Har ägaren av en lägenhet som hyrs ut i andra hand rätt att säga upp kontraktet i förtid?

2021-10-11 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |HejMin son och hans sambo hyr i andrahand en lägenhet där dem skrev ett kontrakt på 1 år.Nu har ägaren till lägenheten hört av sig att hon behöver få tillbaka sin lägenhet, och dem har 3 månader på sig att flytta ut. Har ägaren rätt att göra så här, även fast det finns ett kontrakt?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte i din fråga om din son och hans sambo hyr en bostadsrätt eller hyresrätt i andra hand. Med anledningen av att du skriver "ägaren" verkar det som att din son hyr en bostadsrätt, men jag kommer redogöra för båda scenarierna. I övrigt förstår jag din fråga som att du funderar på om ägaren till lägenheten kan säga upp hyreskontraktet i förtid, fast kontraktet är tidsbestämt till ett år. Din fråga handlar därför i stora drag om när och om besittningsskyddet uppkommer. Besittningsskyddet är en laglig rättighet att bo kvar i hyreslägenheten trots att hyresvärden vill att hyresgästen ska flytta.Vid uthyrning av hyresrätt i andra hand uppkommer besittningskyddet efter två år enligt jordabalkenNär en hyresgäst hyr i första hand, har denne ett starkare besittningsskydd än om man hyr i andra hand. När man hyr i första hand har hyresvärden rätt att säga upp avtalet i förtid enbart om en förverkandegrund enligt 12 kap. 42 § jordabalken föreligger. Det handlar exempelvis om när hyresgästen dröjer med att betala hyran eller vanvårdar lägenheten. Föreligger inte en förverkandegrund så gäller avtalet i ett år då det är tidsbestämd (se 12 kap. 3 § Jordabalken). Tyvärr föreligger dock inget bestittningsskydd för andrehandshyresgästen gentemot varken hyresvärden eller förstehandshyresgästen så länge inte hyresförhållandet har varat sammanhängande i mer än två år (12 kap. 45 § 1 p. Jordabalken). Detta innebär att om din son och hans sambo hyr en hyresrätt i andra hand, så får förstahandshyresgästen säga upp avtalet i förtid med tre månaders uppsägningstid. Vid uthyrning av en bostadsrätt i andra hand har varken första- eller andrehandsuthyraren besittningsskyddHyr din son och sambo en bostadsrätt i andra hand så föreligger inget besittningskydd överhuvudtaget för varken första- eller andrahandsuthyraren om inget särskilt har avtalats (se 3 § Privatuthyrningslagen). Sammanfattningsvis har din son och hans sambo tyvärr inte något besittningsskydd varken om de hyr en bostadsrätt eller hyresrätt då hyrestiden sträcker sig mindre än två år. Det innebär att "ägaren" av lägenheten har rätt att be dem flytta ut, även om det finns ett kontrakt. Hoppas det var svar på din fråga!

Får jag som hyresgäst kräva ersättning för hyresgästens borrhål?

2021-10-11 i Skadestånd
FRÅGA |Hej! Jag är en privat hyresvärd. Min lägenhet ska nu efter ett år flytta ut och har gjort många hål på väggarna bl.a. Lägenheten var helt nyrenoverad när hon flyttade in. Har jag rätt att begära ersättning för de skador hon har orsakat? Hur vet jag vilka priser jag i så fall ska ta för skadorna?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att du är en privathyresvärd som under ett års tid har hyrt ut en lägenhet. Du beskriver att hyresgästen som flyttar ut har orsakat många hål i väggarna och att lägenheten var nyrenoverad när hon flyttade in. Nu undrar du om du har rätt till ersättning för hålen i väggarna och andra skador som hyresgästen har orsakat. Du undrar också hur skadorna ska värderas. För att svara på din fråga går jag först igenom förutsättningarna för hyresgästens ersättningsskyldighet, var på jag gör en bedömning av din situation. En hyresgäst ska endast ersätta de skador denne har vållat, inte normalt slitage Hyresgästen har en allmän vårdnadsplikt, vilket innebär att lägenheten ska vårdas väl med vad därtill hör (12 kap. 24 § 1 st. JB). Endast skador på lägenheten som hyresgästen orsakar genom eget vållande, dvs. genom vårdslöshet, ska ersättas av hyresgästen (12 kap. 24 § 1 st. JB). Skador som inte har vållats av hyresgästen ersätts således av hyresgästen, inklusive s.k. "normalt slitage" som uppstår med jämna mellanrum. Normalt slitage är vardagliga skador på en lägenhet som uppstår genom vanligt nyttjande och är t.ex. borrhål i väggar, repor i golvet m.m. För lägenheter som används för bostadsändamål gäller enligt 12 kap. 24 § 5 st. JB att hyresgästens ersättningsplikt inte genom avtal mellan hyresvärd och hyresgäst kan utvidgas att gälla för andra skador än sådana som hyresgästen har orsakat genom eget vållande. Det innebär att normalt slitage alltid ska ersättas av hyresvärden om lägenheten används som bostad. Angående borrhål, så kan dessa klassas som antingen normalt slitage eller en sådan vållandeskada som hyresgästen ska ersätta. Högsta domstolen (HD) uttalade i NJA 1987 s. 668 att borrhål ska anses vara normalt slitage om borrhålen inte är ovanligt många, ovanligt stora eller ovanligt störande. Det innebär m.a.o. att renovering och åtgärdande p.g.a. borrhål som i antal, storlek eller placering inte är märkvärdiga, alltid ska betalas av hyresvärden själv. Om det dock däremot är väldigt många eller stora borrhål, ska hyresgästen ersätta åtgärdandet. Bedömning och rekommendation i ditt fall I ditt fall beskriver du att hyresgästen hade lämnat efter sig många hål i väggarna och att du innan hyresperiodens början hade renoverat lägenheten. Jag antar att väggarna då var hålfria. Jag gör följande bedömning. För att hyresgästen ska vara ersättningsskyldig för åtgärdandet av hålen, får hålen inte anses vara sådant normalt slitage som hyresvärden ska ersätta på egen hand. Borrhål räknas som normalt slitage om hålen inte är ovanligt många, stora eller störande. Det normala är att det finns borrhål från upphängda tavlor, speglar, hyllor och annat sådant. Som hyresgäst för du alltså tåla att ett "normalt" antal borrhål finns. Det är omöjligt för mig att bedöma om antalet hål (eller storleken eller placeringen) är utöver det vanliga i ditt fall eftersom jag inte har sett hålen, varför du själv måste göra den bedömningen. Om du anser att hålen inte är fler eller större än de hålen du själv eller någon bekant hade gjort, är hålen nog att betrakta som normalt slitage som du själv måste ersätta. Om du däremot inte får antalet eller storleken av hålen att gå ihop som normala, är hålen nog att se som en sådan vållandeskada som hyresgästen ska ersätta. Om fallet är att du finner att hålen inte motsvarar vad som är normalt, rekommenderar jag att du kontaktar hyresgästen och meddelar att du kräver ersättning för hålen. Ersättning ska motsvara kostnaden för att åtgärda hålen. Det innebär att du får kräva ersättning av hyresgästen för fackmässig målning eller tapetsering som annan utför, men endast för just den delen som avser hålen. Om du utför målningen eller tapetseringen själv, får du kräva ersättning för färgen, tapeterna eller andra utgifter du har haft. Även här gäller ersättningsskyldighet bara för utgifterna för att åtgärda just hålen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Betalar hyresgästen eller hyresvärden för omtapetsering vid utflyttning?

2021-10-07 i Skadestånd
FRÅGA |Hej,Jag bodde i en hyreslägenhet och målade om på barnens rum då de hade ritat på väggarna. Jag rollade med fin vit färg ovanpå tapeterna och det var bra gjort och blev jättefint.Nu hävdar ägaren att de ska "återställa rummen" med nya tapeter och jag ska stå för kostnaden.Har dom rätt eller fel?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att du nyligen flyttade ut ur en hyreslägenhet och att du såg till att på ett snyggt sätt måla om väggarna i dina barns rum eftersom barnen hade ritat där. Nu när hyresvärden vill omtapetsera rummen på din bekostnad, undrar du om det verkligen är du som ska behöva betala för det. Din fråga är hyresrättslig och regleras i 12 kap. Jordabalken (JB). En hyresgäst ska endast ersätta de skador denne har vållat, inte normalt slitage Hyresgästen har en allmän vårdnadsplikt, vilket innebär att lägenheten ska vårdas väl med vad därtill hör (12 kap. 24 § 1 st. JB). Endast skador på lägenheten som hyresgästen orsakar genom eget vållande, dvs. genom vårdslöshet, ska ersättas av hyresgästen (12 kap. 24 § 1 st. JB). Skador som inte har vållats av hyresgästen ersätts således av hyresgästen, inklusive s.k. "normalt slitage" som uppstår med jämna mellanrum. Normalt slitage är vardagliga skador på en lägenhet som uppstår av vanligt nyttjande och är t.ex. borrhål i väggar, repor i golvet m.m. För bostadslägenheter gäller enligt 12 kap. 24 § 5 st. JB dessutom att hyresgästens ersättningsplikt inte genom avtal mellan hyresvärd och hyresgäst kan utvidgas att gälla för andra skador än sådana som hyresgästen har orsakat genom eget vållande. Det innebär att normalt slitage alltid ska ersättas av hyresvärden om lägenheten används som bostad. Sist ska tilläggas att man som hyresgäst enligt 12 kap. 24 a § JB har rätt att på egen bekostnad måla och tapetsera lägenheten, oavsett om det är för att sätta sin personliga prägel på lägenheten eller för att fixa till skador. Om målningen eller tapetseringen dock inte är fackmannamässigt utfört, riskerar man att minska lägenhetens bruksvärde. En sådan minskning av bruksvärdet på lägenheten har hyresvärden rätt att få ersättning för av hyresgästen. Bedömning och rekommendation i ditt fall: Allt beror på hur snyggt du utförde målningen I ditt fall beskriver du att du målade om dina barns rum för att täcka de ställen där dina barn hade ritat. Du menar att du gjorde ett bra jobb och att målningen blev snygg. Jag gör följande bedömning. Din ersättningsskyldighet för omtapetseringen beror i princip endast på om du genom din målning har vållat skada på väggen eller kan antas ha minskat lägenhetens bruksvärde. Om din målning blev så fin som du säger och dina barns ritningar inte längre är synliga, anser jag att hyresvärden inte har rätt att omtapetsera på din bekostnad eftersom ingen skada har uppstått. Om målningen däremot inte ser tillräckligt snygg ut, kan du anses ha vållat en sådan skada genom att ha minskat lägenhetens bruksvärde. Skadan som då har uppstått ska du behöva ersätta hyresvärden för. Skadans storlek motsvarar vad det kostar att omtapetsera det skadade området på ett fackmässigt sätt. Slutligen är det hyresnämnden som enligt 12 kap. 24 a § 3 st. JB prövar frågan om hyresgästens ersättningsskyldighet vid hyresgästens egna målning och tapetsering. För det fallet att ni inte kan komma överens om huruvida väggarna har skadats genom din målning eller ni inte kan enas om en eventuell ersättnings storlek, kan ni låta hyresnämnden avgöra frågan åt er. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Hur kan jag bevisa att hyran är oskälig?

2021-10-06 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej,det gäller hyreshöjning utförd av hyresvärden, utan anledning, med påhittade orsaker, sådana som "värdering av bruksvärde 2021" som även den inte värderats rättvist i mitt fall. Grannar med 2rumslägenhet betalar mindre än jag. Enligt hyresavtal 2012 betalar är min hyra (som betecknas som marknadshyra då) ca.4800 kr/mån, för en 2rumslägenhet med köksvrå, orenoverat i 20 år, med lika gamla vitvaror, utan balkong, alla fönster mot hårt trafikerat gatan. Varje år höjdes hyran med ca.1700 kr/år och nu 2021 betalar jag redan ca.5700 kr/mån. Hyresfastigheten har chockhöjt hyran nu 2021 till ca.6700 kr/mån, med hänvisningar till "bruksvärde". Anställda från hyresvärden behandling av hyresgäster i huset (inkl.mig): har besökt lägenhet med anledning "ventilationskoll" ca. 30 ggn/9 år, dvs.var 4. månad; några gånger har låst upp lägenhet även utan ngn. förvarning med anledning "behövs reparation efter ha förstört skåpet efter ventilationskoll") och mars 2021 även kom anställda in i lägenhet utan förvarning, hotfullt och börjat fotografera överallt och angav anledning: "fotografering för hyreshöjning". Vad ska jag göra för att motbevisa felaktigt "bruksvärde" nu på Hyresnämnden, för att vinna ärende? Jag har inte ngn advokat. Hyresvärden kommer däremot med jurist& Fastighetsägare förbund till Hyresnämnden.Hyresgästförening har valt att inte företräda mig, och står på hyresvärdens sida om bruksvärde&hyreshöjning.
Frida Källhage |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag kommer nedan besvara din fråga. FrågeställningSå som jag förstår din fråga anser du att du har fått oskäliga hyreshöjningar som också har lett till en oskälig hyra. Det verkar som att en förhandling i hyresnämnden väntar och därför undrar du hur du kan bevisa att hyran är oskälig. Eftersom du även nämner att hyresvärden har gått in i lägenheten utan att informera dig kommer jag även nämna vilka regler som gäller kring det. Aktuellt lagrumRegler kring hyra regleras i 12:e kapitlet jordabalken (nedan förkortat JB), det är utifrån detta lagrum som jag kommer utreda dina frågeställningar. Jag kommer även gå in lite kort på brottsbalken (nedan BrB).Hyran baseras på bruksvärdetVad som är skälig hyra bestäms utifrån lägenhetens bruksvärde. En lägenhets bruksvärde avgörs av faktorer så som var lägenheten ligger, dess planlösning, skick, storlek, grad av modernitet mm. Så som värden motiverar höjningen är därför inte fel i sak, men hyran ska förstås ändå vara skälig, vilket följer av 12 kap 55§ 1 st JB.Bedömningen görs på hyran i sin helhetDet verkar som att du främst reagerar på att höjningarna är oskäliga. Det som är viktigt att känna till då är att bedömningen som hyresnämnden gör i sin skälighetsbedömning är utifrån hela hyran och inte höjningarna i sig. De kollar alltså på om den nya hyran, dvs 6700:-/månad som jag förstår det, är rimlig. Vad som är skälig hyra i ditt fall är svårt att svara på eftersom det är en bedömningsfråga utifrån faktorerna jag beskrev ovan. En förhandlingsordning hade bundit dig till hyreshöjningenDet framgår dessvärre inte om din lägenhet ingår i en så kallad förhandlingsordning, en sådan innebär att det är hyresgästföreningen som förhandlar om din hyra varje år för din räkning. Huruvida du har det beror på om det finns en förhandlingsklausul i ditt hyreskontrakt. Om så är fallet är du bunden till den hyra som hyresgästföreningen och hyresvärden förhandlar fram, 12 kap 55§ 3 st JB. Eftersom ni ska förhandla om hyran i hyresnämnden kommer jag nedan utgå från att det inte finns någon sådan klausul. Samla in jämförelsematerialHyresnämnden avgör vilken hyra som är skälig utifrån en jämförelse med liknande lägenheter. Det du behöver göra är att ta fram jämförelsematerial, främst från lägenheter med förhandlingsordning, som du anser borde ligga till grund för bedömningen. Du skriver exempelvis att dina grannar med liknande lägenheter har billigare hyra, om du kan få fram något underlag på detta (exempelvis hyresavtal eller annan dokumentation som styrker hyra och skick) så kan det eventuellt vara en form av jämförelsematerial. Desto mer material du samlar in som styrker att hyran värden begär är oskälig, desto bättre. Därför kan det vara en god idé att kontakta andra hyresvärdar som äger liknande fastigheter i närområdet. Det är möjligt att de kan dela med sig av dokumentation över deras hyresnivåer på en liknande lägenhet som din. Hyresvärden ska också inkomma med jämförelsematerial som stärker att deras uppfattning av hyran är rimlig. Det är bra om du kan hitta jämförelsematerial som är så lik din lägenhet som möjligt eftersom hyresnämnden kommer rensa bort de lägenheterna som inte är jämförbara med din. Skulle det vara så att det inte finns något relevant jämförelsematerial att jämföra med så kan hyresnämnden istället göra en allmän skälighetsbedömning. Då gör de istället en bedömning utifrån sin egen kännedom om hur hyresläget är på orten där lägenheten ligger. Du kan läsa mer om hur processen och bedömningen går till här. Ombud kan vara en god idéSom du förstår av det jag skriver ovan så är det en hel del arbete som krävs för att dina möjligheter att nå framgång i ärendet ska bli så stora som möjligt. Det framgår av frågan att hyresgästföreningen inte tänker företräda dig, du kan såklart företräda dig själv men oftast är det inget att rekommendera om du vill få din rätt tillgodosedd på bästa vis. Det kan därför vara en god idé att du söker dig efter ett annat ombud. Kan vara brottsligt att värden gått in utan ditt tillståndEftersom du även nämner att värden har varit inne i din lägenhet flertalet gånger kommer jag därför kort gå in på vad som gäller. Huvudregeln är alltid att värden inte får gå in utan tillåtelse. Förvisso finns undantag till detta, exempelvis om det skett en akut skada i lägenheten som måste åtgärdas omgående. Det låter inte som om de saker som hänt i din lägenhet var så pass allvarliga att de varit tvungna att gå in i lägenheten utan ditt tillstånd. Går värden ändå in i lägenheten så kan du polisanmäla eftersom det kan klassas som olaga hemfridsbrott, 4 kap 6§ BrB.Mitt råd till digSom sagt är det svårt att göra en bedömning huruvida hyran är skälig eller vad hyresnämnden kommer komma fram till. Jag skulle rekommendera att du funderar över om du kanske ändå borde ha ett ombud. Väljer du att inte ha ett ombud så tänk på att hyresnämnden gör sin bedömning på det material som du och hyresvärden lämnar in. Det är därför en god idé att samla in så mycket och så relevant jämförelsematerial som möjligt.Jag hoppas att du har fått lite vägledning kring dina frågor. Skulle det vara så att du behöver mer kvalificerad juridisk rådgivning så kan du alltid boka ett möte hos Lawlines erfarna jurister på http://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Hur lång är uppsägningstiden på en bostadsrätt?

2021-10-11 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej, det är så att jag hyr en andrahandslägenhet som är en bostadsrätt. Har hyrt den i snart två år. Kontraktet går ut nu i november. Igår meddelade jag min hyresvärd att jag vill säga upp kontraktet men hon hänvisade då till vårt avtal om att jag måste hyra den ytterligare 6 månader. På avtalet står det såhär: "Om ingen part meddelar uppsägning av avtalet tidigare än tre månader från hyrestidens upphörande förlängs hyrestiden med sex månader åt gången". Så min fråga är har dom rätt att kräva att jag ska fortsätta hyra lägenheten i sex månader från att avtalet går ut? Vad kan jag göra? Mvh
Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi uthyrning av en privatbostad som inte är för fritidsändamål gäller privatuthyrningslagen. Lagen är tvingande till fördel för hyresgästen och villkor som är sämre för hyresgästen än vad som står i lagen gäller inte (2 §). Hyresgästen får säga upp avtalet att gälla tidigast vid det månadsskifte inträffar en månad från uppsägningen (3 § andra stycket). Det här innebär att du har rätt att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid och villkoret som ni skrivit i kontraktet gäller inte.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Servitut och arrende - giltiga avtal?

2021-10-09 i Servitut
FRÅGA |HejJag har i dag två rättigheter på stamfastigheten1. Ett arrende som lyder. Arrende kontrakt gällande i ritat område på nybyggnad karta för X(del av) och Y, min fastighet, upprättad 78-01-12. Arrende kontraktet löper på 50 år till en årlig kostnad av 0 kr. Detta Arrende kontrakt upprättades 99-07-02.Jag har ett godkänt bygglov för garage som byggdes 1978, men arrendet skrevs 1999. Arrendet är inte registrerat hos någon myndighet. 2.Ett servitutsavtal som lyder. Till förmån för X upplåtes rätt att begagna och underhålla garagebyggnad och friggebod inom rödmarkerat område av Y å bifogad nybyggnad karta. Ingen ersättning ska utgå. Servitut et är registrerat hos inskrivningsmyndighetenNär dessa avtal skrevs var min svåger och min svärmor ägare, i dag är enbart min svåger ägare genom arvskifte år 2004.Min fråga är vilket av avtalen som gäller? Om jag säljer vad gäller för nästa ägare?Mvh
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Är avtalen giltiga? Jag tolkar din fråga som att du funderar på huruvida avtalen beträffande de två rättigheterna som är giltiga. Därmed blir jordabalken, JB, tillämplig eftersom det är den lag som reglerar fast egendom och tillhörande rättigheter. Du anger först att det finns ett arrendeavtal. Förutsättningarna för att det ska vara fråga om ett arrende är att det ska vara en " upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag" (8 kap. 1 § JB). I ditt fall anger du att det inte utgår något vederlag för upplåtelsen varför det inte heller är ett arrendeavtal. Istället är det en "vanlig" nyttjanderätt. Jag tolkar din fråga som att nyttjanderätten avser en del av en annan fastighet och därför kan avtalet vara bindande i 50 år precis som avtalet anger (7 kap. 5 § JB). Du anger därefter att ni har ett servitutsavtal. Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (14 kap. 1 § JB). Dessa villkor uppfylls i ditt fall och det krävs inte heller att något vederlag utgår för att ett servitutsavtal ska vara giltigt. Det enda som krävs är att det finns ett skriftligt avtal där de båda fastigheterna samt ändamålet med upplåtelsen framgår (14 kap. 5 § JB). Vad gäller gentemot nästa ägare? Eftersom servitutet är inskrivet i fastighetsregistret så kommer det också att gälla mot den till vilken fastigheten överlåts vid en försäljning (7 kap. 11 § JB). Nyttjanderätten är däremot inte inskriven och därför krävs det att överlåtaren gör förbehåll om rättigheten för att den ska vara fortsatt giltig mot nästa ägare (7 kap. 11 § JB). Eftersom det finns ett skriftligt avtal om nyttjanderätten så går det dock att skriva in den i fastighetsregistret och därmed säkerställa att den gäller även i framtiden (7 kap. 10 och 11 § JB). Sammanfattning Det avtal som du benämner som arrende är ett nyttjanderättsavtal eftersom det inte utgår något vederlag för upplåtelsen. Avtalet är dock fortfarande giltigt men kommer bara vara giltigt gentemot en ny ägare av fastigheten om säljaren gör ett förbehåll om nyttjanderätten. Servitutsavtalet är också giltigt och kommer under alla förutsättningar att gälla gentemot en ny ägare. Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig på måndag (11/10) klockan 09.00. Om tiden inte passar är du välkommen att maila mig på Julia-saga.herhold@lawline.se så bestämmer vi en annan tid.

Uppsägningstid vid andrahandsuthyrning

2021-10-06 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Jag hyr i andrahand, och i avtalet står det att hyrestiden gäller från och med den 1a juli 2021 till och med den 1a juli 2022, alltså ett år, och uppsägningstiden är två månader. Kan jag säga upp avtalet innan den 1a juli 2022, eller går det inte?
Lucas Gardebrand |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Funktionen av uppsägningstid är just att kunna säga upp ett avtal i förtid.Vilken uppsägningstid du har beror dels på avtal, dels på vilken typ av bostad du hyr. Notera att lagarna är tvingande till hyresgästens fördel, det innebär att det som ni avtalat om endast gäller om den avtalade uppsägningstiden är kortare än lagen stadgar.Om du hyr en bostadsrätt i andra hand från en person som bara hyr ut en (1) lägenhet, så har du en månads uppsägningstid. (3 § Lag om uthyrning av egen bostad)Om bostaden du hyr är en hyresrätt, eller en bostadsrätt från en person som hyr ut flera bostadsrätter så har du alltid rätt att säga upp avtalet med tre månaders uppsägningstid. (12 kap. 5 § 1 st JB) Skulle detta vara fallet så har ni avtalat om en kortare uppsägningstid vilket innebär att du som hyresgäst kan säga upp avtalet med två månaders uppsägningstid. Oftast sker uppsägningen i månadsskiftet som inträffar efter uppsägningstiden löpt ut. Har du två månaders uppsägningstid och säger upp avtalet den 23 januari så upphör avtalet alltså att gälla den 1 april. Sammanfattningsvis kan du alltså säga upp avtalet i förtid, antingen med en månads uppsägningstid eller två månaders uppsägningstid beroende på typ av bostad.Jag hoppas du fick svar på din fråga, har du ytterligare frågor kring denna fråga kan du kommentera nedan. I annat fall är du välkommen åter om du har andra juridiska funderingar i framtiden.Med vänlig hälsning.

Måste man fråga grannar innan poolbygge?

2021-10-05 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi har en granne som idag börjat bygga en pool ca 1 meter från tomtgränsen (en nedgrävd och stor) utan att kontakta oss. Vad jag förstår så har dom också tänkt att bygga altan runt, dvs altan precis i tomtgränsen. Vi bor på små och smala tomter kan tilläggas. Vad gäller egentligen?
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bygglov för poolFör att genomföra nybyggnad, tillbyggnad eller annan ändring av byggnad krävs ofta bygglov (9 kap. 2 § Plan och bygglagen [2010:900] [PBL]). Under dessa förutsättningar inräknas i regel inte poolbyggnad. Med andra ord krävs som grundregel inte bygglov för pool, utan krav om bygglov för pool tillkommer först när exempelvis ett tak byggs till poolen eller liknande. Det finns inga krav gällande avståndet mellan tomtgräns och pool, men däremot får inte poolen påverka en grannes mark eller jord. Såsom jag tolkar det så planeras poolen byggas i närheten av er tomtgräns, inte över er tomtgräns, varför bygglov inte krävs.Rättsförhållandet mellan grannarRättsförhållandet mellan grannar är reglerat i 3 kap. Jordabalken (1970:994) (JB). Huvudregeln i rättsförhållandet innebär att var och en ska ta skälig hänsyn till omgivning vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom (3 kap. 1 § JB). Innebörden är att någon som vidtar en åtgärd på sin eller annans fastighet måste se till att det inte orsakar besvär för andra. Grannsämja brukar sätta riktlinjen för den relationen. Med fast egendom eller fastighet avses enligt jordabalken hela markområdet, inte bara fastighet som i folkmun berör hus.Det föreligger alltså inga rättsliga regler för hur nära tomtgränsen en pool får vara, utan det som generellt gäller är att underhållsarbete och liknande ska kunna genomföras på den egna tomten. En god idé är att tala med sina grannar innan man anordnar pool, men det är egentligen inget lagreglerat krav för att få anordna poolen på det sättet. Jag skulle rekommendera er att på ett vänligt sätt tala med era grannar om hur ni och era grannar ser på poolarbetet. Med en öppen och genuin dialog finns alltid bättre chanser till grannsämja. Med vänliga hälsningar