Hur beräknas dröjsmålsräntan?

2020-07-15 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hur beräknar jag räntan på skadestånd? På domen står det att jag ska få ett skadestånd på 5000 med ränta enligt räntelagen från den dagen då brottet begicks (alltså 12 april 2019) fram tills att den är betald. Men jag förstår inte hur jag ska räkna ut det med räntan och tiden som har gått ?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det man får ha klart för sig när man beräknar dröjsmålsräntan är storleken på dröjsmålsräntan under hela den tid som har gått tills betalning sker. Storleken på räntan för ett år är den s.k. referensräntan ökat med 8 procentenheter (6 § räntelagen). Referensräntan kan ändras, varför man kan få räkna med olika räntesatser för olika perioder. Mellan den 1 juli 2016 och 30 juni 2019 var referensräntan – 0,5 %, vilket ger en dröjsmålsränta på 7,5 % för perioden 12 april 2019 – 30 juni 2019 (period 1). Referensräntan har sedan den 1 juli 2019 varit 0 %, vilket betyder att storleken på dröjsmålsräntan blir 8 % för perioden 1 juli 2019 – 15 juli 2020, dvs till dagens datum (period 2). Eftersom dröjsmålsräntesatserna är för hela året får man anpassa det till dagar (varför man dividerar med 365 i formeln). Själva beräkningsoperationen kan sammanfattas i denna lilla formel:Storleken på dröjsmålsräntan x antal dagar som betalning inte gjorts x kapitalbeloppet (5 000 kr i ditt fall) / 365 = Dröjsmålsräntan.Antalet dagar som betalning inte gjorts på är 80 dagar för period 1 (12 april 2019 - 30 juni 2019) och för period 2 är den 380 dagar (1 juli 2019 - 15 juli 2020).Räntan för period 1 = 0,075 x 80 x 5 000 / 365 = 82,2Räntan för period 2= 0,08 x 380 x 5 000 / 365 = 416, 4Totalt blir räntan 498,6 krMed ett kapitalbelopp på 5 000 får man alltså ett räntebelopp på 498,6 kr under 12 april 2019 – 15 juli 2020. Totalt blir det alltså 5 498,6 kr. Vill du beräkna räntan för andra datum kan jag rekommendera skuldränteberäknaren på Kronofogdemyndighetens hemsida (se här). Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar

Kan Kronofogden utmäta egendom som jag inte äger?

2020-07-14 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!Jag har två barn som bor med mig och jag har hamnat i en situation där jag kanske måste flytta och folkbokföra mig hos min mamma och hennes man. De bor i villa och jag har skulder hos kronofogden! Min fråga: Kan kronofogden på något sätt mäta ut något som min mamma och hennes man äger? De är gifta och äger fastigheten gemensamt. Jag kommer endast att vara inneboende och hyra en del av fastigheten.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Endast dina tillgångar kan utmätasDin fråga besvaras i Utsökningsbalken (UB) som reglerar hur utmätning får ske. Det är endast din egendom som kan utmätas av Kronofogden (4 kap. 17 § och 24 § UB). Detta gäller för både lös och fast egendom. Kronofogden kommer därför inte kunna utmäta något som tillhör din mamma och hennes man. Men om det verkar som om du är ägare till viss egendom fast du egentligen inte är det kan Kronofogden utmäta denna egendom. Det gäller framförallt lös egendom som lättare sammanblandas inom hemmet. Jag föreslår därför att din mamma och hennes man sparar kvitton på inköp och att ni inför flytten skriver ned vad som ägs av vem och vad som gäller vid nyinköpt egendom under tiden du bor hos dem. SammanfattningKronofogden kommer inte kunna mäta ut din mammas och hennes mans egendom. Finns det däremot frågetecken om vem som äger viss egendom kan det hända att egendomen utmäts om Kronofogden anser att den tillhör dig, även om den inte gör det. Se därför till att spara kvitton på inköp och skriv ner vilken egendom som tillhör vem innan du flyttar in. Med vänliga hälsningar,

Utmätning av husvagn som används som stadigvarande bostad

2020-07-13 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Vill bara höra om kronofogden kan utmäta min husvagn då det är min stadigvarande bostad?Mvh
Erik Karlsson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingenting i lagen som uttryckligen hindrar Kronofogdemyndigheten från att utmäta en husvagn som används som stadigvarande bostad. Däremot kan en husvagn som används som bostad undantas från utmätning beroende på husvagnens ekonomiska värde. Nedan går jag mer i detalj igenom vad som gäller i ditt fall. Husvagn som använd som bostad kan undantas från utmätningHuvudregeln är att all egendom som tillhör gäldenären (den skuldsatta) kan utmätas (se 4 kap 17 § utsökningsbalken), om den inte kan undantas med hänsyn till gäldenärens behov (5 kap 1 § utsökningsbalken). Därtill får egendom inte utmätas om nyttan av utmätningen är så pass liten att utmätningen blir oförsvarlig (4 kap 3 § utsökningsbalken). Husvagn som används som bostad har inte ansetts kunna undantas med hänsyn till gäldenärens behov (se 5 kap 1 § 1 p utsökningsbalken, och RH 1993:77). Däremot har alla rätt till privat- och familjeliv enligt Europakonventionen artikel 8. Denna rätt fungerar i sig som något av ett hinder mot utmätning av bostäder, och har i praxis även ansetts omfatta husvagnar som används som bostad (RH 2019:23). Kronofogdemyndigheten ska alltså särskilt beakta att gäldenären riskerar att bli hemlös vid utmätning av en bostad, eller husvagn som används som bostad (NJA 2018 s 9 och RH 2019:23). Detta medför att det krävs att bostaden är av högre värden för att en utmätning ska anses vara försvarlig. När kan en husvagn som används som bostad undantas från utmätning?Något konkret gränsvärde för när utmätning av en husvagn som används som bostad är försvarlig finns inte i lag (4 kap 3 § utsökningsbalken). I praxis har däremot utmätning av en husvagn som används som bostad, värd 60 000 kr inte ansetts vara försvarlig (RH 2019:23). Eftersom det är det enda kända gränsvärdet vi för närvarande har att förhålla oss till är det värdet vi får utgå från. Alltså kan Kronofogden i princip utmäta din husvagn som används som bostad om den är värd mer än 60 000 kr. Är husvagnen däremot värd mindre är en utmätning av husvagnen inte försvarlig, och således bör den i så fall undantas från utmätning. Håll dock i åtanke att gränsvärdet endast fastställs i Hovrätten och därför kan variera en aning från fall till fall.SammanfattningEn husvagn som används som bostad kan utmätas så länge dess värde gör utmätningen försvarlig. Understiger värdet av husvagnen 60 000 kr är en utmätning inte försvarlig med hänsyn till risken för att gäldenären kan bli hemlös. Avgörande är alltså vad din husvagn är värd.Hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du välkommen att ställa fler!

Hur bör ett enkelt skuldebrev behandlas vid betald fordran?

2020-07-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej,jag har förstått att när en revers lösts in (ett enkelt skuldbrev) bör borgenären "anteckna detta" på reversen samt lämna tillbaka den till gäldenären som i sin tur bör makulera reversen.Finns det några rekommendationer eller krav på hur borgenenären skriver sin kvittens på reversen eller räcker det med "skulden är betald" följt av datum och signatur?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När en fordran är betald bör lämpligen en anteckning göras på handlingen precis som du säger. Hur denna anteckning utformas bör vara med erlagt belopp, fordrans kvarvarande värde (om något) samt datum och till vem betalningen erlagts. Även om ett enkelt skuldebrev är ställt till särskild person ska man alltid eftersträva att vara väldigt tydlig i dessa sammanhang för att undvika tvister, därför kan det vara relevant att även infoga till vem skulden är betald. Det är även att rekommendera att skuldebrevet återställs till gäldenären. Om det finns några digitala skuldebrev bör motsvarande anteckning göras på dessa samt återställas till gäldenären. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Hur länge kan inkassoföretag vänta med att skicka kravbrev?

2020-07-15 i Preskription
FRÅGA |Hej, fick brev från ett företag, kredinor, om en skuld som jag trodde var betald, från 2018. Hur är det möjligt att vänta så länge?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du fått ett kravbrev från ett inkassobolag angående en skuld som du trott var betald sedan 2018 och undrar hur det är möjligt att vänta så länge med den typen av kravbrev. Vad säger lagen? Det är möjligt att som långivare förlora rätten att kräva ut sin skuld. Så kan ske om skulden preskriberas. Detta regleras huvudsakligen i preskriptionslagen (PreskL). Som utgångspunkt är preskriptionstiden för en skuld i sverige tio år, detta framgår av 2 § PreskL. För vissa typer av skulder som konsumenter har till näringsidkare gäller dock en preskriptionstid på tre år. Ett exempel på en sådan fordran är om man som privatperson köper en vara eller tjänst av ett företag för sitt eget privata bruk på avbetalning. Att preskriptionstiden är tio eller tre åt betyder inte att den som lånat ut pengar alltid förlorar rätten att få skulden betald efter den tiden. Det är möjligt att göra preskriptionsavbrott vilket får till följd att tiden så att säga börjar om från noll. Preskriptionsavbrott kan göras på flera sätt, till exempel genom att skicka ett kravbrev till den som är skyldig pengar (5 § PreskL). Bedömning i ditt fall och sammanfattning Sammanfattningsvis kan alltså sägas att den som lånat ut pengar i oftast kan flera år med att kräva betalning för skulden, så länge preskriptionstiden inte gått ut. Om långivaren skickar kravbrev precis innan preskriptionstiden löper ut börjar en ny preskriptionstid att löpa från och med det. Det framgår inte av din fråga vad det rör sig om för slags skuld, så jag kan inte uttala mig om vad preskriptionstiden är i ditt fall, men om den inte löpt ut är kravbrevet antagligen att se som ett preskriptionsavbrott vilket innebär att preskriptionstiden (på antingen tio eller tre år beroende på vilken sorts skuld det är) börjar om från början. Så länge preskriptionstiden inte gått ut när Kredinor skickade kravbrevet är det alltså möjligt för dem att skicka det så här två år senare. Det ska dock sägas att du inte utan vidare bör betala baserat på kravbrevet om du anser att du redan betalat av skulden eftersom du då inte är skyldiga dem några pengar. Om så är fallet bör du bestrida kravbrevet. Frågan om det överhuvudtaget finns någon skuld kan då komma att prövas av domstol och det är i så fall till din fördel om du har något som kan användas för att bevisa att du redan betalat den skulden. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa.

När förlorar jag rätten att återkräva en skuld?

2020-07-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag har lånat ut en stor summa pengar till en person... Han betalade två månader och sen försvann han och lät mig stå för allt. Hur långt tillbaka kan jag kräva skuldenMvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Återkrav av skuld regleras dels i ett eventuellt skriftligt skuldebrev/kontrakt och dels i lag. Har du inte skrivit något typ av skuldebrev är det preskriptionslagen som reglerar när skulden preskriberas.Har du ett skuldebrev som bevis på skuldens existens, kan du kräva betalning enligt det. I situationer då det inte finns något förfallodatum angivet för en skuld förfaller skulden till betalning när borgenären, i detta fall du, kräver betalning (1 kap. 5 § lag om skuldebrev). Det gör att personen blir betalningsskyldig när du kräver återbetalning. Vägrar personen att betala pengarna kan du vända dig till Kronofogden. Ärendet kan även vid senare tillfälle även tas upp i domstol, och personen skulle då behöva bevisa att denne har återbetalat skulden.Om ni inte har avtalat en preskriptionstid regleras det i preskriptionslagen. Gäldenärens skyldighet att betala utgår som huvudregel 10 år efter tillkomsten av skulden (2 § 1 st. preskriptionslagen). Om 10 år löper utan att du vidtar åtgärder för återkrav på betalning går din rätt att återkräva skulden förlorad.En sådan åtgärd kallas för preskriptionsavbrott och innebär att du uppmärksammar gäldenären på att skulden finns (5 § preskriptionslagen). Då börjar börjar preskriptionstiden om på nytt i ytterligare 10 år (6 § preskriptionslagen). Skicka gärna återkrav flera gånger då det juridiskt brukar krävas för att preskriptionsavbrott kommit till stånd. Om du sänder två kravbrev till en adress där personen har anledning att bevaka sin post, är detta normalt tillräckligt som bevis om att preskription har avbrutits enligt rättsfallet NJA 2016 s. 332. Du kan ta ärendet vidare till Kronofogden, mer information om det får du här. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste man betala tillbaka lön som betalats ut felaktigen?

2020-07-13 i Fordringar
FRÅGA |Tjenare! Jag ställer denna frågan för min sambo.Hon jobbade på ett ställde under några månader och kontraktet tog slut i mars. Därefter har då arbetsgivaren skickat små summor som lön några månader I streck och nu kräver en återbetalning från henne. Hon har inte sett dessa pengar och har säkerligen spenderat bort dessa.Min fråga är då eftersom hon inte va anställd eller kvar under dessa månader då dem skickade små lön, så kan hon inte se sin lönespec vilket betyder att hon inte är skyldig och följa upp dessa utskick som kom. Behöver hon då skicka tillbaka pengarna?För det verkar ologisk och skicka ut fel utbetalning i minst 4-5 månader efter anställning och nu kräva detta tillbaka. Detta är ingenting min sambo kan skrapa fram på en månad.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan du ställer rör en felaktig utbetalning av arbetsgivaren och till följd av den har det uppkommit en fordran på din sambo. Inom svensk rätt kallas felaktiga utbetalningar för condictio indebiti och är en genom praxis stadgad princip som inte förekommer i någon lag. Huvudregeln vid felaktiga utbetalningar är att beloppet ska gå åter till utbetalaren men det finns undantag till denna huvudregel. För att att mottagaren (din sambo) inte ska behöva betala tillbaka krävs att han i god tro mottagit pengarna samt att hen inrättat sig enligt utbetalningen. Vad innebär det att vara i god tro och att ha inrättat sig?God tro är ett vidsträckt begrepp och måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen av god tro ser man främst till vilka ställningar parterna haft, i detta fallet arbetsgivare och arbetstagare. Anledningen till det är för att göra bedömningen om vem som haft bäst möjlighet att överblicka och förhindra vad som hänt. I detta fall har arbetsgivaren en betydligt starkare ställning än arbetstagaren och således övervältras en del av risken för felaktiga utbetalningar till arbetsgivaren. Vidare spelar även arbetsgivarens passivitet in i bedömningen. Med det menar jag att arbetsgivaren har haft ett par månader på sig att framställa sitt krav men först nu gör det. Detta talar starkt för att din sambo hunnit inrätta sig enligt utbetalningen genom att Exempelvis spendera pengarna eller haft annan nytta för dem. Kan man bestrida arbetsgivarens krav?Det går inte att ge något konkret svar i detta avseendet, det krävs mer information om omständigheterna i ditt fall. Min bedömning är att det kan vara besvärligt att slippa betala tillbaka pengarna, det grundar jag helt i faktumet att ni nu inte kan betala tillbaka beloppen. Det talar för att utbetalningarna varit omfattande och det blir svårt att argumentera för att ni varit i god tro om utbetalningarna (alt. "inte märkt av dem", se rekvisitet: ha inrättat sig). Om du önskar kan vi på lawline hjälpa dig med att bestrida kravet genom att du kontaktar Info@lawline.se och bokar en tid med en av våra jurister. Hoppas du fick svar på din fråga.MVH,

Misstagsbetalning - condictio indebiti

2020-07-11 i Fordringar
FRÅGA |Hej, min föredetta arbetsgivare kontaktade mig för en månad sedan för att de upptäckt att jag hade fått för mycket lön i oktober 2019. Anställningen var på 75% och jag hade fått lön som om jag jobbat 100%. 31 Oktober hade jag min sista anställningsdag. Vanligtvis hade jag en lön på 19000kr och i oktober fick jag 24000kr i lön. Varje månadslön bestod av grundlön för den aktuella månaden och OB tillägg som släpar från månaden innan. Jag trodde när jag fick lönen att jag fått semesterersättning eftersom att det var min sista månad som anställd. Jag upptäckte aldrig att jag fått för mycket grundlön, så jag anser att det går under god tro, och att jag redan har spenderat pengarna. När de då ringde för en månad sedan frågade de om jag visste att jag fått för mycket lön utbetald svarade jag då helt ärligt att jag inte visste det. Min mamma var även i samma rum när de ringde och hörde hela samtalet. Så hon är potentiellt vittne. Arbetsgivaren vill att jag ska betala tillbaka 6000kr senast 10 augusti. Men vad jag förstått så har de inget stöd i lagen för att kräva tillbaka den summan. Men jag vill bara dubbelkolla att det faktiskt är så, men om de verkligen vill ha tillbaka den måste de gå via domstol först eller kan de bara gå till kronofogd direkt då?MvhErik
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Felaktigt utbetald lönDen misstagsbetalning som skett mellan dig och din arbetsgivare kallas för condictio indebiti. Principen tar sikte på fall när en person betalar ett belopp till en annan i tro att han är skyldig denne beloppet och betalningsmottagaren uppbär beloppet i samma övertygelse. Efter någon tid visar det sig att någon skuld inte förelåg eller att skuldens beloppet var lägre än det som betalats. Som du säger finns det inget stöd i lag för denna princip men enligt huvudregeln har sedan gammalt ansetts gälla att den betalande har rätt att kräva tillbaka det för mycket erlagda. Samtidigt finns ett flertal undantag till denna huvudregeln vilket har att göra med att en betalningsmottagare inte ska behöva fundera på om varje utbetalning är korrekt eller inte. En arbetsgivare som av oaktsamhet felaktigt betalat ut för hög lön till en godtroende arbetstagare riskerar därför att få ta konsekvenserna för sin försumlighet.Som betalningsmottagare kan du under vissa omständigheter få behålla den felaktigt utbetald lönen. Det förutsätter att du haft god anledning att tro att du hade rätt till de 24,000 kronorna och att det sedan förflutit en tid sedan du erhöll pengarna. Ju längre tid arbetsgivaren dröjer med återkrav, desto större skäl har du som mottagare att tro att betalningen är definitiv. Vilket intresse som förtjänar företräde beror på många olika faktorer som kan skifta från fall till fall. Till sådana faktorer brukar räknas vilken av parterna som hade den största möjligheten att bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen samt om någon av parterna har förfarit oaktsamt i samband med betalningen. Motivering till att du har rätt att behålla pengarna motiveras med att en återbetalningsskyldighet skulle innebära att du annars skulle få en skuld till din förra arbetsgivare. Denna motivering för din rätt att behålla den felaktiga summan hör samman med hänsynen till omsättningens intresse i samhället och säkerheten i rättslivet. Eftersom det förflutit mer än ett halvår sedan du erhöll pengarna skulle jag vilja påstå att du har rätt att behålla dessa.Hoppas du fick svar på din fråga!