Får jag sälja kläder med tryck av kända personer på?

2021-01-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har planer på att starta ett eget företag där vi ska trycka t-shirts med kända personers ansikten på där vi även ska redigera om bilderna och göra dom mer grafiska. Jag undrar därför vem det är som äger rättigheterna? Om jag själv designar en bild av en persons ansikte. Har personerna då rättigheterna till bilden eller får jag det automatiskt på grund av redigeringen?
Vanessa Hannah |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätt är en form av immaterialrättsligt skydd för den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. För att erhålla upphovsrättsligt skydd krävs att verket uppnår en viss nivå av originalitet och konstnärlighet, vilket kallas för verkshöjd. Skyddet uppkommer direkt när verket har skapats och är alltså ingenting man måste ansöka om, vilket följer av 1 § Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729) (URL). Upphovrätten innebär att upphovsrättsmannen har ensamrätt gällande framställning av exemplar av verket och överföring av verket till allmänheten, vilket anges i 2 § URL. Exemplarframställning omfattar direkta kopior av verket, men även avbildningar av verket i andra former. Överföring av verket till allmänheten omfattar bl.a. att bjuda ut det till försäljning. Ett undantag från ensamrätten är att man får framställa några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk (12 § URL). Ett annat undantag från ensamrätten är om man genom bearbetning av ett upphovsrättsskyddat verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk. Det nya verkets upphovsrätt är då inte beroende av originalverkets upphovsrätt (5 § URL). När det gäller skyddstiden för ett upphovsrättsligt skyddat verk så anges i 43 § URL att upphovsrätten gäller i 70 år efter att upphovsmannen avlidit.Ett fotografi kan vara upphovsrättsligt skyddat om det är av konstnärlig karaktär och fotografen satt sin personliga prägel på det (verkshöjd). Om fotografierna inte är konstnärliga, skyddas de ändå av upphovsrätt enligt 49 § a URL. Skyddet gäller då i 50 år efter att upphovsmannen avlidit.Av din fråga framgår att du har planer på att starta ett företag som kommer att sälja t-shirts med tryck av kända personers ansikten på. När det gäller vem som äger rättigheterna till bilderna som trycken består av, beror det på vem som har skapat originalverket. Om du helt själv designar en bild av en känd persons ansikte är det du som har skapat verket och därmed du som är upphovsman. Om du använder dig av en målning eller ett fotografi av en känd person för att skapa trycket, så är det konstnären som skapat målningen eller fotografen som har tagit bilden som är upphovsmannen. I sådana fall får du inte använda dig av trycken för att sälja t-shirts eftersom det då utgör ett intrång i upphovsmännens ensamrätt. Om du däremot använder dig av en bild eller ett fotografi för att skapa ett självständigt verk så kan försäljningen vara tillåten. Detta eftersom det nya verkets upphovsrätt då blir oberoende av originalverkets upphovsrätt. Det krävs då att du genom bearbetning av originalverket, åstadkommer ett helt nytt och självständigt verk. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Användning av andra varumärken i marknadsföring

2020-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Driver ett aktiebolag där vi säljer automatiska tvålpumpar. Vi funderar på att marknadsföra tvålpumparna på sociala medier i badrums och köks miljöer för att attrahera köpare. Min fråga är om det enligt lag är tillåtet att marknadsföra tvålpumpen i badrum och kök, då andra varumärken står bakom dessa badrum och kök. Får vår produkt exempelvis synas i marknadsföring med en vask och handkran som andra företagsmärken står bakom. Ifall det inte är tillåtet får vi ta bort handkransföretagets logotype för att på så vis marknadsföra vår produkt med handkranen?Tack på förhand!Mvh vänlig hälsningAdam Persson
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om varumärken finns i varumärkeslagen (VmL). Ensamrätt till ett varumärke, exempelvis en logotyp, kan förvärvas genom registrering hos Patent- och registreringsverket (VmL 1 kap 6 §) eller inarbetning (VmL 1 kap 7 §). Jag kommer i mitt svar utgå från att de varumärken som du vill använda dig av i din marknadsföringhar sådan ensamrätt.Ensamrätten till ett varumärke innebär att ingen annan än innehavaren får använda ett varumärke om tecknet är identiskt med varumärket och används för varor av samma slag (VmL 1 kap 10 §). I rättsfallet NJA 2014 s 580 prövade Högsta domstolen frågan om användandet av någon annans varumärke i marknadsföring för sina egna produkter är otillåtet enligt VmL 1 kap 10 § 1 p. Högsta domstolen konstaterade att sådan användning kan vara otillåten. För att så ska vara fallet, krävs det dock att användandet av varumärkena skadar eller kan skada varumärkenas funktioner. En sådan skada kan uppkomma om det finns risk att någon uppfattar antingen att det finns ett samband mellan ursprungen för varorna eller att det finns ett ekonomiskt samband mellan varorna (i ditt fall kranen/vasken och tvålpumpen).I detta fall tycks risken för skada på varumärkena vara liten, eftersom dessa inte rör samma produkter som ert varumärke. Dessutom tycks ni inte heller vilja påstå att ni på något sätt skulle ha något som helst samröre med dessa andra företag. Dock har jag för lite information för att kunna ge er ett ordentligt svar. Jag rekommenderar därför att ni tar bort logotypen för att inte göra er skyldiga till varumärkesintrång. Så länge det inte är tydligt att vasken eller kranen härrör från ett visst varumärke, anser jag det inte vara någon fara att ha dessa produkter med i er marknadsföring, så länge ni tar bort företagens logotyp.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det lagligt att använda Immaterialrättsliga skyddade produkter för privatbruk?

2020-12-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Håller på att inreda en källare i sporttema. Är det lagligt att vi en sida ladda upp ett foto på t.ex ett klubbemblem som de trycker på exempelvis en kudde eller kopp och sedan köpa?Produkterna som jag sedan köpt är endast för privatbruk och används inte till någon vidareförsäljning.Tack på förhand!
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer dela upp frågan i två delar, först kommer jag besvara om det är olagligt att köpa en immaterialrättsligt skyddad produkt som inte kommer från den som äger rättigheterna. Senare ska jag besvara ifall det är okej att använda produkten för personligt bruk. Jag kommer utgår från immaterialrättsliga lagrum och främst Upphovsrättslagen (URL) och Mönsterskyddslagen (ML). I Sverige finns det inte regler som säger att det är olagligt att köpa kopior av immaterialrättsligt skyddade produkter. Genom att ladda upp ett upphovsrättsskyddad klubbemblem (de flesta är skyddade) och köpa en produkt som försäljaren tryckt emblemet så begår du inte ett brott. Det kan diskuteras om försäljaren själv begår ett brott enligt 1 kap. 2§ URL eller 5§ ML, men det är inget som angår köparen. När det gäller användning av upphovsrätts eller mönsterrätt skyddade produkter så är det tillåtet ifall det sker utifrån privat bruk. Alltså ifall det inte föreligger ett vinstsyfte så är det okej att använda sig av det här klubbemblemet eller någon annan upphovsrättsskyddad form, det framgår av 1 kap. 12§ URL (ifall det handlar om skyddade verk, t ex bilder och konstverk) och 7§ ML ( ifall det gäller olika mönster och symboler, som tex ett klubbemblem). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Rätten att använda annans varumärkesnamn och bedriva konkurrerande verksamhet

2020-12-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag äger en enskild näringsverksamhet och jag tillsammans med fem andra (som i sin tur antingen äger ett aktiebolag eller har en enskild firma) har ett samarbete med en viss verksamhet. Låt oss kalla denna verksamhet för "företaget". "Företaget" vill nu att samtliga ska skriva under ett licensavtal där vi förbinder oss till x antal saker. Bland annat att inte yppa något om affärsidéen och att nyttja licensen efter licensgivarens angivningar. Det ska nämnas att företaget har registrerat sitt varumärke och att det därför är skyddat. I avtalet står det också att vi har rätt att använda oss av en mailadress enligt följande "förnamn.efternamn@företaget.se". Frågan är då: om jag skulle välja att säga upp licensavtalet om x antal månader (med tre månaders uppsägningstid), har jag då rätt att skapa en ny mailadress där jag fortfarande använder mig av @företaget.se men bytar ut namnet till exempelvis enbart förnamn@företaget.se alternativt värmland@företaget.se? Vad gäller för mailadresser? Kan de vara skyddade? Domänen som jag isf efterlyser finns ledig i nuläget. Och i avtalet står det inget om att jag inte får fortsätta min verksamhet (så länge jag inte använder själva företagets logga osv.). Jag får väl isf höra av mig till mina kunder som tidigare varit i företagets system så att säga, och säga till dem att de kan hoppa över till min nystartade verksamhet om de vill? Och jag och de andra får väl ändå fortsätta med samma typ av verksamhet?Tack på förhand!
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline. Såsom jag uppfattat det är din fråga uppdelad i två delar. Den första är ifall att du fortsatt kommer ha rätt att använda dig av företagets varumärkesnamn (Nedan "Företaget"), för det fall det licensavtal som från första början gett dig rätten att använda det, sägs upp. Den andra delen är om du har rätt att fortsätta din verksamhet efter att licensavtalet upphört och ta med dig kunder du fått under tiden för licensavtalet.Del ett:Ett licensavtal är en tillåtelse att utnyttja annans skyddade rättLicensavtal kan närmast beskrivas som en tillåtelse för annan (licenstagaren) än rättighetshavaren (licensgivaren) att utöva en immateriell rättighet på ett specifikt sätt, utan att ensamrätten behöver överlåtas. Licensavtal gör att fler kan utnyttja den immateriella rättigheten och samtidigt säkrar rättighetshavaren ekonomisk kompensation och fortsatt ensamrätt. I ditt avtal framgår bl.a. att du har rätt att använda Företagets namn i mailadress. Mer specifikt har ni fått rätt att använda er av av företagets varukännetecken i form av ett varumärkesnamn som är skyddat enligt varumärkeslagen (VmL), i era mailadresser.När licensavtalet upphör har du inte rätt att använda varumärkesnamnet i mailadressenNär ett licensavtal upphör, upphör också rätten för licenstagaren att utöva rättigheterna som omfattas av licensavtalet (med uppsägningstid enl. din beskrivning). Detta innebär i ditt fall att efter licensen upphör och uppsägningstiden är över, har du som huvudregel inte längre rätt att använda er av varukännetecknet – inte heller i mailadresser – då det är skyddat av den ensamrätt som följer av varumärkesrättsligt skydd i VmL. Istället får man då falla tillbaka på de varumärkesrättsliga reglerna i dess helhet.Eftersom att vi vet att det rör sig om ett registrerat, skyddat, varumärke så kan vi direkt se på reglerna kring hur långt den rätten går. Ensamrätten innebär att ingen annan får använda varukännetecken som är identiska eller förväxlingsbara med varukännetecknet, om användningen sker i näringsverksamhet (VmL 1:10). Därav betyder med andra ord att om du använder annans varumärkesnamn (I detta fall @Företaget) i din näringsverksamhet, gör du ett intrång i Företagets ensamrätt och detta även om du tidigare haft ett licensavtal som gav dig rätten att använda det.Sammanfattningsvis har du inte efter att licensavtalet upphör inte rätt att fortsatt använda Företagets varumärkesnamn i din mailadress, om det inte regleras i avtalet att du ska ha sådan rätt även efter licensavtalets upphörande.Del två:Om det inte står i avtalet så bör du ha rätt att bedriva konkurrerande verksamhet och behålla kundernaI Svensk rätt accepteras s.k. konkurrensklausuler, i viss utsträckning. De brukar kallas för negativa avtalsförpliktelser, vilket innebär att man åtar sig att inte göra något, t.ex. att inte bedriva konkurrerande verksamhet. Undantag finns bl.a. i 38 § AvtL. Om ett sådant inte finns i ditt avtal bör du ha full rätt att bedriva konkurrerande verksamhet.Det finns också i Svensk rätt möjlighet att avtala om s.k. värvnings- eller kundförbud. Dessa skulle kunna vara relevanta i ditt fall och brukar förhindra en tidigare anställd på ett företag att ta med sig företagets kunder om denne startar eget eller byter arbetsplats. Om inte heller detta finns med i ditt avtal, bör du kunna bedriva konkurrerande verksamhet och dessutom ta med dig kunder.AvslutningSammanfattningsvis kan sägas att du inte bör använda dig av @Företaget i din mailadress om licensavtalet sägs upp utan Företagets tillstånd, då det kan innebära ett intrång i Företagets varumärkesrätt. Vidare, om inte annat sägs i avtalet, bör du ha rätt att bedriva konkurrerande verksamhet med samma kunder som tidigare. För att göra en mer säker bedömning hade jag behövt fler omständigheter, men jag hoppas att detta gav dig viss klarhet i situationen.Om du har vidare frågor är du alltid välkommen att skicka in detta till oss på Lawline.Allt gott!

Är det okej att någon annan använder ens instagrambilder och vad kan man göra åt det?

2021-01-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Vi har en hund som vi tagit bilder på och lagt ut på Instagram. Uppfödaren har utan lov använt sig utav våra egna privata bilder i sina nya annonser på nya kullar för att sälja in dom. Vi känner att detta är väldigt olustigt att våran hund, "bebis" och familjemedlem ligger ute på nätet för att någon annan skall tjäna pengar på detta. Är detta ens okey och hur kan vi gå vidare med detta. I runda slängar har hon tjänat hundratusentals kronor med hjälp av våra bilder. Tack.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar nedan kommer jag utgå från att ni permanent bor i Sverige. Den lag som är aktuell för att besvara din fråga är upphovsrättslagen (URL). Upphovsrätt eller särskild fotorättApplikationen Instagram är US-amerikansk, men eftersom du bor i Sverige gäller den svenska upphovsrättslagen (8 kap 60 § URL). Alla bilder som tas är antingen skyddade av upphovsrätt (1 kap 1 § femte punkten URL) eller av en särskild fotorätt (5 kap 49a § URL). Det som avgör om du har upphovsrätten till dina bilder, eller om du har särskild fotorätt till dina bilder, är beroende av om bilderna har verkshöjd. Det kan vara svårt för dig att veta om bilderna har verkshöjd eller inte. För att avgöra om bilderna har verkshöjd kan man använda sig av ett hjälpmedel som kallas för dubbelskapandekriteriet. Dubbelskapandekriteriet innebär att om det är en väldigt liten risk att någon annan, helt oberoende av dig, tar ett likadant foto så har fotot verkshöjd. Det skulle innebära att du har upphovsrätt till bilden. I slutändan är det dock upp till en domstol att avgöra. Om du har upphovsrätt till bilderna så innebär det bland annat att du har ensamrätt till bilderna, som betyder att det bara är du som får använda dem (1 kap 2 § URL). Om du samtycker till att någon använder dina bilder betyder det att den personen har tillåtelse att använda dina bilder. Du skriver att du inte har givit samtycke till uppfödaren att använda bilderna. Då kan det vara så att uppfödaren har gjort intrång i din upphovsrätt. I så fall kan uppfödaren dömas till böter eller fängelse (7 kap 53 § URL). Du kan också ha rätt till ersättning från uppfödaren (7 kap 54 § URL). Hur mycket ersättning du har rätt till kan variera, men det beror på om du haft omkostnader på grund av att uppfödaren använde dina bilder utan tillstånd. Dessutom kan du gå till domstol och begära att uppfödaren ska förbjudas att fortsätta använda dina bilder. Om uppfödaren ändå fortsätter att använda dina bilder efter förbudet ska uppfödaren betala en kostnad till dig (7 kap 53 b § första stycket). Om det däremot finns en risk att någon kan ta likadana bilder som dig, har dina bilder inte verkshöjd och du har inte upphovsrätt till bilderna. Då har du istället en särskild fotorätt, som betyder att du har ensamrätt till att skapa exemplar av bilderna och sprida dem (5 kap 49a § URL). Ett sådant skydd varar i 50 år från det att bilden togs (49a § tredje stycket URL). Annars gäller samma saker för fotorätten som för upphovsrätten.Instagram får använda och sprida dina bilderDock vill jag uppmärksamma dig på att Instagram har en viss typ av licens som du gick med på när du godkände Instagrams användarvillkor. Användarvillkoren innebär bland annat att Instagram har en icke-exklusiv licens till att få använda dina bilder. En licens är ett samtycke och ett undantag från ensamrätten. Det innebär att du fortfarande äger bilderna, men att Instagram får använda dem. Att licensen är icke-exklusiv innebär att Instagram i sin tur får licensiera ut dina bilder till andra företag eller personer, utan att behöva meddela dig eller ge dig ersättning.Det kan alltså vara så att Instagram har givit en licens till uppfödaren att använda dina bilder. Då är användandet lagligt och det är inget du kan göra åt det. Men det kan också vara så att uppfödaren har använt dina bilder utan att ha fått licens av Instagram, och då är det olagligt. Vad du kan göra nuMin första rekommendation till dig är att ta kontakt med Instagram och anmäla uppfödarens användning av dina bilder. Du kan även läsa på lite om själva processen. Jag tycker dessutom att du ska kontakta uppfödaren och be personen att ta bort dina bilder och sluta använda dem, eftersom det kan vara ett brott mot din upphovsrätt.Om du inte känner dig nöjd efter kontakten med Instagram och uppfödaren kan det bli aktuella att lämna in en stämningsansökan till Patent- och Marknadsdomstolen. I så fall råder jag dig att kontakta Lawline på info@lawline.se för mer juridisk hjälp. Hoppas att du fått hjälp med din fråga! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma. Med vänlig hälsning,

Avlidna kändisar i näringsverksamhet och reklam

2020-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det är finns några juridiska hinder för att skapa en mindre byst av en avliden känd person, och sedan sälja bysterna till fans och beundrare. Exempel: Tage Danielsson, Tim Bergling/Avicii. Bysterna är alltså en konstnärlig tolkning av hur någon har sett ut.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Som jag ser det beror svaret på hur avbildningen, försäljningen och marknadsföringen går till. Dessa moment aktualiserar framförallt upphovsrättsliga samt varumärkesrättsliga frågor. I det följande har jag behandlat de olika momenten var för sig.UpphovsrättJag utgår från att avbildningen måste ske utifrån fotografier eller statyer av de avlidna personerna. I det sammanhanget måste man beakta eventuella konflikterande upphovsrätter. Om en avliden person avbildas på ett sätt som i hög grad efterliknar ett redan upphovsrättsskyddat verk måste en licens erhållas från den aktuella upphovsrättsinnehavaren. Detta beror på att bysterna isåfall är att betrakta som bearbetningar av ett redan upphovsrättskyddat verk. En licens behövs dock inte om bysterna är att betrakta som självständiga verk (URL 1 kap 4 §). Så är fallet om bysterna är resultatet av ditt egna intellektuella och konstnärliga skapande, utformade i fri anslutning från andra upphovsrättsskyddade avbildningar.VarumärkesrättEn bortgången persons namn, som äger särskiljningsförmåga, kan varumärkesskyddas genom registrering hos PRV eller genom inarbetning (ett register över alla registrerade varumärken i Sverige finns på PRV:s hemsida). Ett oregistrerat varumärke som har använts i näringsverksamhet i så pass hög grad att det för kunderna intimt förknippas med en viss produkt eller ett visst företag är skyddat genom inarbetning (VML 1 kap 7 §). Ett sådant skydd innebär att ägaren av varumärket har en ensamrätt att använda varumärket inom vissa särskilt angivna områden. Varumärken kan utgöras av alla slags tecken som kan återges grafiskt. Detta innebär att ord, personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud samt form och utstyrsel på en vara kan varumärkesskyddas (VML 1 kap 4 §). I teorin skulle därför ett ansikte kunna varumärkesskyddas. Alfred Nobel är, sedd ur profil, enligt PRV:s register varumärkesskyddat av Nobelstiftelsen inom bl.a. produktkategorin medaljer och andra smyckesvaror. Namnet Greta Garbo är varumärkesskyddat inom bl.a. glasögon och toalettartiklar. Detta innebär att ingen annan får använda namnet eller bilden för försäljning av produkter av samma slag eller liknande slag om det finns en förväxlingsrisk eller om användningen skulle ge användaren en otillbörlig fördel eller orsaka varumärkesrättsinnehavaren skada (VML 1 kap 10 §). Förbjudna användningsområden innefattar bl.a. att förse varor och förpackningar med varutecknet, sälja varor under varutecket eller använda det i reklam och affärshandlingar (VML 1 kap 10 §).Vad innebär detta för dig?Enligt min bedömning kan du tillverka och sälja byster föreställande kända avlidna personer utan problem, om det görs på rätt sätt. Är bysterna tillverkade i fri anslutning till andra upphovsrättskyddade verk begår du inget upphovsrättintrång. Därutöver bör det vara oproblematiskt i relation till eventuella varumärkesskydd om bysterna inte ser ut som några kända varumärken eller kännetecken (t.ex. Kalle på Kalles kaviar, om du skulle välja att avbilda honom) eller namnen på personerna inte är varumärkesskyddade i produktkategorin byster och statyer. Namnet Tage Danielsson är mig veterligen inte varumärkesskyddat i någon produktkategori varför en byst av honom med tillhörande namnangivelse bör vara oproblematisk att annonsera ut och sälja. I andra mer tveksamma fall där namnet är varumärkesskyddat bör du kunna annonsera med bilder av dina produkter tillsammans med en generisk annonstext likt "byster på kända personer".Hoppas du fått svar på din fråga!

Upphovsrätt och varumärkesrätt

2020-12-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Får jag måla tavlor och använda varumärken och sedan sälja? T.ex. Kan jag måla ett verk av en person bärandes en Levis t-shirt och Sedan sälja tavlan? Eller behöver jag ha Levis godkännande för detta?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Utan att göra någon närmare bedömning av saken utgår jag från att Levis logga är både upphovsrättsligt- samt varumärkesskyddad. Din fråga aktualiserar därför både upphovsrättslagen och varumärkeslagen. Ägaren av upphovsrätten respektive varumärkesrätten till loggan har som utgångspunkt en ensamrätt att nyttja loggan i vissa särskilt angivna sammanhang (VML 1 kap 10 § och URL 1 kap 2 §). Hur dessa två lagar förhåller sig till ditt planerade användningsområde för loggan framgår av det följande.Din upphovsrättDu har upphovsrätt till dina verk under förutsättning att de innehar en viss verkshöjd. Verkshöjd innebär i detta sammanhang att verken har en viss orginalitet och utgör resultatet av en intellektuellt skapande verksamhet. Man brukar säga att någon åtnjuter upphovsrättsligt skydd om verket har en sådan särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna skapa samma verk. Om vi i det fortsatta utgår från att verken har erforderlig verkshöjd innebär det att du åtnjuter ensamrätt till verken. Ingen får förfoga över dem på ett sätt som kränker din upphovsrätt. Om dina tavlor innehåller en bearbetning av Levis logga får du i din tur inte heller förfoga över verken på ett sätt som kränker Levis upphovsrätt (URL 1 kap 4 §). Detta innebär att du kan hindra andra från att t.ex. kopiera dina tavlor och sälja dessa kopior vidare. Levis kan i egenskap av upphovsrättsinnehavare till loggan i sin tur hindra dig från att sälja dessa tavlor vidare. I detta sammanhang innebär din upphovsrätt alltså endast en rätt att hindra andra från att kränka din upphovsrätt.Undantag från Levis ensamrättFörbudet att sälja tavlor innehållande exemplar av Levis logga är inte absolut. Det kan under vissa omständigheter vara tillåtet. För framställningens skull kan vi kalla det för undantag från ensamrätten. Tillämpligheten av dessa undantag är i hög grad beroende av den närmare utformningen på tavlorna. Eftersom jag inte vet hur tavlorna kommer utformas blir det svårt att avgöra undantagens tillämplighet. Av den anledningen har jag redogjort för undantagens innebörd i mer generella termer. Utifrån denna redogörelse kan du förhoppningsvis bilda dig en egen uppfattning av vad som gäller i just ditt fall. De undantag som kan aktualiseras är satirundantaget eller om tavlorna, trots loggan, är att betrakta som helt självständiga verk.Om tavlorna är självständiga verkI det föregående har jag utgått från att dina tavlor innehåller en bearbetning av Levis logga. Med bearbetning menas att du har tagit avstamp i loggan och återgett den utan väsentliga konstnärliga bidrag. Med den utgångspunkten får du som sagt inte utan samtycke sprida verken till allmänheten genom t.ex. försäljning (URL 1 kap 4 § första stycket). Om dina verk inte är att betrakta som bearbetningar av loggan, utan istället som nyskapelser, är dina verk istället självständiga även om loggan syns (URL 1 kap 4 § andra stycket). Tavlorna kan betraktas som helt självständiga verk om loggans väsentligaste drag är förändrade eller om den kontext loggan är placerad i är helt främmande för loggans normala sammahang och syfte. Sannolikt blir det svårare att hävda självständighet om loggan är mycket framträdande i tavlan. Om din konstnäriga särprägel däremot dominerar intrycket i tavlan talar det för att det är ett självständigt verk. Avgörande är helt enkelt hur tavlorna uppfattas av betraktaren.SatirundantagetOm syftet med din användning av loggan fyller en konstnärlig funktion som är främmande för den funktion loggan fyller för Levis användning, kan satirundantaget aktualiseras. Utgör tavlorna t.ex. en kritik mot, eller en kommentar på, klädindustrin eller konsumtionssamhället i stort kan användningen av loggan möjligtvis vara tillåten med stöd i satirundantaget. SammanfattningSom framgått har Levis som utgångspunkt en ensamrätt att sprida sin logga till allmänheten genom t.ex. försäljning. Om dina konstverk däremot är att betrakta som självständiga verk kan du använda loggan på det sätt som du avser. Bedömningen av om dina tavlor är självständiga kantas av svåra överväganden som kräver mer insyn i hur tavlorna faktiskt ser ut. Förhoppningsvis har denna framställning gett dig en bättre förståelse för hur denna bedömning ska göras.Avslutande kommentarEn minst lika lång utläggning kan göras om varumärkesrätten. Eftersom framställningen då hade blivit allt för lång har jag dock valt att begränsa mig till just upphovsrätt. Är du intresserad av vad som gäller för varumärkesrätten förslår jag att du söker bland våra andra publicerade svar. En bra genomgång finner du t.ex. här.

Licensiering av varumärke och konkurrensklausuler

2020-12-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har ett företag som säljer livsmedel. Vi har ett varumärke och en produkt som ett annat bolag vill använda under sitt varumärke. Alltså använda sig vår produkt under deras namn. Företaget ska endast använda produkten i inom restaurangbranschen, jag är inom livsmedel och detaljhandeln. Hur kan jag försäkra mig att deras företag inte säljer produkten till detaljhandeln under deras namn och hur kan jag konkurrensskydda, ifall det heter så, min produkt? Finns det något avtal jag kan skriva med företaget så de endast använder min produkt under deras varumärke inom samma restaurang kedja?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du vill avtala med företaget om att de endast får använda produkten inom deras verksamhet och inte sälja den vidare under deras namn.Regler om varumärken finns i varumärkeslagen (VmL). Som innehavare av ett varumärke kan du få ensamrätt till varukännetecken, vilket innebär att du får flera rättigheter enligt lagen. Sådan ensamrätt kan förvärvas genom registrering hos Patent- och registreringsverket (PRV) (1 kap 6 § VmL) eller genom inarbetning, vilket innebär att skydd uppstår utan registrering, om varumärket är känt inom en betydande del av den krets till vilket det riktar sig (1 kap 7 § VmL). En sådan ensamrätt innebär att ingen annan än innehavaren får använda sig av varukännetecknet utan innehavarens tillstånd (1 kap 10 § VmL). Av din fråga får jag inte veta om varumärket är registrerat eller om det är inarbetat. Om varumärket nu är registrerat eller inarbetat, är varumärket skyddat av lagens bestämmelser.Om ett varumärke är registrerat eller inarbetat, kan innehavaren också genom avtal licensiera rätten att använda kännetecknet (6 kap 4 § VmL). I ett sådant licensavtal kan varumärkesinnehavaren begränsa licenstagarens möjligheter att använda sig av ett varumärke på olika sätt, exempelvis att sälja produkten vidare. Om licenstagaren ändå skulle bryta mot bestämmelser i avtalet, kan varumärkesinnehavaren angripa licenstagaren (6 kap 4 § st 2 VmL) och få skadestånd för varumärkesintrång (8 kap 4 § VmL). För din del innebär detta att du i avtalet med företaget tydligt bör ange vad företaget får göra med produkten, samt vad de inte får göra. På så sätt kommer företaget inte kunna sälja produkten vidare under deras namn utan att behöva betala skadestånd till er.Om det skulle vara så att du inte förvärvat ensamrätt enligt VmL, är konkurrensklausuler i avtal ändå giltiga (38 § avtalslagen, indirekt). Detta innebär att en klausul i det aktuella avtalet om att företaget inte får använda produkten på vissa sätt, är giltig oavsett om varumärket är skyddet enligt VmL eller inte. Skillnaden är att du har ett större skydd i och med ensamrätten enligt VmL, men du kan ändå få exempelvis skadestånd om företaget skulle bryta mot bestämmelsen, trots att du inte har någon ensamrätt. Ett tips är dock att registrera ditt varumärke hos PRV, för att du ska åtnjuta det skydd som följer med en ensamrätt. Du kan läsa mer och ansöka om registrering hos PRV här.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,