Skillnad på olika arrenden

2019-07-17 i Arrende
FRÅGA |Hej! Min fråga är: Vad är skillnaden på arrendetomt och ett vanligt arrende? Vi har en stuga på mark som vi arrenderar. På samma ö finns en stuga där kallet man det för arrendetomt. Jag förstår inte vad skillnaden är. Vi arrenderar av samma markägare?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om arrende: Arrende är en nyttjanderätt och innebär att man har rätt att aktivt använda en eller flera fastigheter, eller en del av en fastighet. En nyttjanderätt uppkommer när en fastighetsägare upplåter en eller flera fastigheter eller viss del av fastighet till någon annan. Således krävs det ett avtal mellan en fastighetsägare och en fysisk eller juridisk person, för att en upplåtelse ska räknas som en nyttjanderätt. Vidare ska nyttjanderätten vara knuten till en viss fastighet och en viss person för att nyttjanderätten ska anses giltig.Exempel på nyttjanderätter är: Arrende, hyra, tomträtt eller bostadsrätt, till exempel.Utmärkelser av ett arrende: En upplåtelse räknas som ett arrende om dessa förutsättningar är uppfyllda:- Parterna har ingått ett avtal om upplåtelse av jord.- Arrendatorn (den som hyr jorden) har rätt att aktivt använda jorden. - Arrendatorn ska ersätt jordägaren (den som äger jorden och som hyr ut den) för arrendet. - Arrendatorn har egen besittning till det upplåtna området.- Om arrendet gäller jordbruk, bostad eller anläggning ska det vara skriftligt, enligt 8 kap. 3 § jordabalken (JB).Vilken arrendetyp? Det som är avgörande för vilket arrendeslag som upplåtelsen ska räknas som, är hur jorden ska användas. Jord kan upplåtas som jordbruks-, bostads-, lägenhets-, eller anläggningsarrende.Jordbruksarrende: en jordägare och en arrendator har ingått ett skriftligt avtal om upplåtelse av jord för jordbruksändamål. Arrendatorn ska ersätta jordägaren för upplåtelsen, enligt 9 kap. 1 § JB.Bostadsarrende: arrendator har rätt att bygga eller ha ett bostadshus på arrendetomten. Arrendatorn ska ersätta jordägaren för arrendet, enligt 10 kap. 1 § JB.Anläggningsarrende: arrendatorn har rätt att för förvärvsändamål bygga eller ha kvar en eller flera byggnader på arrendetomten. Arrendatorn ska ersätta jordbruksägaren, enligt 11 kap. 1 § JB. Lägenhetsarrende: en upplåtelse av jord räknas som lägenhetsarrende när den inte uppfyller förutsättningarna för att vara jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende, enligt 8 kap. 1 § 2 stycket JB.Sammanfattande svar: Utifrån informationen i din fråga och ovanstående fakta, antar jag att det finns två arrenden, det vill säga två nyttjanderätter. Till att börja med har du som ställer frågan ett bostadsarrende, enligt 10 kap. 1 § JB, eftersom ni har en stuga på en mark som ni hyr. Den andra stugan du nämner i din fråga och som andra kallar "arrendetomt", är också ett bostadsarrende, enligt 10 kap. 1 § JB, eftersom de också har en stuga på en mark som de hyr.Jag förstår om det låter krångligt, men hoppas att jag kunde göra det något enklare för dig med mitt svar. Det nödvändigaste här är att arrende är en nyttjanderätt och kan bestå av olika arrendetyper, beroende på hur marken används. Och på grund av informationen i din fråga, tolkar jag det som att ni båda hyr mark, som ni sedan har en stuga på, vilket gör att de båda arrendena i din fråga är bostadsarrenden, enligt 10 kap. 1 § JB. Detta innebär då att "arrendetomten" är den mark ni hyr och har en stuga/hus på. Ett "allmänt arrende" är en nyttjanderätt och kan delas in i olika arrendetyper, beroende på hur marken används. Om du vill läsa mer om arrenden kan du göra det på arrendenämndens hemsida. Allt gott,

Preskription vid arrendeförhållande

2019-06-23 i Arrende
FRÅGA |Hej,Jag har problem med ett företag som har hyrt mark av mig. I Jordabalk 8 kap. Särskilda bestämmelser 26 paragrafen står det:."Jordägare eller arrendator, som vill framställa fordringsanspråk på grund av arrendeförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det arrendatorn avträdde arrendestället"Men hur räknas preskriptionstiden på 2 år?1. Betyder preskriptionstid på 2 år, att man har 2 år på sig att skicka fakturan på hyran innan rätten att fakturera hyran preskriberas och den ej längre går att fakturera?2. Eller är det så att om man låter bli att betala en faktura gällande hyra/arrende under 2 år, då kan företaget som får fakturan slippa att betala eftersom den då blir preskriberad?Detta har jag ej kunnat utläsa i vare sig Jordabalken eller Preskriptionslagen. Enligt Preskriptionslagen, 2 paragrafen är preskriptionstiden i vanliga fall 10 år när det gäller ärenden mellan företag. Denna fråga är ju väldigt intressant ifall det är som så att det är alternativ 2 som gäller.Det skulle ju betyda att om man hyr/arrenderar mark för större belopp och sedan vägrar betala och skjuter en eventuell tvist framför sig i 2 år så slipper man att betala.
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.PreskriptionstidEn preskriptionstid innebär att en person som har ett betalningskrav gentemot en annan person förlorar sin rätt att kunna få betalt när preskriptionstiden gått ut, om inte preskriptionen avbryts innan tiden gått ut. I Sverige finns en generell preskriptionstid på 10 år som kan tillämpas på de flesta betalningskrav. (2 § preskriptionslagen). I vanliga fall kan en preskriptionstid avbrytas genom att den som har kravet skickar en påminnelse till den som ska betala. (5 § preskriptionslagen). Då börjar en ny preskriptionstid löpa från tiden för påminnelsen. Preskriptionstid vid arrendeförhållandeNär det gäller betalningskrav på grund av ett arrendeförhållande är dock situationen annorlunda genom 8 kap. 26 § jordabalken (JB). Bestämmelsen tillämpas endast när arrendatorn avträtt arrendestället. Under arrendetiden tillämpas istället de vanliga preskriptionsreglerna i preskriptionslagen. 8 kap. 26 § JB innebär dels att det finns en kortare preskriptionstid på två år efter att arrendatorn avträtt arrendestället, och dels att preskriptionstiden endast kan avbrytas genom att väcka talan om betalningskravet. I dessa fall räcker det alltså inte att skicka en påminnelse, utan för att avbryta den tvååriga preskriptionen krävs att betalningskravet exempelvis tas till domstol eller kronofogdemyndigheten. Sammanfattning8 kap. 26 § JB innebär att man vid ett arrendeförhållande har två år sig på att väcka talan om betalningskravet för att kunna få betalt från någon som avträtt arrendestället.Hoppas du fick svar på din fråga!

Krävs det en avgift för att ett arrendeavtal ska vara giltigt?

2019-05-24 i Arrende
FRÅGA |Frågeställningen i 2018-01-21 i ARRENDE(/CATEGORIES/78) stämmer exakt med vår situation, ur juridisk mening. Vi är en bryggförening, som har ett avtal med markägaren från 1967.Min fråga, måste ett arrendeavtal betraktas såsom ett arrendeavtal om en arrendeavgift finns angiven? I vårt fall var bryggan helt förfallen så vi var tvungna att bekosta en ny brygga. Att markägaren skulle ta ut arrendeavgift var således inte tänkbart, dvs. det står inget om arrendeavgift i avtalet. Jag kan inte finna att arrendeavtalslagen i JB kräver att en arrendeavgift skall finnas angivet för att ett avtal skall vara giltigt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser som är gemensamma för dels arrende, dels andra nyttjanderätter till fast egendom finns i 7 kap. Jordabalken (JB). Bestämmelser som är gemensamma för de olika typerna av arrende återfinns i 8 kap. JB.Ett arrende definieras som upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag (8 kap. 1 § JB). Det framgår således uttryckligen av lagtexten att det krävs ett vederlag (betalning) för att det ska räknas som ett arrende. En vederlagsfri upplåtelse uppfyller därmed inte kraven för att det ska räknas som ett arrende, utan regleras uteslutande av reglerna i 7 kap. JB. Distinktionen går till viss del att utläsa av lagtexten, men är även fastställd i praxis. I NJA 2004 s. 288 uttalade domstolen "När en nyttjanderätt till fast egendom upplåts utan vederlag är det inte fråga om arrende eller hyra utan om en särskild avtalstyp som i JB regleras endast av dess 7 kap. Sker upplåtelsen utan tidsbegränsning kan den gälla antingen för all framtid med den begränsning som följer av 7 kap. 5 § JB, varvid avtalet inte kan sägas upp annat än under speciella förutsättningar (jfr NJA 1961 s. 642), eller tills vidare, varvid avtalet även utan sådana förutsättningar kan sägas upp med iakttagande av skälig uppsägningstid. Vissa typer av upplåtelser kan antas normalt gälla för all framtid, andra normalt för obestämd tid, dvs. tills vidare, men någon allmän tolkningsregel har ansetts svår att uppställa (jfr bl.a. Rodhe, Obligationsrätt, 1956, s. 701)."Har det inte utgått något vederlag är det således rent juridiskt inte att betrakta som ett arrende. I 7 kap. JB finns bland annat bestämmelser som reglerar längsta bundna upplåtelsetid, vilken kan variera beroende på vilken sorts egendom det rör sig om (7 kap. 5 § JB), samt bestämmelser om förlängning av tiden för upplåtelsen samt ändringar i och tillägg till upplåtelseavtalet (7 kap. 7 § JB).Svaret på den fråga du ställt är således att ett avtal om upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag, är att betrakta som ett arrende, för vilket reglerna i 8 kap. JB är tillämpliga. Har upplåtelsen skett vederlagsfritt är det rent juridiskt inte ett arrende utan istället reglerna i 7 kap. JB som tillämpas. Ert avtal är därmed, utifrån den information jag har, inte att betrakta som ett arrende. Avsaknaden av arrendeavgift innebär inte i sig att avtalet inte är giltigt, bara att det inte är att betrakta som ett arrendeavtal med andra regler (jfr 7 kap. JB) som styr.För det fall att ni hamnar i en tvist med markägaren kan det vara en god idé att anlita en jurist som företräder er. Äldre avtal kan ofta vara öppna för tolkning, vilket det kan vara en god idé att ha en jurist till hjälp med för argumentation. Om ni är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och tidsbokning.Med vänliga hälsningar,

Kan man fälla träd som finns på ett arrende?

2019-04-22 i Arrende
FRÅGA |Vi bor i en stuga på ofri grund. Arrendeavtalet skrevs ursprungligen 1964 och förlängdes ytterligare 50 år 2014. På tomten finns ett antal rejäla tallar som dels stör vår sjöutsikt och som dels riskerar att falla på vårt hus vid kraftig blåst. Måste vi ha markägarens tillstånd att ta ner träden eller är det fritt för oss att ta ner dem? Tillfaller träden markägaren eller är de våra?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det handlar om ett arrende så är den ni arrenderar marken av fortfarande ägare till fastigheten. Till fastigheten hör på rot stående träd och andra växter (2 kap. 1 § 3 stycket jordabalken). Detta innebär att markägaren även är ägare till träden. Detta skulle betyda att ni behöver markägarens samtycke till att fälla träden. Ibland finns dock bestämmelser om detta i själva arrendeavtalet. Ni kan därför se om det står något om trädfällning i erat avtal som ger er rätt till att fälla dessa. Om det inte gör det så kommer ni behöva ägarens samtycke.Vänligen,

Är det möjligt att åberopa force majeure på grund av förra sommarens torka?

2019-07-09 i Arrende
FRÅGA |Undertecknad är ägare till eb jordbruksfastighet samt angränsande villafastighet. Marken är via ett skötselavtal utlånad till en jordbrukare.Avtalet har förnyats vart tredje år. Nuvarande avtal löper ut 2019-12-31. Jordbrukaren använder marken, cirka 12ha, till slåtter och bete. Enligt avtalet skall jordbrukaren ha tillgång till kranvatten för sina djur. Vattnet har fram till sommaren 2017 erhållits från djupborra på villafastigheten. Jordbrukaren har ingen daglig tillsyn av sina djur.Vid ett flertal tillfällen under de gångna åren sedan 2009 har undertecknad tvingats stänga av aktuell kran eftersom vatten strömmat ut vid trasiga slangkopplingar. Vattnen har även breddat på det badkar ur vilket djuren dricker. Varje gång undertecknad noterat dessa problem har jordbrukaren omgående kontaktats. Sommaren 2017 kom jordbrukaren och undertecknad överens om att vattnet fortsättningsvis skulle tagas från två grävda brunnar invid ladan på jordbruksfastigheten. Brunnarna höll vattnet hela sommaren trots torkan. För en tid sedan sinade brunnarna. Jordbrukaren undrar nu hur jag skall lösa vattenfrågan.Av olika anledningar vill undertecknad inte ta vatten för ändamålet från djupborran igen.Kan undertecknad hänvisa till force majeure? Hela förra året var det extremt torrt.Även i år har det varit mycket torrt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga finns det ett skötselavtal mellan dig (ägare till jordbruksfastigheten) och jordbrukaren som lånar marken. Ett skötselavtal omfattas inte av arrendelagstiftningen och behöver därför skrivas mer utförligt än ett arrendeavtal. I första hand bör det ses över om ni avtalat om en force majeure-klausul i avtalet och vad den stadgar. Force majeure-händelserTill force majeure hör i normalfallet krig, upplopp, brand, naturkatastrofer (som översvämning, orkan, jordbävning), explosioner, strejk, nya lagar som förbjuder fullföljande av avtalet och liknande. Det som ligger närmst till hands för dig att åberopa är som synes naturkatastrof. Föregående sommars torka torde däremot inte vara en sådan händelse att det är att räkna som en naturkatastrof ur force majeure-hänseende. Undantaget är om ni uttryckligen avtalat om att du inte behöver uppfylla ditt åtagande om brunnen sinar på grund av torka. Jag utgår från att så inte är fallet.Jämkning enligt 36 § avtalslagenOm ni inte har någon force majeure-klausul eller inte avtalat om sinande brunn på grund av torka finns det i vissa fall en möjlighet att jämka ett avtal med stöd av 36 § avtalslagen. Nämnda lagrum är en generalklausul av vilken följer att ett avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. I ditt fall skulle i sådana fall eventuellt påkallas jämkning som en följd av senare inträffade förhållanden, nämligen föregående sommars torka.Enligt förarbetena kan bestämmelsen tillämpas även på ett avtal mellan två jämnstarka parter i rena affärsförhållanden, även om den måste tillämpas med betydligt större försiktighet vid sådana förhållanden än vid avtal mellan en näringsidkare och en konsument (se prop. 1975/76:81 s. 105). Det framhålls även att frågan om jämkning bör ske till följd av ändrade förhållanden hänger nära samman med parternas möjligheter att överblicka ett avtals konsekvenser vid avtalets ingående. Har parterna räknat med möjligheten att förhållandena ändras och kommit överens om vem som ska stå risken för oförutsedda händelser, är det som regel inte påkallat att jämka avtalet när sådana händelser inträffat, särskilt som den part som tagit på sig ansvaret har kompenserats härför genom andra avtalsvillkor som är till hans fördel (a. prop.s. 127).Beträffande vilka ändrade förhållanden som kan föranleda jämkning har det i doktrinen inte ansetts tillräckligt att det inträffat något som allvarligt påverkat avtalet, utan hindret ska medföra sådana svårigheter att den som ska prestera tvingas "bortom offergränsen", dvs. den gräns som man inte rimligen ska behöva passera för att uppfylla avtalsförpliktelsen. Vidare måste hänsyn tas till hur lång tid svårigheten ska verka för att den ska kunna medföra ett bortfall eller jämkning av avtalsförpliktelsen. I ditt fall kan det förvisso argumenteras för att torkan föregående sommar är så pass extraordinär att det medför svårigheter för dig att uppfylla din del av avtalet. Samtidigt måste hindret medföra sådana svårigheter att du tvingas prestera "bortom offergränsen". I ditt fall är min bedömning att du sannolikt inte når upp till det, framförallt då du kan lösa vattenfrågan med hjälp av djupborran. Sammanfattningsvis är min bedömning att du inte kan åberopa force majeure om ni inte uttryckligen avtalat om att så ska vara möjligt vid en sinande brunn. I vissa fall kan man jämka ett avtal, bland annat utifrån senare inträffade förhållanden. Då du kan lösa vattenfrågan så som tidigare gjorts kan du sannolikt inte heller begära jämkning av avtalet.Om något är oklart eller du behöver hjälp av någon av Lawlines jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.seMed vänliga hälsningar,

Underhåll och underhållskostnader vid arrende

2019-06-12 i Arrende
FRÅGA |Kommunen är markägare, stugan uthyres till hyresgäst av arrendator. Oljepannanär gammal och bör bytas ut. Vem ska stå för kostnaden - markägaren eller arrendatorn?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller arrende, vilket är när en ägare av mark eller fastighet (till exempel) upplåter nyttjanderätt till exempelvis jord mot ersättning. Arrende innebär därmed rätt till marken. Det finns fler olika typer av arrende. De allmänna bestämmelserna om arrende hittas i 8 kap. Jordabalken (JB). Men eftersom du i din fråga berättar att arrendet berör en stuga på den arrenderade marken, tolkar jag din fråga som att det i ert fall är en fråga om bostadsarrende. Reglerna om bostadsarrende hittas i 10 kap. JB.Vid bostadsarrende får parterna fritt avtala om arrendeställets skick, vårdnad och underhåll. Det är därmed vanligt att parterna vid arrende upplåter ett avtal om underhållet och vem av parterna som ska stå för eventuella kostnader gällande detta. Jag råder dig därmed till att i första hand söka upp om ni har ett arrendeavtal, för att sedan se om ni har avtalat om underhållet och underhållskostnader som uppstår under arrendetiden. Finns det inget avtal angående detta, är utgångspunkten att arrendestället hyrs ut i befintligt skick och att arrendestället ska vid arrendets slut, lämnas tillbaka så som skicket var när man fick tillträde till arrendet. Enligt allmänna rättsprinciper anses därför arrendatorerna skyldiga att vårda arrendestället.Vad som kan anses med arrendatorernas "skyldighet att vårda arrendestället" ser olika ut för varje arrende och bör diskuteras mellan parterna innan arrendet börjas. En riktlinje för denna skyldighet är som sagt att arrendestället ska lämnas tillbaka så som arrendatorerna fick det och om arrendatorerna inte skulle uppfylla sin skyldighet, kan arrenderätten bli förverkad och jordägaren blir berättigad att säga upp arrendeavtalet, enligt 8 kap 23 § JB. Vidare rent allmänt ska det noteras att i de fall arrendestället minskas eller försämras genom vattenflöde, jordas eller annan sådan händelse som arrendatorn inte har orsakat, kan arrendatorn få rätt till ersättning eller skälig nedsättning av arrendeavgiften, enligt 8 kap. 10 § JB. Det nämnda gäller alla arrenden och ger ett visst stöd för att arrendatorn kan få rätt till ersättning om det skulle bli så att denne får stå för kostanden för oljepannan. För att förtydliga mitt svar till dig råder jag dig först och främst till att leta upp om ett eventuellt arrendeavtal mellan dig och resterande parter i arrendet finns. I avtalet bör det regleras om vem som ska stå för underhållskostnader under tiden för arrendet. Om inget avtal finns råder jag dig till att diskutera underhållskostnaderna och hur de ska betalas med de andra parterna för arrendet. Ni bör även lyfta frågan om hur er "skyldighet för att vårda arrendet" ska tolkas, eftersom denna fråga är speciell för varje specifikt arrende. Skulle ni ha fler frågor gällande er fråga eller vill ha mer hjälp, råder jag till att kontakta någon av våra jurister här på Lawline. Våra jurister kan även hjälpa dig med att upprätta ett arrendeavtal om ett sådant inte skulle finnas. Annars hoppas jag att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan vi avhysa en som hyr en båtplats på grund av att hen skräpar ner?

2019-05-09 i Arrende
FRÅGA |Hej, Jag företräder en hamnförening som har en "besvärlig" yrkesfiskare som använder sin plats som skräpupplag med uttjänt utrustning typ oanvändbara garn (utslitna och olagliga), bildäck, järnskrot, rester från gammal båt o.l. Vår förening (ek för upa) har ny styrelse som vill skapa ordning i hamnen visuellt och säkerhetsmässigt. Ny hamnordning har upprättats där vi specificerar vad ytor får användas till och att föreningen har tolkningsföreträde om vad tvist kring ordningen skulle uppstå. Där finns också en klausul om att nyttjanderätt kan sägas upp om hamnordning en inte efterlevs. Marken ägs av hamnförening. Något egentligt avtal finns inte. Det är en gammal hamn och mycket skedde med ett handslag. Vi vill få ordning och reda. Fiskare i fråga vägrar konsekvent att rätta sig efter hamnordning en som beslutats enhälligt på årsstämma. Nu vill vi få ett slut på detta. Vilka möjligheter har vi att sätta ner foten och avhysa fiskaren i den händelse han fortsätter att vägra följa hamnordningen. Tacksam för era kommentarer.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i mitt följande svar att anta att man med "plats" menar en del av bryggan eller hamnen där man i huvudsak placerar sin båt och dess tillbehör, och att frågan rör det faktum att yrkesfiskaren också förvarar skrot där. Nyttjanderätten är ett lägenhetsarrende Hyrande av båtplats är att betrakta som lägenhetsarrende. Med lägenhetsarrende menas jord som upplåts med syften som inte innefattar att bedriva jordbruk, uppföra bostadshus eller uppföra/använda byggnad för förvärvsverksamhet (8 kap. 1 § andra stycket jordabalken). I det här fallet har ni genom följande alternativ möjlighet att frånträda avtalet: 1. avtalet, om det gäller tills vidare, sägs upp, 2. avtalet förverkas. Avtalet sägs uppOm avtalet gäller tills vidare, dvs inte har något på förhand bestämt slutdatum, kan man säga upp avtalet med en uppsägningstid tills den 14:e mars som inträffar minst sex månader efter uppsägningen (8 kap. 5 § jordabalken).Uppsägningen ska vara som huvudregel vara skriftlig och delges arrendatorn, om inte denne skriftligen bekräftar att uppsägnings skett (8 kap. 8 § jordabalken). Uppsägningen ska vara tydligt utformad så at man förstår vilket arrendeavtal det är fråga om. Sättet för delgivning kan antingen vara vanlig delgivning (16 § delgivningslagen), stämningsmannadelgivning (31 § delgivningslagen) samt de delgivningsformer som nämns i 8 kap. 8 § tredje stycket jordabalken. Avtalet förverkasI det fall avtalet gäller till ett visst bestämt slutdatum kan avtalet förverkas, dvs sägas upp i förtid, om arrendatorn exempelvis vanvårdar arrendestället och inte rättar sig efter tillsägelse (8 kap. 23 § andra punkten jordabalken). Med vanvård menas normalt att platsen inte är i samma skick som när man tillträdde. Avtalet blir däremot inte förverkat om vanvården i fråga är av ringa betydelse (8 kap. 23 § andra stycket jordabalken).Vid förverkande gäller som huvudregel samma uppsägningstid som vid vanlig uppsägning, med skillnaden att rätten kan komma fram tilll att arrendatorn bör avflytta tidigare om det av olika skäl vore mer rimligt (8 kap. 4 § jordabalken). Uppsägningen sker i övrigt på samma sätt som vid vanlig uppsägning (8 kap. 8 § jordabalken).SammanfattningVid lägenhetsarrende finns inget besittningsskydd. Det innebär att om avtalet gäller tills vidare kan ni säga upp det när som helst, förutsatt att ni beaktar uppsägningstiden. I annat fall går det också att möjligtvis förverka arrendeavtalet på den grunden att fiskaren vanvårdar platsen. För detta krävs det dock mer grova försummelser, och jag är inte helt säker på om det ni beskriver når upp till det kravet. Vid förverkande kan uppsägningstiden förkortas av domstol, förutsatt att man också väcker talan om detta.Du har valt ett efterföljande telefonsamtal. Jag kommer därför ringa till dig imorgon kl 12.00. Passar inte tiden får du gärna du höra av dig till pegah.fazli@lawline.se så vi kan komma överens om en annan tid! Du kan även höra av dig i det fall du har några följdfrågor eller funderingar alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå.Vänligen

Bör bostadsrättsföreningen säga upp hyresavtal för p-plats som inte nyttjas?

2019-04-18 i Arrende
FRÅGA |Hej, jag bor i en bostadsrätt där föreningen tillhandahåller parkering utomhus för de boende (begränsade platser). En av de boende i huset nyttjar inte sin parkeringsplats, han står inte skriven på adressen då han hyr ut i andra hand och har inte heller några registrerade fordon på sitt namn. Personen som bor i andra hand nyttjar inte heller platsen. För närvarande är det kö på p-platserna och föreningen har inte för avsikt att upphöra avtalet eftersom han betalar för platsen. Är detta tillåtet?
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om bostadsrättsinnehavaren har ett hyresavtal för en parkeringsplats och betalar hyran kan bostadsrättsföreningen inte göra mer än att säga upp hans avtal. Då gäller den uppsägningstid som framgår i avtalet. Bostadsrättsföreningen har dock ingen skyldighet att säga upp avtalet för att tillgodose den efterfrågan som finns. Sådant stöd finns inte i lagen. Istället är det tyvärr som bostadsrättsföreningen säger, att bostadsrättsinnehavaren får behålla sin plats så länge den uppfyller sin del avtalet.Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du har några fler funderingar är du välkommen att skicka in en ny fråga eller skriva i kommentarsfältet så återkommer jag.Ha det bra!Vänligen,