Vad kan jag göra för att minska risken att jag begår upphovsrättsligt intrång om någon laddar upp material på min hemsida?

2020-08-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag bygger en webbplats där företag erbjuds att publicera aktiviteter för en specifik bransch (kort text + bild). Företagen behöver godkänna sajtens användarvillkor.Sajtens användarvillkor är omfattande och innehåller bl a "friskrivningsklausul" samt text som berättar att vi inte ansvarar för innehållet eller riktigheten av innehåll postat av användare."...hållas skadelösa om tredje part skulle framställa krav eller vidta andra åtgärder avseende det material som användaren tillhandahållit..."Men i slutändan blir du ju ändå min sajt som visar upp alla bilder och därför börjar jag tvivla på om det ens är genomförbart att tillåta att företag själva får ladda upp bilder. Jag vet att 99% kommer att följa alla regler men det kommer säkert finnas en liten andel som inte bryr sig eller känner till copyright.Samtidigt finns det ju en mängd av bl a sociala medier där det är tillåtet att fritt ladda bilder där jag antar att detta har utretts noga. Det finns något som heter DMCA "takedown" där jag tillhandahåller ett formulär som användare kan rapportera felanvändning av bilder med. Dessutom finns begreppet "fair use".Gäller dessa i Sverige och skulle det innebära att det är ok att låta företag själva ladda upp sina bilder så länge jag raderar/avaktiverar allt som skulle rapporteras in via DMCA ?Vad krävs för att jag ska kunna tillåta registrerade användare på min sajt att ladda upp bilder men där jag inte riskerar böter/stämning om någon laddar upp "fel" bild?Tack!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du för avsikt att bygga en webbplats där företag erbjuds att publicera aktiviteter för en specifik bransch (kort text + bild). Inför registrering har du omfattande friskrivningsvillkor samt text som informerar om att ni inte ansvarar för innehållet eller riktigheten av innehåll postat av användare. Du undrar nu hur du ska göra och vad du riskerar om ett företag laddar upp bilder och material någon annan har upphovsrätten till; om du kan använda DMCA och DMCA Takedown.DMCA (Digital Millennium Copyright Act) är en upphovsrättslag i USA och inte den första lag du ska ha i åtanke för ditt/ert ändamål. I ert fall (och även för sociala medier m.m.) är den s.k. BBS-lagen (lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor) tillämplig. Lagen är föråldrad och i grunden utvecklad för elektroniska anslagstavlor (Bulletin Board System, BBS) som var populära före Internets framväxt. Trots det är lagen tillämpliga i vissa delar.Enligt BBS-lagen gäller lagen för elektroniska anslagstavlor med vilket avses en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. I lagen avses med meddelande text, bild, ljud eller information i övrigt (1 § BBS-lagen). Lagen är endast tillämplig för elektronisk förmedling av meddelanden där var och en eller en grupp av användare kan tillföra meddelanden och läsa eller annars få del av andras meddelanden (prop. 1997/98:15 s. 9). I det fall du beskriver förefaller det uppfylla lagens krav eftersom en användare kan tillföra meddelanden (vilket innefattar även bilder) genom att posta dessa. Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ska ha sådan uppsikt över tjänsten som kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten (4 § BBS-lagen). Bestämmelsen är inte straffsanktionerad i sig men får betydelse för att avgöra när tillhandahållaren förfarit grovt oaktsamt genom att underlåta att ta bort ett meddelande (se det följande om skyldigheten att ta bort meddelanden). Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla är ansvarig för att snarast ta bort eller på annat sätt förhindra att meddelande sprids vidare om innehållet uppenbart innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott eller olaga våldsskildring, eller det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätten eller i rättighet som skyddas genom upphovsrättslagen genom att sända in meddelandet (t.ex. bifogat upphovsrättsligt skyddat material) (5 § BBS-lagen). Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten att ta bort materialet döms till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år om det inte finns annan straffbestämmelse i brottsbalken eller upphovsrättslagen (7 § BBS-lagen). När det gäller upphovsrättsligt skyddat material finns det sanktioner i upphovsrättslagen som aktualiseras istället för BBS-lagens straff.I ditt fall är min rekommendation om du/ni skapar den tjänst som föreslås att ni har uppsikt över tjänsten och att ni tar bort sådana meddelanden (innefattande även bilder) som strider mot upphovsrättslagen. För ändamålet kan det även vara en god idé att skapa ett formulär i likhet med den DMCA Takedown du refererar till. Om det skulle vara så att ni inte uppmärksammat att material är upphovsrättsligt skyddat kan ni bli uppmärksamma på det genom att någon sänder in formuläret och att ni då direkt ingriper genom att ta bort materialet.Ni bör även gå igenom de villkor era användare godkänner när de registrerar sig och inkludera att den som registrerat sig kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till er för den skada ni eventuellt lider för att er tjänst missbrukas. Skulle det helt enkelt vara så att ni fälls och blir skadeståndsskyldiga för att ni inte tagit bort upphovsrättsligt skyddat material har ni lidit en skada ni kan begära ersättning av uppladdaren för. Min rekommendation är att ni anlitar en jurist som hjälper er att upprätta användarvillkor som uppfyller det syfte ni eftersträvar. Om ni är intresserade av hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan ett porträttfoto få ett upphovsrättsligt skydd?

2020-07-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur det ser ut med upphovsrätten till fotografier på idrottshändelser och porträttfoton. Kan de verkligen sägas uppnå verkshöjd? Är det 50 års upphovsrätt efter bilden är tagen som gäller eller 70 år efter fotografens död? ...och gäller det oavsett om fotona för länge sedan är sålda till någon tidning eller bildbyrå?
Sanaria Saad |Hej! Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga. Regler om upphovsrätt och vad som gäller för fotografier hittar du i Upphovsrättslagen (URL). För att ett foto ska få ett upphovsrättsligt skydd krävs det enligt svensk lag att fotot uppnår en viss nivå av verkshöjd, precis som du skriver. Jag kommer i mitt svar att gå in på vad kravet närmare innebär och sedan svara på vad som gäller för ett foto på en idrottshändelse respektive ett porträtt. Vad innebär kravet på verkshöjd? Upphovsrätt tillkommer den som skapat ett litterärt eller ett konstnärligt verk (1 § URL). I paragrafen räknas det upp en hel del saker som eventuellt kan få ett skydd, bland annat ett fotografi. Det upphovsrättsliga skyddet uppnås genom att verket är originellt. Det finns vägledande praxis vid bedömningen om ett verk är originellt, ett sådant är NJA 2004 s. 149. I fallet skrev Högsta Domstolen om ett dubbelskapandekriterium som skulle vara till hjälp vid bedömningen. Skulle två personer som i förhållande till varandra är oberoende lyckas skapa samma verk, då säger man att verket inte uppnår verkshöjd.Jag vill även ta upp praxis från EU som varit vägledande, C-145/10 Painer. I målet menade man att en upphovsman ska ha kunnat sätta sin personliga prägel på verket, genom att uttrycka sin kreativa kapacitet och göra fria och kreativa val.Har fotografiet på en idrottshändelse upphovsrättsligt skydd? Inledningsvis kan konstateras att kraven på upphovsrätten är lågt ställda. Verkets litterära eller konstnärliga kvalitet saknar betydelse för om upphovsrätt föreligger eller inte. Chansen att två oberoende personer skulle lyckas fota samma händelse är dock stor. Tänk dig ett scenario där två personer som står bredvid varandra tar kort på en fotbollsmatch. Troligtvis kommer bilderna att vara nästintill identiska och bilderna är då inte heller originella. Dessutom har upphovsmannen (den som tagit fotot) troligtvis inte heller gjort fria och kreativa val i skapandeprocessen. Inom upphovsrätten är dock alla fotografier, oavsett om de uppfyller krav på verkshöjd eller inte, upphovsrättsligt skyddade. Detta skydd gäller i 50 år från det att fotot framställdes (49 a § URL). Om du tar ett foto på en fotbollsmatch den 1 januari 2020, gäller skyddet fram till 1 januari 2070. Har ett porträttfoto upphovsrättsligt skydd? Ett porträttfoto skiljer sig på så vis att fotografen kan sätta sin egna personliga prägel på fotot. Detta kan ske genom att fotografen väljer hur modellen ska sitta, vilket ljus som ska användas, vilken inställning hen ska ha på kameran och så vidare. Det är alltså en chans för fotografen att uttrycka sin kreativa kapacitet och göra fria och kreativa val, läs vidare om detta i målet C-145/10 Painer. Med största sannolikhet uppnår porträttfotot kravet på verkshöjd varför det också åtnjuter ett upphovsrättsligt skydd. Detta skydd gäller så fort fotot skapas och gäller under hela fotografens livstid samt 70 år efter hans död (43 § URL). För porträttfotot gäller alltså inte huvudregeln som det gör för fotot på en idrottshändelse, där det fotot är skyddat i 50 år från det att det framställdes. Vad händer med upphovsrätten om jag säljer min bild? Upphovsrätten består av två olika rättigheter, den ekonomiska och den ideella. När man pratar om att sälja en bild pratar man om att sälja den ekonomiska rättigheten. Den ideella är inte överlåtbar, den ideella rätten består exempelvis i en rättighet för dig att bli namngiven för ditt verk (3 § URL). Att det är den ekonomiska som man kan överlåta framgår av 27 § URL. Det är ni som avtalar om hur bilden får användas och spridas, om tidningen eller bildbyrån exempelvis får kopiera bilden eller överlåta den till en tredje part. Men oavsett vad ni avtalar om, har du alltid rätt att få ett erkännande för dina foton. Jag hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att boka tid med våra jurister här. Vänliga hälsningar,

Ge bort video

2020-07-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejsanJag har skapat en undervisningsvideo i grundläggande genetik - materialet är alltså utifrån min kreativa tanke och därmed unikt. I videon är även en berättarröst - min röst som förklarar, ungefär som en lektion.Nu vill jag ge denna video (som en gåva) till min hundklubb - så att de kan publicera den och därmed ge en service till medlemmar men även icke medlemmar att enkelt lära sig mer.Man har pratat om att eventuellt ta någon form av mindre visningsbetalning och låta pengarna gå till verksamheten. För min del är det ok om klubben vill göra det.Nu undrar jag behöver vi skriva nåt avtal om detta?Klubben är en ideell förening och personer som idag arbetar i klubben kanske inte är kvar nästa år och jag vill ju inte att min gåva ska missbrukas på något vis utan ha det syfte jag avser.MVH
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din situation finns det regler i upphovsrättslagen (URL) som påverkar. Här under går jag igenom vilka rättigheter du har och hur hundklubben skulle kunna använda videon. I slutet sammanfattar jag det hela och skriver vad du rent praktiskt kan göra i situationen.Din upphovsrättDirekt när du spelade in videon fick du upphovsrätt till filmen eftersom den är ett filmverk (1 § URL). Vad upphovsrätten innebär är att du får en mängd olika ensamrätter (2 § URL). En ensamrätt kan till exempel vara att göra videon tillgänglig för en större mängd människor. Att du har ensamrätterna innebär att du kan hindra andra från att göra sådant som just du har ensamrätt till. Även om det är du som har ensamrätterna är det viktigt att veta att du kan ha svårt att hindra någon från att till exempel visa videon för andra om du en gång har tillåtit att de gör just det. Din upphovsrätt innebär också att du har en rätt att alltid få ditt namn angivet när videon visas. Den rätten kallas för namngivelserätt. Du har även en så kallad respekträtt som innebär att andra inte får använda videon till något kränkande. (3 § URL).Ge bort upphovsrättenDet är möjligt att ge bort de ensamrätter du har, till exempel som en gåva. Det går bra att bara ge bort vissa ensamrätter men behålla andra. Du behöver alltså inte ge bort alla. Något som kan vara bra att veta är att du alltid kommer ha kvar din namngivelserätt och din respekträtt eftersom de inte går att ge bort. (27 § URL).Behövs avtal?Sammanfattningsvis ser jag det som att du har två alternativ. Du kan antingen välja att behålla alla dina ensamrätter men tillåta att klubben använder filmen. Annars kan du ge bort vissa av dina ensamrätter till klubben så att de kan använda filmen på det sättet istället. Oavsett vad du väljer kan det vara en bra idé att skriva ett tydligt gåvobrev eller avtal där det framgår vad klubben får och inte får göra med filmen. På så sätt blir det svårt för klubben att göra något med filmen som du inte vill och ni undviker en framtida konflikt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Använda liknande upplägg till program

2020-07-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Vi är två mediestudenter som skulle vilja göra en svensk version av James Cordons Carpool Karaoke, enbart för underhållning och utan vinstsyfte. Alltså inga pengar inblandade. Vi läste att Apple Inc. köpte upp rättigheterna för programmet i USA 2016 och att olika länder därefter köpt upp rättigheter för att kunna sända i sina respektive länder. Vår fråga är allsåledes om det är lagligt för oss att, med ett helt annat namn men enbart med liknande koncept, göra ett liknande upplägg? Har dom patent på hela konceptet eller enbart namnet? Hur ligger det till?Med vänlig hälsning,
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om det går bra att ni använder ett liknande upplägg. Här under går jag igenom om ett liknande upplägg skulle kunna leda till några immaterialrättsliga problem. Jag går igenom de olika skydd som kan finnas för programmet från patent, varumärkesrätt och upphovsrätt.Patent?Man kan bara få patent för uppfinningar, alltså för lösningar på tekniska problem (1 § patentlagen). Programmet kan därför inte vara skyddat av patent.Varumärkesrätt?Det är möjligt att få varumärkesrätt till ett namn. Namnet till programmet skulle därför kunna vara skyddat av varumärkesrätt. Om namnet på programmet är skyddat kan det bli svårt att använda ett identiskt eller ett liknande namn om man dessutom har ett kommersiellt syfte (1 kap. 10 § varumärkeslagen). Eftersom ni inte har någon näringsverksamhet eller kommersiellt syfte påverkar det inte er. Ni borde alltså kunna välja namn fritt.Upphovsrätt?De enskilda programmen som har gjorts är skyddade av upphovsrätt eftersom de är filmverk (1 § fjärde punkten upphovsrättslagen). Upphovsrätt uppstår automatiskt när någon skapar ett verk och innebär bland annat att ingen annan har rätt att kopiera verket (2 § upphovsrättslagen). Att kopiera verket skulle i det här fallet kunna vara att göra enskilda program som är väldigt lika.Kan ni använda konceptet?Sammanfattningsvis borde det inte vara några problem för er att använda er av samma koncept. Det finns inget sätt för andra att begränsa vilka koncept och idéer ni får använda. Däremot är det bra om ni tänker er för så att de enskilda programmen ni gör inte kan ses som kopior.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Fråga om en särskild kroppshållning kan utgöra skyddsobjekt i upphovsrättslig mening.

2020-07-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, under en parterapi-helg fick jag lära känna en speciell kroppshållning som gynnar avslappning och fördjupningen av relationen med partnern. Jag fick nu en idé till ett möbel som gör det möjligt att inta denna hållning under en längre tid utan att det bli så småningom ansträngande och jobbig för den ena partnern.Kan det finnas en upphovsrätt till denna kroppshållning som jag behöver ta hänsyn till när jag presenterar möbeln offentligt?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar alltså över om det kan finnas en upphovsrätt till en speciell kroppshållning som du måste förhålla dig till vid konstruktionen av en möbel utformad efter denna.Upphovsrätt; skyddsobjekt och kvalifikationskravFör upphovsrätt är skyddsobjektet ett litterärt eller konstnärligt verk och kräver att ett verk har skapats enligt 1 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterär och konstnärliga verk (URL), vilket i princip omfattar alla uttrycksformer varför snart sagt allt kan skyddas se 1 § p. 7 URL. Därtill följer att verket ska uppvisa verkshöjd (kravet på verkshöjd ligger i begreppet verk enligt doktrinen), originalitet (EU-domstolen i Painer-målet C-145/10) och vara en intellektuell skapelse. Skyddet uppkommer automatiskt när verket skapats och rätten tillkommer upphovsmannen.Frågan är alltså om det kan skyddas som ett konstnärligt verk. Svaret beror på huruvida alstret uppfyller ovanstående krav. Troligtvis inte, emedan det är svårt att visa att en viss kroppshållning har originalitet. Kroppshållningen måste m.a.o vara tillnärmelsevis spektakulärt annorlunda än vad som tidigare är allmänt känt för att den ens kan övervägas utgöra ett skyddsobjekt. Till yttermera vore det svårt, om ens möjligt, att exakt återskapa den ursprungliga positionen (spekulationer från min sida). Visst skydd utöver en exakt kopia s.k skyddsomfång har ett verk förvisso enligt Högsta domstolen i NJA 1994 s. 74, även om det nästan kan inskränkas till rena kopior. Men detta ska stå proportion till hur originellt verket är; ju mer originellt det är, desto större skyddsomfång. Vad gäller kravet på intellektuell skapelse har EU-domstolen fastslagit att upphovsmannen måste ha haft möjligheten att göra fria och kreativa val i skapandeprocessen (C-145/10 p. 88-89). Det torde däremot vara uppfyllt i det här fallet. Påpekas kan att samtliga krav måste vara uppfyllda för att skydd ska uppkomma.Upphovsrätten skyddar emellertid inte verkets idé enligt prop. 1960:17 s. 48 f. Dvs. en särskild kroppshållning torde i stort sett vara en abstrakt idé som man försöker omsätta i praktiken. Den kan rimtligtvis svårligen bli densamma varje gång. Att du använder en idé om en viss kroppslig position gynnar avslappning och fördjupningen av relationen med partnern är således tillåtet. Den rättsliga bedömningen i detta fallet är svår och många element inom upphovsrätten är till viss del oprecist svävande tills fallet bedöms i domstol. Sammanfattningsvis kan jag dessvärre inte besvara din fråga med säkerhet. Ovanstående ska alltså ses som en bakgrund av relevanta delar för huruvida en kroppshållning överhuvudtaget kan utgöra skyddsobjekt i upphovsrättslig mening. I teorin finns inget hinder mot detta såvida kroppshållningen uppnår kvalifikationskraven.Om du känner dig osäker kan du boka tid med av Lawlines jurister https://lawline.se/boka.Hoppas att mitt svar klargjorde hur gällande rätt ser ut på relevanta delar av upphovsrättens område för din fråga.Hälsningar,

Filma "bakom kulisserna" under fotografering - ett upphovsrättsligt intrång?

2020-07-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag frilansar som fotograf och filmare, till exempel till bröllop och produkter. Jag jobbar också som makeup artist. För ca 4 år sedan gjorde jag en temaFotografering med en väninna. Hon var modell. Hon tog med sin dåvarande pojkvän som med-modell. Jag sminkade båda.Pojkvännen tog i sin tur med sig sina kompisar som störde vårt arbete ganska mycket. Jag fick nyligen ett meddelande från min väninna att hennes numera ex har lagt upp en film på shooten på hans instagramkonto, där jag fotar, men det framgår inte att jag fotar. Fokuset är är dom som modeller. Klippet är smygfilmat av en av hans kompisar utan min tilåtelse. I inlägget nämns inte jag över huvudtaget samt att han skriver att klippet är från en kortfilm han tänkte göra, och klippet ligger på hans produktionsbolagskonto. Det är tydligt att han vill få det till att det är hans klipp från ett eget kortfilmsprojekt. Han marknadsför sig själv som producent. För mig känns detta kränkande i och med att jag äger upphovsrätten, det är "min" plåtning och jag har även bilderna inklusive de som togs under tiden klippet smygfilmades. Jag undrar om jag har rätt att kräva betalning och isåfall på vilken grund? Jag tänker att det kan likställas med att filma en teater eller liknande? Hoppas att ni kan hjälpa mig!Tack på förhand!
My Öhman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår att mannens agerande måste kännas kränkande för dig. Att du har sminkat modellerna och satt upp en fotografering faller troligen inte under det upphovsrättsliga skyddet för sceniska verk. För att erhålla upphovsrättsligt skydd måste nämligen ett verk uppnå verkshöjd. Verkshöjd är ett visst mått av individuellt skapande, en vanlig förberedning för fotografering kan nog inte anses uppnå detta. Till min vetskap har inte heller andra sammanhang än pjäser, baletter etcetera. En tumregel är att sceniska verk i de allra flesta fall innefattar utövande konstnärer så som dansare, sångare och skådespelare. Modeller kan nog snarare anses vara ett motiv, med vissa rättsliga rättigheter såklart. Dina fotografier har däremot högst sannolikt upphovsrättsligt skydd som fotografiskt verk (1 kapitlet 1 § 5 punkten). Motiv eller idéer bakom en fotografering omfattas dock inte av det upphovsrättsliga skyddet. Förberedelse bakom en fotografering får nog anses falla under just idéer och motiv. En möjlighet finns dock att hindra användning av filmen. Är mannen en näringsidkare i sin roll som producent och använder videon som marknadsföring så måste samtycke från samtliga av de som syns på videon lämna sitt samtycke till det (1 § Lag om namn och bild). En förutsättning är att du syns relativt tydligt. Enligt min bedömning finns det tyvärr inget annat rättsligt medel du kan använda för att få personen att sluta använda filmen från fotograferingen i de delar du inte är med. Börjar personen använda bilderna du tagit utgör det däremot ett upphovsrättsligt intrång. Hoppas att du har fått svar på dina funderingar! Hälsningar,

Webshop - varumärkesrätt och mönsterskydd

2020-07-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag är lite inne på att vilja starta en webbshop. Men jag undrar en hel del kring kläder, hur jag får sälja det eller inte. Kan det bli problem möjligtvis? Det är inte Adidas eller Nike eller något liknande.. Men jag tänker även om det inte är något känt märke så om ja får använda tröjan och sälja vidare den.Vad gäller kring allt sådant?Jag såg en jacka med någon logga. Får man t. Ex ta bort loggan och sälja?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den regleras i varumärkeslagen (VML) och mönsterskyddslagen (MSL). Som jag tolkar det kommer du inte tillverka egna kläder utan endast sälja vidare kläder du köper in. Jag kommer svara på frågan utifrån denna utgångspunkt. 1. Mönsterskyddslagen De kläder du vill sälja kan vara produkter vars design är mönsterskyddade och isåfall ska detta mönster vara registrerat hos Patent och Registreringsverket (MSL 1a§ och 9§). Isåfall har den som äger mönstret en ensamrätt att utnyttja mönstret vilket inbegriper att sälja produkter som skapats utifrån mönstret (MSL 5§). Utgångspunkten är alltså att du inte får sälja kläderna om de är mönsterskyddade. Dock finns ett väldigt viktigt undantag från detta vilket är att du får sälja vidare en mönsterskyddad produkt ifall den har försatts i handel inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (i princip hela europa) med mönsterägarens samtycke (MSL 7b§). Alltså kan du sälja vidare kläder även om de har mönsterskydd så länge just de plagg du säljer försatts i handel inom Europa med ägarens samtycke. Så länge du inte köper in kläderna på något skumt sätt bör du kunna utgå från att samtycke föreligger, använd sunt förnuft i den bedömningen. 2. Varumärkeslagen Regleringen i varumärkeslagen är väldigt likt den i mönsterskyddslagen. Skillnaden är att VML skyddar s.k varukännetecken, dvs symboler och dylikt som gör att man kan skilja en produkt från en annan - t.ex. en H&M-tröja från en Gucci-tröja (VML 1:4-5). Även varumärken ska som utgångspunkt registreras hos Patent och Registreringsverket för att skyddet ska gälla (VML 1:6). Precis som med mönsterskydd får man, som utgångspunkt, inte använda varumärket i sin näringsverksamhet genom att t.ex sälja kläder med märket på. Detta gäller för tecken som är identiska med varumärket men i vissa fall även för tecken som skulle kunna förväxlas med varumärket (VML 1:10). Utgångspunkten är alltså att du inte kan sälja kläder med andras varumärken på, oavsett hur kända de är. Dock gäller samma undantag som med mönsterskyddet. Har en produkt med varumärket försatts i handel inom EU med ägarens samtycke kan man fritt sälja vidare denna produkt (VML 1:12 1st). Detta gäller dock inte ifall produktens skick förändrats/försämrats sedan de fördes ut på marknaden eller ifall ägaren har en annan "skälig grund" att motsätta sig användningen (VML 1:12 2st). Ett exempel på "skälig grund" är att marknadsföringen av produkten på något sätt skadar varumärkets anseende. Återigen, så länge du inte köper kläderna på något skumt sätt så bör det vara okej att sälja dessa vidare. Att ta bort ett varumärke klassas även det som användning och är alltså som utgångspunkt inte tillåtet. Dock gäller undantaget för produkter som förts ut på marknaden även detta. 3. Avslutande ord Att sälja kläder online kan utgöra intrång i någons mönsterskydd och/eller varumärke. Undantaget från detta är ifall du vidaresäljer produkter som redan satts i handel inom EES (vilket ungefär motsvarar EU). Du kan även kontakta innehavaren av mönsterskyddet/varumärket för att be om lov att sälja produkterna. Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Om inte är du varmt välkommen att ställa fler till oss på Lawline.

Har man rätt att marknadsföra produkter utan att ange mer information?

2020-07-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline. Jag och några kompisar har diskuterat om marknadsföring av eget företag. Situationen lyder som följer: Ponera att jag driver ett företag som producerar gymprodukter- i form av proteinpulver, gym-kläder osv. Jag gör samtidigt videos om just gym på Youtube inför en hyfsad stor publik. Jag marknadsför mitt företag i mina videor under ungefär ett års tid, utan att låta följarna veta att jag är ägaren till företaget. Alltså, jag flikar in i mina videos med någon god kommentar om företaget i fråga och har på mig kläder med företagets logga. Efter ett år går jag ut i en video och berättar att jag är ägaren för företaget. Är detta olaglig marknadsföring, är jag skyldig i detta fallet att berätta att företaget är mitt? Hoppas jag gjort mig tydlig!
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill marknadsföra din produkt i ett år utan att ange att det är reklam för ditt företag. Vid marknadsföring tillämpas marknadsföringslagen (MFL). Lagen anger strikta krav på reklamidentifiering, vilket innebär att marknadsföring av en produkt tydligt ska framstå som reklam och inte som en del av något annat. Man utgår utifrån att om en normalt upplyst person uppfattar marknadsföringen som reklam så ska denna tydligt anges.Det finns även krav på att det i marknadsföringen tydligt ska stå vem som är ansvarig för den så att personer enkelt vet vilket företag de ska vända sig till för exempelvis frågor.Om ett företag bryter mot dessa angivna strikta bestämmelser kan påföljden bli att marknadsföringen anses som vilseledande och därmed som att bryta mot lagen. Sammanfattningsvis är du därmed skyldig att ange att det är reklam i dina videor samt att det är ditt företag som står bakom denna marknadsföring. Hoppas att svaret var till hjälp!