Anställning av AT-läkare

2020-03-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag är läkare, examinerad men ej legitimerad. Hoppas på att få AT en vacker dag. På Akademiska i Uppsala har de principen att har man fått komma på inyervju 2 gånger och inte fått AT, så får man aldrig mer komma på intervju. Samtidigt säger hälso och sjukvårdslagen att regionerna har skyldighet att tillhandahålla AT-platser. För mig är det helt motstridigt att man då kan ha den policyn. Akademiska har såklart ingen skyldighet att ge just mig AT, men jag ser inte hur detta går ihop.Mvh Anna
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är socialstyrelsen, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd i region Uppsala (landstinget) eller en anställd vid Akademiska som anställer AT-läkare vid Akademiska. Eftersom du nämner Akademiska i Uppsala utgår jag ifrån att det är hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd i landstinget, alternativt en anställd vid sjukhuset som har fattat beslut i ditt fall (4 kap 4, 10, 11 § patientsäkerhetslagenoch 2 § HSLF-FS 2020:3jämte 7 kap 1 § hälso- och sjukvårdslagen och 6 kap 37 § kommunallagen).Vad säger hälso- och sjukvårdslagen (HSL)?I 10 kap 5 § HSL stadgas att "i regionerna ska det finnas möjlighet till anställning för läkares allmäntjänstgöring i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen … ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare…"Precis som du är inne på ålägger bestämmelsen landstingen en skyldighet att tillhandahålla AT-platser för läkare som avlagt läkarexamen. Enligt förarbetet till lagen förutsätter dock landstingens skyldighet att läkaren bedöms lämplig för yrkesutövning (prop. 2016/17:43 s. 141och prop. 1997/98:5 s. 11 och 22). Har landstinget gjort fel genom att inte kalla dig?Om det är i linje med lagstiftningen att kategoriskt neka enskilda som redan varit på två intervjuer måste nog avgöras från fall till fall. Av förarbetet till HSL framgår att skyldigheten förutsätter att en lämplighetsbedömning av läkaren görs. I grundlagen står det att "domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet" (1 kap 9 § RF, den s.k. objektivitetsprincipen). JO har ansett att detta krav på saklighet och opartiskhet även gäller anställningsärenden i kommuner, och således även i ditt anställningsärende (landsting är kommun på regional nivå 1 kap 7 § RF, se även JO 2012/13 s. 428 dnr. 3069-2010).Det skulle kunna argumenteras för att en saklig och opartisk lämplighetsbedömning redan har gjorts i samband med den senaste intervjun du gjorde. Men med beaktande av att personer med tiden utvecklas, beror styrkan i det argumentet på hur långt tid det har gått sedan den senaste intervjun ägde rum samt på lämpligheten hos de som konkurrerar om samma AT-plats. Om din ansökan blivit avvisad på grund av att du för länge sedan sökte samma tjänst finns det anledning att vara skeptisk till landstingets agerande, särskilt om du vid en bedömning skulle anses lämpligare än konkurrenterna. Har din ansökan skett mycket tätt inpå den förra är det möjligtvis godtagbart att inte kalla till intervju av den anledning att du precis sökt och blivit nekad samma tjänst på saklig grund. Detta under förutsättning att du vid den senare ansökan inte skulle anses lämpligare än konkurrenterna.Har landstinget gjort fel genom att anta den aktuella policyn?I svensk rätt har vi en regelhierarki som ser ut enligt följande. Grundlag, lag, förordning, myndighetsföreskrift och kommunal föreskrift. I denna hierarki är grundlag högst ståendes, och myndighetsföreskrift och kommunal föreskrift lägst. Inom juridiken kallas denna princip för lex superior. Om en lägre regel säger emot en högre regel ska den lägre inte användas eftersom den då är olaglig (11 kap 14 § och 12 kap 10 § regeringsformen). Om policyn är resultatet av ett beslut eller en föreskrift införd av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ska den inte användas om den strider mot någon lag. Denna lag skulle isåfall vara 10 kap 5 § HSL (se tredje stycket ovan). Som jag förstår din fråga säger policyn att max två intervjuer ska erbjudas var och en. Detta motsäger inte regeln i HSL som anger att läkare ska ges möjlighet till AT. Denna möjlighet kan anses uppfylld i och med de två första intervjuerna med tillhörande lämplighetsbedömning. Av denna anledning strider inte policyn mot HSL och är därmed inte olaglig.SammanfattningDet är inte helt säkert att policyn är olaglig eftersom möjligheten till AT kan anses uppfylld i och med de två kallelserna till intervju med tillhörande lämplighetsbedömningar. Däremot kan policyn i det enskilda fallet leda till olagliga avvisningar om den ansökande vid en saklig bedömning skulle visa sig vara lämpligare än dess konkurrenter.Vad kan du göra?Beslut som fattas av en nämnd, eller en anställd på sjukhuset, kan överklagas genom kommunalbesvär (13 kap 2 § kommunallag, se även JO fallet ovan). Isåfall prövas beslutets laglighet och om domstolen finner beslutet olagligt, d.v.s. i strid med grundlagens krav på saklighet (1 kap 9 RF, se ovan) ska det upphävas. Detta innebär inte att du blir anställd, utan att sjukhuset i enlighet med kravet på saklighet måste göra en lämplighetsbedömning av din ansökan. Inledningsvis skulle jag dock rekommendera dig att uppmana personen som ansvarar för rekryteringen att granska din ansökan i enlighet med 1 kap 9 § RF. Det kan även vara en god idé att hänvisa till JO 2012/13 s. 428 dnr. 3069-210 som stadgar att saklighetskravet gäller för kommuner och landsting (obs på att JO:s uttalanden inte är bindande, men det brukar vara vägledande).Hoppas du fick svar på din fråga!

Avslag från försäkringskassan

2020-03-23 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej skulle behöva lite hjälp kring mina tvist med försäkringskassan!!Är sjuk skriven i 2 år och dom efter varje läkarintyg avslår dom min ansökan. Sa i princip kämpar med min vardag och nu ska behöva oroa mig hur jag ska klara min ekonomiska problem. Kan ni hjälpa mig snälla i mitt ärende. Mvh Maria
Lina Salem |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga på så sätt att du har varit sjuk under en tvåårsperiod och trots läkarintyg avslås din ansökan från försäkringskassan. Denna informationen är liten för att jag ska kunna bedöma vad det beror på. Jag kommer därför att allmänt beskriva de krav som uppställs i Socialförsäkringsbalken för att erhålla sjukpenning, och därefter hur du bör gå tillväga om du inte är nöjd med ditt beslut. När har man rätt till sjukpenning? 24 kap. 2 § SFB anges en allmän förutsättning, där sjukpenning lämnas till en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Hur mycket man får i sjukpenning beror bland annat på hur mycket man tjänar (SIG) och hur stor den nedsatta arbetsförmågan är. Att man har en sjukdom ska styrkas genom ett läkarintyg om man har varit sjuk längre än 7 dagar, vilket du uppger att du har. Läkarintyget i sig innebär inte att man är sjukskriven utan fungerar snarare som ett bevis på att du inte kan och bör arbeta under en viss period. När är man sjuk? Man har rätt till sjukpenning vid sjukdom, som sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Detta är något som normalt framgår av läkarintyget och innebär i enkelhet att man har ett onormalt kroppstillstånd, 27 kap. 2 § SFB. Reglerna anger grundfaktorer för att få sjukpenning, det vill säga varför försäkringskassan inte beviljar just din ansökan kan bero på en mängd orsaker, men försäkringskassan har en skyldighet att i beslutet ange en motivering till varför du inte anses berättigad till sjukpenning, se 32 § FL. Det kan exempelvis bero på att myndigheten saknar kompletterande uppgifter från dig. Inte nöjd med försäkringskassans beslut? Om du tycker att försäkringskassan har fattat ett felaktigt beslut kan du begära omprövning av din ansökan. Detta ska ske skriftligen, och ske inom två månader från den dag då du fick ta den av beslutet. Omprövning innebär att försäkringskassan på nytt ser över din ansökan och bedömer om det finns grund för att ändra beslutet. I andra hand kan du överklaga beslutet hos förvaltningsrätten, även detta ska ske inom 2 månader. Att man överklagar innebär istället att ärendet hanteras av förvaltningsrätten, det vill säga domstolen. Sammanfattningsvis kan jag råda dig att läsa igenom ditt avslagsbeslut och se hur försäkringskassan har motiverat beslutet, det vill säga varför de inte anser att du är berättigad sjukpenning. Är du inte nöjd bör bu begära omprövning, och i andra hand överklaga beslutet. Har du fler frågor är du välkommen att skicka in dem till oss på Lawline. Vänligen,

När sker återkallelse av vapentillståndet?

2020-03-23 i Polis
FRÅGA |Hejsan, vart tagen i helgen med en mycket liten kniv i fickan.Hade även en tom påse med spår av kokain i en annan ficka. Jag innehar vapenlicens, kan jag räkna med att bli av med dom nu då jag tydligen varit mycket elak vid gripandet, men straff för övrigt vad tror du?? Har en årsinkomst på ca 450000:-Mvh Tobbe
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta om eventuell dom på de nämnda brotten kan leda till återkallelse av vapentillståndet.Frågan om återkallelse av vapenlicens regleras i 6 kap. vapenlagen. Polisen ska enligt, 6 kap. 1 § vapenlagen, återkalla vapentillståndet oma) tillståndshavaren visat sig vara olämplig att inneha skjutvapen,b) tillståndshavaren utan godtagbar anledning vägrat Polismyndigheten tillträde för att kontrollera att förvaringsbestämmelserna följs,c) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, ellerd) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.Det som kan bli aktuellt är första punkten. Den tar sikte på att personen i fråga varit olämplig rent generellt. Det är alltså fråga om en person har blivit dömd för annan allvarlig brottslighet, även om vapnet inte varit inblandat, eller om personen på annat sätt visat sig ha bristande omdöme eller pålitlighet. Enligt praxis har rattfylleri och efterföljande smitning, upprepat rattfylleribrott och misshandel lett till återkallelse av vapenlicens. Dock har ringa misshandel och omhändertagande av berusade personer inte ansetts tillräckligtI Rikspolisstyrelsens föreskrifter (18 kap. RPFSF 2009:13, s.52), har man utfärdat ett allmänt råd till polismyndigheter att återkallelse bör ske när tillståndshavaren har gjort sig skyldig till brott som innefattar våld eller annat hänsynslöst beteende mot annan person eller annan grov brottslighet som riktar sig mot annan person, allmän ordning eller rikets säkerhet. I föreskriften anges också att narkotikabrott och brott mot vapenlagstiftningen som inte anses ringa, är sådana brott där polismyndigheten ska ompröva vapenlicensen.Innehav av narkotika och brott mot knivlagen utgör sakliga skäl som ger anledning till att ifrågasätta en person fortsatta vapenlicens och utgör därmed en grund för en omprövning av vapentillståndet. Huruvida det kommer att ske i ditt fall är svårt att säga eftersom det görs en helhetsbedömning av personen i fråga, där olika faktorer vägs in, men det är troligt att det i vart fall sker en omprövning om man ska utgå ifrån de allmänna råden i föreskriften av Rikspolisstyrelsen.Med vänliga hälsningar,

Min fru väntar på beviljat uppehållstillstånd på grund av anknytning. Kan flytta till Sverige innan beviljat UT och hur är utsikterna att det blir beviljat?

2020-03-23 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, En fråga om man kan resa in och befinna sig i Sverige i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Frågan gäller min fru. Hon är av japansk nationalitet. Vi är gifta sedan 10 år tillbaka (gift i Sverige) har 2 gemensamma barn och är för tillfället sammanboende i Japan. Vi sökte uppehållstillstånd för "anknytning till någon som bor i Sverige" i augusti 2019 men Migrationsverket har ännu inte börjat behandla ansökan (vi väntar på beslut).Vår äldre dotter ska börja förskoleklass till hösten och det börjar bli bråttom att antingen få klart UT't eller att försöka utnyttja något undantag som tillåter min fru att flytta i sommar (utan UT) och vänta på beslut i Sverige. Min fråga är 1. Är det möjligt för min fru att flytta innan beslut 2. Kan min fru befinna sig i Sverige i väntan på beslut för min fru även om det kanske dröjer mer än de aviseringsfria 3 månaderna? 3. Ska Migrationsverket formellt utfärda ett tillstånd för 1. och 2. eller har hon formellt rätt till detta i och med att hon söker och väntar på UT 4. Jag är själv utskriven ur Sverige sedan 10 år och bor för tillfället också i Japan. Kan det innebära ett problem för tillståndet ("flytta till någon i Sverige") Vi uppfyller, för övrigt, försörjningskrav genom andrahandskontrakt på bostad from Juni och via sparat kapital. Hoppas ni kan hjälpa oss med råd. Vi tar ett stort och känsligt beslut att bryta upp familjen från Japan och vill förstå vad vi kan göra. Tack på förhand
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med vill jag bara säga att jag förmodar att du är svensk medborgare men att du som du säger är "utskriven från Sverige". Jag kommer att dela upp mitt svar i rubriker som var och en behandlar dina frågor. Dina frågor aktualiserar framför allt utlänningslagen (UtlL) och utlänningsförordningen (UtlF).Fråga ett, två och tre: Kan din fru flytta till Sverige innan hennes beslut om uppehållstillstånd även om det dröjer mer än de tre viseringsfria månaderna?Inresa före uppehållstillståndNär man ansöker om uppehållstillstånd ska man enligt huvudregeln befinna sig utanför Sverige (UtlL 5:18). Det framgår dessutom av denna bestämmelse att en ansökan om uppehållstillstånd inte får medges efter att den som ansökt har rest in i Sverige. Man ska alltså enligt huvudregeln ha ansökt om och fått beviljat sitt uppehållstillstånd innan man flyttat till Sverige.Från denna huvudregel finns som i princip alltid, undantag. Undantagen är tolv stycken till antalet och räknas upp i UtlL 5:18. Undantagen föreskriver att man i vissa särskilda situationer helt ska frångå huvudregeln, och alltså ha rätt att få uppehållstillstånd trots att man redan befinner sig i Sverige. I ditt fall skulle det särskilda undantaget i punkten fem kunna aktualiseras. Där stadgas att undantaget kan tillämpas om det exempelvis rör sig om en maka som söker uppehållstillståndet, och det inte skäligen kan krävas att utlänningen (din maka) reser till ett annat land för att ge in ansökan där.Såsom detta undantag är utformat utgår den dock i och för sig ifrån att den sökande redan befinner sig i eller bor i Sverige vid ansökningstillfället. I ditt fall handlar det om vad Migrationsverket förmodligen snarare skulle se som otålighet, eftersom din fru då rest till Sverige efter ansökan men innan beslut. Med detta sagt tror jag att det skulle vara svårt för er att få undantaget tillämpat, särskilt eftersom det kräver att man faktiskt har starka skäl för att redan befinna sig i Sverige. Om hon då redan befinner sig i Sverige kan det hända att hennes ansökan om uppehållstillstånd blir nekat och att hon då återigen måste söka från utlandet. Det är dock svårt att säga huruvida undantaget skulle bli tillämpligt. Det finns dessutom ett fjärde stycke i bestämmelsen 5:18 som stadgar följande:"Vid skälighetsbedömningen enligt [det undantag i punkt fem jag nämnt], ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige."Detta fjärde stycke har gjort det lättare att få uppehållstillstånd genom anknytning till barn trots att man redan befinner sig i Sverige vid ansökan. Det är dock trots allt ett undantag och det är inte helt säkert att det skulle tillämpas utan vidare på alla fall som ser ut som ert.Det krävs, trots allt, att det ska finnas särskilda skäl till varför din maka inte ska behöva göra hela sin ansökan från utlandet. Som exempel att det skulle innebära en särskilt långvarig separation mellan era gemensamma barn och din fru.Det intresse som står emot det hela är den svenska statens intresse av att ha en reglerad invandring. Det hela bottnar alltså i att man vill att processen ska gå till på ett ordnat sätt och att man därför ska följa reglerna för processen.Med detta argumenterande fram och tillbaka kan jag dock inte säga mer än att jag inte kan ge ett säkert svar. Jag rekommenderar därför att ni kontaktar Migrationsverket och insisterar att få svar på just detta: alltså huruvida det kan påverka bedömningen av hennes ansökan. Om ni gör det bör ni även dokumentera alla kontakter med Migrationsverket (som att spela in telefonsamtal med hjälp av en app samt att spara eventuella mail) så att ni kan bevisa vad som sagts vid en eventuell överklagan.Att nyttja sina viseringsfria tre månaderOberoende av allt som sagts hittills finns det inga problem för din fru att under handläggningstiden av hennes ansökan komma till Sverige på besök under de tre viseringsfria månaderna. Hon behöver alltså inget särskilt tillstånd för det från Migrationsverket. Om det dessutom råkar vara så att hennes uppehållstillstånd beviljas under dessa tre månader bör hon utan vidare kunna stanna bortom de tre viseringsfria tre månaderna eftersom hon då har sitt uppehållstillstånd.Det som kan bli problematiskt är om hon stannar längre än de tre månader hon har visumfritt, utan att ha fått sitt uppehållstillstånd, eftersom man som utlänning om man stannar mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd (UtlL 2:5). Att man befunnit sig i Sverige illegalt har i regel en negativ påverkan på bedömningen om huruvida hon ska få uppehållstillstånd.Handlingsråd angående fråga 1-3Jag kan alltså inte ge något klart svar på om ni bör resa in eller inte, och stanna längre än tre månader trots att uppehållstillståndet inte beviljats än. Jag rekommenderar därför att ni först och främst kontaktar Migrationsverket angående denna fråga för att få deras syn på saken. Om ni inte får något klart svar (vilket ni ändå bör pressa dem på), rekommenderar jag att ni trots allt väntar så länge som möjligt innan ni reser till Sverige (om ni nu ända ska göra det). Det är nämligen så att din frus ärende om uppehållstillstånd, såvida det inte finns särskilda skäl, ska avgöras inom senast nio månader från det att hennes ansökan lämnades in (UtlF 4:12 a).Detta innebär att om nio månader går utan att ni får ett beslut, kan ni lämna in en så kallad "begäran om avgörande". Detta görs med stöd av förvaltningslagen 12 §, och innebär att migrationsverket då inom fyra veckor från och med det att er begäran lämnats in antingen ska besluta i ärendet, eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Med hjälp av detta bör det därmed maximalt ta precis över 10 månader, även om Migrationsverket då är försenade med handläggningen.Här finns en länk till en blankett om "begäran om avgörande" som kan ifyllas och skickas till migrationsverket digitalt. Notera att ni endast kan göra en enda sådan här begäran för detta ärende. Blanketten med instruktioner hittar du här: https://www.migrationsverket.se/download/18.1ef19f6e163f45d340aa51/1583310884569/270011%20Beg%C3%A4ran%20om%20att%20avg%C3%B6ra%20%C3%A4rende_sv.pdfNu ska jag gå vidare till fråga fyra, angående om det kan finnas något problem i och med att du inte faktiskt bor i Sverige för tillfället men ändå ska utgöra anknytningsperson.Fråga fyraDet stämmer att er situation hamnar lite utanför ordalydelsen för bestämmelsen om anknytning till familjemedlem, eftersom du ju för närvarande inte är "bosatt" i Sverige (UtlL 5:3). Detta ska dock inte i sig förhindra din fru från att få uppehållstillstånd.Det är nämligen så att man bedömt att man kan få uppehållstillstånd med samma bestämmelse om du som anknytningsperson (och svensk medborgare) har en "manifesterad och konkret avsikt att återvända till Sverige inom en nära framtid." Detta anses numera utgöra en självklar tolkning av bestämmelsen, som slagits fast i rättsfall och fått medhåll i förarbeten till lagen.Här följer ett utdrag från ett avgörande från Migrationsöverdomstolen som bekräftar denna uppfattning.MIG 2007:36: "För att en svensk medborgare skall kunna åberopas som anknytningsperson vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning krävs, om den svenske medborgaren inte är bosatt i Sverige, att han eller hon har manifesterat en konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid."I ert fall är det förhållandevis tydligt att ni inte planerar att splittra familjen på så sätt att din fru skulle flytta till Sverige medan du stannar i Japan. Detta eftersom ni ju har gemensamma barn, och har fixat boende och förskola för ett av era barn. Försörjningskravet kan dessutom uppfyllas genom sparat kapital, eller som lagtexten säger "en förmögenhet som han eller hon kan försörja sig på" (UtlF 4:4 c).Utifrån den information du uppgett anser jag det alltså som att ni har mycket goda utsikter att få uppehållstillståndet beviljat.Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du höra av dig på min mail Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Återkallelse av svenskt medborgarskap

2020-03-23 i Migrationsrätt
FRÅGA |hej min vän har svensk medborgarskap han fick uppehållstillstånd på ground av att han var/är homosexuel. efter 9 år han syn på sin läggning blivit annorlunda han vill gifta sig med en tjej som han älskar. nu han undrar om han gifter sig med tjejen kommer migrationsverket återkalla hans medborgarskap?
Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Om man beviljats svenskt medborgarskap kan det inte återkallas, inte ens om det skulle vara så att din vän fått medborgarskapet på grund av falska uppgifter. Däremot kan Migrationsverket kan återkalla ett uppehållstillstånd om det grundar sig på oriktiga uppgifter. Men eftersom din vän har svenskt medborgarskap kan det inte bli återkallat och han kan inte bli utvisad ur Sverige.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rätten till försörjningsstöd vid arbetslöshet

2020-03-23 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |De flesta kommuner i landet kräver för att man ska få försörjningsstöd att sökanden är inskriven på Arbetsförmedlingen. Vad jag kan se så finns inget lagstöd för detta! Arbetsförmedlingen är dessutom mer än väl känd för att bestå av inkompetens och kontraproduktiva program som inte hjälper en arbetslös vare sig med att hitta lämpligt arbete eller med att utveckla kompetens.Hur kommer det sig alltså att kommuner kräver inskrivning i AF?
M S |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rätten till bistånd regleras i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL). I bestämmelsen anges ett antal villkor som ska vara uppfyllda för att den enskilde ska vara berättigad till försörjningsstöd. Paragrafen lyder följande: 4 kap. 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 4 kap. 1 § första stycket SoLVid rätten till bistånd gör socialtjänsten en individuell behovsprövning i varje enskilt fall. I bestämmelsens första stycke framgår att man är berättigad till försörjningsstöd om man "inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt" (4 kap. 1 § första stycket SoL). Den enskilde är i första hand skyldig att göra vad denne kan för kunna försörja sig själv. För att själv kunna tillgodose sina behov ska sökande arbeta. Till exempel kan den biståndssökande behöva övergå till att arbeta heltid istället för deltid. Vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd tar socialtjänsten även hänsyn till hushållsgemenskapets inkomster och tillgångar. Inkomster från hushållet, till exempel från ens make eller samboende (jfr RÅ 1995 ref. 48) ska således också utrönas innan rätten till försörjningsstöd kan fastställas. Om den ena maken kan försörja den andre, föreligger det vanligen inte någon rätt till försörjningsstöd. I beräkningen ser socialtjänsten också till eventuellt realiserbara tillgångar som kan avyttras och som den enskilde förfogar över. I annat fall ska den enskilde få sina behov tillgodosedda på annat sätt. I detta led beaktar socialtjänsten om den enskilde kan erhålla hjälp av annan ansvarig huvudman. Som exempel här kan nämnas sjukpenning från Försäkringskassan eller studiestöd från CSN. Den enskilde ska i första hand vända sig till en annan eventuellt ansvarig aktör innan denne söker försörjningsstöd. Rättent till ekonomiskt bistånd föreligger nämligen inte om den enskilde kan få sina behov tillgodosedda genom andra sociala system. 4 kap. 1 § andra stycket SoLDet som däremot är av intresse för din fråga regleras i bestämmelsens andra stycke. Där framgår att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande om man inte kan försörja sig men kan arbeta. Stycket tar sikte på den krets av sökande som kan arbeta, men som inte kan försörja sig på grund av arbetslöshet som hinder. För att vara berättigad till försörjningsstöd i detta fallet finns det således ett krav på att biståndssökande ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Att stå till arbetsmarknadens förfogande innefattar vanligen ett krav på att den enskilde ska vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbeten. Socialtjänsten i kommunerna har således lagstöd för sitt krav på att den enskilde ska vara inskriven hos Arbetsförmedlingen. Paragrafens andra stycke anger nämligen att man kan vara berättigad till försörjningsstöd under förutsättning att man står till arbetsmarknadens förfogande. Målet är att öka möjligheterna för den enskilde att komma in på arbetsmarknaden för att denne i framtiden ska kunna försörja sig själv och vara självständig. Det är endast i vissa fall som den enskilde kan ha rätt till försörjningsstöd även om denne inte står till arbetsmarknadens förfogande. Detta förutsätter att det finns godtagbara skäl (4 kap. 1 § andra stycket SoL). Godtagbara skäl kan vara att det föreligger sjukdom i familjen eller annan familjeangelägenhet (prop. 2015/16:136 s. 28). Som huvudregel gäller emellertid kravet på att den enskilde ska stå till arbetsmarknadens förfogande.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Gäller p-biljett för en hel kommun eller för specifika parkeringsplatser?

2020-03-23 i Parkeringsböter
FRÅGA |fick kontrollavgift fast jag hade biljett. parkering biljett ogiltig på denna adress.parkering bolaget har samma taxa i kommunen vart man än parkerar.spelar det någon roll vilken p- automat man köper biljetten ifrån när dom har samma taxa i helakommunen? kan man parkera på bolagets parkeringsplatser i kommunen med samma biljett som är giltig?eller måste man köpa biljett vid samma adress som har tänkt att parkera?
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Hur jag tolkar din frågaJag tolkar din fråga som att det är ett parkeringsbolag som utfärdat en kontrollavgift på grund av att du haft en ogiltig biljett på den parkeringsplats som du parkerat din bil på.Vad säger lagen?Enligt 3 § lag om kontrollavgift vid olovlig parkering får kontrollavgift endast tas ut om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har framgått genom skyltning på platsen, och skyltningen ska utföras med vägmärken. Den avgörande frågan i ditt fall är alltså vad det fanns för skyltning på platsen och vad som framgick av denna. Om det är så att det framgick av skyltningen att biljett från en viss p-automat gällde för en viss parkeringsplats/vissa parkeringsplatser så är det vad som gäller. Då behöver inte det faktum att parkeringsbolaget har samma taxa över hela kommunen spela någon roll. Av egen erfarenhet så brukar parkeringsbolagen ha bestämmelser som innebär att en biljett från en viss parkeringsautomat gäller för en viss parkering, och inte en hel kommun.Mitt tips till digJag skulle tipsa dig att noggrant kontrollera vad som framgår av skyltningen på den plats där du parkerar bilen för att se vart biljetten från just den parkeringsautomaten gäller. Om det är så att det inte på ett tydligt sätt framgick av skyltningen på den parkeringsplatsen där du fick din kontrollavgift bör du överklaga denna.Med vänliga hälsningar,

Skyddsvaktens befogenhet att ingripa utanför skyddsobjekten

2020-03-22 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej Lawline! Jag har en fråga om en skyddsvakt som bär vapen, påvägen mellan olika skyddsobjekt stannar på en affär för att köpa snus och bevittnar ett rån med exp tillhygge. Har då skyddsvakten rätten att använda sitt tjänstevapen även om skyddsvakten inte utgör någon myndighetsutövning?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Skyddsvaktens befogenheter i lagSkyddsvaktens befogenheter regleras främst i skyddslagen (2010:305). En skyddsvakt har inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenhet som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott samt att ta i beslag föremål som personen för med sig (13 § skyddslagen). Detta gäller också om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet. Vad gäller just din fundering kan man alltså lägga extra märke till uttrycket "inom skyddsobjektet och i dess närhet". Med detta innebär det alltså att skyddsvaktens befogenhet sträcker sig utöver skyddsobjektets gränser. Lagen anger inte vad som exakt omfattas av uttrycket, men i förarbetena kan man utläsa att om skyddsobjektet exempelvis är beläget i stadsbebyggelse med kvartersstruktur och flervåningshus tätt inpå, är det naturligt att tolka uttrycket förhållandevis snävt. Det beror alltså på vart affären är lokaliserad i förhållande till skyddsobjektet för att avgöra om den anses vara inom skyddsobjektets närhet. Om det skulle anses att affären är belägen inom skyddsobjektets närhet måste man fortfarande ta hänsyn till att bestämmelsen tar sikte på grova brott (spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott). Det brott som du beskriver i ditt exempel hade möjligtvis kunnat passa in på grovt rån (8 kap. 6 § brottsbalken).Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas: 1. Om våldet har varit livsfarligt,2. Om gärningsmannen har tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars har visat synnerlig råhet eller på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning, eller 3. Om gärningen har varit av särskilt farlig art.Ett rån som begås med skarpladdat skjutvapen är typiskt sett att rubricera som grovt. Även rån som riktas mot exempelvis äldre eller barn rubriceras ofta som grova. Ingripande genom nödvärnÄven om 13 § skyddslagen inte anses vara tillämplig i ditt fall finns det fortfarande en rätt att ingripa genom att handla i nödvärn (24 kap. 1 § brottsbalken). Denna rätt gäller för vilken människa som helst, oberoende om man är i tjänst eller ej. Rätten att handla genom nödvärn föreligger om det uppstår en av följande situationer: 1. Om du bevittnar ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,2. Om du bevittnar någon som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. Om någon olovligen har trängt in sig i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller4. Om någon vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.Ingripandet som en skyddsvakt bärandes på vapen utför med stöd av nödvärn får inte vara uppenbart oförsvarligt. Vad som är uppenbart oförsvarligt är i slutändan en bedömning som görs av domstolen. Handlingen som begås med stöd av nödvärn måste alltså stå i proportion till brottet och omständigheterna i övrigt. Exempel på vad som kan antas vara en försvarlig handling genom nödvärnOm en skyddsvakt parkerar sin bil utanför en mack för att gå in och köpa snus och bevittnar en maskerad man som hotar kassören (som till synes verkar panikslagen av situationen) med en laddad pistol, kan det ses som en försvarbar handling om skyddsvakten använder en batong och slår ner den maskerade mannen för att stoppa rånet. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan Med vänliga hälsningar,