Hur upprättar jag en JO-anmälan?

2020-09-19 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Hur går jag till väga för att jo anmäla poliser?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En JO-anmälan kan göras av den som anser att denne blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller tjänsteman på en myndighet. Eftersom poliser räknas som tjänsteman på en myndighet kan du därmed upprätta en JO-anmälan. Jag länkar (här) JO:s hemsida där det framgår hur du skickar in en anmälan och vad den bör innehålla. Vänligen,

Sekretess hos uppgifter om en själv?

2020-09-19 i Sekretess
FRÅGA |Min fråga gäller sekretess om än själv.Det är så att jag sökte in till GU och fick avslag hos psykologen, jag frågade psykologen varför jag fick avslag men fick ett nonchalant svar att det var sekretessbelagt. Spontant känns det konstigt att en myndighet har information om mig som jag själv inte får ta del av.Vad säger lagen om detta? Har jag rätt att veta?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Myndighetens hantering av sekretessSom myndighet, måste GU följa reglerna i förvaltningslagen. Din ansökan till GU får likställas med ett ärende där du är part, vilket innebär att du har partsinsyn i den mån det inte begränsas av offentlighet- och sekretesslagen (10 § förvaltningslagen). Eftersom du har fått avslag på din ansökan till GU innebär detta att beslut har tagits (32 § förvaltningslagen). Ärendet är därför upprättat och avslutat på myndigheten, vilket innebär att detta har blivit en allmän handling (2 kapitlet 4 § tryckfrihetsförordningen). Att det är en allmän handling innebär att den kan begäras ut, förutsatt att den inte är belagd med sekretess. Du har blivit meddelad att den är belagd med sekretess. Därför ska vi nu se hur reglerna för sekretess ser ut när de gäller en själv. Sekretess i förhållande till enskild"Sekretess till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i lag" (12 kapitlet 1 § offentlighet- och sekretesslagen). Detta innebär att du har rätt att begära ut handlingen, då du inte omfattas av någon sekretess gentemot dig själv. Återigen kan det dock finnas en viss sekretess. Huvudregeln är dock att man alltid har rätt att veta om uppgifter som härrör en själv. Det är svårt för mig att göra en bedömning på om det i just ditt fall skulle kunna råda ett sådant specialfall då det föreligger sekretess mot dig själv. Eftersom det är en utbildning du sökt skulle möjlig sekretess kunna föreligga enligt 23 kapitlet offentlighet- och sekretesslagen. Där finns det bl.a bestämmelser som rör avskiljande från utbildning (23 kapitlet 6 § offentlighet- och sekretesslagen). Denna säger att uppgiften inte får lämnas ut om det kan antas att du eller någon närstående till dig kommer lida men om uppgiften röjs. Det råder också en tystnadsplikt enligt patientsäkerhetslagen, gentemot dig själv om det med hänsyn till ändamålet är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till dig (6 kapitlet 12 § stycke 2 patientsäkerhetslagen). Detta skulle möjligen kunna ha en inverkan beroende på vad det är för något du har sökt och skälet till psykolgundersökningen. Slutligt rådReglerna kring sekretess är komplexa och utan tillgång till allt material går det inte att säkert säga att det inte råder sekretess på uppgifterna, men som huvudregel bör du få ta del av informationen om varför du fick avslag. Du har därför möjlighet att återigen höra av dig och begära ut handlingarna. Vidare har du rätt att överklaga beslutet om att handlingarna inte lämnades ut (43 § förvaltningslagen). Hoppas du fick svar på din fråga och en inblick i regelverket kring den enskildes sekretess. Med vänlig hälsning,

Förlora svenskt medborgarskap eftersom aldrig haft hemvist i Sverige?

2020-09-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga om begreppet 'hemvist' avseende preskription av svenskt medborgarskap.Enligt MedbL förlorar man sitt svenska medborgarskap genom preskription när man fyller tjugotvå år, om man (1) är född utomlands, (2) aldrig haft hemvist i Sverige och (3) inte heller varit här under förhållanden som tyder på samhörighet med landet (14 § 1 st MedbL). Men vad betyder egentligen 'hemvist' här ovan? Om man passar in på ovan beskrivning (punkterna 1 till 3) och för att då inte förlora sitt svenska medborgarskap därför beslutar sig för att i god tid före tjugotvå års ålder skapa sig hemvist i Sverige, dvs bosätter sig samt folkbokför sig i Sverige - spelar det då någon roll hur lång tid man därefter har sin hemvist i Sverige? Är det tillräckligt med hemvist under en dag, en vecka, en månad eller ett år för att uppfylla kravet i Punkt 2 ovan och således därmed stoppa preskriptionen som ju annars automatiskt skulle inträda vid 22 års ålder?Tack på förhand!
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Här under går jag igenom vad det innebär att aldrig ha haft hemvist i Sverige enligt lagen om svenskt medborgarskap (MedbL). Jag tar också upp hur man kan behålla sitt svenska medborgarskap även om man aldrig haft hemvist i Sverige. Aldrig haft hemvist i SverigePå Migrationsverkets hemsida finns viss information om hur de tolkar begreppet hemvist som finns i 14 § första stycket MedbL. Istället för att skriva "aldrig haft hemvist i Sverige" skriver Migrationsverket "aldrig har bott här". Som jag tolkar det är ett krav på att ha bott i Sverige ett relativt lågt krav och därför borde även kravet på att ha haft hemvist i Sverige vara ett lågt ställt krav. Enstaka semesterresor räcker säkert inte men har man bott i Sverige med avsikt för att bo här under en någorlunda lång tid borde hemvistkravet i 14 § första stycket MedbL vara uppfyllt. Exakt hur lång tid man måste ha bott i Sverige finns det däremot inget tydligt svar på.Ansöka om att behålla sitt svenska medborgarskapBra att veta är att det också går att ansöka om att få behålla sitt svenska medborgarskap trots att man uppfyller alla punkter för att förlora sitt svenska medborgarskap i 14 § första stycket MedbL. En sådan ansökan kan man göra efter att man fyllt 18 år, men man måste göra den innan man fyller 22 år. Lagstöd för att kunna göra en sådan ansökan finns i 14 § andra stycket MedbL. Mer information om ansökan finns på Migrationsverkets hemsida. All information jag nämnt från Migrationsverket går att hitta här.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Krävs det körkort för att köra en EU-moped?

2020-09-18 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej jag undrar om man får köra en EU moped utan körkort om man är född före 1970?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mopedklasser Idag delas mopeder in i två klasser efter en EU-standard. Mopeder klass I är byggda för 45 km/h medan klass II är byggda för 25 km/h. Begreppet EU-moped omfattar idag både kass I och klass II mopeder. Innan EU-reglerna trädde i kraft 1998 hade alla mopeder en fartgräns på 30 km/h och dessa kallas idag för "30-mopeder". Dessa äldre 30-mopeder räknas enligt Eu-standarden till klass II. (Transportstyrelsen) KörkortskravFör att köra en klass I moped krävs körkort med AM-behörighet. (2 kap. 1 § körkortslagen) Har man tagit något annat körkort ingår behörigheten AM, dvs. har du till exempel B-behörighet har du också fått AM-behörigheten och har rätt att köra en klass I moped. (2 kap. 7b § körkortslagen)För att köra en klass II moped är huvudregeln att man behöver ett förarbevis. (2 kap. 3 § körkortslagen) Har man ett körkort, ett traktorkort eller fyllde man 15 år innan den 1 oktober 2009 behöver man dock inte ett sådant förarbevis. (övergångsbestämmelser 2009:189 3 punkten)SammanfattningFör att köra en klass I moped krävs körkort. Eftersom du fyllde 15 år innan den första oktober 2009 behöver du inget körkort för att köra en klass II moped.Med vänliga hälsningar,

Har ett universitet rätt att ta betalt för gamla tentasvar?

2020-09-19 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Jag pluggar på ett universitet och har gjort det på olika institutioner. Innan varje tentamen brukar jag be om gamla tentor med svar och det brukar gå ganska ganska bra.Nu har jag bytt institution (samma universitet dock) och när jag bad om gamla tentor med svar svarade tentamenadmin att man måste betala en avgift efter 9e sidan. Tionde sidan kostar 50 kronor och varje sida därutöver 2kr/st. Om beställningen inte överstiger 9 sidor då kan man få det gratis per email. När jag ifrågasätter varför man måste betala, då refererar institutionen till Avgiftsförordningen 16§. Jag kanske kan förstå att institutionen refererar till Avgiftsförordningen, men hur rimligt är det att ta så högt pris? En hel bunt A4 papper kostar 80-85 kr. Jag har för mig att jag läste någonstans att statliga aktörer inte kan tjäna pengar på medborgarna (jag kanske har fel) och eftersom universitet är en statlig aktör borde inte priserna var lägre?Skulle ni kunna förklara om institutionen har ens rätt att ta ut avgiften? Varför gör inte andra institutioner då?Mvh,Nyfiken
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De gamla tentasvaren är allmänna handlingar som universitet måste lämna ut när du begär det. Universitetet ska ta ut en avgift för kopior av de gamla tentasvaren (15 § första stycket punkten 1 avgiftsförordningen).Om din begäran gäller 10 sidor eller mer, så ska en avgift tas ut för kopior (16 § första stycket avgiftsförordningen). 10 sidor kostar 50 kronor. Därefter kostar varje sida 2 kronor (16 § andra stycket avgiftsförordningen).Universitetet har alltså rätt att ta betalt när du begär ut de gamla tentasvaren. Vissa institutioner brukar lägga ut gamla tentasvar på kursens hemsida eller liknande. Då kostar det inget att ta del av dem.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!Vänligen,

Behövs serveringstillstånd när tanken är att bjuda ett i förväg bestämda personer på alkohol tre till fem gånger per år i ett museum?

2020-09-19 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejsanVi är ett litet museum i Stockholm som varit stängt i 3 år och nu öppnar vi igen till allmänheten, vi öppnar inte som vanligt museum, då man behöver boka in sig i en visning med max 15 personer. I nästa år planera vi att göra konstnärsamtal, 3 till 5 tillfall per år där bjuder vi press och vår gästlista med max 100 personer för ett samtal med konstnären som vi ställerut och vi tänkte bjuda de på lite vin, alltså vi bjuder och vi inte säljer! De 100 personer är bjudna via oss och vi vet redan vem de är eftersom de är vår gästlista som vi kommer att bjuda de 3 till 5 gånger per år. Behöver vi alkoholtillstånd i det här fallet? Tack på förhand
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av alkohollagen. Huvudregeln är att ett serveringstillstånd krävs för att få servera alkohol (alkohollagen 8 kap. 1 § första stycket). Serveringstillstånd behövs dock inte om:- serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, - serveringen sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och- serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol-eller lättdrycker (alkohollagen 8 kap. 1 a §). Du skriver att ni har en gästlista för max 100 personer, att ni tänker bjuda på alkohol och inte sälja och jag tolkar det som att detta ska ske på ert museum, detta sammantaget tyder på att serveringstillstånd inte behövs. Du skriver däremot också att er tanke är att bjuda gästerna tre till fem gånger per år vilket innebär att serveringen inte avser ett enstaka tillfälle. Enligt min bedömning skulle ni inte behöva serveringstillstånd för den första gången men om ni tänker ha fortsatta bjudningar på alkohol så kommer ni behöva söka om serveringstillstånd. En sådan ansökan gör ni skriftligen till den kommun där museet ligger (alkohollagen 8 kap. 10 § första stycket). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har en bank rätt att frysa ditt konto på grund av överföring till utländskt konto?

2020-09-19 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Har swedbank rätt att hindra sina klienter från att göra utbetalning till utländskt företag? Swedbank nekade transaktioner samt frös flera klienters konton pga att dom förde över/ville föra över pengar till ett utländskt trading företag? Klienterna var tvunga att komma in till banken och skriva under papper att dom inte skulle skicka pengar igen. Detta var enda sättet att öppna upp deras bankkonton igen. Har Swedbank rätt att göra såhär? Det utlänska företaget är baserat i Cypern, går därmed under EU lagstiftning. Företaget har licence att arbeta med svenska marknaden samt är godkända av både Cysec och Finansinspektionen i Sverige.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varför fryser en bank konton?När en bank fryser ett konto kan det bero på lite olika saker. I ditt fall skulle jag tro att det rör sig om misstänkt eller olaglig verksamhet. En bank kan frysa ditt konto när det misstänks att du använder ditt konto olagligt, till exempel för penningtvätt eller återbetalning av checkar. Ibland fryser en bank också ett konto i samband med terroristfinansiering. Detta inkluderar att ta emot misstänkta betalningar från ett annat land eller deponera stora mängder pengar misstänkt, vilket resulterar i att ditt konto ska flaggas. Även spel kan göra att en bank fryser ett konto om de misstänker misstänkt aktivitet.Bankernas befogenhet att göra detta regleras framför allt i lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Vad innebär penningtvättslagen?Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Knowyourcustomer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism.Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (1 kap. 7 § penningtvättslagen).Varför blockerar banken betalning till utlandet?Bankerna har enligt penningtvättslagen krav på att inhämta uppgifter om hur de produkter och tjänster som banken tillhandahåller kan utnyttjas för penningtvätt alternativt finansiering av terrorism samt hur omfattande risken är för det förutnämnda. Även geografiska riskfaktorer ska tas i beaktande (2 kap. 1 § penningtvättslagen). Därav är utlandsbetalningar, inkomster från utlandet samt utlandsvistelser av särskilt intresse för banken. Banken har en skyldighet att ha god kunskap om hur deras kunder använder bankens tjänster och produkter för att förhindra brottslig verksamhet. Sammanfattning och handlingsplan:Sammantaget har banken en omfattande skyldighet att motverka penningtvättbrott. Vid misstänkta transaktioner och insättningar, oftast transaktioner av högre belopp, har banken en skyldighet att ifrågasätta pengarnas ursprung. Utredningen leder dessvärre ofta till olägenhet för dig som kund, till exempel genom frysta konton. Det är dock bankens skyldighet att handla på detta sätt. I ditt fall kan jag inte med säkerhet uttala mig om huruvida frysningen av kontona var korrekt handlat av banken men de har som sagt ett stort handlingsutrymme när det kommer till misstänkt aktivitet. Min rekommendation är att du försöker samarbeta med bankengenom att tillhandahålla all relevant information för att visa att företaget och betalningarna till företaget inte är en del av en kriminell organisation. Om banken vägrar samarbeta och inte förklarar varför de utför åtgärderna som de utför rekommenderar jag att du anmäler händelsen till Finansinspektionen. Finansinspektionen har nämligen i uppdrag att utöva tillsyn över bankerna. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet påelise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Besöksförbud bibliotek

2020-09-18 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Det finns ett rättsfall om en person som fick besöksförbud på ett bibliotek - eftersom han hade uppträtt störande och hotfullt. Förbudet ogillades. Han hade rätt att besöka biblioteket - trots sitt dåliga uppförande. Jag har försökt att hitta detta rättsfall igen, men nu hittar jag det inte längre. Om jag minns rätt, så finns det med i NJA.
Sazan Anwar |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag hittar dessvärre inget NJA-fall. Däremot fann jag ett beslut justitieombudsmannen (JO) "JO DNR 2795-2007". Omständigheterna i målet stämmer överens med dem du beskriver i frågan. Kan det vara det här målet du söker efter?Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,