Arrende
Sök bland tusentals besvarade juridiska frågor från Lawlines jurister
Fastighetsrätt
Lawline har mångårig erfarenhet av juridisk rådgivning inom fastighetsrätten och specifika områden relaterade till fastighetsrättsliga frågor. Vi har omfattande erfarenhet av att hjälpa privatpersoner och företag med juridiken kring boende och fastigheter.
Fastighetsrätt rör frågor om fast egendom och omfattar ett brett spektrum av regler och lagar som styr ägande, användning och överlåtelse av fastigheter, främst baserat på jordabalken, plan- och bygglagen (PBL), fastighetsbildningslagen (FBL) och miljöbalken. Rättsområdet behandlar miljörätt, fastighetstaxering och tvistelösning men delas huvudsakligen in i två huvudkategorier: allmän fastighetsrätt och speciell fastighetsrätt.
Den allmänna fastighetsrätten reglerar grundläggande aspekter av fast egendom, exempelvis äganderätt, fastighetsbildning, lagfart, servitut och panträtt. Den speciella fastighetsrätten täcker mer specifika och ibland komplexa aspekter, såsom hyresrätt, bostadsrätt, plan- och bygglagstiftning samt expropriation.
Läs mer om specifika fastighetsrättsliga frågor nedan. Hittar du inte just det du letar efter?
Tillbyggnad av hus på arrenderad mark
Hej! Jag äger ett fritidshus på arrenderad mark på landsbygden.Stugan var helt förfallen när jag tog över arrendet har nu renoverat hela stugan. Jag tänker bygga till ett sovrum på 14 kvm. Min fråga är om jordägaren kan neka mig tillbyggnaden.
BankID och förvaltare
Hej jag har en förvaltare tillförordnad och skulle vilja skaffa BankID till mig själv Nordea som är min bank har det alternativet att man kan skaffa det genom e-kod bankkort plus dosa jag har dessa hemma så min fråga är bara får jag ansöka om ett mobilt BankID?
Jag har blivit av med min parkeringsplats - Vad gäller?
I den parkerings policy som gällde vid tidpunkten inflyttning framgick att fördelning av parkeringsplatser ska ske i samråd med byggherren NIAM. Detta skedde i mitt fall då jag framförde medicinska skäl till handläggare inom NIAM och tilldelades plats 211 som är reserverad för personer med rörelse problem. Efter ca 2 år blev jag uppsagd eftersom platsen hade tilldelas en person med handikapp intyg utfärdat av kommunen att färdas som passagerare i bil. Nu har vicevärden och ordförande bestämt att har man ska kommunens tillstånd varför jag blivit uppsagd från den plats jag haft i ca 2 år jag menar att har det tillkommit en ny regel kan den inte tillämpas till stöd att säga upp befintliga avtal även om det är ett lägenhets arrende. Det finns inget styrelsebeslut om att ändra policy och inte att säga upp min plats däremot finns styrelsebeslut att godkänna personen för en handikappats. Jag har under den tid som jag haft platsen inte blivit informerad om att det krävs handikapps intyg från kommunen. När jag fick kännedom om att det krävdes kommunens till vände jag mig till min läkare som medverkade att jag fick ett sådant intyg. Detta visade jag för styrelsen som står fast att jag skall lämna min plats eftersom jag visade upp intyget senare en den som fått platsen. Jag har nu lämnat platsen efter hot om kronofogde ococh som jag nu gjort med efter hot om kronofogde. Eftersom det varit många upprörda samtal anser jag att frågan nu handlar mer om person än om sak. 80 årig man
Processen i arrendenämnden
Vår jordägare (SFV) har (i rätt tid) hänskjutit en tvist till arrendenämnden. I deras ansökan om detta skickade de in arrendeavtal för föregående period och ett dokument som de kallade villkorsändring av arrendeavtal. I detta dokument meddelas att jordägaren ska återkomma om förslag till nya villkor för den kommande arrendeperioden. De skriver i ansökan att "de hänskjuter om formell tvist angående förlängningsvillkoren för avtal om bostadsarrende. Förhandlingen har inletts men ej avslutats." Ansökan innehåller alltså inte något förslag på nytt avtal. Inte heller har förhandlingarna inletts eftersom vi inte tidigare fått förslag på nytt avtal varvid något tvist alltså inte kan anses ha uppstått. Vi har förstått det som att en sådan begäran om tvist till arrendenämnden ska innehålla uppgift om det som yrkas och de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet. Vi har också förstått det som att om en tvist inte hänskjuts i föreskriven ordning blir begäran om villkorsändring utan verkan. Anser ni att de uppgifter som de lämnade i ansökningsunderlaget uppfyller kraven för godkänd ansökan eller är ansökan felaktig och förlorar jordägaren därmed sin möjlighet att få till stånd en villkorsändring för kommande arrendeperiod?
Om en jordägare säger upp ett bostadsarrende för villkorsändring, måste de nya villkoren som denne begär framgå av den skriftliga uppsägningen?
Vi har ett bostadsarrendeavtal som gäller till den 13/3 2023. Den 24/1 2022 skickade jordägaren (SFV) ”Villkorsändring av arrendeavtal”. Jordägaren skriver att de ska återkomma med förslag till nya villkor för ny arrendeperiod. SFV beskriver inte de förändrade villkoren. Vi undertecknar och skickar tillbaka till SFV. I meddelandet beskrivs inte hur SFV vill ändra villkoren. Inget händer förrän den 13/1 2023 vilket betyder att vi inte på något sätt blivit informerade om villkorsförändring innan detta datum. Detta datum skickar SFV till arrendenämnden (AN) en ”Ansökan om prövning av förlängningsvillkor”. I dokumentet ”hänskjuter SFV om en formell tvist angående förlängningsvillkoren för avtal om bostadsarrende”. De skriver att ”Förhandlingen har inletts men ej avslutats, varför SFV hemställer om att senast den 30/6 2023 få återkomma med besked om utgången av förhandlingen.” Kan det råda tvist om vi inte fått information om det nya avtalet? Den 30/6 2023 skickar SFV ett yttrande till AN. De skriver att ”Förhandlingarna pågår fortsatt mellan SFV och arrendatorn” samtidigt som de yrkar att arrendeavtalet förlängs och skickar med ett förslag på arrendeavtal. Detta är första gången vi får ett förslag. Den 4 oktober 2023 skickar SFV ett justerat (ännu högre) yrkande vad gäller den årliga arrendeavgiften. Vi är kallade till AN den 20/10. Har SFV uppfyllt kraven för uppsägning (senast 1 år innan arrendetidens utgång) eller ska (det gamla) avtalet ska löpa på i ytterlige fem år?
Vad händer med arrendeavtalet när fastigheten byter ägare?
Hej. Jag har fått en gåva , ett fritidshus av min Mor . Stugan står på egen tomt = inget problem, men det är en ytterligare utvidgning av tomten för parkering . Ett arrendeavtal skrevs för detta 1/6 1986 , arrendetid 50 år , engångssumma på 1000kr . Precierat 1000kvm avseende utvidgning . VAD gäller i arrendet ? Behöver jag kontakta jordägaren ? Nytt avtal ? Mvh Pia
Vad kan vi göra om vår grannes murgröna växer in på vår tomt?
Grannens murgröna växer in på vår tomt. Murgrönan växer så kraftigt att den hindrar oss att gå i området mellan tomtgränsen/och vårt garage. Ett område på 1 meter. Vi vill att grannen tar ansvar för att själv klippa ner murgrönan. Är det möjligt att få till? Om grannen inte vill åtgärda problemet/olägenheten för oss vad gör vi då?
Telefonrådgivning äger rum nu på söndag den 24/9 kl. 12.00
Hej, jag företräder en bostadsrättsförening på Djurgården i Stockholm. Vi har ett lägenhetsarrende som löper i fem år och Stockholms kommun är markägare. Bostadsrättsföreningen bildades för snart trettio år sedan och de har aldrig varit problem med vårt arrende. Men i takt med att staden kryper närmare och den mark vi arrenderar blir mer attraktiv för staden att utnyttja, börjar vi att oroa oss. Föreningens två hus betingar ett marknadsvärde på 50-60 miljoner kronor och medlemmarna har alla bostadslån. I avtalet med kommunen står: Bestämmelserna i jordabalken 11:5-6 a om rätt för arrendatorn till ersättning med anledning av arrendets upphörande ska inte tillämpas (avser anläggningsarrende). I övrigt gäller lagens bestämmelser och arrende, (jordabalken 7-11 kap.) Innebär en uppsägning av arrendet att våra fastigheter blir värdelösa? Har staden skyldighet att lösa in dem? Hur brukar bostadsrättsföreningar lösa ett sådant jätteproblem? Vi kan ju inte vara ensamma? Tacksam för svar! Orolig bostadsrättsinnehavare.
Överlåtelse av hus på ofri grund genom gåvobrev
Min syster ska överlåta halv delen dvs 50% av hus på ofri grund. Det blir gåva till mig. Detta ska den som äger marken gå med på förstår jag. Men skattemässigt är det inget som vi ska deklarera och beskattas för utan det är en gåva och till mig ska det vara Enkild egendom av denna gåva och Endast mina barn kan ärva min del om jag dör. kan vi göra så¨genom att skriva ett gåvobrev? Mvh
Olika frågor kopplade till arrenden och avgiftshöjning
Arrendet gäller bostadsarrenden avs. tomt för permanentboende med eget hus, jordägaren kallar vi PM. Arrendeavtalet lyder; ”PM äger årligen per den 1 januari uppjustera nyttjanderättsavgiften med den procentuella förändringen i konsumentprisindex under det föregående året”. I början av detta år fick vi ett brev från PM som meddelade att man missat att höja arrendet (”nyttanderättsavgiften”) under många år men att man nu avsåg att höja med tre senaste årens missade KPI-höjningar. PM sa i brevet att ingenting skulle debiteras retroaktivt. Vi bestred arrendehöjningen pga. att avtalet säger att en höjning ska grundas på KPI-ökningen under senaste året. PM återtog då allt från 1:a brevet och krävde att få höja arrendet med samtliga missade höjningar från avtalens början. Våra avtal löper på mellan 5-50 år. I strid med det första mailet fakturerade PM också retroaktivt de senaste tre årens missade indexhöjning. Vi fortsätter bestrida, flera har deponerat överskjutande delarna hos Länsstyrelsen, ca 500 kr/mån. samt ca 11.000 kr retroaktivt. Frågor: Vi anser att PM endast har rätt till en indexhöjning baserat på föregående år (2022) enl. avtalsklausulen och inte någon retroaktiv debitering. Vilken rätt har jordägaren att kräva retroaktiv höjning resp. retroaktiv betalning och hur långt tillbaka i tiden kan sådana sträcka sig? Vad kostar det om vi förlora ett förenklat mål i Tingsrätten?
Visar 11-20 av 455 resultat