Får en lärare sätta ogiltig frånvaro trots att eleven är på plats?

2020-04-28 i Skola och utbildning
FRÅGA |HejFår en lärare på gymnasiet sätta ogiltig frånvaro på grund av att elev inte hunnit med att göra det som är förväntat under lektion?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om skola regleras i skollagen.En elev måste delta i undervisningen:En elev i gymnasieskola ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli (15 kap. 16 § skollagen). Det framgår dock varken av lag eller rättspraxis vad som utgör olovlig frånvaro eller att delta i verksamheten.Vad har Skolverket sagt?Skolverket har skrivit i en rapport att "det är läraren som bedömer om eleven deltagit i skolarbetet. En elev kan ha olovlig frånvaro även om han eller hon befinner sig i skolan. Att eleven vistas i skolans lokaler (som korridorer eller uppehållsrum) innebär alltså inte att eleven anses ha deltagit i skolarbetet." Skolverket har dock också uttalat att en elev som rent fysiskt är på plats i klassrummet inte bör kunna bedömas som någonting annat än närvarande.Går det att överklaga beslut om ogiltig frånvaro?Skollagen reglerar inte några möjligheter att överklaga ett beslut om ogiltig frånvaro. Det är dock möjligt att överklaga beslut från CSN om du anser att deras beslut är baserat på oriktig information från gymnasieskolan.Sammanfattning och handlingsplan:Eftersom din fråga inte direkt regleras i skollagen eller någon annan lag och inte heller har kommit upp till prövning i domstol är det tyvärr svårt för mig att ge dig ett klart svar. Men som sagt bör en elev som rent fysiskt är på plats i klassrummet inte få ogiltig frånvaro. Jag rekommenderar att du kontaktar rektorn eller skolledningen och försöker reda ut detta. Om du inte får tillfredsställande svar från skolan kan du också lämna in klagomål till Skolinspektionen via deras hemsida. Klagomål till Skolinspektionen kan röra både skolledning och specifika lärare. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Får polisen utföra kontroller utan anledning?

2020-04-28 i Polis
FRÅGA |HejPolisen legitimerade min 16åriga son utan misstanke om brott. De bara stoppade honom och frågade ut honom om han umgås i gäng, om han tycker om att slåss, om han använder droger. Polisen sade att nästa gång så tar de in honom på drogprov.Detta helt utan någon anledning! Jag har försökt komma i kontakt med ansvarig polis men de har ej kontaktat mig.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tolkning av din frågaJag har uppfattat två frågeställningar från din text. Den första är om polisen hade rätt att stoppa och id-kontrollera din son, den andra är om de hade rätt att säga att de i framtiden kommer att ta in din son för att utföra ett drogtest. ID-kontroll av polisTill polismyndighetens uppgifter hör att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet. De ska även ingripa när störningar i den allmänna ordningen och säkerheten har inträffat (2 § polislagen). När en polis utför sitt arbete ska hen ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till situationen och omständigheterna i övrigt (8 § polislagen). Om polisen träffar på en okänd person och har särskild anledning att tro att hen är efterspanad eller efterlyst får polisen omhänderta personen för att säkerställa identiteten (14 § polislagen). I samband med ett gripande, omhändertagande eller avlägsnande får poliser även kroppsvisitera personer för att säkerställa deras identitet (19 § polislagen). Drogtest av polisOm polisen misstänker att en person är påverkad eller har gjort sig skyldig till narkotikabrott har de rätt att kräva att denne går med på att göra ett drogtest (28 kap. 11-12 § rättegångsbalken). Poliser har ett krav på sig att agera hänsynsfullt och förtroendeingivande mot allmänheten (10 § polisförordningen). Det innebär att poliser ska agera sakligt och naturligtvis inte utföra någon "skrämseltaktik".SammanfattningDet finns alltså ingen generell regel på att man alltid behöver identifiera sig inför polisen. Om poliserna som träffade din son däremot hade skäl att misstänka att din son var inblandad i något brottsligt har de haft rätt att kontrollera hans identitet. Angående drogtestet har poliser rätt att begära drogtest av en person om de misstänker brott, inte annars. Det du kan göra är att igen kontakta ditt lokala poliskontor. De kan förhoppningsvis hjälpa dig att komma i kontakt med de aktuella poliserna så kan de få delge sin bild av situationen med din son. Polisen har i egenskap av myndighet en skyldighet att underlätta kontakten med enskilda och finnas tillgängliga, så förhoppningsvis återkommer de med svar så fort de får möjlighet (6-7 § förvaltningslagen).Med vänliga hälsningar,

Ej önskar HLR eller livsuppehållande behandling

2020-04-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Är ett "Living will" giltigt i Sverige? Alltså: Skulle jag kunna skriva ett testamente/instruktioner där jag stadgar att jag ej önskar bli återupplivad om mitt hjärta stannar eller att jag vill att min respirator ska kopplas ur om jag någonsin hamnar i koma? Jag vet att living wills är vanliga och accepterat i USA men hur ser regleringen ut i Sverige? MVH
Sandra Rust |Hej!Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen så grundar sig svensk hälso- och sjukvård på att patientens självbestämmanderätt ska respekteras. Se 5 kap 1 § punkt 3 i Hälso- och sjukvårdslagen samt 4 kap 1, 2 och 4 §§ Patientlagen. Har man kunnat förstå konsekvenserna av att neka vård så har man således den rätten.När det kommer till exempelvis HLR så gäller som följer: Dokumentation av ställningstagande om att avstå från hjärt–lungräddningAll hälso- och sjukvårdpersonal ska omedelbart påbörja hjärt–lungräddning (HLR) på personer som drabbats av plötsligt oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att HLR inte ska utföras. Ställningstagande om att avstå från HLR (»Ej HLR«) ska dokumenteras i patientens journal.Ett ställningstagande om att avstå från HLR gäller på sjukhus endast under ett vårdtillfälle inom ett verksamhetsområde. Under förutsättning att det finns säkra rutiner för hur ställningstagandet kommuniceras mellan berörda verksamhetsområden kan ställningstagandet även gälla när patienten tillfälligt undersöks eller behandlas inom ett annat verksamhetsområdetSkäl som kan motivera ställningstagande om att avstå från hjärt–lungräddningPatienten vill inte ha behandling med hjärt–lungräddning (HLR) vid ett eventuellt hjärtstopp.Ansvarig läkare bedömer det som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion.Ansvarig läkare bedömer att HLR inte är till gagn för patienten, även om det finns en liten möjlighet att patienten skulle kunna återfå spontan cirkulation och andningsfunktion.När det kommer till livsuppehållande behandling som respiratorvård gäller även här att patientens självbestämmanderätt ska respekteras. Det innebär att det är en skyldighet enligt svensk grundlag att lyssna på patientens önskemål att inte få livsuppehållande behandling. Detta gäller också om en patient avsagt sig annan behandling som kunnat rädda dennes liv.I samband med inläggning på intensivvårdsavdelning för ett livshotande tillstånd eller under pågående vård med försämring, kan det bli aktuellt med behandlingsbegränsning – antingen att avstå från (inte inleda) eller avbryta pågående (inte fortsätta) livsuppehållande behandling. Grunderna för ett sådant beslut (ställningstagande) kan vara patientens egen viljeyttring (autonomi), akuta eller kroniska sjukdomens prognos samt terapisvikt trots pågående behandling.Val av behandlingsstrategi baseras på etiska principer samt medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen betonar respekt för patientens självbestämmande och integritet samt att vården så långt som möjligt ska utformas, och genomföras i samråd med patienten. En läkare får inte ge en behandling som patienten inte vill ha, med undantag för till exempel vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.Hoppas du fått lite vägledning kring dina funderingarMed vänlig hälsning

Skolplikt under en pandemi?

2020-04-27 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej!Undrar ifall det finns skolplikt under en pandemi?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skolplikten i allmänhetAlla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt 7 kap. 2 § skollagen. Hela 7 kap. skollagen innehåller regler om skolplikten, den mest informativa är i det här fallet 7 kap. 17 § skollagen vilken föreskriver ett närvarokrav i skolan. Det är barnets vårdnadshavare som bär ansvaret för att skolplikten efterlevs, 7 kap. 20 § skollagen. Skulle vårdnadshavaren brista i sitt ansvar kan kommunen förelägga att skolplikten fullgörs vid vite, 7 kap. 23 § skollagen. Undantag från skolpliktenEtt av undantagen från skolplikten finns i 24 kap. 17 § skollagen. Enligt denna paragraf kan barnet istället för skolundervisning få särskild undervisning i hemmet. Det krävs dock att barnet är för sjukt för att delta i skolundervisningen eller har en liknande anledning som gör barnet förhindrat att delta i skolundervisningen. För att koppla detta till din fråga om pandemier så beror det på vilken sjukdom som är aktuell under pandemin. För den rådande situationen, då covid-19 är aktuell, räcker det förmodligen inte att tillämpa detta undantag om barnet inte är sjukt eller annars oförhindrad att delta i skolundervisningen. För att fortsätta på spåret med covid-19 har det nyligen införts nya författningar som öppnar upp för möjligheten för skolor att stänga ner för att minska spridningen av covid-19 och istället bedriva undervisningen på distans. De som är behöriga att fatta dessa beslut är s.k. huvudmän, för kommunala skolor är huvudman kommunen och för privata skolor är huvudman skolans styrelse. Som du säkert sett finns det vissa skolor som har använt denna möjlighet och övergått till undervisning på distans. Det betyder dock att en vårdnadshavare eller liknande inte själva kan bestämma i denna fråga, det är endast huvudman som kan göra det.Med vänliga hälsningar,

Får man sälja en ring man hittat?

2020-04-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej.Vid tömning av min mammas dödsbo, fann jag och min bror en guld ring med inskription med två namn och datum. Har frågat övrig släkt och vänner, men ingen vet vem personerna är vars namn som står i ringen. Tänkte att någon kanske saknade denna ring. Så jag kontaktade polisen,men dom kunde inte hjälpa mig. Om jag nu inte kan finna ut vem som äger denna eller hur den kom i min mammas ägo,kan jag då sälja den för dess guldvärde då den saknar både betydelse och minne för mig och min bror.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ringen ska behandlas som hittegods:Den som hittar något och inte vet vem som är ägare ska anmäla fyndet till Polismyndigheten. Om ägaren är känd ska upphittaren i stället underrätta honom eller henne om fyndet (1 § hittegodslagen). Om ägaren till hittegodset inte blir känd inom tre månader eller om ägaren är känd men inte hämtar ut godset inom en månad tillfaller godset upphittaren (4 § hittegodslagen).Du får sälja ringen då den tillhör dig:Om du inte vet vem som är ägaren och tre månader har gått sedan du anmält fyndet till polisen blir du alltså ägare till ringen. Då är det självklart fritt fram att göra vad du vill med den, till exempel sälja den för dess guldvärde. Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis ska den som hittar något anmäla detta till Polismyndigheten och om ingen ägare hittas tillfaller hittegodset upphittaren. Jag rekommenderar att du anmäler fyndet till Polismyndigheten igen ifall polisen eventuellt missförstod dig förra gången och sedan väntar tre månader innan du säljer ringen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad gäller om det inte finns en parkeringsskylt?

2020-04-28 i Trafik och körkort
FRÅGA |Så om jag bor i Stockholm och äger en bil.Och jag vill parkera då. Sen hittar jag en parkering men ingen skylt där det står hur länge eller något sånt. Hur länge får jag stå då?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att det inte finns en skylt överhuvudtaget, dvs inte ens en "P-skylt". Om det finns en sådan skylt så innebär det att parkering är tillåten i 24 timmar när det är helgfria vardagar.Om det är så att ingen skylt finns så kan det vara så att parkeringen tillhör en sk. zonparkering där det är förbjudet att parkera fordon. Denna skylt kan finnas långt bort ifrån den platsen du vill parkera på men skylten brukar oftast sitta vid infarten till området. Om det inte finns en sådan skylt är området oreglerat. Dock kan det finnas särskilda föreskrifter kring parkering i den kommun du bor i. Här kan du läsa om parkeringsregler som gäller i Stockholms stad. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Hemvist i Sverige innebär att man stadigvarande bor i Sverige

2020-04-27 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag är dansk medborgar och jobbar i Danmark men har bott i Sverige i mer än 30 år. Jag funderar på att söka svenskt medborgarskap men funderar över det här med 'hemvist i Sverige'. Vad innebär detta egentligen? Kan jag få avslag på min ansökan pga detta?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att få svensk medborgarskap efter ansökan är det vissa krav man måste uppfylla. Av dessa är ett krav att man måste ha haft sin hemvist i Sverige i ett antal år. För danska medborgare gäller det att man har haft hemvist i Sverige i 2 år (11 § lag om svenskt medborgarskap). Att ha hemvist i Sverige innebär att man varit bosatt stadigvarande i Sverige och att man har för avsikt att bo kvar i Sverige. Det är alltså inte nödvändigt att jobba i Sverige utan det viktiga är var man är bosatt. Har du alltså bott i Sverige i 30 år borde du ganska lätt uppfylla detta krav.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Anläggande av betesmark på skogsmark inom strandskyddat område

2020-04-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hur ska jag gå till väga om jag vill köpa och avstycka en 8 ha skogsfastighet från ett större skogsbolag och omvandla den till en lantbruksfastighet och denna också delvis ligger inom 100 m strandskydd? Avsikten är främst att fälla träden inom strandskyddet för utsiktens skull och därefter placera bostadshus och ev stall i direkt anslutning direkt utanför strandskyddet. Jag avser att odla marken och hålla djur. På rekommendation från Länsstyrelsen har jag skaffat fullmakt från skogsbolaget att ansöka om förändrad markanvändning till betesmark och Skogsstyrelsen har givit besked om att de godkänner detta, skogen har ringa naturvärden. Skogsbolaget och jag är överens om försäljningen av mark. Som skogsbolag får de ju fälla träd inom strandskyddet men inte jag som privatperson efter köpet. Skogsbolaget hävdar att de har skogsvårdsplanen att följa och fäller ogärna innan köpet då skogen endast är 39 år gammal. Jag vill gärna att området inom strandskyddet går att stycka av och den huvudsakliga användningen skulle i så fall vara att odla eller ha djur på bete där. I vilken ordning ska jag göra vad?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att du kommit överens med ett skogsbolag om att stycka av en del av en skogsfastighet de äger och att de därefter kommer sälja den till dig, men att du kan få problem med strandskyddsbestämmelser eftersom en del av den tänkta fastigheten är strandskyddat område. Din fråga aktualiserar huvudsakligen miljöbalken (MB).Utredning Enligt 7 kap. 13 § MB gäller strandskydd vid hav, insjöar och vattendrag och syftar till att långsiktigt skydda förutsättningarna för allmänrättsligt tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Bedömningen av dessa frågor är i mycket hög grad beroende av omständigheterna i det enskilda fallet och mycket löst reglerade. Strandskyddet preciseras i 7 kap. 14 § MB där det anges att det omfattar 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd eller, om Länsstyrelsen beslutat om det, 300 meter från strandlinjen. I 7 kap. 15 § MB framgår att strandskyddet bland annat innebär att åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter som huvudregel inte får vidtas. Av 7 kap. 16 § 1 st. 1 p. MB framgår att bland annat åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål och behövs för skogsbruk är undantagna från huvudregeln. För tillämpning av denna regel krävs att den aktuella aktören bedriver skogsbruket som sin huvudsakliga försörjning, att den avsedda åtgärden är hänförlig till denna näring och att inga alternativ finns tillgängliga. I 7 kap. 18-18 h §§ MB tas behandlas möjligheterna till dispens i enskilda fall.Inledningsvis är det värt att betona att det är omöjligt för mig att ge ett säkert svar i ditt aktuella fall eftersom jag inte har insyn i de närmare omständigheterna. Med det sagt kan jag göra vissa observationer. Att fälla skog inom ett strandskyddat område utgör med största sannolikhet en sådan åtgärd som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter på platsen då alla växter och djur som är beroende av träden, och träden själva, kommer dö eller få sitt habitat förstört. Det framstår dessutom som uppenbart att en sådan avverkning skulle strida mot strandskyddets syfte att långsiktigt bevara goda livsvillkor för vad som enligt min uppfattning måste förstås som det befintliga djur- och växtlivet på platsen. Med andra ord skulle du efter att ha köpt en hypotetisk avstyckad fastighet från skogsbolaget som utgångspunkt inte kunna avverka skogen på den del av fastigheten som omfattas av strandskydd. Nära till hands ligger då tanken som du själv tar upp, nämligen att låta skogsbolaget avverka skogen på det strandskyddade området med stöd av undantaget för näringsverksamhet. Enligt min uppfattning skulle denna åtgärd dock inte omfattas av undantaget eftersom det inte kan sägas vara en del av den aktuella näringen; såsom du själv uppger vore avverkningen helt uppenbart inte i skogsbrukets bästa intresse. Eftersom detta är ett av de tre kriterier som generellt gäller för näringsidkaren skulle åtgärden enligt min uppfattning inte undantas från reglerna om strandskydd. Det enda kvarstående alternativet är sålunda att ansöka hos länsstyrelsen om ett upphävande av strandskyddet i området eller om ansöka hos länsstyrelsen eller kommunen om dispens från förbudet. Möjligheterna att få sådana ansökningar beviljade beror på en mängd faktorer som framgår i 7 kap. 18-18 h §§ MB och beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att läsa igenom 7 kap. 18-18 h §§ MB och utifrån detta försöka bedöma om de skulle kunna vara aktuella i ditt fall. Om du upplever att du inte kan göra bedömningen själv eller tror att de skulle kunna tillämpas på ditt fall bör du överväga att anlita en jurist för att genomföra en närmare utredning och/eller hjälpa dig att utforma en ansökan. Om undantagsreglerna uppenbart inte är tillämpliga på ditt fall bedömer jag tyvärr att det är osannolikt att du kommer kunna genomföra dina planer.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning