Är Försäkringskassan skyldiga att följa förvaltningslagen?

2021-02-19 i Försäkringskassan
FRÅGA |Är FK skyldiga att följa förvaltningslagen?Mvh
Amanda Aitomäki |Hejsan! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Försäkringskassan är en statlig förvaltningsmyndighet och lyder därför under förvaltningslagen (2017:900). Förvaltningslagens bestämmelser gäller bland annat vid handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna (1 § förvaltningslagen). Detta innebär alltså att Försäkringskassan måste förhålla sig till reglerna i förvaltningslagen. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Vänligen,

Vem är ansvarig för en årsskrift som ges ut av en förening?

2021-02-19 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Vem skulle kunna ställas till ansvar för en uppgift i en text som av någon skulle uppfattas som kränkande, i en årskrönika som ges ut av en förening. Ansvarig utgivare saknas, men det finns en redaktionskommitté. Artiklar lämnas in av allmänheten, men även artiklar av avlidna skribenter kan publiceras. Är resp skribent ansvarig för ev förtal och i det fall det handlar om en avliden skribent faller ansvarsfrågan?Stort tack på förhand för svar.
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler kring tryckta skrifter hittar du i tryckfrihetsförordningen (TF). Först och främst kan nämnas att rätten att uttrycka sig i skrift sträcker sig långt. För att ställa någon till ansvar rent juridiskt krävs dubbel kriminalisering, det vill säga att brottet är kriminaliserat både i tryckfrihetsförordningen och i brottsbalken (7 kap. 1 § TF). Att en text uppfattas som kränkande behöver därmed inte medföra några påföljder rent juridiskt, däremot om det skulle kunna röra sig om till exempel hets mot folkgrupp eller, som du nämnt, förtal kan det vara aktuellt att ställa någon till ansvar. Den som är ansvarig för tryckfrihetsbrott i en periodisk skrift är i första hand som du säger utgivaren (8 kap. 1 § TF). I andra hand är det ägaren till skriften som är ansvarig (8 kap. 3 § TF), finns det ingen ägare är det den som tryckt skriften (8 kap. 4 § TF), och finns det ingen tryckare är det den som spridit skriften som ska hållas ansvarig (8 kap. 5 § TF). Om det exempelvis är föreningen som äger skriften är det på så vis dem. Jag hoppas du fick svar på det du undrade! Vänligen,

hur lång tid har migrationsverket att fatta beslut när de beviljat begäran om ärende tidigare?

2021-02-18 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej jag vill bara fråga er, hur lång tid har migrationsverket att fatta beslut när de beviljat begäran om ärende tidigare?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan börja med att allmänt säga att Migrationsverket har ådragit sig hård kritik på sistone av Justitieombudsmannen för långsam handläggning och passivitet. Med det sagt gäller förvaltningslagen (FL) för handläggning av ärenden hos migrationsverket (1 § första stycket FL) i den mån inte annan lag (främst utlänningslagens 13 kap.) föreskriver annat, 4 § FL.I utgångspunkt ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, 9 § FL. 11-12 §§ FL innehåller regler i de fall handläggningen försenas (jfr lagtextens "väsentligt försenat). I sådana fall ska myndigheten självmant underrätta parten om förväntad väsentlig försening. Men om ett ärende drar ut på tiden, mer än sex månader, får parten skriftligen begära att Migrationsverket ska avgöra ärendet. Inom fyra veckor ska då myndigheten antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Förfarandet kallas för dröjsmålstalan. Ett avslagsbeslut kan överklagas till domstol. Om domstol eller en förvaltningsmyndighet bifaller ett överklagande enligt ovanstående, ska den besluta att förelägga Migrationsverket att snarast eller inom den tid som överinstansen bestämmer avgöra det ärende som överklagandet avser, 49 § FL.Således går det inte att exakt uttala sig om hur lång tid Migrationsverket tar på sig i varje enskilt fall. De är emellertid skyldiga att leva upp till skyndsamhetskravet. Däremot kan en tidigare beviljad begäran antagligen skynda på processen på så sätt att man endast beakta nytillkomna omständigheter. Hälsningar,

Vad kan man göra om Försäkringskassan gjort fel?

2021-02-18 i Försäkringskassan
FRÅGA |Om Försäkringskassan inte följer de lagar och domslut de är skyldiga att följa, vad kan man göra då?
Nathalie Chahine |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om Försäkringskassan agerar på ett sätt som inte är förenligt med lagen eller om du är missnöjd med ett beslut, finns det olika sätt du kan angripa problemet. Försäkringskassan kan ändra beslutet och du kan även begära omprövning eller göra en överklagan. Det kan även bli aktuellt med skadeståndsanspråk, du kan alltså kräva kompensation om Försäkringskassan har orsakat skada genom fel eller försumlighet vid myndighetsutövningen.Ändring, omprövning och överklagande av beslutReglerna om ändring, omprövning och överklagande av beslut från Försäkringskassan finns i socialförsäkringsbalken (SFB). I enlighet med 113 kap. 3 § 3 p. SFB ska Försäkringskassan ändra ett beslut som har fattats av myndigheten och som inte har prövats av domstol, om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. Beslut kan även omprövas om den enskilde som beslutet angår, skriftligen begär en omprövning enligt 113 kap. 7 § SFB. Beslutet kan även överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om det tidigare har omprövats av myndigheten (113 kap. 10 § SFB).TidsfristerDet finns olika tidsfrister att beakta för när ändring, omprövning och överklagande kan aktualiseras. Ändring får inte tas upp av Försäkringskassan senare än två år efter den dagen då beslutet meddelades. Det finns däremot två undantag till tidsfristen om två år som innebär att ändring får ske om det först efter tvåårsperioden kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra särskilda skäl. Vid omprövning och överklagande, ska begäran skickas in inom två månader från det att du tagit del av beslutet. I fall om överklagande, gäller en tidsfrist om två månader från dagen då ett beslut om omprövning lämnats. Om det skulle vara så att Försäkringskassan missat att i samband med beslutet skicka med en besvärshänvisning, alltså hänvisning till hur du omprövar, överklagar och vilka tidsfrister du måste förhålla dig till, så kan du sannolikt överklaga beslutet trots att tidsfristen gått ut. SkadeståndOm du har väntat länge på ett beslut eller om Försäkringskassan har orsakat en skada genom fel eller försumlighet vid myndighetsutövningen, är det möjligt att rikta skadeståndsanspråk mot myndigheten. I 3 kap. 2 § skadeståndslagen framgår det att staten eller en kommun ska ersätta skada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar.SammanfattningOm Försäkringskassan gör fel finns det, som förklarat ovan, olika saker du kan göra för att angripa problemet. Det här är en väldigt allmän förklaring eftersom varje enskilt fall har olika omständigheter som ska tas i åtanke. På Försäkringskassans hemsida kan du läsa vidare om hur du kan gå tillväga om du inte är nöjd med ett beslut.Om du har ytterligare frågor, tveka inte att höra av dig igen!Vänligen,

Kan en student få försörjningsstöd under sommaruppehållet?

2021-02-19 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej jag studerar på universitetet och tar csn-lån men eftersom att man inte studerar mellan juni och början av september så får jag då inga pengar, finns det möjlighet att få socialbidrag då ?
Hanna Ullerholt |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om försörjningsstöd finner du i socialtjänstlagen (SoL). Av 4 kap. 1 § första stycket SoL följer att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få de tillgodosedda på annat sett har rätt till bistånd för försörjning. Detta innebär att det krävs att du inte har någon tillräcklig inkomst för att försörja dig själv eller några sparade pengar som du kan ta av för att du ska kunna ha rätt till försörjningsstöd. Det krävs även att du inte bor med någon annan som kan försörja dig för att du ska kunna få försörjningsstöd.Den som inte kan försörja sig, men som kan arbeta ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till försörjningsstöd (4 kap. 1 § andra stycket SoL). Som student är det tänkt att man ska klara sig på CSN under tiden man studerar och sommarjobb under sommaruppehållen. Söker du sommarjobb i god tid, men inte får något så kan du ha rätt till försörjningsstöd. Det krävs då också att du ska vara anmäld på Arbetsförmedlingen och aktivt fortsätta försöka få ett jobb. SammanfattningsvisDu kan ha rätt till försörjningsstöd under sommaruppehållet, men det krävs då att du först försöker få ett sommarjobb och att du inte på något annat sätt kan försörja dig. Du kan alltså inte få försörjningsstöd om du har pengar på ett sparkonto eller om du inte har brytt dig om att söka sommarjobb.Vänliga hälsningar,

Hur kan jag få ut en dom om jag saknar målnummer?

2021-02-18 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |HejJag kontaktade tingsrätten och bad om tidigare domar på en person. Jag har personnumret men dom sa att då lite äldre domar som avser brott är arkiverade så behövs målnummer för att söka fram dom. Hur gör jag för att få målnummer?Tack på förhand!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret på din fråga är att det inte finns något speciellt sätt att gå till väga för att få tag på ett målnummer till en dom. Vad du kan göraGenerellt sett behöver man kunna målnumret för att få ut domen, antingen om man har varit närvarande på rättegången och skrivit ner målnumret eller tagit del av det på annat sätt. Vad man kan göra i vissa fall är att uppge personnummer så kan domstolen hitta rätt dom, men som du beskriver är domen du söker relativt gammal och det går då inte att använda personnumret för att hitta domen. Om du vet vilken domstol det är som förvarar domen kan du vända dig direkt till den domstolen och uppge namn, personnummer på inblandade personer eller företag, vad ärendet handlar om, när i tiden domen kom osv så kan det eventuellt gå att hitta domen. Beroende på åldern på domen kan det vara så att den inte längre finns i domstolens egna arkiv utan hos Riksarkivet. I kontakt med Riksarkivet kan du uppge samma uppgifter som ovan så att de eventuellt kan hitta domen. Om domen är från tingsrätterna eller förvaltningsrätten i Stockholm kommer domen istället finnas hos Stockholms stadsarkiv. Arkiv från Malmö tingsrätt finns på Malmös stadsarkiv. Tyvärr kommer detta innebära en del jobb för dig och domstolarna då du saknar målnummer. Men enligt offentlighetsprincipen har man rätt att ta del av domar såvida de inte är sekretessbelagda eller liknande. Med vänliga hälsningar,

Utgör 5 kap. 7 § SFB ett argument för att inte avregistreras ur folkbokföringen?

2021-02-18 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |HejVår son med svensk familj har en villa i Sverige, men bor sedan några år i Thailand. De har för avsikt att överklaga ett utslag i förvaltningsdomstolens (kort utdrag):"Skatteverket stödjer sitt beslut att skriva ut oss ur landet på Folkbokföringslagen 20§ som lyder: "Den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad om inte annat följer av fjärde stycket eller 14 §. Socialförsäkringsbalken 5:e kap 7§ lyder: "En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett annat land ska fortfarande anses vara bosatt här så länge han eller hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning". I 8§ framgår att detta även gäller familjemedlemmar.I socialförsäkringsbalken 2 kap. står "Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt av Skatteverket."Detta borde innebära att Skatteverket även måste beakta socialförsäkringslagen. Familjen har nu dock förlorat rätten bl.a. till svensk sjukvård och mediciner genom att skatteverket skrivit ut dem, trots att de studerar på (godkänd) distans i Sverige på heltid. Barnen får därmed inte de mediciner de måste ha.Vad är deras chanser att vinna i Kammarrätten? Bör de trycka på något speciellt i sin överklagan?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEnligt 20 § folkbokföringslagen ska den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år avregistreras från folkbokföringen som utflyttad, om inte annat följer av fjärde stycket i samma lagrum eller i 14 § folkbokföringslagen. Fjärde stycket avser uppdrag som ledat mot av Europaparlamentet bland annat medan 14 § folkbokföringslagen avser den som är utsänd på anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst.Bedömningen om bosättningVid bedömningen av om en person ska anses ha sitt egentliga hemvist här i landet eller utomlands ska samtliga omständigheter ligga till grund för bedömningen. För en person med familj tillmäts familjeförhållandena normalt störst vikt. För den som saknar familj bör arbetsförhållandena i första hand ha betydelse. Hänsyn ska dock tas till de speciella omständigheter som i det enskilda fallet bör väga tyngst. Vid den samlade bedömningen som ska ske bör, förutom var familjen är bosatt och arbetsförhållandena, vägas in bland annat vistelsetid, antalet övernattningar i respektive bostad, bostädernas storlek och standard och var huvuddelen av ägodelarna förvaras, men också med vilken rätt personen nyttjar bostäderna (äganderätt, hyresrätt, andrahandskontrakt osv.) samt vilken koppling den enskilde i övrigt har till Sverige respektive utlandet (jfr. prop. 2012/13:120 s. 149).I HFD 2018 ref. 15 ansågs en person som hade dubbel bosättning och som bedrev långvariga studier utomlands med hänsyn till samtliga omständigheter ha sin egentliga hemvist utom landet. I domen uttalade domstolen att prövningen av om en person med dubbel bosättning har sin hemvist inom eller utom landet bör ske med särskild omsorg. Prövningen ska dock ske på objektiva grunder, vilket innebär att det saknas skäl att fästa avseende vid den enskildes önskemål om att vara, eller inte vara, folkbokförd i Sverige.I bedömningen togs, förutom längden på vistelserna utom och inom landet, hänsyn till den enskildes anknytning i övrigt till Sverige. Personen i det fallet hade som huvudsaklig sysselsättning att utomlands bedriva heltidsstudier och tillbringade en klart övervägande del av sin tid utom landet. Personens anknytning till Sverige hade inte samma styrka då hon saknade familj i folkbokföringslagens mening, inte hade någon egen bostad och endast vistades kortare tid vid avbrott från studierna i Sverige. I familjebegreppet enligt folkbokföringslagen ingår den enskildes make, maka, sambo samt hemmavarande barn (prop. 2012/13:120 s. 73 och 149).För att er son med familj ska nå framgång med en överklagan måste han således visa att det finns en starkare anknytning till Sverige. Det blir å min mening svårt sett till att såväl han som familjen bor tillsammans och studerar utomlands. Hade er son haft familjen kvar i Sverige, bostad i Sverige etc. hade det sannolikt varit lättare att argumentera för sådan anknytning. I er sons fall vet jag inte vilken eventuell anknytning som kan åberopas för att få vågskålen att tippa över till hans fördel.Betydelsen av 5 kap. 7 § socialförsäkringsbalkenEnligt 5 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (SFB) ska en i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett annat land fortfarande anses vara bosatt här så länge hen genomgår en studiestödsberättigande utbildning. Av 5 kap. 8 § SFB framkommer att detsamma gäller medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs sambo, om samborna tidigare varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.Bestämmelsen i 5 kap. 7 § SFB avser rätten till socialförsäkring och är ett undantag till huvudregeln om de bosättningsbaserade förmånerna (jfr 5 kap. 9 § SFB). Det innebär att enligt huvudregeln åtnjuter man ett visst skydd som bosatt i Sverige, vid utflytt förlorar man detta skydd. Om man lämnar landet för att studera i ett annat land och utbildningen är studiemedelberättigande ska man sett till rätten till socialförsäkring fortsatt anses som boende i Sverige. Därför saknar bestämmelsen i 5 kap. 7 § SFB betydelse i frågan om avregistrering ur folkbokföringen. När någon blir avregistrerad ur folkbokföringen gör Försäkringskassan en utredning om man ska vara försäkrad i Sverige vid sin vistelse utomlands eller ej. Skulle det beslutas att er son och hans familj inte har rätt till socialförsäkring i Sverige får de överklaga det beslutet och hänvisa till 5 kap. 7 § SFB.Sammanfattningsvis utgör 5 kap. 7 § SFB inget hinder eller argument för avregistrering ur folkbokföringen. Bestämmelsen avser rätten till socialförsäkring, inte vart man ska vara folkbokförd. För det fall att ni behöver vidare hjälp från en av våra jurister med överklagan är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är Försäkringskassan skyldiga att följa Förvaltningslagen?

2021-02-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Är Försäkringskassan skyldiga att följa Förvaltningslagen?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Försäkringskassan är en statlig förvaltningsmyndighet vilket innebär att de omfattas av förvaltningslagen (2017:900) enligt lagens 1 §. Eftersom förvaltningslagen är tillämplig vid försäkringskassans handläggning av ärenden så är de, som du sagt, skyldiga att följa de bestämmelser som finns däri. Jag hoppas att detta besvarar din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har följdfrågor eller om jag varit otydlig. Vänliga hälsningar