Frågor & Svar

Arrendefrågor

En liten ideell förening A vil ingå ett 3 årigt arrendeavtal med markägare (MÄ) för att få bygga en lite brygga på MÄs småhus tomt. B, en liten ekonomisk förening (B) vill också göra samma sak.(1) Eftersom vid framtida inlösen betalar MÄ bryggan på marknadsvärde,läget,utförande & skick,håller det vid prövning att MÄ ställer krav att inlösen baseras bara på skick och bokfördsvärde som kommunen brukar kräva? Eller finns det ett fmest ördelaktig sätt för MÄ ?(2)Vid nytt arrendeavtal,råder det avtalsfrihet avseende hyran,om kommunen har ca 250kr/kvm/år,får MÄ ta 300-400kr?(3)Markvärde 2 milj, byggnad 1 milj. Använd taxeringsvärde(dvs ca 75% av marknadsvärde) att räkna fram hyran? Totalt vatten område som ev. hyrs ut ca 25% av vattenområde, men resten av vatten område ej får användas pga. strandskyddet (vilket borde höja hyran) (4) Den ideella föreningen brukar inte näringsidkare som ekonomisk förening. Räknas MÄ som näringsidkare när hen hyr ut en bit av sin mark till utomstående ( ideell eller ekonomisk förening eller privat person)?(5) Fysisk person har starkare skydd än juridisk person /näringsidkare, är det bättre för MÄ att ingå avtal med ekonomisk förening istället?(6)Om en ekonomisk förening ingår avtal med MÄ och MÄ tillåter den ekonomiska föreningen att hyra ut i andra hand marken och bryggan som föreningen byggt till en ideell förening med samma medlemmar som i den ekonomiska föreningen.Vad är nackdelarna och fördelarna med detta upplägg för de tre inblandade parter?

Flera frågor kopplade till näringsfastighet, detaljplan och arrende

Privatperson NN äger privatbostadsfastighet (med vattenområde). År 2000 fick del av fastigheten detaljplan. NN:s två befintliga byggnader(75 kvm,privatbostad) och en näringsfastighet ( 150 kvm),utom vattenområdet. 1. Privatperson PP hade ingått nyttjanderättsavtal med ovan fastighetsägaren för att använda det befintliga småhuset (privatbostad) år 1998. Och år 2000 detaljplanelades den. Idag återstår det 20 år av nyttjanderättsavtalet. Arrendeavgiften är noll kronor per år, men nyttjanderättshavaren ska betala fastighetsavgiften och andra fastighetsrelaterade kostnader inkl. underhåll och reparationer. 1a. Är avtalet fortfarande giltigt när den marken detaljplanelagts? 1b. Räknas byggnaden ovan som näringsfastighet eller privatbostad trots att avgiften är noll kronor? 1c. Vilka kostnader skulle tas bort för att fastigheten och fastighetsägare inte räknas som näringsfastighet respektive näringsidkare? 2. PP har även ingått i separat nyttjanderättavtal att använda näringsfastigheten ( vandrarhem) ovan från och med år 2000, 10 år före detaljplanen vunnit laga kraft. Återstår 25 år av nyttjanderättsavtalet. Arrendeavgiften år 1 : 50 000 kr och de följande åren ska årsavgiften höjas med 5% årligen. 2.a. Är avtalet giltigt då marken under byggnaden detaljplagts? 2b. Får man höja avgiften på det sättet ? 2c. Om PP hade ingått en hyresavtal eller anläggningsarrende eller lägenhetsarrende skulle avtalet gälla vid 49 års avtalstid, när fastigheten planlagts ?

Boka jurist

Behöver du hjälp? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig.

0 / 1000