Har min uppsagda arbetstagare rätt till ersättning för ett mönster som denne skapade innan anställningsavtalet ingicks och som vederbörande sedan tog med sig in i anställningen?

Question

Jag har en anställd som ni är uppsagd pga arbetsbrist, hon gör sin sista arbetsdag 2 april. Hennes roll är produktutvecklare ( produkterna ses på www.hundlands.com) och igår kommer ett krav på att bli kompenserad för att hon tagit med sin mönster in i arbetet på mitt företag som hon utvecklat innan anställningen påbörjades (för över 2 år sedan). Har hon rätt till detta? Jag har aldrig krävt att hon ska använda mönster som redan funnits, däremot har vi pratat om namnet TREKKO som hennes egna tidigare företag hette och det ger jag nu även tillbaka till henne. Vi har inom Hundlands använt det till en produkt, den som till största delen använder en konstruktion som min anställda utvecklat tidigare under egen flagg.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är mönsterskyddslagen (ML).

Det ska dock framhållas att svaret på hur den nu uppkomna situationen ska bedömas inte är helt givet. Området, närmare bestämt den här typen av immaterialrättter i ett anställningsförhållande, är i mångt och mycket ett oreglerat sådant. I grunden ankommer det alltså på parterna att avtala om vad som ska gälla avseende rätten till ett mönster som arbetstagaren har skapat. Gissningsvis och med tanke på att du vänder dig till oss blev den här frågan aldrig föremål för någon behandling vid tidpunkten för anställningens ingående. Jag misstänker även att aktuell person inte heller har registrerat sin skapelse, dvs. dennes design (mönster).

Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Men inledningsvis, innan din telefonrådgivning äger rum, kan i vart fall följande anföras.

Den allmänna utgångspunkten är trots allt, kanske föga förvånande, att den som har skapat något också är den som blir innehavare av rättigheten. De fall där denna fråga inte är reglerad i anställningsavtalet brukar delas upp i två grupper, dels en lagreglerad sådan, se exempelvis lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar (LAU), vilken för övrigt är tillämplig på patentbara uppfinningar inom arbetsgivarens verksamhet, och dels en oreglerad grupp till vilken bl.a. mönsterrätten räknas (dvs. den del av det immaterialrättsliga området som aktualiseras i ditt fall). Och precis som nämndes ovan är huvudregeln att arbetstagaren äger rätt till sina skapade mönster, vilket följer av 1 a § ML vari sägs att den som har skapat ett mönster (formgivaren) eller den till vilken formgivarens rätt har övergått kan genom registrering få ensamrätt till mönstret enligt denna lag (mönsterrätt), dvs. ML.

Märk väl att en juridisk person, exempelvis ett bolag eller en förening, aldrig kan vara skapare när det gäller upphovsrätt, mönster och/eller patent, vilket i och för sig får sägas ligga lite i sakens natur. Endast fysiska personer kan per definition vara ursprungliga rättighetsinnehavare. Däremot kan naturligtvis en sådan rättighet övergå på arbetsgivaren, vilken inte sällan formellt utgör en juridisk person. Notera också mönsterrätt endast kan erhållas om mönstret är nytt och särpräglat, se 2 § 1 st. ML. Jag utgår dock ifrån att rekvisiten är uppfyllda i förevarande fall. Ett mönster anses som nytt om inget identiskt mönster har gjorts allmänt tillgängligt före dagen för registreringsansökan, vilket framgår av de nyss nämnda bestämmelsens andra stycke. Och i tredje stycket uttalas att ett mönster anses ha särprägel om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före den dag som anges i andra stycket.

Den aktuella frågan behandlades även relativt ingående i de ursprungliga lagmotiven, se prop. 1969:168 s. 112 ff. Däri konstaterades ungefär, precis som har påtalats ovan, att den principiella utgångspunkten måste vara att rätten till ett mönster primärt tillkommer mönsterskaparen. Samtidigt anfördes dock att ett uttryckligt avtal avseende just detta inte nödvändigtvis måste föreligga för att rätten att utnyttja mönstret ska tillkomma arbetsgivaren. I vissa fall ligger det nära tillhands att i själva anställningsavtalet (underförstått) kunna tolka in en sådan rättighet för arbetsgivaren. Och i företag, vilka till vardags ägnar sig åt att ta fram formgivning, bör anställningsavtalen i regel innebära att mönsterrätten övergår på arbetsgivaren per automatik. Även fast detta inte uttryckligen skulle ha avtalats på förhand.

I ditt fall ska tilläggas att din medarbetare dessutom hade tagit fram det aktuella mönstret innan denne blev en del av din organisation, vilket, i vart fall såvitt jag kan bedöma och utifrån ovanstående, torde innebära att vederbörande är berättigad till viss ersättning (om du avser att fortsätta att använda mönstret vill säga). Det går möjligen att argumentera för att nyttjanderätten till mönstret konkludent kan ha övergått på ditt bolag (konkludent ingångna avtal är avtal slutna underförstått, tyst och/eller genom parternas aktiva eller passiva ageranden). Det uppställs mig veterligen inga formkrav på det här området, jfr 26 § ML, men det är fortfarande tveksamt om det nu sagda skulle hålla, exempelvis vid en prövning i domstol.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det som sagt svårt att göra en adekvat bedömning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 7/4 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,