Hur kan man som privatperson påverka lagstiftningen?

2020-07-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag tycker att det borde vara dagsböter vid hastighets överträdelse som bl a Norge o Finland har. Hur kan man påverka som privatperson??
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man som privatperson kan påverka lagstiftningen. Straff för hastighetsöverträdelseDet stämmer som du påstår, att I Sverige är penningböter straffet för en hastighetsöverträdelse (14 kap. 3§ trafikförordningen). Det kan dock hända att man döms till dagsböter, om hastigheten och körningen i sig innebär att man brister i omsorg och varsamhet i sin körning. Då döms man för vårdslöshet i trafik (1§ lag om straff för vissa trafikbrott). Hur kan man påverka lagstiftningen som privatperson? Det riksdagen och även i vissa fall EU, som beslutar om lagar. Förslag till lag kan komma:- Från regeringen genom propositioner- Från riksdagsledamöter, genom motioner- Från EUDu kan läsa mer om lagstiftningsprocessen på riksdagens hemsida.Du som privatperson kan påverka lagstiftningsprocessen främst genom att vända dig till din lokala riksdagsledamot med dina förslag, och som vidare kan ta förslaget till riksdagen genom att ge in en motion. Sen är det i slutänden riksdagen som beslutar om hur lagarna utformas.Riksdagen kan även besluta om folkomröstningar, där medborgare direkt får rösta och säga vad de tycker i en specifik fråga. Men detta sker på riskdagen initiativ och kan inte direkt initieras av privatpersoner. Folkomröstningar kan vara både rådgivande och beslutande. Det sista alternativet är att själv engagera sig politiskt i sin kommun. Där kan man dels genom riksdagsledamöter bidra till förslag under den allmänna motionstiden, dels komma att få utvärdera vissa lagförslag som kan skickas på remiss till kommuner och liknande. Då vi har parlamentarisk demokrati i Sverige representerar riksdagsledamöterna folket, och det är främst genom att kontakta en riksdagsledamot som du som privatperson har bästa möjlighet att påverka lagarna. Jag hoppas att du har fått någon vägledning i din fråga!Vänligen,

Hastighetsöverträdelse under prövotid

2020-07-20 i Trafik och körkort
FRÅGA |Min son körde 143 på 110 väg och blev stoppad,får köra i 48 tim,böter på 3600kr hur länge blir han av med körkortet?Han har prövotid.
Tora Odin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att få körkortet återkallat under prövotidenAtt en hastighetsöverträdelse sker under prövotiden innebär inte att körkortet lättare kan bli indraget. Däremot måste den som får sitt körkort återkallat under prövotiden göra om riskutbildningen och körkortsprovet (teoriprov + uppkörning) på nytt innan ett nytt körkort kan utfärdas. Vad gäller i din sons fall?Kortfattat kan sägas att enstaka hastighetsöverträdelser i regel medför en återkallelse av körkortet om man kört över 30 km/h över hastighetsgränsen när det rör sig om en väg med hastighetsbegränsning på 40 km/h eller mer. Jag bedömer därmed att din sons körkort kommer att bli indraget. Hur lång tid din son kommer behöva vara utan körkort beror på hur lång s k spärrtid han får. Spärrtiden är den tid som föraren måste vänta innan han/hon kan får ett nytt körkort utfärdat. Längden på spärrtiden kan variera mellan 1 månad och högst 3 år och bestäms av Transportstyrelsen. Hur lång spärrtid din son kommer få kan jag tyvärr inte svara på eftersom det finns en rad omständigheter som kan påverka spärrtidens längd. Exempel på sådana omständigheter är förarens behov av körkort och eventuella tidigare körkortsingripanden. Tidigast 6 månader innan spärrtiden går ut kan din son ansöka om körkortstillstånd på nytt. Tillståndet kommer beviljas tidigast 2 månader före spärrtidens slut. När din son får körkortstillstånd kan han börja genomföra riskutbildningen och körkortsprovet. Det nya körkortet kan han ha i sin hand först då spärrtiden gått ut.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Familjehemmets kost

2020-07-19 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!Mitt 17 åriga barnbarn är familjehemsplacerat, jag frågade henne när hon hälsade på mig om hon äter frukost ordentligt innan skolan.. Nej svarade hon, de tycker att jag ska äta gröt eller mörkt/fullkornsbröd, jag tycker inte om något av det, de vägrar köpa ljust bröd så jag äter ej frukost, har svårt för att äta frukost och när jag inte tycker om blir det ännu svårare.. Min fråga är om det får gå till såhär?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Barn som vårdas i familjehem har rätt till att få en trygg uppväxtmiljö. En av dessa rättigheter är att få mat som är näringsrik och passar barnets behov. Det innebär dock inte att barnet fritt får bestämma vad hen vill eller inte vill äta. Det är familjehemmet som sköter hemmets inköp och bestämmer vad som skall serveras. Om ditt barnbarn har synpunkter på förhållandena i familjehemmet så bör hen i första hand prata med sitt familjehem eller sin socialsekreterare. Socialnämnden ska medverka till att barnet får en god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden och annan hjälp som de behöver (6 kap. 7-7a §§ socialtjänstlagen). Om detta inte fungerar kan hen vända sig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO har tillsyn över socialtjänsten och ditt barnbarn har rätt att vara anonym, men om hen vill ha hjälp med att rätta till någon som är dåligt så måste IVO få kontaktuppgifter. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen.Med vänlig hälsning,

Får jag ha en privatfest med 45 personer?

2020-07-19 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Om jag slår upp ett tält på en äng och har en fest med 45 personer. Vilka lager är det som gäller? Får man ha privat partytält på en äng ?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I Sverige är det just nu förbjudet att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer enligt förordning (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Polisen har rätt att inställa eller upplösa sammankomster och tillställningar som strider mot förbudet enligt 2 kap. 22 § ordningslagen. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet kan riskera böter eller fängelse i högst sex månader (2 kap. 29 § ordningslagen). Definitionen av "allmänna sammankomster" och "offentliga tillställningar" hittar vi i 2 kap. 1-3 §§ ordningslagen. För att en sammankomst ska anses som allmän ska den vara anordnad för allmänheten, att allmänheten har möjlighet att tillträda den eller att sammankomsten med hänsyn till de villkor som gäller för tillträde kan anses jämställd med en sådan sammankomst. Det kan exempelvis vara demonstrationer, föreläsningar, teaterföreställningar eller andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas. För att en tillställning ska anses vara offentlig krävs det att den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den. Det kan exempelvis vara tävlingar, uppvisningar, tivolinöjen, marknader eller andra tillställningar som inte är att anse som allmänna sammankomster. Det innebär att en privat tillställning inte omfattas av förbudet så länge festen inte anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till festen. I ditt fall bryter du inte mot förbudet även om festen skulle anses vara en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning eftersom det rör sig om 45 personer. Även om förbudet inte omfattar privata fester eller sammankomster med färre än 50 personer så följer det av Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av Covid-19 m.m. att var och en i Sverige har ett ansvar att förhindra smittspridning. Därför bör alla bland annat avstå från att delta i större sociala sammanhang. Du kan läsa mer om det HÄR på Folkhälsomyndighetens hemsida. Straffansvar eller andra sanktioner kan dock inte förekomma eftersom det är fråga om råd och rekommendationer (till skillnad från ett förbud). Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Kan biljettkontrollanten kräva tilläggsavgift om min bussbiljett är köpt för sent?

2020-07-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag var på bussen idag när biljettkontrollanterna gick ombord och bad två unga tjejer att uppvisa sina biljetter. De visade biljetterna på telefonen och biljettkontrollanten utbrast att den var köpt nu, och därför skulle de få en tilläggsavgift. Tjejerna menade på att de klev på hållplatsen tidigare men inte lyckats köpa någon biljett förrän nu (vilket var en lögn då de satt där när jag klev på för flera hållplatser sedan) och biljettkontrollanten bad dem beskriva hållplatsen innan. Då de inte kunde så erkände dem att de köpt biljetten i efterhand och fick då en tilläggsavgift på 800 kronor. Min fråga är nu, är detta korrekt av biljettkontrollanten? Priset för biljetten ändras inte beroende på när man stiger på, och eftersom de hade köpt en biljett när kontrollanten kom så har de ju betalt för resan, om än sent? Tacksam för svar.
Cornelia Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om det var rätt av biljettkontrollanten att ge ut tilläggsavgiften till dessa tjejer, trots att de faktiskt köpt en biljett.Reglerna för tilläggsavgifter i kollektivtrafik regleras i lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik (härefter benämnd "lag om tilläggsavgift").Först och främst, lagen säger att tilläggsavgift är en avgift som tas ut utöver avgiften för biljetten (1 § tredje stycket lag om tilläggsavgift). Alltså, även om man har köpt en biljett kan man få betala tilläggsavgift.Den som driver kollektivtrafik får ta ut tilläggsavgift av resande som inte har en giltig biljett. (1 § första stycket lag om tilläggsavgift). För att ens biljett ska anses giltig, kräver de flesta kollektivtrafikföretag att man köper/aktiverar biljetten innan man stiger på färdmedlet. Själva beloppet på avgiften bestäms till vad som är skäligt, med hänsyn till bland annat kostnaden för biljettkontrollen och kostnaden för den ordinarie biljetten. (3 § lag om tilläggsavgift) Sammanfattningsvis hade kontrollanten rätt att kräva tilläggsavgift av dessa två tjejer, utifrån vad jag kan utläsa ur lagen. Jag uppfattar det som att deras biljetter inte räknades som giltiga eftersom de inte var aktiverade/köpta innan de steg på bussen. Då de flesta kollektivtrafikföretag kräver att man aktiverar/köper biljett innan man stiger på bussen.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Varför fick jag en parkeringsböter?

2020-07-20 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hejsan. Jag har en fråga angående parkeringsböter. Det är så att jag fått en parkeringsböter under den tiden som är gratis. Det står klart och tydligt på skylten max 2 timmar mellan 07:00 till 21:00 vilket innebär att det är gratis efter 21:00. Och står på boten starttid 2020-07-09 kl 21:21. Hur kan det vara logisk att man får böter.
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varför fick du böter?Hur det kan vara logisk att ge dig böter kan jag inte svara på, men det kan ju vara så att parkeringsvakten gjort ett misstag. Eftersom jag inte kan se hur skylten ser ut så kan jag bara utgå från det du skrivit, alltså att det ska vara gratis innan 07 och gratis efter 21 samt att du då får stå mer än två timmar. Däremot har vissa skyltar även avgift och sedan max antal timmar, vilket innebär att parkeringsplatsen är avgiftsbelagd alla dagar dygnet runt, medan det är max två timmar som ska ses tillsammans med t.ex. tiden 7-21. Men som jag sa innan kan jag inte säga något med säkerhet då jag inte sett exakt vad som står på skylten.Det som kan göras om du tycker att du har fått en felaktig parkeringsbot är att bestrida den. Det gör du skriftligen hos polisen i det län som står på parkeringsboten.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ersättning för häktad tid

2020-07-19 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej jag blev misstänkt för mord den 2 februari och satt oskyldig häktat 3.5 månad förlora mitt jobb och inkomst och mådde ohört dåligt o psykisk nu efter 2.5 år så blev det nerlagt. Va kan man förvänta sig i skadestånd typ
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vad är problemet? Jag tolkar det som att du undrar hur ersättningen kommer se ut för dig för den tid du suttit häktad. När det kommer till denna situation är det lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen) som blir tillämplig (1 § frihetsberövandelagen). Vad säger lagen?Huvudregeln är att den som har varit häktad på grund av misstanke om brott har rätt till ersättning om det meddelas frikännande dom, åtalet avvisas eller avskrivs eller förundersökningen avslutas utan att åtal väcks (2 § första stycket första punkten frihetsberövandelagen). Vad omfattas av ersättningen? Ersättning enligt 2 § frihetsberövandelagen lämnas för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande (7 § frihetsberövandelagen). Här omfattas alltså förlusterna du lidit från det förlorade arbetet samt det psykiska lidande du genomgått. Här måste du visa på att du har förlorat jobbet och inkomsterna därifrån. När det kommer till det psykiska lidandet kommer en individuell prövning att göras. Man tar då hänsyn till din egen upplevelse av lidandet, hur lång tid du satt häktad, allmänna etiska och sociala värderingar i samhället och omständigheterna i det särskilda fallet. I vissa fall kan det bli aktuellt med en förhöjd ersättning när det kommer till mer allvarliga brott, vilket mord kan argumenteras för att vara. Hur ska jag gå tillväga för att få ut eventuell ersättning? Du lämnar in din ansökan genom att fylla i denna blankett och skicka in eventuella bilagor och intyg/avtal till Justitiekanslern på följande adress:Justitiekanslern Box 2308 103 17 StockholmDet finns även en checklista som kan vara till hjälp för dig i din ansökan. Du kan även läsa mer om just denna form av ersättning på Justitiekanslerns hemsida. Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

​Kan man få svenskt medborgarskap och pass om man dömts för rattfylleri?

2020-07-17 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej.. Den 1 juni 2020 jag körde en bil med alkohol påverkas och hade 0.44 promille så för normalfallet mitt körkort är återkallas för 1 år och har fick 120 dagsböter. Om 2 månader fyller jag kraven att änsöka om svensk medborgarskap så hade bott i Sverige i 5 år. Mitt fråga är kan jag änsök om svensk pass om 2 månader eller inte?
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Kan man få svenskt medborgarskap och pass om man dömts för rattfylleri?För att bli svensk medborgare ska du ha skött dig under tiden i Sverige. Detta görs genom att Migrationsverket begär in uppgifter från andra myndigheter för att kontrollera om du har skulder eller har begått brott i Sverige. Om du har begått ett brott så kan du bli svensk medborgare efter en så kallad karenstid. Det innebär att du måste vänta en tid innan du kan bli svensk medborgare. Karenstiden räknas från brottet. Det framgår av din fråga att du dömts till 120 dagsböter. Det innebär att din karenstid blir ungefär 3,5 år enligt Migrationsverkets hemsida. Du måste alltså vänta denna tiden innan du kan ansöka om svenskt medborgarskap vilket är ett krav för att du ska få ett svenskt pass. Du kan läsa mer om vad som gäller kring din karenstid här. Hoppas du fått svar på din fråga!