 § VML). Inarbetade varumärken i Sverige är varumärken som är kända av en betydande del av Sveriges befolkning. Gucci och Versace är exempel på märken som är väl inarbetade och som därför är varumärkesskyddade. Varumärkesskyddet kallas ensamrätt och innebär att ingen annan är innehavaren till varumärket får använda logotypen i sin näringsverksamhet (1 kap. 10 § VML). Generellt gäller skyddet för varor av liknande slag. Man skulle kunna argumentera för att en kudde eller filt inte klassas som "varor av liknande slag" eftersom Gucci och Versace främst är inriktade på mode. Dock finns ett extra starkt skydd för märken som är mycket välkända inom landet som gäller även om användningen avser varor av annat slag (1 kap. 10 § 1 st. 3 p. VML). Det skyddet hindrar användningen av varumärket som kan anses dra otillbörlig fördel av varumärkets anseende (s.k. renomeésnyltning) eller skada varumärkets anseende. Eftersom Gucci och Versace är mycket välkända omfattas de av det utökade skyddet. Att bryta mot dessa regler klassas som varumärkesintrång och är straffbart (8 kap. 1 § VML). Ett undantag är om man fått tillstånd från varumärkesinnehavaren att använda varumärket (1 kap. 10 § 1 st. VML). Sammanfattningsvis är det alltså inte tillåtet att sälja varor med kända logotyper på utan tillstånd. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen! Vänliga hälsningar,

Vilket immaterialrättsligt skydd finns för böcker och hur lång är skyddstiden?

2021-01-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline!!Jag håller just nu på och skriver en bok och blev nyfiken hur länge man har patent på en bok, dvs. att ingen får "kopiera" den utan samtycke. Tack på förhand för svar.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den typ av immaterialrättsligt skydd som aktualiseras när det gäller böcker är upphovsrätt, och alltså inte patent. I 1 § Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) anges att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till det. En bok är ett litterärt verk och omfattas därmed av bestämmelsen. Skyddet uppkommer formlöst vid själva skapandet och är alltså ingenting man måste ansöka om, vilket följer av 1 § URL. Upphovsrätten innebär att upphovsrättsmannen har ensamrätt gällande framställning av exemplar av verket och överföring av verket till allmänheten, vilket anges i 2 § URL. Exemplarframställning omfattar direkta kopior av verket, men även avbildningar av verket i andra former. Överföring av verket till allmänheten omfattar bl.a. att bjuda ut det till försäljning. När det gäller skyddstiden för ett upphovsrättsligt skyddat verk så anges i 43 § URL att upphovsrätten gäller i 70 år efter att upphovsmannen avlidit.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är det okej att någon annan använder ens instagrambilder och vad kan man göra åt det?

2021-01-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Vi har en hund som vi tagit bilder på och lagt ut på Instagram. Uppfödaren har utan lov använt sig utav våra egna privata bilder i sina nya annonser på nya kullar för att sälja in dom. Vi känner att detta är väldigt olustigt att våran hund, "bebis" och familjemedlem ligger ute på nätet för att någon annan skall tjäna pengar på detta. Är detta ens okey och hur kan vi gå vidare med detta. I runda slängar har hon tjänat hundratusentals kronor med hjälp av våra bilder. Tack.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar nedan kommer jag utgå från att ni permanent bor i Sverige. Den lag som är aktuell för att besvara din fråga är upphovsrättslagen (URL). Upphovsrätt eller särskild fotorättApplikationen Instagram är US-amerikansk, men eftersom du bor i Sverige gäller den svenska upphovsrättslagen (8 kap 60 § URL). Alla bilder som tas är antingen skyddade av upphovsrätt (1 kap 1 § femte punkten URL) eller av en särskild fotorätt (5 kap 49a § URL). Det som avgör om du har upphovsrätten till dina bilder, eller om du har särskild fotorätt till dina bilder, är beroende av om bilderna har verkshöjd. Det kan vara svårt för dig att veta om bilderna har verkshöjd eller inte. För att avgöra om bilderna har verkshöjd kan man använda sig av ett hjälpmedel som kallas för dubbelskapandekriteriet. Dubbelskapandekriteriet innebär att om det är en väldigt liten risk att någon annan, helt oberoende av dig, tar ett likadant foto så har fotot verkshöjd. Det skulle innebära att du har upphovsrätt till bilden. I slutändan är det dock upp till en domstol att avgöra. Om du har upphovsrätt till bilderna så innebär det bland annat att du har ensamrätt till bilderna, som betyder att det bara är du som får använda dem (1 kap 2 § URL). Om du samtycker till att någon använder dina bilder betyder det att den personen har tillåtelse att använda dina bilder. Du skriver att du inte har givit samtycke till uppfödaren att använda bilderna. Då kan det vara så att uppfödaren har gjort intrång i din upphovsrätt. I så fall kan uppfödaren dömas till böter eller fängelse (7 kap 53 § URL). Du kan också ha rätt till ersättning från uppfödaren (7 kap 54 § URL). Hur mycket ersättning du har rätt till kan variera, men det beror på om du haft omkostnader på grund av att uppfödaren använde dina bilder utan tillstånd. Dessutom kan du gå till domstol och begära att uppfödaren ska förbjudas att fortsätta använda dina bilder. Om uppfödaren ändå fortsätter att använda dina bilder efter förbudet ska uppfödaren betala en kostnad till dig (7 kap 53 b § första stycket). Om det däremot finns en risk att någon kan ta likadana bilder som dig, har dina bilder inte verkshöjd och du har inte upphovsrätt till bilderna. Då har du istället en särskild fotorätt, som betyder att du har ensamrätt till att skapa exemplar av bilderna och sprida dem (5 kap 49a § URL). Ett sådant skydd varar i 50 år från det att bilden togs (49a § tredje stycket URL). Annars gäller samma saker för fotorätten som för upphovsrätten.Instagram får använda och sprida dina bilderDock vill jag uppmärksamma dig på att Instagram har en viss typ av licens som du gick med på när du godkände Instagrams användarvillkor. Användarvillkoren innebär bland annat att Instagram har en icke-exklusiv licens till att få använda dina bilder. En licens är ett samtycke och ett undantag från ensamrätten. Det innebär att du fortfarande äger bilderna, men att Instagram får använda dem. Att licensen är icke-exklusiv innebär att Instagram i sin tur får licensiera ut dina bilder till andra företag eller personer, utan att behöva meddela dig eller ge dig ersättning.Det kan alltså vara så att Instagram har givit en licens till uppfödaren att använda dina bilder. Då är användandet lagligt och det är inget du kan göra åt det. Men det kan också vara så att uppfödaren har använt dina bilder utan att ha fått licens av Instagram, och då är det olagligt. Vad du kan göra nuMin första rekommendation till dig är att ta kontakt med Instagram och anmäla uppfödarens användning av dina bilder. Du kan även läsa på lite om själva processen. Jag tycker dessutom att du ska kontakta uppfödaren och be personen att ta bort dina bilder och sluta använda dem, eftersom det kan vara ett brott mot din upphovsrätt.Om du inte känner dig nöjd efter kontakten med Instagram och uppfödaren kan det bli aktuella att lämna in en stämningsansökan till Patent- och Marknadsdomstolen. I så fall råder jag dig att kontakta Lawline på info@lawline.se för mer juridisk hjälp. Hoppas att du fått hjälp med din fråga! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma. Med vänlig hälsning,

Avlidna kändisar i näringsverksamhet och reklam

2020-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det är finns några juridiska hinder för att skapa en mindre byst av en avliden känd person, och sedan sälja bysterna till fans och beundrare. Exempel: Tage Danielsson, Tim Bergling/Avicii. Bysterna är alltså en konstnärlig tolkning av hur någon har sett ut.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Som jag ser det beror svaret på hur avbildningen, försäljningen och marknadsföringen går till. Dessa moment aktualiserar framförallt upphovsrättsliga samt varumärkesrättsliga frågor. I det följande har jag behandlat de olika momenten var för sig.UpphovsrättJag utgår från att avbildningen måste ske utifrån fotografier eller statyer av de avlidna personerna. I det sammanhanget måste man beakta eventuella konflikterande upphovsrätter. Om en avliden person avbildas på ett sätt som i hög grad efterliknar ett redan upphovsrättsskyddat verk måste en licens erhållas från den aktuella upphovsrättsinnehavaren. Detta beror på att bysterna isåfall är att betrakta som bearbetningar av ett redan upphovsrättskyddat verk. En licens behövs dock inte om bysterna är att betrakta som självständiga verk (URL 1 kap 4 §). Så är fallet om bysterna är resultatet av ditt egna intellektuella och konstnärliga skapande, utformade i fri anslutning från andra upphovsrättsskyddade avbildningar.VarumärkesrättEn bortgången persons namn, som äger särskiljningsförmåga, kan varumärkesskyddas genom registrering hos PRV eller genom inarbetning (ett register över alla registrerade varumärken i Sverige finns på PRV:s hemsida). Ett oregistrerat varumärke som har använts i näringsverksamhet i så pass hög grad att det för kunderna intimt förknippas med en viss produkt eller ett visst företag är skyddat genom inarbetning (VML 1 kap 7 §). Ett sådant skydd innebär att ägaren av varumärket har en ensamrätt att använda varumärket inom vissa särskilt angivna områden. Varumärken kan utgöras av alla slags tecken som kan återges grafiskt. Detta innebär att ord, personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud samt form och utstyrsel på en vara kan varumärkesskyddas (VML 1 kap 4 §). I teorin skulle därför ett ansikte kunna varumärkesskyddas. Alfred Nobel är, sedd ur profil, enligt PRV:s register varumärkesskyddat av Nobelstiftelsen inom bl.a. produktkategorin medaljer och andra smyckesvaror. Namnet Greta Garbo är varumärkesskyddat inom bl.a. glasögon och toalettartiklar. Detta innebär att ingen annan får använda namnet eller bilden för försäljning av produkter av samma slag eller liknande slag om det finns en förväxlingsrisk eller om användningen skulle ge användaren en otillbörlig fördel eller orsaka varumärkesrättsinnehavaren skada (VML 1 kap 10 §). Förbjudna användningsområden innefattar bl.a. att förse varor och förpackningar med varutecknet, sälja varor under varutecket eller använda det i reklam och affärshandlingar (VML 1 kap 10 §).Vad innebär detta för dig?Enligt min bedömning kan du tillverka och sälja byster föreställande kända avlidna personer utan problem, om det görs på rätt sätt. Är bysterna tillverkade i fri anslutning till andra upphovsrättskyddade verk begår du inget upphovsrättintrång. Därutöver bör det vara oproblematiskt i relation till eventuella varumärkesskydd om bysterna inte ser ut som några kända varumärken eller kännetecken (t.ex. Kalle på Kalles kaviar, om du skulle välja att avbilda honom) eller namnen på personerna inte är varumärkesskyddade i produktkategorin byster och statyer. Namnet Tage Danielsson är mig veterligen inte varumärkesskyddat i någon produktkategori varför en byst av honom med tillhörande namnangivelse bör vara oproblematisk att annonsera ut och sälja. I andra mer tveksamma fall där namnet är varumärkesskyddat bör du kunna annonsera med bilder av dina produkter tillsammans med en generisk annonstext likt "byster på kända personer".Hoppas du fått svar på din fråga!

Är det tillåtet att offentliggöra sammanfattningar av kurslitteratur?

2021-01-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Läser just nu en kurs inom Marknadsjuridiska Perspektiv inom Medierätt på SU och har i tidigare kurser använt mig utav plattformer som äger sammanfattningar som tidigare studenter har skrivit från litteratur (T.ex. studocu.com). Min fråga är därför om detta är lagligt? Förstår att det inte är tillåtet i den mån det är kopierat rakt av men säg en sammanfattning på 30 sidor av en bok på 150 sidor där mycket är rakt av exakt från boken för att kunna ge en bra bild av vad boken innefattar. Bryter det mot någon form av lag?Tusen tack för hjälp!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om upphovsrätt till litterära verk finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).Den som skapar ett litterärt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § första stycket första punkten URL). Skyddet uppkommer direkt när verket skapas. Upphovsrätt innefattar bland annat ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten (1 kap. 2 § första stycket URL). Den som skriver en sammanfattning med exakta formuleringar från en bok kan inte anses ha åstadkommit ett nytt och självständigt litterärt verk eftersom det inte uppfyller kravet på självständighet och originalitet (1 kap. 1 § URL, jfr 1 kap. 4 § andra stycket URL). Att återgå likalydande formuleringar innebär ett intrång i upphovsmannens ensamrätt. Den som sammanfattar en bok kan ha gjort en bearbetning av originalverket och har upphovsrätt till sin bearbetning. Det ger dock inte en rätt att fritt göra verket tillgängligt för allmänheten. Den som bearbetat ett verk måste få samtycke av upphovsmannen till originalverket (1 kap. 4 § första stycket URL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får jag sälja kläder med tryck av kända personer på?

2021-01-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har planer på att starta ett eget företag där vi ska trycka t-shirts med kända personers ansikten på där vi även ska redigera om bilderna och göra dom mer grafiska. Jag undrar därför vem det är som äger rättigheterna? Om jag själv designar en bild av en persons ansikte. Har personerna då rättigheterna till bilden eller får jag det automatiskt på grund av redigeringen?
Vanessa Hannah |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätt är en form av immaterialrättsligt skydd för den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. För att erhålla upphovsrättsligt skydd krävs att verket uppnår en viss nivå av originalitet och konstnärlighet, vilket kallas för verkshöjd. Skyddet uppkommer direkt när verket har skapats och är alltså ingenting man måste ansöka om, vilket följer av 1 § Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729) (URL). Upphovrätten innebär att upphovsrättsmannen har ensamrätt gällande framställning av exemplar av verket och överföring av verket till allmänheten, vilket anges i 2 § URL. Exemplarframställning omfattar direkta kopior av verket, men även avbildningar av verket i andra former. Överföring av verket till allmänheten omfattar bl.a. att bjuda ut det till försäljning. Ett undantag från ensamrätten är att man får framställa några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk (12 § URL). Ett annat undantag från ensamrätten är om man genom bearbetning av ett upphovsrättsskyddat verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk. Det nya verkets upphovsrätt är då inte beroende av originalverkets upphovsrätt (5 § URL). När det gäller skyddstiden för ett upphovsrättsligt skyddat verk så anges i 43 § URL att upphovsrätten gäller i 70 år efter att upphovsmannen avlidit.Ett fotografi kan vara upphovsrättsligt skyddat om det är av konstnärlig karaktär och fotografen satt sin personliga prägel på det (verkshöjd). Om fotografierna inte är konstnärliga, skyddas de ändå av upphovsrätt enligt 49 § a URL. Skyddet gäller då i 50 år efter att upphovsmannen avlidit.Av din fråga framgår att du har planer på att starta ett företag som kommer att sälja t-shirts med tryck av kända personers ansikten på. När det gäller vem som äger rättigheterna till bilderna som trycken består av, beror det på vem som har skapat originalverket. Om du helt själv designar en bild av en känd persons ansikte är det du som har skapat verket och därmed du som är upphovsman. Om du använder dig av en målning eller ett fotografi av en känd person för att skapa trycket, så är det konstnären som skapat målningen eller fotografen som har tagit bilden som är upphovsmannen. I sådana fall får du inte använda dig av trycken för att sälja t-shirts eftersom det då utgör ett intrång i upphovsmännens ensamrätt. Om du däremot använder dig av en bild eller ett fotografi för att skapa ett självständigt verk så kan försäljningen vara tillåten. Detta eftersom det nya verkets upphovsrätt då blir oberoende av originalverkets upphovsrätt. Det krävs då att du genom bearbetning av originalverket, åstadkommer ett helt nytt och självständigt verk. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Användandet av andra varumärken i marknadsföring

2020-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Driver ett aktiebolag där vi säljer automatiska tvålpumpar. Vi funderar på att marknadsföra tvålpumparna på sociala medier i badrums och köks miljöer för att attrahera köpare. Min fråga är om det enligt lag är tillåtet att marknadsföra tvålpumpen i badrum och kök, då andra varumärken står bakom dessa badrum och kök. Får vår produkt exempelvis synas i marknadsföring med en vask och handkran som andra företagsmärken står bakom. Ifall det inte är tillåtet får vi ta bort handkransföretagets logotype för att på så vis marknadsföra vår produkt med handkranen?Tack på förhand!Mvh vänlig hälsningAdam Persson
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om varumärken finns i varumärkeslagen (VmL). Ensamrätt till ett varumärke, exempelvis en logotyp, kan förvärvas genom registrering hos Patent- och registreringsverket (VmL 1 kap 6 §) eller inarbetning (VmL 1 kap 7 §). Jag kommer i mitt svar utgå från att de varumärken som du vill använda dig av i din marknadsföringhar sådan ensamrätt.Ensamrätten till ett varumärke innebär att ingen annan än innehavaren får använda ett varumärke om tecknet är identiskt med varumärket och används för varor av samma slag (VmL 1 kap 10 §). I rättsfallet NJA 2014 s 580 prövade Högsta domstolen frågan om användandet av någon annans varumärke i marknadsföring för sina egna produkter är otillåtet enligt VmL 1 kap 10 § 1 p. Högsta domstolen konstaterade att sådan användning kan vara otillåten. För att så ska vara fallet, krävs det dock att användandet av varumärkena skadar eller kan skada varumärkenas funktioner. En sådan skada kan uppkomma om det finns risk att någon uppfattar antingen att det finns ett samband mellan ursprungen för varorna eller att det finns ett ekonomiskt samband mellan varorna (i ditt fall kranen/vasken och tvålpumpen).I detta fall tycks risken för skada på varumärkena vara liten, eftersom dessa inte rör samma produkter som ert varumärke. Dessutom tycks ni inte heller vilja påstå att ni på något sätt skulle ha något som helst samröre med dessa andra företag. Dock har jag för lite information för att kunna ge er ett ordentligt svar. Jag rekommenderar därför att ni tar bort logotypen för att inte göra er skyldiga till varumärkesintrång. Så länge det inte är tydligt att vasken eller kranen härrör från ett visst varumärke, anser jag det inte vara någon fara att ha dessa produkter med i er marknadsföring, så länge ni tar bort företagens logotyp.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det lagligt att använda Immaterialrättsliga skyddade produkter för privatbruk?

2020-12-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Håller på att inreda en källare i sporttema. Är det lagligt att vi en sida ladda upp ett foto på t.ex ett klubbemblem som de trycker på exempelvis en kudde eller kopp och sedan köpa?Produkterna som jag sedan köpt är endast för privatbruk och används inte till någon vidareförsäljning.Tack på förhand!
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer dela upp frågan i två delar, först kommer jag besvara om det är olagligt att köpa en immaterialrättsligt skyddad produkt som inte kommer från den som äger rättigheterna. Senare ska jag besvara ifall det är okej att använda produkten för personligt bruk. Jag kommer utgår från immaterialrättsliga lagrum och främst Upphovsrättslagen (URL) och Mönsterskyddslagen (ML). I Sverige finns det inte regler som säger att det är olagligt att köpa kopior av immaterialrättsligt skyddade produkter. Genom att ladda upp ett upphovsrättsskyddad klubbemblem (de flesta är skyddade) och köpa en produkt som försäljaren tryckt emblemet så begår du inte ett brott. Det kan diskuteras om försäljaren själv begår ett brott enligt 1 kap. 2§ URL eller 5§ ML, men det är inget som angår köparen. När det gäller användning av upphovsrätts eller mönsterrätt skyddade produkter så är det tillåtet ifall det sker utifrån privat bruk. Alltså ifall det inte föreligger ett vinstsyfte så är det okej att använda sig av det här klubbemblemet eller någon annan upphovsrättsskyddad form, det framgår av 1 kap. 12§ URL (ifall det handlar om skyddade verk, t ex bilder och konstverk) och 7§ ML ( ifall det gäller olika mönster och symboler, som tex ett klubbemblem). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!