Betänketid vid skilsmässa med barn från tidigare förhållanden

2020-09-15 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej.Jag och min fru ska skilja oss, vi har inga gemensamma barn men vi har båda barn sedan tidigare förhållanden. Vi har båda gemensam vårdnad med våra respektive ex och barnen är under 16 år, behöver vi ändå betänketid för skilsmässan?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB). Eftersom inget annat framgår förutsätter jag att du och din fru har bott tillsammans och alltså inte levt i olika bostäder.Betänketiden beror på om något av barnen varaktigt bor med erOm skilsmässan ska föregås av en betänketid beror på ifall din eller din frus barn varaktigt har bott tillsammans med er. Det har ingen betydelse att barnen inte är era gemensamma. Om inget av barnet varaktigt har bott hos er, behövs ingen betänketid. Om någon av dem däremot gör det, kommer skilsmässan inte att kunna gå igenom utan en betänketid (5 kap 1 § ÄktB).Om barnen bor mestadels hos sina andra föräldrar och endast är hos under någon helg då och då, kommer tingsrätten med största sannolikhet inte att kräva någon betänketid. Om barnen däremot bor ungefär lika mycket hos er som hos sina andra föräldrar, krävs en betänketid.Betänketid krävs också, oavsett var barnen bor, om endast en av er vill skiljas (5 kap 2 § ÄktB).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Sambolagen

2020-09-15 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Får min avlidna moders sambo tömma huset på hennes kläder m.m. Det är min mor som står som ensam ägare till huset.
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av sambolagen. Enligt 2 § sambolagen upphör ett samboförhållanden när en av parterna avlider. Huvudregeln i Sverige är att sambor inte ärver av varandra. Även om sambor inte har rätt till arv, så har den efterlevande sambon fortfarande rätt till en bodelning om han eller hon begär det (8 och 18 §§ SamboL). En bodelning innebär att den gemensamma egendomen, dvs bostaden och bohaget, delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet efter den avlidne sambon. Det som ingår i bodelningen är sambornas samboegendom. Av 3 § SamboL framgår det att samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om de förvärvats för gemensamt bruk. Vidare framgår det av 7 § SamboL, att till samboegendom räknas inte sådan egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål. I detta fall framgår det inte av din fråga, om din moders sambo begärt en bodelning. En begäran om bodelning måste göras inom ett år från det att samboförhållandet upphört, dvs från den tidpunkten din mamma avled. Har det gått mer än ett år så har rätten till bodelning för den efterlevande sambon upphört enligt 8 § SamboL. Har det inte gått mer än ett år, så har din mammas sambo rätt att begära en bodelning. I denna bodelning ska samboegendomen fördelas lika mellan din mammas dödsbo och hennes sambo. Jag tolkar det som om huset inte förvärvats för gemensamt bruk. Detta innebär då att huset inte är samboegendom. Det som däremot kan delas mellan din moders dödsbo och hennes sambo är det gemensamma bohaget. Med sambors gemensamma bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till det gemensamma bohaget räknas inte sådant som uteslutande användes för den ena sambons bruk 6 § SamboL. SlutsatsOm din moders sambo begärt bodelning i rätt tid, så har hen rätt till bodelning. Det vill säga en lika fördelning av den gemensamma samboegendomen mellan din moders dödsbo och hennes sambo. Det som går att fördela är bostad eller bohag, förutsatt att de har köpts för gemensamt bruk. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänligen

Vad kan jag göra och vart vänder jag mig om jag misstänker att min släktings goda man missbrukar sitt uppdrag?

2020-09-15 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hej,Min faster är min farfars gode man och har sålt grejer av värde i huset, tagit möbler därifrån, tagit ut pengar och gett sig själv och min pappa "julklappar" samt andra presenter och påstått att det är vad farfar vill. Farfar är dement och har parkinsons, han vet knappt vilken dag det är och har svårt att känna igen människor.Nu ska de också hyra ut delar av hans hus och behålla pengarna själva. Det här kan ju inte vara OK. Var ska jag vända mig?Tack på förhandMvh
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglering kring god man hittar du i 11 kap. föräldrabalken (FB).Svar:Av det du berättar i din fråga så låter det enligt min bedömning som att din faster missbrukar sitt uppdrag som god man, vilket inte är tillåtet att göra (11 kap. 20§ FB). Det låter helt riktigt att du reagerar på detta och det du bör göra är att i första hand ansöka om att entlediga din faster som god man. Det kan du göra hos överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i den kommun som din farfar bor i. Dit kan du även ringa för ytterligare råd kring din situation. Utöver detta kan du även vända dig till polisen för att låta dem utreda huruvida detta även kan vara ett brott som din faster och din pappa har begått. I din fråga uppfattade jag det nämligen som att din pappa också var med på det din faster har gjort och tänker att göra göra med till exempel huset, jag ber om ursäkt om jag missuppfattade dig. Du behöver inte själv veta vad brottsrubriceringen skulle vara om du vill anmäla det till polisen, utan det räcker med att du förklarar vad som har hänt. Sedan avgör polisen om det kan röra sig om ett brott och i sådana fall vilket, samt hur och om de ska gå vidare med ärendet. Rättsutredning:Vad får din faster göra inom ramen för sitt uppdrag som god man?För att förenkla det hela så kan man förklara det som att godmanskap bygger på en vilja ifrån både den gode mannen (din faster) och huvudmannen (din farfar), som i detta fallet är din faster och din farfar. Gällande din faster så måste hon vilja bli god man för din farfar för att påbörja uppdraget och oftast måste även huvudmannen vilja ha en god man. Det finns dock fall så som vid sjukdom där huvudmannen inte behöver samtycka till att ha en god man. Hen kan trots det bli tillförordnad en god man på grund av hens hälsa (11 kap. 4§ FB). En god man kan även förordnas på grund av huvudmannens hälsa, med huvudmannens samtycker (11 kap. 4§ FB). Under tiden som din farfar har en god man så bygger det vidare på hans vilja (hans samtycke), han måste ha antingen ett uttryckligt, underförstått, tyst eller retroaktivt samtycke till de handlingar som din faster gör inom ramen för sitt uppdrag. Det finns däremot ett undantag ifrån detta och det är om samtycke inte kan inhämtas på grund av att din farfar antingen saknar förmåga att ge uttryck för sin vilja, på grund av sin demens till exempel eller om det av andra skäl inte går att inhämta samtycke (11 kap. 5§ FB).I vissa situationer så anses dock ett samtycke föreligga, så länge din farfar inte har gett uttryck för att samtycke inte finns före handlingen utfördes. Det gäller det som kan anses ligga inom den dagliga hushållsföringen. Vilket till exempel är att handla mat, betala hyran eller lånekostnader för bostaden, köpa hygienprodukter, inhandla kläder eller betala andra avgifter som din farfar har (11 kap. 5§ FB). Allt detta är för att underlätta vardagslivet för din farfar och få det att fungera trots hans sjukdom. Vilket därmed är sådant som din faster får göra som god man för din farfar. Är ett avtal bindande trots att en god man går utanför ramen för sitt uppdrag?Om din faster sluter avtal eller företar andra rättshandlingar som inte faller inom ramen för hennes uppdrag eller där samtycke kan inhämtas ifrån din farfar men ej har inhämtats så blir inte avtalen eller handlingarna bindande (11 kap. 5 § FB). Då kan även din faster bli strikt skadeståndsskyldig till en eventuell tredje part (11 kap. 6§ FB). För att skadeståndet ska aktualiseras så måste dock den tredje parten vare god troende. Det innebär att den måste tro att allt har gått rätt till och att din faster inte går utanför ramen för sitt uppdrag. Exempel:Om din faster hyr ut en del av din farfars hus och detta inte anses vara inom ramen för uppdraget, eller att samtycke saknas trots att det kan inhämtas, då kan din faster bli skadeståndsskyldig till den som hon avtalat med om att den ska bo i huset (11 kap. 6§ FB), eftersom avtalet inte var bindande enligt11 kap. 5§ Föräldrabalken. Går det att missbruka sin roll som god man?Att få uppdraget som god man innebär ett stort förtroende då man ska hjälpa en person på väldigt personliga och viktiga plan, där man dessutom får tillgång till den andres ekonomi. Därmed går det absolut att missköta eller försumma sitt uppdrag som god man (11 kap. 20§ FB). Enligt praxis så har det räckt med att huvudmannen har givit en gåva till den gode mannens anhöriga, för att den gode mannen inte längre ska anses lämplig för sitt uppdrag (RH 2015:39). Därmed är det enligt min bedömning ganska tydligt att det din faster har gjort skulle räcka för att hon ska anses missbruka sin roll som god man åt din farfar.Vad kan du som anhörig göra om du misstänker att något inte står rätt till hos den gode mannen?En ansökan om att entlediga din faster som god man får göras av till exempel din farfar eller hans närmaste släktingar (11 kap. 21§ ihop med 15§ FB), vilket innebär att du kan ansöka om att entlediga din faster som god man åt din farfar.Ansökan kan du göra hos överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i din kommun, de har till uppgift att utöva tillsyn och kontroll över hur gode män sköter sina uppdrag.Vad jag rekommenderar dig att göra:-Ta kontakt med överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i den kommun där din farfar bor och berätta vad som pågår och säg att du vill ansöka om att entlediga din faster som god man åt din farfar.-Du kan även googla på överförmyndaren i den aktuella kommunen och hitta en blankett för ansökan den vägen, men om du ringer kan du kanske även få svar på ytterligare frågor du har.-Utöver detta så kan du fundera på om du vill låta polisen utreda huruvida det som din faster och din pappa (om jag förstått dig rätt så är han med på det) har gjort är ett brott eller inte, om du vill det så kan du polisanmäla dem. Du behöver inte själv veta vad brottet ska rubriceras som för att kunna göra en anmälan hos polisen, utan du förklarar vad som har hänt och sedan avgör polisen om och hur de ska gå vidare med ärendet.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Jag önskar dig även lycka till med ditt ärende och hoppas att det ska lösa sig snabbt för dig och din farfar!Med vänlig hälsning

Vilka skäl finns för underrättelse till Skatteverket om förrättad vigsel?

2020-09-14 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Skatteverket kontrollerar om vigselförrättaren är behörig att viga. Vilka övriga två skäl finns för att skatteverket ska underrättas om en förrättad vigsel?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En vigsel i Sverige är giltig om följande strecksatser är uppfyllda:- vigselförrättaren är behörig att förrätta vigsel,- de blivande makarna samtidigt varit närvarande och samtyckt till äktenskapet samt- vigselförrättaren har förklarat dem som makar.Alla punkter måste alltså vara uppfyllda för att vigseln ska vara giltig i Sverige. Vigselförrättaren ska också kontrollera att det finns en giltig hinderprövning innan vigsel kan förrättas. En hindersprövning är giltig i fyra månader från beslutsdagen och är något som makarna gemensamt begär hos Skatteverket, som ska pröva om det finns något hinder mot äktenskapet (3 kap. 1 och 3 § äktenskapsbalken, ÄktB). Vigselförrättaren kontrollerar att en hindersprövning har gjorts genom ett intyg som de blivande makarna lämnar till vigselförrättaren före vigseln (4 kap. 5 § ÄktB). När vigseln är förrättad ska vigselförrättaren genast underrätta Skatteverket om det. Skatteverket kontrollerar sedan att det fanns en giltig hindersprövning vid vigseltillfället, innan vigseln registreras i folkbokföringen (4 kap. 8 § ÄktB). Skatteverket kontrollerar även att vigselförrättaren var behörig, vilket normalt görs genom att vigselförrättaren anger församlingens eller samfundets namn på vigselintyget eller lämnar andra uppgifter som styrker behörigheten. Vigselintyget lämnas därefter till Skatteverket. Skulle sådana uppgifter saknas och vigselförrättarens behörighet inte går att kontrollera kommer Skatteverket att begära att vigselförrättaren styrker sin behörighet innan den förrättade vigseln kan registreras. Vigselförrättare med behörighet att viga inom Svenska kyrkan och andra samfund är registrerade hos Kammarkollegiet. Länsstyrelsen i varje län har förteckningar över borgerliga vigselförrättare.Svar på din frågaSkälen till varför Skatteverket ska underrättas om en förrättad vigsel är alltså för att en kontroll av vigseln ska kunna göras. Skatteverket kontrollerar att vigselförrättaren var behörig att förrätta vigseln som du skriver i frågan, att båda makarna samtidigt närvarat och samtyckt till äktenskapet samt att vigselförrättaren förklarat dem som makar. Hindersprövningen är ett annat skäl till varför en vigsel ska underrättas till Skatteverket, som är ett moment som egentligen sker innan vigseln kan förrättas. Därefter sker en efterkontroll att en sådan prövning fanns vid vigseltillfället. Skälen till kontrollen är för att säkerställa att makarna ingått äktenskapet med samtycke, att de inte är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller att de är helsyskon. Ytterligare ett skäl för kontrollen är för att säkerställa att äktenskapet inte innebär tvegifte för någon av makarna.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Kan en make efter skilsmässa behöva byta efternamn?

2020-09-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag kan namnskydda mitt efternamn (Öhmark, min släkt är de enda som har detta namn) och därmed tvinga mitt ex att byta namn. Han tog nämligen mitt namn då vi gifte oss och när jag skiljde mig från honom (efter fyra år av våld) så bytte han inte tillbaka till sitt eget namn. Jag önskar att namnet ska få förbli ett släktnamn och jag vill inte att han ska förknippas med det heller. Är en sån sak möjlig?
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Har en make rätt till den andra makens efternamn?Enligt 12 § i lagen om personnamn har en make rätt att ta över en annan makes efternamn. Man har alltså som make en juridisk rätt att byta sitt efternamn till det efternamn den andra maken har.Kan man med lagstöd kräva att någon byter efternamn?Det finns undantagsfall då man kan kräva att någon byter efternamn. Detta regleras i 21 § i lagen om personnamn. Detta gäller dock endast om en person har antagit ett efternamn som denna inte har rätt till samt att detta ska leda till besvär för någon annan. Regeln blir alltså inte tillämplig här då en make har laglig rätt att ta över en annan makes efternamn.SammanfattningI vissa undantagsfall kan man ansöka till domstol om att någon inte ska få ha ett visst efternamn, detta gäller dock endast under vissa begränsade förutsättningar. En make har rätt till att ta över en annan makes efternamn. Vid en eventuell skilsmässa kan den ena maken inte med laglig rätt ställa krav på att den andra maken inte längre ska ha kvar sitt nya efternamn.Du kan hitta mer information om namnbyte på skatteverkets hemsida.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänlig hälsning

God mans rättigheter

2020-09-15 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hej!Jag undrar lite vad gode män har för rättigheter.Det är så att min styvpappa dog för drygt år sen och han lämnade två söner efter sig. Vi är inte blodssyskon, har helt olika föräldrar. Nu igår var dessa två söner hos min mamma och skulle gå igenom vad de ville ha efter sin far.För det första visste inte jag om detta, och för det andra så blev jag och min sambo i stort sätt tillsagda att gå när vi kom med lite mat till min mamma. Har den gode mannen verkligen rätt att be oss gå? Ha sa att han är där för min mammas räkning, att han skulle se till att styvbröderna inte tog något de inte har rätt till. Till saken hör att min mamma har börjat bli väldigt virrig och vet knappt vad som är hennes. Hade det inte varit rätt att låta mig vara kvar så jag kunde kolla lite vad som togs? Eller har jag ingen rätt alls att se till att allt går rätt till?MvhAnnica
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av föräldrabalken (FB). Enligt 11 kap 4 § FB ska en god man tilldelas till den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja sin person. Det ska finnas ett behov av god man och den som tilldelas en god man ska samtycka till detta. När någon blir tilldelad en god man, så förlorar denne inte sin rättshandlingsförmåga. Detta innebär, att den som tilldelats en god man fortfarande kan utföra bindande handlingar, t.ex sälja sin bil, teckna abonnemang och så vidare. Av 11 kap 5 § FB framgår det vad en god man får göra. I normala fall behöver en god man ha samtycke från sin huvudman (alltså din mamma) för den rättshandling som den gode mannen utför åt sin huvudman. Ett samtycke behövs däremot inte alltid, om rättshandlingen är inom ramen för sedvanligt daglig hushållning och inom sitt förordnande. Sedvanlig daglig hushållning är t.ex sådant som vardagliga inköp, såsom köp av kläder och mat, men det kan även ibland röra sig om hyresbetalning eller annat liknande. Viktigt att komma ihåg, är att huvudmannen fortfarande har kvar sin rättsliga handlingsförmåga, vilket innebär att din mamma kan agera med rättsligt bindande verkan. Om den gode mannen har rätt att be er gå beror på om detta handlande är inom ramen för godmanskapets förordnade. Som jag skrivit ovan, kan ett uppdrag om god man omfatta tre olika delar, bevaka huvudmannens rätt, förvalta huvudmannens egendom eller sörja för huvudmannens person. Vidare är en god mans uppgifter helt beroende av förhållandena i det enskilda fallet. Eftersom jag inte vet alla omständigheter, blir det svårt för mig att veta vad din mammas god man får göra. Kontrollera god manDet finns två sätt du kan kontrollera en god mans arbete. Det första är genom fullmakt från din mamma. Eftersom en person som har en god man, fortfarande har kvar sin rättshandlingsförmåga, så kan personen utfärda en fullmak. En sådan fullmakt skulle kunna innebära att du får kontrollera din mammas tillgångar och se transaktioner som den gode mannen har gjort. Det andra sättet, är att du vänder dig till överförmyndarnämnden som kontrollerar den gode mannens arbete. En god man står under överförmyndarnämndens övervakning, 16 kap. FB. Den gode mannen måste exempelvis lämna en årsredovisning till överförmyndaren och därutöver lämna in andra nödvändiga handlingar kring den gode mannens uppdrag. Enligt 16 kap. 7 § har de närmaste släktingarna till huvudmannen, tex. barn, har rätt att ta del av de handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. Eftersom du är barn till din mamma, så har du rätt till att ta del av dessa handlingar. Du har alltså rätt som barn till din mamma se på de handlingar som överförmyndarnämnden har. Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline! Vänligen

Får en 16-åring ge pengar till sitt yngre syskon?

2020-09-14 i Barnrätt
FRÅGA |Finns det något rättsligt hinder för en som är 16 år som ger sina egna intjänade pengar till sin beor som är 12 år gammal?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att ha pengar som barnDen som är under 18 år är omyndig. En omyndig person får i normala fall inte själv råda över sin egendom eller ingå avtal. (9 kap. 1 § föräldrabalken) Barn får ingå en anställning med deras vårdnadshavares samtycke. Har barnet fyllt 16 år får det ingå nya liknande avtal utan ytterligare samtycke. (6 kap. 12 § föräldrabalken) Det finns däremot ett lagreglerat undantag från detta. 16-åringar och äldre barn som arbetat ihop egna pengar har rätt att själv råda över dessa. (9 kap. 3 § föräldrabalk). Att råda över innebär att de kan ingå avtal om pengarna och spendera dem, men omyndiga har inte rätta att åta sig en skuld. En 16-åring som tjänat egna pengar är alltså på det stora hela fri att spendera dem som hen vill.Att ge pengar till barnAtt ge pengarna till sina småsyskon är juridiskt okej. Det blir då tal om en gåva till barn. Gåvor beskattas inte i Sverige. Det potentiella "problem" som kan uppstå är att lillebrodern inte själv är stor nog att förvalta gåvan. Istället är det broderns förmyndare (i vanliga fall föräldrarna) som bestämmer hur de tillgångar lillebrodern har ska användas eller placeras fram till att lillebrodern fyller 18 år och blir myndig. (13 kap. 1 § föräldrabalken) Med vänliga hälsningar,

Hur kan man ändra vårdnaden för ett barn?

2020-09-14 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag har ett barn som jag under dennes första tre år inte hade speciellt mycket kontakt med. Jag och mamman valde att gemensamt ansöka om ensam vårdnad för flera år sen då jag inte bodde på samma ort. Har för mig att vi lämnade in en ansökan till Socialstyrelsen men det var länge sen nu.Idag har jag flyttat tillbaka, har mitt barn på regelbunden basis och har en god kontakt med mamman. Jag vill nu ändra så att vi har gemensam vårdnad igen. Räcker det för oss båda att ansöka om gemensam vårdnad visa Skatteverket? Det står något om att deras blankett endast går att använda om ett tidigare beslut inte finns, är det beslut fattat av Skatteverket som menas då?Om mamman vägrar att skriva på en sådan ansökan, bad finns då för alternativ och vad är chanserna för att det kommer att gå?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ändringar i vårdnaden för ett barn kan se lite olika ut. Det viktigaste i alla avseenden och i alla olika situationer är att barnets bästa är avgörande i alla beslut (6 kap. 2 a § föräldrabalken (FB)). Ändring i vårdnaden genom avtalFöräldrarna får gemensamt avtala om att vårdnaden ska vara gemensam (eller ensam för en vårdnadshavare). Avtalet ska vara skriftligt och godkännas av socialnämnden. Den här avtalsmöjligheten för föräldrarna kan användas även när de vill få ändrat en tidigare dom eller ett tidigare avtal gällande vårdnaden (6 kap. 6 § FB). Avtal med stöd av familjerättenOm ni inte är överens om hur vårdnaden ska se ut kan ni vända er till familjerätten i er hemkommun. De erbjuder kostnadsfria samarbetssamtal och kan genom dem hjälpa er att nå en samförståndslösning som ni båda skulle vara nöjda med. Prövning i domstolOm ni inte kan komma överens på egen hand eller med hjälp av familjerätten kan du ansöka om stämning i tingsrätten för att få frågan om vårdnad prövad. Tingsrätten kommer inledningsvis att kalla till muntliga förberedelser där målet är att ni som föräldrar själva ska komma överens. Om ni inte kommer överens kan ni välja att tingsrätten ska pröva vårdnadsfrågan i en huvudförhandling och de kommer då att döma i vårdnadsfrågan. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det (6 kap. 5 § FB). Vad kan vi göra?Om ni är överens om att vårdnaden ska vara gemensam kan ni upprätta ett avtal som stadgar detta. Man kan få hjälp att upprätta ett sådant avtal av familjerätten i sin hemkommun. Avtalet måste sedan godkännas av socialnämnden. Avtalet får samma verkan som en dom om vårdnaden. När socialnämnden godkänt avtalet ska de skicka en underrättelse till Skatteverket som registrerar det ändrade vårdnadsförhållandet (6 kap. 17 b § FB). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar