Har man skyddad SGI vid studier om man inte tar ut studiemedel?

2020-05-04 i Försäkringskassan
FRÅGA |Skydda sgi vid studier. Om jag börjar studera på högskolan och inte tar ut studiemedel, kan jag ändå skydda min SGI?
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SGI står för Sjukpenninggrundande inkomst och är det belopp som ligger till grund för bland annat sjukpenning och föräldrapenning.SGI baseras på den inkomst man kan antas komma att få för arbete i Sverige under en period om minst sex månader, eller om denna period är årligen återkommande, se 25 kap. 2 - 3 §§ Socialförsäkringsbalken.Det krävs inte att man faktiskt är anställd under en period av sex månader. Det som är avgörande är personens avsikt att arbeta i minst sex månader.Huvudregeln stadgar således att om man, frivilligt eller ofrivilligt, avbryter sitt förvärvsarbete kommer SGI:n vara lika med noll.Det finns dock vissa situationer som skyddar SGI vid avbrott. En sådan situation är om man avbryter sitt förvärvsarbete för att studera, enligt 26 kap. 11 § Socialförsäkringsbalken."SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade bedriver studier, för vilka han eller hon får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). SGI-skydd gäller även under tid då den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka studier som medför att skyddet är tillämpligt".Regeln ovan stadgar att man erhåller SGI-skydd endast under förutsättningen att man uppbär studiestöd. Det innebär att du måste ta ut studiemedel för att få din SGI skyddad under studietiden, om du nu inte skulle studera på Universitet/Högskola på halvtid enligt paragrafen.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar.

Rätten att återförenas med föräldrar

2020-05-04 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag är 17 år och bor med syskonen och mamma i Sverige. Undrar om det går hämta min far till Sverige om vi har uppehållstillstånd och min mamma ensamvårdnad över oss. Vill tillägga att de är skilda och han var senast i Sverige 6-7 år sen. Hur ska jag göra? Är det möjligt att hämta min far till Sverige?
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad innebär familjeåterförening? Familjeåterförening innebär att en person som befinner sig i utlandet kan ha rätt till uppehållstillstånd i Sverige på grund av att denna person har anknytning till en person som har permanent uppehållstillstånd alternativt har flyktingstatus eller är alternativt skyddsbehövande och har goda möjligheter att få permanent uppehållstillstånd. Detta framgår av 6 § lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.Din pappa har rätt till uppehållstillstånd Det är bara din närmaste familj som kan få rätt till uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening. Som närmaste familj räknas föräldrar till barn som är under 18 år, make, maka, registrerade partner eller sambo, och barn under 18 år. Detta innebär att din pappa kommer ha rätt till familjeåterförening med anledning av hans anknytning till dig. Din pappa kommer att få samma typ av uppehållstillstånd som du har. Du kommer inte heller behöva försörja din pappa. Hur du kan gå vidare Det är viktigt att vara medveten om att Migrationsverket gör en individuell prövning när en förälder ansöker om att få återförenas med sitt barn. Det Migrationsverket prövar är din rätt att återförenas med din pappa, och myndigheten kan därför komma att undersöka möjligheten att du får återförenas med din pappa i det land han befinner sig i. För mer information och vidare läsning rekommenderar jag att du går in på Migrationsverkets hemsida. Vänliga hälsningar,

Var ska jag folkbokföras?

2020-05-04 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hejsan! Kan jag Folkbokföra mig i fritidshuset när jag bor där 8 månader om året?
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den här typen av frågor regleras främst i folkbokföringslagen. En person ska folkbokföras på den adress i den kommun där han eller hon anses vara bosatt. Detta är folkbokföringsorten (6 § folkbokföringslagen). En person anses vara bosatt på den adress där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Den som kan anses vara bosatt på fler än en adress anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist (7 § folkbokföringslagen). När en person som tidigare varit folkbokförd i Sverige flyttar, ska denne inom en vecka anmäla flytten till Skatteverket (25 § folkbokföringslagen).Skatteverket, den myndighet som ansvarar för folkbokföringen, får besluta att förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lagen, att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av personens folkbokföring (31 § folkbokföringslagen). Detta kan förenas med vite för den som inte följer myndighetens uppmaning (37 § folkbokföringslagen). Den som lämnar oriktig uppgift till grund för beslutet om folkbokföring eller underlåter att folkbokföra sig, kan dömas till böter eller fängelse i högst 6 månader (42 § 1 st folkbokföringslagen).Ovanstående innebär följaktligen att du ska vara skriven på den adress där du har din dygnsvila. Om det är fritidshuset så är det där du ska folkbokföras. Att inte följa det lagen stadgar är ett brott som kan föranleda böter eller fängelse.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Återkallelse av körkort samt olovlig körning

2020-05-03 i Trafik och körkort
FRÅGA |En bekant blev av med körkortet då han kört bil dagen efter med något promille i blodet. Vad gäller?Måste han ta om körkortet eller får han tillbaka det efter en viss tid? Om han nu kör utan körkort vad blir det för straff om han blir stoppad?
Carin Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Jag tolkar det som att dina frågor handlar om rattfylleri, återkallelse av körkort, spärrtid samt olovlig körning.RattfylleriOm en person kör bil alkoholpåverkad och alkoholhalten uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 i utandningsluften döms personen för rattfylleri till böter eller till fängelse i högst sex månader (4 § lag om straff för vissa trafikbrott). Om en person är påverkad av alkohol men alkoholhalten inte uppgår till denna nivå kan personen ändå bli dömd för rattfylleri om det kan antas att personen inte kan framföra fordonet på ett betryggande sätt (4 § tredje stycket lag om straff för vissa trafikbrott). Brottet anses som grovt om promillehalten i blodet hos personen är 1,0 promille eller 0,5 i utandningsluften, om föraren har varit avsevärt påverkad av alkohol eller om framförandet av fordonet har inneburit en avsevärd fara för trafiksäkerheten (4a § lag om straff för vissa trafikbrott).Återkallelse samt omhändertagande av körkortOm en person har gjort sig skyldig till rattfylleri kan även personens körkort bli återkallat (5 kap. 3 § körkortslagen). Vid ett sådant återkallande ska en spärrtid bestämmas, det vill säga en viss under då personen inte ska få tillbaka sitt körkort. Denna spärrtid ska vara lägst tre månader och som högst tre år (5kap. 6 § körkortslagen).Ett körkort kan även bli omhändertaget på plats om den som framför ett motordrivet fordon har visat tydliga tecken på att vara alkoholpåverkad eller om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas på grund av till exempel rattfylleri (5 kap. 7 § körkortslagen).Om din bekant måste göra om trafikproven eller inte för att få tillbaka sitt körkort efter spärrtiden beror på hur länge denne hade haft körkortet när det blev återkallat. När en person har fått ett körkort utfärdat efter att ha erlagt godkänt förarprov så gäller en prövotid på två år från dagen för godkänt förarprov (3 kap. 18 § körkortslagen). Detta betyder att om en person får sitt körkort återkallat under dessa två så måste personen göra ett nytt godkänt förarprov innan denne kan få tillbaka körkortet.Olovlig körningEtt körkort är inte giltigt om det är återkallat eller omhändertaget enligt 5 kapitlet i denna lag (till exempel vid rattfylleri) (3 kap.13 § p.2 körkortslagen). Om din bekant skulle köra bil efter att ha fått sitt körkort återkallat så kör denne alltså bil utan giltigt körkort. Om en person kör bil någon utan att ha tillstånd att göra det, kan denne dömas för olovlig körning till böter (3 § lag om straff för vissa trafikbrott). Då din bekant tidigare har haft ett körkort som blivit återkallat kan denne också dömas till fängelse i högst sex månader. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina frågor. Har du ytterligare frågor eller funderingar är du alltid välkommen att kontakta Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Föreligger sekretess om man är part i ärende?

2020-05-04 i Sekretess
FRÅGA |Har varit avstängd kommunen .under utredningen . Ord står mot ord . Blir omplacerad nu , för min och kollegornas arbetsmiljö . Har jag rätt att få ut , läsa utredningen ? Eller är det sekretess ?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du varit under utredning är du part i utredningsärende. Som part har man alltid rätt att ta del av allt material som tillförts ärendet, såvida det inte föreligger begränsningar pga sekretess (10 § förvaltningslagen). Föreligger sekretess i ditt fall?På grund av din partsställning gäller dock sekretessen inte mot dig, förutsatt att det inte är av synnerlig vikt för att skydda någon annan att det inte lämnas ut. Om utredningen omfattar en händelse av känslig karaktär så kan det leda till du inte kan begära ut utredningen (10 kapitlet 3 § offentlighet- och sekretesslagen). För att jag ska kunna ge ett rakt svar om du kan begära ut utredningen hade jag behövt veta mer omständigheter kring utredningen. Men du kommer troligen kunna begära ut den. Oavsett om ärendet är belagt med sekretess har du rätt att ta del av det beslut som tagits i ärendet (10 kapitlet 3 § stycke 2 offentlighet- och sekretesslagen). Med tanke på att du skriver att du blivit omplacerad misstänker jag därför att ärendet är avslutat. Du har därmed rätt att begära ut beslutet, vilket kommer innehålla en motivering av skälet för din omplacering (32 § förvaltningslagen).Sammanfattning Du har rätt att begära ut utredningen. Därefter får kommunen göra en bedömning om den omfattas av sekretess (vilket den troligtvis inte gör, då du har rätt till partsinsyn). Oavsett så har du rätt att få ta del av beslutet och den motivering som finns för beslutet. Sekretess föreligger alltså sannolikt inte. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När har man rätt att ta del av en förundersökning?

2020-05-04 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Mina barnbarns far utreds för poesering o utnyttjande av minderåriga flickor har jag rätt att se handlingar angående detta? Förtvivlad farmor.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.FörundersökningssekretessUnder pågående förundersökning råder förundersökningssekretess 18 kap. 1 § OSL. Det innebär att utomstående inte får ta del av de uppgifter som polisen har. Anledningen till förundersökningssekretess är att polisen ska kunna bedriva sitt utredningsarbete, om de exempelvis pratar med en misstänkt eller vittnen så kan de förlita sig på att uppgifterna kommer från personen själv, och inte på vad som redan kommit fram i förundersökningen. Om en åklagare väcker åtal mot den misstänkte så kommer förundersökningen att bli offentlig, och du kan då begära ut förundersökningen från domstolen. Om du befarar att ditt barnbarn far illaÄr du orolig för att ditt barnbarn far illa av den pågående utredningen eller på annat vis kan du kontakta socialtjänsten på orten där barnbarnet bor 14 kap. 1c § SOL. Socialtjänsten är då skyldiga att utreda hur ditt barnbarn har det och om ditt barnbarn inte har det bra är dom skyldiga att vidta åtgärder. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Skolplikt och utdömande av vite till vårdnadshavare

2020-05-03 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag har en anhörig vars barn på 14 år inte gått i skolan sedan december 2019. Hon har vägrat att gå dit. Socialen har blivit inkopplade och ärendena har lagts ner. Möten på skolan,där även jag vart närvarande så lyssnare. Rektorn hade då sagt att senast måndagen veckan efter skulle 14 åringen infinna sig på skolan, detta har inte gjorts. Vi fick veta att man kan böta om modern till 14 åringen håller hemma och inte kämpar, då det är skolplikt. Det finns inte mer att göra. Böterna skulle då vara ca 400000kr. Kan det stämma? Modern följer inte skolplikten för sitt barn. Vad sker mer? Fick veta fängelse eller böter. Jag blev helt paff. Är det verkligen så dyrt?
Carin Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Jag tolkar det som att dina frågor handlar om skolplikt.Reglerna om skolplikt finns i skollagen. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt bestämmelserna i denna lag (7 kap. 2 § skollagen). Undantag till skolplikten finns endast för barn som bor utomlands och för barn då förhållandena är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skolan (7 kap. 2 § andra stycket skollagen). Sådana situationer kan till exempel vara då ett barn har allvarliga funktionshinder som gör det omöjligt för barnet att kunna lära sig något i skolan.Skolplikten börjar i förskoleklass och fortsätter sedan med skolplikt genom grundskolan (7 kap. 4 § skollagen). Skolplikten upphör i de allra flesta fall vid utgången av vårterminen det tionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten (7 kap. 12 § skollagen). Dock kan en skolplikt i undantagsfall upphöra tidigare om eleven före denna tidpunkt uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt (7 kap. 14 § skollagen).Varje elev under skolplikt är skyldig att delta i den undervisning som skolan anordnar om eleven inte har giltigt skäl att utebli (7 kap. 17 § skollagen). En elev kan dock på begäran av dess vårdnadshavare bli befriad från att delta i den obligatoriska undervisningen om synnerliga skäl finns (7 kap. 19 § skollagen). Ett sådant beslut får dock bara avse enstaka tillfällen per år och därmed inte under en lång i följd. Om en elev har upprepad eller längre frånvaro så ska detta skyndsamt utredas tillsammans med eleven, elevens vårdnadshavare och elevhälsan innan ett eventuellt vitesföreläggande sker (7 kap. 19a § skollagen).Det är den som har vårdnaden om ett barn som ska se till att barnet fullgör sin skolplikt (7 kap. 20 § skollagen). Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att barnet ska gå i skolan får kommunen där eleven och vårdnadshavaren bor förelägga vårdnadshavaren att fullgöra sina skyldigheter (7 kap. 23 § skollagen). Detta kan ske när en elev har en betydande frånvaro vilket verkar vara fallet i den situationen du beskriver. Ett sådant föreläggande får förenas med vite (7 kap. 23 § andra stycket skollagen). Vite kan dock endast dömas ut om det kan anses att vårdnadshavaren inte har gjort vad den är skyldig att göra för att barnet ska gå till skolan. Kan det anses som att vårdnadshavaren har gjort tillräckligt och barnet ändå vägrar att gå till skolan kan ett vitesbelopp inte dömas ut. I praktiken innebär detta att vårdnadshavaren är skyldig att se till att barnet kommer till själva skolan samt att vårdnadshavaren säger åt barnet att denne ska gå på alla lektioner. Vid varje enskilt utdömande av vite ska det dock finnas information där det tydligt framgår exakt vad det förväntas av vårdnadshavaren att denne ska göra och när detta senast ska vara gjort för att inte vitet ska dömas ut.Gällande summan på vitesföreläggandet kan jag tyvärr inte säga vad som är rimligt då det alltid görs en bedömning i den enskilda situationen. Ett utdömande av vite kan däremot inte omvandlas till fängelse.Om ni anser att vitesföreläggandet är felaktigt kan ni överklaga detta till förvaltningsrätten.Jag hoppas att du känner att detta var svar på din frågor. Har du ytterligare frågor eller funderingar är du alltid välkommen att kontakta Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Har man rätt enligt lagen att få större lägenhet?

2020-05-03 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej är 17 och bor med min mamma och 18 åriga bror. Vi bor i en liten 3a med hög hyra.Jag och min bror delar rum och har gjort det ända sen uppväxten. Vi har bråkat varje dag och ibland sover sen han på soffan. Som mest har han sovit där i 1 år i streck. Vi vill ha en 4a men mamma har inte råd med en dyrare lägenhet. Hon är ensamstående utan pappan närvarande. Vi har letat efter en 4a men inte hittat något som passar. Lägenheterna är för dyra. Jag mår dålig och vill ha ett eget rum jag känner att jag inte har något ensamt ställe hemma. Det är svårt att hitta lägenheter att byta med. Har man rätt enligt lagen att få en större lägenhet?
Karin Pihl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har man rätt enligt lagen att få en större lägenhet?Jag vill först beklaga er situation och förstår att det kan kännas jobbigt. I Sverige finns dock ingen laglig rätt att få en större lägenhet. Däremot kan det finnas en möjlighet för er familj, då framförallt er mamma, att få bostadsbidrag.Vad är bostadsbidrag och hur ansöker jag om bostadsbidrag?Bostadsbidrag är som ett ekonomiskt stöd för de som behöver hjälp med t.ex. hyran för en hyreslägenhet. Personer mellan 18–29 år och barnfamiljer kan ansöka om bostadsbidrag. Som barnfamilj kan er mamma få bostadsbidrag om hon har barn som bor hos sig (barn är man när man är under 18), hon betalar mer än 1 400 kr i månaden för bostaden, samt att hon bor och är folkbokförd på den adress som hon söker bidrag för.Ansökan sker på försäkringskassans hemsida, logga där in på "mina sidor". Innan ansökan bör den som söker, då förslagsvis er mamma, förbereda de dokument som behövs, vilket är t.ex. hyresspecifikation och kontakt om ni söker för en hyresrätt. Sedan behöver den sökande också ta fram uppgifter om dennes inkomst, tänk här på att det inte bara är lön som räknas som inkomst.SammanfattningDet finns alltså ingen laglig rätt för er att få en större lägenhet. Däremot finns det bostadsbidrag som ni kan söka. Jag garanterar inte att det blir beviljat men har presenterat möjligheten då det skulle kunna hjälpa er.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,