Vad göra när man tappat skuldebrev?

2020-07-20 i Skuld
FRÅGA |Hej. Jag har ett gammalt medlemslån Vid en golfbana som jag nu vill ha utbetalt. De vill att jag inkommer med mitt skuldebrev. Medlemslånet är sedan 1997. Om jag inte hittar mitt skuldebrev kan jag då inte få tillbaka mina pengar även om jag finns i deras register?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan få tillbaka dina pengar! För att få dem tillbaka behöver du göra en ansökan hos Kronofogdemyndigheten så att skuldebrevet dödförklaras.Först och främst är det viktigt att veta vilken typ av skuldebrev som golfbanan har utfärdat. Det finns två typer av skuldebrev; löpande skuldebrev och enkelt skuldebrev. Det är viktigt att skilja på dessa eftersom skuldebrevslagen har olika regler beroende på vilken typ av skuldebrev.Enkelt skuldebrevNär det gäller enkelt skuldebrev är en gäldenär inte skyldig att betala igen om hen har redan betalat skulden (skuldebrevslagen 27 § och 29 §). Detta innebär att en gäldenär inte måste ha tillbaka skuldebrevet.Löpande skuldebrevHuvudregeln vid löpande skuldebrev är att en gäldenär inte är skyldig att infria sin skuld om inte han får tillbaka skuldebrevet (skuldebrevslagen 21 §). Detta eftersom gäldenären kan riskera att tvingas betala igen om hen inte har skuldebrevet i sin besittning. Har man tappat ett skuldebrev så ska det dödförklaras (lag om dödande av förkommen handling 2 §).Dödförklara ett skuldebrevJag antar att din fråga handlar om ett löpande skuldebrev eftersom golfbanan vill att du lämna tillbaka skuldebrevet. Som sagt ovan måste ett löpande skuldebrev dödförklaras om man har tappat bort det. Ansökan ska göras hos Kronofogdemyndigheten och av den som har förlorat handlingen – alltså du som ska göra ansökan (lag om dödande av förkommen handling 3 § och 4 §).Du kan läsa mer om hur du ska göra här.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kräva tillbaka handpenning när uthyraren slingrar sig

2020-07-20 i Skuld
FRÅGA |Vi har hyrt ett hus i Spanien av privatperson. Vi har ett skriftligt avtal som är skickat till oss via mail. I samband med att Covid 19 bröt ut bestämde vi oss för att avboka resan. Detta gjordes skriftligt via mail. Då var det två månader kvar till ankomst. Vi har betalt en handpenning om 3000 kr. Denna betalades via swish. I avtalet står "Skulle ni behöva avboka så gäller dessa återbetalningsbelopp: före dag 30 så återbetalas handpenning". Vi har mailat och ringt uthyraren flertalet gånger. De gånger hen svarat får vi inga tydliga svar om hur eller när återbetalning kommer ske. Hen slingrar sig mycket. Har vi någon möjlighet att få tillbaka våra pengar och hur ska vi i så fall gå tillväga om hen inte frivilligt betalar tillbaka? Tack på förhand!
Tora Odin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om uthyraren bor i Sverige: KronofogdemyndighetenOm personen bor i Sverige och inte betalar tillbaka handpenningen trots att ni påpekat att detta ska göras enligt avtalet bör ni vända er till kronofogdemyndigheten och ansöka om ett betalningsföreläggande. Kronofogdemyndigheten kommer då att skicka ett brev med betalningskravet till personen som sedan kan välja att godkänna kravet, ignorera det eller bestrida det. Om personen bestrider eller ignorerar kravet kommer du bli hänvisad till domstolen där du får stämma personen för att fastställa skulden. Eftersom det finns ett skriftligt avtal som stadgar att handpenningen ska betalas tillbaka är min bedömning att du skulle ha framgång i en eventuell domstolstvist. Om uthyraren bor i övriga EU: Europeiskt betalningsföreläggandeOm uthyraren inte bor i Sverige utan i Spanien (eller övriga EU), kan du inte vända dig till Kronofogdemyndigheten. Det du istället får göra är att ansöka om ett så kallat europeiskt betalningsföreläggande. Det innebär att du ansöker om att få betalningsskyldigheten fastslagen av en domstol eller annan myndighet i landet där uthyraren bor. Om ansökan beviljas kan du göra avgörandet gällande i hela EU och därmed få hjälp att utkräva skulden i det land som uthyraren bor i. Här kan du läsa mer om hur detta går till och hur du ska gå till väga.Lycka till!Vänligen,

Kan bostadsrätten utmätas för mina skulder även om jag skänkt bort den?

2020-07-19 i Utmätning
FRÅGA |jag och min fru köpt bostadsrätt för tio år sedan , 50% var skulden till banken är 660000 för mig och lika mycket för henne, för två år sedan har jag gett henne min del av huset gåva , o registrerats på skatteverket, men min del av lånet som är 660000 fortfarande står på mig , jag har enskild firma , jag har mycket skulder till bankerna och olika långivare , om jag går i konkurs kommer dem att ta huset ändå? jag har tre barn under 18 årmvh
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga köpte du och din fru för tio år sedan en bostadsrätt med ett ägande om 50% var. För två år sedan skänkte du din andel av bostadsrätten till din fru. Gåvan är registrerad av Skatteverket. Däremot står fortfarande hälften av lånet på dig (660.000 kronor). Du har enskild firma och stora skulder till banker och olika långivare. Din undran är vad som händer om du går i konkurs och om bostaden då kan tas i anspråk för betalning av dina skulder. I det följande kommer jag att redogöra för dels vad som gäller vid utmätning, dels vad som gäller för det fall att du går i konkurs. Vid utmätning krävs det som utgångspunkt att bostadsrätten tillhör digVid utmätning gäller reglerna i utsökningsbalken (UB). En bostadsrätt är lös egendom och kan bli föremål för utmätning. Den skuldskyldige (gäldenären) anses vara ägare till lös egendom som hen har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. En bostadsrätt kan däremot inte vara föremål för besittning i den mening reglerna i 4 kap. 18 § UB stadgar. Det krävs istället att bostadsrätten tillhör den skuldskyldige för att den ska kunna utmätas för skulderna (4 kap. 17 § UB). I ditt fall är således utgångspunkten att bostadsrätten får utmätas först om det framgår att du äger den.I ditt fall kan det bli ett problem att du står för hälften av lånen för bostadsrätten, trots att du inte äger den. Vid belåning av bland annat bostadsrätt är bostadsrätten ofta säkerhet för lånet. Det skulle kunna innebära att om du inte har råd att betala dina skulder (innefattande lånet till banken) kan bostadsrätten utmätas för att banken ska få betalt.Vid konkurs kan gåvor återvinnasEnligt första meningen i 4 kap. 6 § konkurslagen går en gåva åter om den fullbordats senare än sex månader före fristdagen. Med fristdagen avses dagen då ansökan om konkurs kom in till tingsrätten. Återvinningsregeln är helt objektiv och det krävs inte att givaren var eller blev insolvent när gåvan fullbordades. I andra meningen, samma lagrum, ges bestämmelser om återvinning av gåva som skett tidigare än sex månader före fristdagen. Om gåvotagaren är närstående till givaren gäller en återvinningsfrist om tre år. Gåvotagaren kan undgå återvinning om den visar att gäldenären/givaren efter gåvan hade kvar utmätningsbara tillgångar som i värde uppenbart motsvarade hens skulder. Av bestämmelsens andra stycke framkommer att bestämmelserna gäller även köp, byte eller annat avtal, om det med missförhållandet mellan utfästelserna på båda sidor är uppenbart, att avtalet delvis har egenskap av gåva. Som närstående räknas bland annat den som är gift med gäldenären, syskon, barn m.m. (4 kap. 3 § konkurslagen).I ditt fall skedde gåvan för två år sedan och det finns, beroende på omständigheterna, en risk att om du går i konkurs att konkursboet kan begära att gåvan återvinns. Om så sker kan bostadsrätten säljas för att täcka dina skulder. Vid försäljning kommer först banken som har säkerhet i bostadsrätten att få betalt och därefter dina borgenärer. Eftersom en återvinning av bostadsrätten avser halva bostadsrätten, kommer hälften av vad den säljs för i sådana fall att tillfalla din fru (då din fru inte är betalningsskyldig för dina skulder).Undantag från utmätningDet finns i utsökningsbalken beneficieregler innebärande att viss egendom inte ska utmätas. Bestämmelsen om utmätningsfrihet för bostadsrätter finns i 5 kap. 1 § första stycket p6 UB. Enligt rådande praxis ska utmätning inte ske av bostadsrätter som är avsedda som familjebostäder och inte i väsentlig mån överstiger ett värde om 300.000 kronor. Skyddet är dock ganska tandlöst då man inte tittar på belåningen av bostadsrätten utan endast marknadsvärdet. Det torde vara ovanligt att en bostadsrätt är värde mindre än 300.000 kronor, med tanke på belåningen av den bostadsrätt du beskriver är den värd mer.Enligt 4 kap. 3 § andra stycket UB ska Kronofogdemyndigheten i första hand utmäta egendom som kan användas till skuldens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för den skuldskyldige. I den avvägning som ska göras, i fall när barn påverkas av utmätningen, ska det tas hänsyn till artikel 3.1 i FN:s barnkonvention. Att en bostads utgör ett barns hem kan exempelvis påverka hur länge borgenären kan behöva acceptera en löneutmätning från den skuldskyldige, istället för att bostaden utmäts. Det finns inte fastställs i praxis att hänsyn ska tas till barnkonventionen i avvägningen, däremot är Kronofogdemyndighetens tolkning att hänsyn ska tas till barnkonventionen. Sedan den 1 januari 2020 har barnkonventionens ställning stärkts genom att den införts som lag i svensk rätt.Sammanfattningsvis finns det en risk att bostadsrätten kan utmätas. Bostadsrätten får som utgångspunkt bara utmätas om det kan visas att den tillhör dig. Om du däremot inte betalar lånen den är säkerhet för kan det medföra att den tas i anspråk. Vid utmätning ska bostaden i princip utmätas sist och det ska göras en avvägning när det finns barn i hemmet. Tyvärr är det oklart hur avvägningen ska ske och hur stor roll det kommer att spela. Det är tyvärr inte ovanligt att bostadsrätter, där det finns barn i hushållet, utmäts och säljs.Då du skänkt din del av bostadsrätten till din fru finns det en risk om du går i konkurs att konkursboet kan begära återvinning av gåvan för att ta din andel i anspråk. Möjligheten att återvinna gåvan är dels beroende av hur lång tid det gått, dels om du efter gåvan hade utmätningsbara tillgångar som motsvarade dina skulder.För det fall att det beslutas om utmätning av bostaden eller återvinning av gåvan går det att överklaga för prövning i domstol. Om så blir aktuellt kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälpliga. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på tisdag, den 21 juli, klockan 11.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en tid som fungerar bättre för dig. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Utmätning eller konkurs?

2020-07-18 i Konkurs
FRÅGA |Inställt evenemang.Vi var ett lag som bokat ett idrotts evenemang med boende i skola hos ett event bolag.Nu är ju evenemanget inställt och jag har ställt krav på full återbetalning då det inte finns några speciella regler eller skrifter angående detta.( det fanns regler att om man avbokar senast 1 juni så får man tillbaka allt på boende och anmälnings avgiften minus 500 kr, men nu är det ju arrangören som ställt in.Nu har det gått 3 veckor och vi har inte hört av arrangören, så jag skickade ett mail idag, men krav på full åter betalning inom 7 dagar, med referens till de fakturor som jag skall få återbetalning för.Svart jag fick var att de skall återkomma men det kommer inte vara full återbetalning, för då behöver de gå i konkurs, och det skulle påverka kommunen och många sommarjobb osv. Desutom säger han att om han behöver gå i konkurs så får vi i alla fall inga pengar.Vem av gäldenärerna har förtur när de kommer till konkurs boet ? ( vet att fodrings ägare och tex banker som har säkerhet mot något går först i kön )Så om jag nu vill driva in den återbetalning jag anser att jag har rätt till, är vägen då med ett betalningsföreläggande hos kronofogden ? eller direkt till tings rätten för konkurs begäran ?De som skall återbetala är ett aktieboloag
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder till lawline med din fråga!Vad jag förstår frågan är du nyfiken på att veta vad som är mest fördelaktigt i din situation, att göra en anmälan om indrivning hos kronofogden eller begära företaget i konkurs, samt om företaget går i konkurs hur du är prioriterad i förhållande till andra borgenärer. För att finna svar på din fråga vänder vi oss till Utsökningsbalken (UB), förmånsrättslagen (FRL) och konkurslagen (KL).Utifrån den information du har givit mig anser jag att indrivning av fordran hos kronofogden är att föredra i detta fall, främst av den anledning att det ligger i allas intresse att företaget lever kvar så länge som möjligt. Genom att göra en indrivning (utmätning) får du även en indikation på om det kan vara värt att försätta bolaget i konkurs, och du kan alltid i ett senare skede har rätt att förklara bolaget i konkurs. 1:2 KL säger att gäldenären eller borgenären (du) kan begära en gäldenär i konkurs. 2:1 KL säger att konkursansökan ska lämnas in till behörig tingsrätt, vilket bör vara närmaste tingsrätt där man bor eller företaget har sin verksamhet i Sverige.Väljer man att göra indrivning kommer troligen följande att ske. Egendom som ska drivas in blir utsatta för utmätning. Egendom får utmätas om exekutionstitel har bestämt av domstol eller KFM, 4:1 UB. Utmätning ska endast ske om detta är försvarligt genom att tillräckligt stor vinst kan utvinnas ur egendomen, efter att arvoden och liknande är betalt, för att kunna betala av skulden, 4:3 UB. Man ska även helst ta egendom som kan betala av skulden och som gör minst skada för gäldenären om möjligt, 4:3 UB. Finns det särskild förmånsrätt kopplad till fordringen, så ska man utmäta just den egendomen förmånsrätten ligger i, 4:4 UB. Skulle det i ditt fall inte finnas tillräckligt med egendom eller kapital för din skuld så kan du begära företaget i konkurs som sagt. Prioriteringslista vid konkurs:1: Konkurskostnader 14:1-2 KL. 2: Massafordringar = kostnader konkursboet drar på sig efter konkursen 14:2 KL. 3: Panträtt i lös och fast egendom, 4 och 6 § FRL. 1:1 JB det rör fastighet, 17:6 JB och 6 § 2 p FRL, vid utmätning fördelas utdelningen efter den ordning som panträtterna har upprättats över tid. 4: Kostnader för att försätta bolaget/personen i konkurs och rekonstruktion 10 §, enligt 15 § FRL.5: Företagshypotek, 5 § FRL. 6: Allmän förmånsrätt och kostnader för att upprätta bokföring etc 10 a § FRL.7: Löne-, semester- och pensionsfordringar 12 § FRL. 8: Oprioriterade fordringar, resterande skulder så som statens regressrätt på lönegaranti (28 § Lönegarantilagen, har ingen förmånsrätt). Skatter har ingen förmånsrätt. 9: Eftersatta fordringar så som böter eller vite, 19 § FRL. Detta innebär att vid en konkurs kan din fordring troligast anses som en oprioriterad fordran (punkt nr 8). Enligt 9 § FRL ska man prioritera de olika förmånsrätterna i den ordning de kommer i FRL och enligt 15 § FRL ska man prioritera särskilda förmånsrätter före allmänna. De prioriterade fordringarna är först säkerställda obligationer, panträtt i lös egendom, företagshypotek, panträtt i fast egendom och panträtt i tomtinteckning. De allmänna förmånsrätterna är borgenärens kostnader för att försätta någon i konkurs, kostnader för bokföring etc och arbetares löne-, semester- och pensionsfordringar (12 § FRL, se denna för information om hur långt tillbaka man räknar). Som du ser utgör din fordran varken särskild eller allmän förmånsrätt, vilket medför att dina fordringar blir oprioriterade. I och med att jag inte vet hur stora skulder, hur mycket tillgångar eller andra förutsättningar i företaget du tvistar mot, kan jag inte uppskatta hur mycket du kommer få ut ur konkursen eller om du ens kommer få ut något. Att först göra en utmätning via kronofogden är att föredra då detta skvallrar om det är värt att försätta bolaget i konkurs eller inte. Hoppas detta var till hjälp!

Hur lång tid gäller en fordran?

2020-07-20 i Preskription
FRÅGA |HejOm jag ansöker om betalningsföreläggande hos kronofogden kring en fd vän som är skyldig mig en stor summa pengar och ärendet går tlll domstol, där det genom bevis bekräftas att han är skyldig mig den summan pengar, men att han inte har några tillgångar (som kronofogden sett genom utmätning), vad händer då eftersom han inte kan betala?Ligger ärendet kvar i t.ex. 10 år vilket innebär att om det skulle komma in pengar på hans konto/konton så kan jag få betalt? Eller blir han "skuldfri" även om det är bevisat att skulden finns?Alltså kan jag få betalt senare om det vid senare tillfälle (t.ex. Inom 10år) skulle visa sig att han har tillgångar/pengar?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det är fastställt att en person är skyldig dig pengar så innebär det att du har en fordran gentemot denna personen. En fordran har en allmän preskriptionstid om tio år (2 § 1 stycket preskriptionslagen). Innebörden av att en fordran preskriberas är att du som borgenär förlorar din rätt att kräva betalning (8 § preskriptionslagen). Det är möjligt att förlänga preskriptionstiden genom s.k. preskriptionsavbrott vilket gör att din fordrans preskriptionstid återställs (6 § preskriptionslagen). Preskriptionsavbrott sker när gäldenären erkänner sin skuld, får ett skriftligt krav om fordringen från borgenären eller när borgenären väcker talan mot gäldenären (5 § preskriptionslagen). Du alltså få betalt vid ett senare tillfälle än dagen då det fastställs att personen är skyldig dig pengar. Ditt krav gentemot gäldenären gäller i första hand i tio år, men kan förlängas genom preskriptionsavbrott vilket återställer preskriptionstiden. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Vänliga hälsningar,

Bevisbedömning för obetald skuld

2020-07-20 i Skuld
FRÅGA |En person är skyldig mig ca 150 000:-. Jag har skickat ett betalningsföreläggande via Kronofogden. Svarande bestrider skulden. Jag vill ta det vidare till tingsrätten, dock undrar jag hur mina chanser är. Jag har bevis i form av banköverföringar samt konversationer på Messenger där svarande i fråga säger att denne ska betala men vet inte när för denne har för tillfället inte pengar. Så, hur är mina chanser om skulden går vidare till domstol?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bevisfrågor är alltid svårt att bedöma, även när man är väl insatt i ett fall. Ta därför det jag säger med en nypa salt.Du verkar i princip ha ett erkännande av skulden från personen i fråga vilket självklart ökar dina chanser enormt. Även banköverföringarna bör tillsammans med konversationen övertyga en domstol att personen i fråga är skyldig dig det aktuella beloppet. Som sagt finns ingen garanti dock. Jag skulle vänta med att ta detta till Tingsrätten tills du får svar från Kronofogden. Förmodligen lär även de se att det är en verklig skuld vilket leder till att de kan utmäta hans tillgångar (utsökningsbalken 3:1 1st 8p och 4:1). Genom att låta Kronofogden lösa det undviker du även en domstolsprocess som kan bli både dyr och lång.Jag hoppas detta svarar på din fråga. Om inte är du varmt välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.

Separationsrätt om man inte får betalt vid konkursutbrott

2020-07-18 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Vill börja med att tacka er för en väldigt bra och informativ sida. Jag ska sälja min bil och har en fundering kring om jag lämnar över bilen till bilhandlare som muntligt lovar att betalningen kommer att göras samma dag till mig men att dem inte kan lämna över en kvittens på plats. Vi skriver ett köpeavtal där pris, regnr, dagens datum, etc. förekommer och båda parterna skriver under. I det här fallet handlar det om att jag lämnar bilen en viss dag och pengarna ska sedan föras över till min bank inom 1-2 arbetsdagar. Min fundering är hur skulle det bli om bilhandlaren i det här fallet går i konkurs efter att jag har lämnat över bilen men innan pengarna har förts över till mig? Tack på förhand! Vänliga hälsningar
Oscar Rudén |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på lawline!Jag förstår din fråga som sådant att du undrar hur situationen blir om du inte fått betalat för din bil, som du lämnat hos bilbolaget, om bilbolaget skulle gå i konkurs. Jag vill påpeka att om betalning ska ske inom 1–2 dagar och betalning faktiskt sker, så blir bilen konkursboets egendom. Då finns inget rättsligt problem. Men jag kommer därför gå igenom situationen om du inte får betalt innan bilbolaget gått i konkurs och om du inte heller får betalt alls!Vid konkurser finns det en princip som heter Specialitetsprincipen. Detta är en princip som är omskriven i juridisk litteratur, fastställd i olika lagar så som 23 § kommissionslagen och som kan läsas e contrario (motsatsvis) utifrån 1 kap 1 § och 3 kap 3 § konkurslagen (KL). Där säger 1:1 KL att all gäldenärens egendom ska tas i beslag i konkursboet för att kunna betala av alla skulder, likväl 3:3 KL säger att all egendom som tillhör gäldenären ska ingå i konkursboet. Detta innebär då att all egendom som INTE tillhör gäldenären ska tas bort från konkursboet. Denna princip innebär att om man överlämnar egendom, som man själv fått besittning över, hos någon annan och denna person har gått i konkurs så kan man separera sig egendom från konkursgäldenärens egendomsmassa. Man måste uppfylla kraven på individualiserad egendom och att egendomen går att identifiera hos konkursgäldenären enligt specialitetsprincipen för att uppnå separationsrätt. Vill du vara ännu mer säkrare på att du kan få återta bilen ifall du inte får någon betalning, så kan du skriva med ett återtagandeförbehåll i avtalet. Återtagandeförbehåll eller äganderättsförbehåll innebär att man skriver in i ett avtal att förvärvaren är inte ägaren av egendomen eller har rätt att förfoga över denna innan den fullgjort sin prestation enligt avtal, se 54 § Köplagen. Om förvärvaren inte fullföljer avtalet och fullgör sin prestation så innebär detta att egendomen tas tillbaka av ägaren/överlåtarenVad innebär detta för dig? Om du inte har fått betalt och kan styrka att du inte har fått betalt för bilen, vilket innebär att du fortfarande äger bilen, samt att du kan identifiera bilen, så ska du ha rätt att få tillbaka bilen. Vill du vara extra säker på att få tillbaka bilen om du inte får betalt, skriv in ett återtagandeförbehåll i avtalet. Hoppas detta svar var till hjälp!

Personligt ansvar vid konkurs av aktiebolag

2020-07-18 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Jag har ett aktiebolag som jag bedrivit i cirka 3 år. För cirka 8 månader sedan så visade det sig att skatter från början av året inte blivit bokförda hos Skatteverket. Vilket gjorde att vi fick betala en stor klumpsumma på en gång för moms och arbetsgivaravgifter. Vi hade tyvärr inte så mycket pengar i bolaget så jag fick använda alla pengar vi hade på bolagskontot, plus ta ett privat lån som jag skyfflade in i aktiebolaget för att betala skulderna. Detta medförde att vi istället inte kunde betala leverantörsskulderna. Eftersom jag hade en verksamhet som gick relativt bra fortfarande så valde jag då att fortsätta bedriva verksamheten genom min enskilda firma. Hyresavtal på lokalen stod redan skrivet på min enskilda firma innan AB hamnade på obestånd. Nu har vi däremot inte en krona på mitt aktiebolags konto och det är nu massor av prickar hos KFM eftersom vi inte betalat leverantörsskulderna. Jag vill nu bara bli av med det aktiebolaget. Men jag är livrädd att jag ska bli personligt ansvarig för att jag inte var smart nog att sätta bolaget i konkurs i rätt tid. Dom saker som fanns i lokalen finns inte längre kvar då jag har överlåtit allt genom en inkråmsaffär till en ny ägare. Den nya ägaren fick ta över alla möbler, produkter, hyresavtal m.m. Eftersom hyresavtalet stod på min enskilda firma så gick det inte genom mitt AB.Hur ska jag göra nu för att bli av med AB? Kommer jag behöva betala massor av pengar privat för att bli av med det?
Oscar Rudén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler kring personligt ansvar - Regler om aktiebolag finner du i Aktiebolagslagen. Det som skiljer ett aktiebolag från andra företagsformer är framför allt att aktieägare inte har något personligt betalningsansvar för aktiebolagets skulder. Detta framgår av Aktiebolagslagen 1 kap 3§. Det finns dock vissa regler som kan göra företrädarna för aktiebolaget personligt ansvariga.Personligt betalningsansvar för skatterEnligt Skatteförfarandelagen 59 kap 13§ kan en företrädare för ett aktiebolagbli personligt betalningsansvarig för företagets skatteskulder. Med företrädare avses främst styrelseledamöter och VD. För att en företrädare ska bli personligt betalningsansvarig krävs att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Att inte betala en skatteskuld anses inte som ett uppsåtligt eller grovt oaktsamt förfarande om man senast på förfallodagen vidtagit åtgärder för att avveckla bolagets skatteskulder. Sådana åtgärder kan vara ansökan om konkurs, ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs.VärdeöverföringUtöver det ovan nämnda finns vissa regler i Aktiebolagen 17 kap om att bolaget inte får göra vissa värdeöverföringar om det inverkar på det egna kapitalet. Bolaget får till exempel inte genomföra en affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. En sådan värdeöverföring kan vara otillåten och i slutändan även i vissa fall medföra att de personer som medverkat till överföringen blir personligt ansvariga. Detta är de enda gångerna en person kan bli personligt ansvarig för ett aktiebolags skulder eller handlingar. Vad gällande själva konkursen gäller följande generella regler. För att sätta bolaget i konkurs - 1:2 Konkurslagen (KL) säger att gäldenären eller borgenären kan begära en gäldenär i konkurs. 2:1 KL säger att konkursansökan ska lämnas in till behörig tingsrätt, vilket bör vara närmaste tingsrätt där man bor eller företaget har sin verksamhet i SverigeOm konkursen och vad som ingår i konkursen - 1:1 Konkurslagen (KL) säger att all gäldenärens egendom ska tas i beslag i konkursboet för att kunna betala av alla skulder, likväl 3:3 KL säger att all egendom som tillhör gäldenären ska ingå i konkursboet. Detta medför att all egendom som är skriven på AKTIEBOLAGET är det som kan räknas in för att betala skulderna som är hänförda till aktiebolaget. All egendom som finns hos aktiebolaget vid konkursutbrottet ska räknas med i konkursboet. Men även egendom som har funnits men inte finns kvar i aktiebolagets ägo kan räknas med. Detta kallas för återvinning, återvinning kan väckas enligt 4:19 KL av konkursförvaltare eller övriga borgenärer. Återvinning kan göras enligt 4:5 KL, 4:10 KL eller 4:12 KL. Vad gällande din inkråmsöverlåtelse så kan denna potentiellt återvinnas till konkursboet. Detta innebär att konkursförvaltaren har rätt att återta egendom du har sålt, för att sälja denna igen så att dina borgenärer får så stor utdelning från konkursboet som möjligt. Det vanligaste är att återvinning sker med hjälp av 4:10 KL. 4:10 KL är den objektiva återvinningsregeln, varav man enbart kollar på om betalningen eller överlåtelsen var missgynnsam för gäldenärens ekonomiska situation, om betalningen var ordinär och om betalningen i fråga skedde i förtid (inom 3 månader innan konkurs). Man kollar alltid även på nackdelsrekvisitet, det vill säga att betalningen ska ha haft en negativ påverkan för gäldenärens övriga borgenärer. Vid konkurs så är det dock upp till konkursförvaltaren att besluta om återvinning ska genomföras. Hoppas att detta besvarar dina frågor. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med en erfaren jurist för att få mer hjälp med dessa frågor och även hjälp med att eventuellt ansöka om konkurs samt hur denna ska skötas. Med vänlig hälsning,