Tilläggsavgift för fel bevis på rätt till studentrabatt

2021-09-14 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag har köpt en student tågbiljett med Hallandstrafiken app och när kontrollen kom och såg min biljett frågade hon om min Mecenat app och jag visade henne appen men i appen så står det inte att jag får student rabatter men så visade jag både STUK och Westudents app där det står att jag får student rabatter på Hallandstrafiken app men hon vägrade och ville ge mig tilläggsavgift. I Hallandstrafiken webbsidan så står det att dom accepterar alla tre studentkort (STUK, Westudents och mecenat). Har kontroll personal rätt att ge mig tilläggsavgift eller inte?
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill jag bedömer om tilläggsavgiften var korrekt utifrån den information du har gett mig i frågan.StudentrabattDet finns ofta ett utrymme för den ansvariga, som företaget eller regionen, att bestämma om man vill ha en studentrabatt och hur den i så fall ska utformas. Den ansvariga väljer själv hur reglerna ska utformas, alltså hur avtalet ser ut mellan den ansvariga och dig som använder tjänsten. De måste följa sitt avtal, annars är det ett avtalsbrott.Vilken information som gällerOm du får information från en tredje part, som en blogg eller en annan app, kan du behöva kontrollera att informationen verkligen stämmer med den ansvarigas egen information. I det här fallet har du bara använt den regionaltrafikens egna källor. Oavsett om informationen kommer från deras hemsida eller app ska du kunna lita på att informationen stämmer.SammanfattningOm det står på regionaltrafikens egen hemsida att du har rätt till studentrabatt med ett bevis som du har visat upp är min bedömning att du ska ha rätt till studentrabatt. Om tilläggsavgiften är grundad i att du inte har rätt till studentrabatt är det alltså fel med en tilläggsavgift.Utifrån uppgifterna i din fråga är det vad jag kan säga just nu. Du är välkommen att höra av dig igen om du fortfarande har frågor utifrån just dina omständigheter.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur delas sambors samägda aktier

2021-09-11 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min sambo har lämnat mig och vi ska således separera. Jag undrar lite vad som kommer hända med aktiekontot nu. Vad jag läst så ingår inte aktier i en bodelning. Aktierna är köpta för våra gemensamma pengar men jag står som ensam ägare på aktiekontot som vi har på en annan bank än den vi normalt använder. Kan min sambo hävda att hon har rätt till hälften av pengarna på aktiekontot? Eller har jag juridiskt sett rätt till hela innehavet som ensam ägare till kontot? Tilläggas bör att jag tjänar ungefär 3 gånger så mycket som min sambo och har därmed bidragit med klart mest pengar till aktiekontot.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Vilka regler gäller:Du har rätt att aktierna inte omfattas av bodelningsreglerna i Sambolagen. Bevismässigt så förutsätts att du är ägare till alla aktier eftersom du står på aktiekontot. Din före detta sambo måste bevisa annat.Av din beskrivning att döma verkar det dock som att ni är överens om att ni samäger aktierna. Vid samägande mellan sambor kan flera regelverk bli aktuella och det beror på vad som är avtalat och hur ni har hanterat aktiesparandet vilket regelverk som blir aktuellt, eller åtminstone vilket regelverk som får störst betydelse. Om två flera personer samäger egendom kan Samäganderättslagen (SamägL) bli aktuell. Eftersom det är aktiesparande skulle också Lagen om Handelsbolag och Enkla bolag (HBL) kunna tillämpas.Det är också en möjlighet att en andel av aktierna skulle kunna anses vara så kallad dold samäganderätt. Med dold samäganderätt menas att domstolen avgör att någon äger en del av någon annans egendom. Än så länge gäller det bara sambor och gifta. För att det Samäganderättslagen ska bli aktuell krävs egentligen bara just samägande, för att Lagen om Handelsbolag och enkla bolag ska gälla krävs antingen att parterna har ett registrerat handelsbolag eller har ett enkelt bolag. För att man ska ha ett enkelt bolag krävs normalt att det finns ett avtalsförhållande mellan parterna, att det finns ett bolagssyfte som är gemensamt för delägarna och att delägarna ska verka för detta ändamål. Bolagssyftet i ert fall skulle vara att tjäna pengar på aktier och verksamheten att köpa aktier.För att dold samäganderätt, som är en form av samägande som tillkommit genom ett antal domar, krävs följande:1 Ena parten ska ha köpt egendomen i sitt namn men med syfte av egendomen ska användas av makarna gemensamt.2. Båda parterna har gjort viss ekonomisk insats.3. Vid köpet fanns det en överenskommelse mellan makarna att egendomen skulle ägas gemensamt. Det kan vara en så kallad tyst överenskommelse. Andelen vid avslutande/försäljning:Vid samägande enligt Samäganderättslagen är utgångspunkten att samägd egendom ägs med lika lott, om inte annat bevisas (1 § SamägL). Enligt lag om handelsbolag och enkla bolag är utgångspunkten att andelen är avtalad och om bolaget likvideras (avslutas) är utgångspunkten att varje delägare får del i bolaget (aktierna i ditt fall) efter insats i bolaget (4 kap. 7 § och 2 kap. 34 § 2 stycket HBL). Enligt ett mycket intressant rättsfall (NJA 2012 s. 377) så gäller även i dessa fall lika-lottsprincipen om inte insatsen kan bevisas eller annat avtalats. Dock är det lättare i detta fall att bevisa att andelarna inte är lika stora.Vid dold samäganderätt är utgångspunkten av allt att döma lika stora andelar. Sammanfattning:Att aktiekontot står på dig gör att du förutsätts vara ägare. Reglerna kring samägande är som du märker rätt komplicerade. Det beror på vad ni avtalat och hur ni handlat vilka regler som gäller och vilken andel som bestäms. Såklart har det också stor betydelse vad som kan bevisas.Det bästa vore om ni kom överens om ett eget avtal hur ni ska fördela aktierna. Hoppas du fick åtminstone en överblick över dessa regler.

Kan jag säga upp en försäkring i förtid?

2021-09-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan jag avsluta en försäkring i mitt försäkringsbolag. I förtid & hur.
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du har en försäkring hos ett försäkringsbolag ("Försäkringsbolaget") och vill säga upp den i förtid. Det framkommer inte av frågan vilken typ av försäkring det rör sig om och varför du vill säga upp den.Jag utgår från att det är en individuell försäkring, och kommer förklara dina möjligheter utifrån både skadeförsäkringar och personförsäkringar. För att förklara kommer jag även att ge ett par exempel.Försäkringsavtalslagen ("FAL") innehåller reglerna om individuella skade- och personförsäkringar (1 kap. 1-2 § FAL). Försäkringsbolaget får inte ge dig sämre villkor i försäkringsavtalet än vad lagen säger (1 kap. 6 § FAL).Om du har en skadeförsäkringOm du har en skadeförsäkring, exempelvis en hemförsäkring eller om du försäkrat egendom som en bil eller en båt, har du ha rätt att säga upp försäkringen i förtid av ett antal anledningar:- Försäkringsbolaget har på ett väsentligt sätt inte uppfyllt sina skyldigheter enligt FAL eller försäkringsavtalet. Detta kan ske på ett antal olika sätt. Det kan exempelvis vara att försäkringsbolaget inte har lämnat tillräcklig information till dig om försäkringen innan du ingick avtalet eller under försäkringstiden. Det kan röra sig om all typ av information som är viktig för dig att veta om ditt val av försäkring. Det kan även vara att försäkringsbolaget dröjer med att betala ut försäkringsersättning som du har rätt till (3 kap. 6 § första stycket 1 p. FAL).- Försäkringsbehovet faller bort. Att försäkringen inte längre behövs helt enkelt. Om du exempelvis har försäkrat en bil som du sedan säljer så faller försäkringsbehovet bort. Det kan även vara om den försäkrade egendomen kommer att falla under någon annans försäkring, exempelvis att du har en hemförsäkring och flyttar hem till någon vars egen hemförsäkring kommer gälla även din egendom (3 kap. 6 § första stycket 2 p. FAL).- Försäkringsbolaget har ändrat försäkringsvillkoren under försäkringstiden enligt 3 kap. 8 § FAL. Du har rätt till förtida uppsägning om försäkringsbolaget ändrar försäkringsvillkoren på grund av att du som försäkringstagare på ett grovt sätt inte har följt dina skyldigheter gentemot försäkringsbolaget. Det kan exempelvis vara om du som försäkringstagare försökt framkalla ett försäkringsfall för att få ersättning, och försäkringsbolaget ändrar dina försäkringsvillkor på grund av det (3 kap. 6 § första stycket 3 p. FAL).- Försäkringen har förnyats, du vill inte ha kvar den och du har inte betalat första premien. Om din försäkring har förnyats och du inte vill ha kvar den kan du säga upp den. En förutsättning för detta är att du inte har betalat första premien för den förnyade försäkringsperioden (3 kap. 6 § första stycket 4 p. FAL).- Det inträffar en ny omständighet som är av väsentlig betydelse för försäkringsförhållandet. Typexemplet här är om ditt försäkringsbolag säljs till ett annat bolag som ska ta över ditt försäkringsbolags skyldigheter gentemot dig som försäkringstagare (3 kap. 6 § första stycket 5 p. FAL).- Försäkringsbolaget försätts i konkurs eller annars inte kan betala sina skulder. Du har då rätt att säga upp försäkringen omedelbart (3 kap. 9-11 § FAL).- Annan anledning som framgår av ditt försäkringsavtal. Lagens anledningar till att du får säga upp din försäkring i förtid är minimiregler. Du kan alltså ha rätt att säga upp din försäkring i förtid av fler orsaker än vad lagen stadgar. Titta på ditt försäkringsavtal och se om någon möjlighet finns där.Min rekommendation till dig om du har en skadeförsäkring är att titta på punkterna ovan och se om någon kan tillämpas på din situation. Då kan du kontakta ditt försäkringsbolag och säga upp ditt avtal med hänvisning till lagen. Annars så titta på ditt försäkringsavtal och se vilka möjligheter att säga upp försäkringen i förtid som anges där.Om du har en personförsäkringOm du har en personförsäkring, exempelvis en livförsäkring, sjukförsäkring eller en olycksfallsförsäkring, får du när som helst säga upp försäkringen. Du kan bestämma att försäkringen ska sluta att gälla omedelbart eller vid en viss framtida tidpunkt (11 kap. 5 § FAL).Min rekommendation till dig om du har en personförsäkring är att kontakta ditt försäkringsbolag och säga upp ditt avtal med hänvisning till lagen. Du kan välja om försäkringen ska sluta att gälla direkt eller vid en viss framtida tidpunkt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du fler frågor eller behöver ytterligare vägledning med din försäkring är du varmt välkommen att höra av dig på nytt.Med vänliga hälsningar,

Har en annonssajt rätt att neka annonsering?

2021-09-07 i Avtal
FRÅGA |har en tokig fråga,blev nekad bilannons på blocket idag där dom skrev att jag har sålt för många bilar på kort tid,har dom blivit så dom har befogenhet att göra så? d e väl skattemyndigheterna som skall sköta sånt,nu e ja ju en fattig pensionär å idkar ingen bilförsäljning utan de är mina barn som byter ofta å ja fått hjälpa till med försäljningen,nu har dom stoppat mina annonsermvh
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Blockets användarvillkor som du har godkänt framgår att Blocket förbehåller sig rätten att granska samtliga annonser och neka eller avlägsna dessa på grund av att de bryter mot användarvillkoren, tredje parts, upphovsrätt, annan rättslig reglering eller mot "Blockets principer och anda". Denna typ av användarvillkor är helt i enlighet med svensk rätt. Enligt svensk rätt råder nämligen som huvudregel avtalsfrihet, i ditt fall innebär detta att Blocket alltid har rätt att slippa ingå ett avtal om annons med dig om de så önskar.Blocket har med andra ord befogenhet att neka dig annonsering på deras hemsida.Med vänliga hälsningar,

Kan två personer stå som gåvogivare, och hur gör man så att penninggåvan blir mottagarens enskilda egendom?

2021-09-12 i Gåva
FRÅGA |Min hustru och jag tänkte ge en penninggåva (60000 SEK ) till ett av våra barnbarn. Gåvan bör vara personlig egendom. Är detta möjligt eller måste det vara endast en givare ?
Hilma Nilsson |Hejsan! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du menar att du vill att den gåva som du och din fru planerar att ge till era barnbarn ska vara deras så kallade enskilda egendom, som innebär att detta är egendom som endast tillfaller dem och som de inte behöver dela med sig av i framtiden.Regler om gåvor finns dels i gåvolagen (GåvoL), dels i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer gå igenom och förklara de regler som är aktuella för just din fråga. Jag kommer även i slutet av mitt svar skriva med en sammanfattning.Hur blir en gåva enskild egendom?Först och främst, för att en gåva ska vara fullbordad ska gåvogivarna inte längre kunna disponera över det som ges bort (1 § GåvoL). Detta innebär, att de pengar som ni planerar att ge bort till era barnbarn, måste ges bort på ett sådant sätt att ni inte längre kan förfoga över dessa. Detta kan göras exempelvis genom att ni öppnar ett särskilt konto åt era barnbarn där ni sätter in pengarna, och som endast era barnbarn kommer att kunna råda över.För att en gåva ska bli enskild egendom, behöver gåvan ges tillsammans med ett gåvobrev där det uttryckligen står att gåvan ska vara enskild. I detta gåvobrev bör även uppgifter gällande vem som är givare av gåvan, i detta fall du och din fru, vem som är mottagare av gåvan, vad som utgör gåvan samt att denna ska vara enskild egendom.Om någon/några av era barnbarn är eller planerar att gifta sig, är det dessutom bra att pengarna hålls avskilda från resten av deras tillgångar. I ett äktenskap är det nämligen så att all egendom som inte är enskild egendom, är giftorättsgods, och det är giftorättsgods som kommer att delas upp mellan makarna i en eventuell bodelning (7 kap. 1 § samt 10 kap. 1 § ÄktB). Det kan då också vara bra att era barnbarn skriver in i ett äktenskapsförord att dessa pengar ska vara enskild egendom, för att undvika att pengarna hamnar i en bodelning (7 kap. 2 § 1 punkten samt 7 kap. 3 § 1 stycket ÄktB). Ett sådant äktenskapsförord behöver då också registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § 3 stycket ÄktB).Sammanfattning samt rekommendationNi kan båda två stå som gåvogivare av pengarna till era barnbarn. Det som är viktigt att detta skrivs ned i ett gåvobrev i samband med gåvan, och att ni även i gåvobrevet skriver att gåvan ska vara era barnbarns enskilda egendom. Notera att vartdera barnbarnet ska ha varsitt gåvobrev, med villkoret att gåvan ska vara deras enskilda! För att gåvan ska vara fullbordad, ska ni inte heller kunna råda över pengarna längre, och jag rekommenderar därför att ni skapar ett konto för vartdera barnbarnet med pengarna som endast de kan förfoga över.Om någon av barnbarnen planerar att gifta sig eller är gifta, bör gåvan hållas avskild från resten av deras egendom. Jag rekommenderar även dina barnbarn att då även skriva ett äktenskapsförord där de anger att pengarna är deras enskilda egendom, för att inte ingå i en eventuell bodelning.Jag hoppas att jag förstått din fråga rätt, och att jag lyckats besvara denna. Om du har fler funderingar, tveka inte på att höra av dig till oss här, på Lawline!Vänligen,

Vad kan man göra efter att ha lurats/manipulerats till att skriva på ett avtal?

2021-09-09 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Min son som har en diagnosticerad schizofreni har blivit lurad och manipulerad av en "vän" att skriva på ett delbetalningskontrakt på en ny telefon på Webhallen. Sonen trodde på vännen när han sa att han skulle betala varje månad, fett gällde bara att sonen satte namnet och underskriften. Problemet är att "vännen" tog telefonen med sig och har nu helt gått under jorden. Sonen som inte har förstått vad han har gjort och skrivit på kontraktet har skuld på telefonen , 1300 varje månad i ett år! Har skrivit till Webhallen kundtjänst och informerat.Har sonen rätt att få ersättning av sitt försäkringsbolag? Kan Webhallen spärra telefonen via IMIE nummer som väl måste finnas registrerat hos de även om inte asken el telefon finns att tillgå?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din son har diagnosen schizofreni och att detta i åtminstone viss mån påverkar hans vardag och förhållandesätt. Nu har din son skrivit på ett avtal som, till hands ovetande, innebär en skyldighet att under ett års tid betala av en mobil genom månadsvisa poster på 1300 kr. Du beskriver att din son blev lurad och manipulerad in i att skriva på avtalet och att han trodde att vännen skulle göra betalningarna. Jag kan varken uttala mig om huruvida din son har rätt till ersättning från försäkringsbolag eller om Webhallen kan spärra telefonen. Jag anser däremot att det finns en god möjlighet att i domstol vinna framgång genom att yrka att avtalet i sin helhet borde ogiltigförklaras på grund av hur din son utnyttjades. I grund och botten är detta en fråga om huruvida din sons underskrift på avtalet är en giltig rättshandlingen eller inte, och dessa frågor regleras i 3 kap. Avtalslagen (AvtL). Eftersom "vännens" handling kan vara brottslig, går jag även igenom förutsättningarna för att "vännen" ska hållas straffrättsligt ansvarig. Din son kan ha blivit svikligen förledd Förutsättningarna för att en rättshandling, t.ex. en underskrift på ett avtal, är ogiltig, återfinns i 3 kap. AvtL. Där anges en rad konkreta fall då rättshandlingar, som har framkallats på olika sätt, ska anses vara ogiltiga. I ditt fall aktualiseras ogiltighetsgrunden "svek" i 30 § AvtL och ogiltighetsgrunden "ocker" 31 § AvtL. Om en rättshandling anses vara ogiltig gäller den inte för den som ingick rättshandlingen, vilket innebär att ett avtal inte har uppkommit. För att en rättshandling ska kunna ogiltigförklaras p.g.a. svek i 30 § AvtL, krävs att den som rättshandlingen företogs mot (Webhallen i ert fall) antingen själv svikligen förledde den som företog rättshandlingen eller insåg eller borde ha insett att denne svikligen förleddes av någon annan ("vännen" i ert fall). För svikligt förledande krävs i princip att vilseledaren har lämnat oriktiga uppgifter eller undanhållit information. Vidare krävs det att vilseledandet var avsiktligt. I ert fall beskriver du att "vännen" till din son kommunicerade att det är "vännen", och inte din son, som skulle göra månadsbetalningarna. På så vis har "vännen" lämnat felaktiga uppgifter och också undanhållit information. Det är vidare uppenbart att lögnen var avsiktlig, varför ett svikligt förledande föreligger i detta fall. Utmaningen med att hävda att rättshandlingen borde ogiltigförklaras p.g.a. svek är att lagtexten kräver att den som rättshandlingen företogs emot, dvs. Webhallen, insåg eller borde ha insett sveket. Det är ur bevishänsyn problematiskt att övertyga en domstol om att en anställd på Webhallen insåg eller borde ha insett att din son blev svikligen förledd. Om avtalssigneringen gjordes utanför Webhallens affärslokal är det i princip omöjligt att bevisa att Webhallen hade eller borde ha haft vetskap om saken. Din son kan ha blivit unyttjad för sitt oförstånd eller lättsinne En annan ogiltighetsgrund, som dock tyvärr är lika svårt att vinna framgång med som den tidigare, är ocker i 31 § AvtL. För att en rättshandling ska ogiltigförklaras p.g.a. ocker stipulerar lagtexten att någon ska ha utnyttjat någon annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning för att betinga sig förmåner. Dessa förmåner ska stå i uppenbart missförhållande till det som den utnyttjade erhåller genom transaktionen. Ogiltighetsgrunden ocker tillämpas inte bara på situationen då motparten i avtalet är den som har företagit utnyttjandet, men även då någon annan ("vännen i ert fall") företog utnyttjandet och motparten (Webhallen i ert fall) insåg eller borde ha insett detta. I ert fall är det uppenbart att "vännen" förstod att din son, p.g.a. hans schizofreni, kan lida av lättsinnighet och vara i oförstånd i vissa situationer. Detta utnyttjade "vännen" för att betinga sig förmåner som står i missförhållande till vad din son fick ut ur situationen. Problemet med ockerparagrafen, precis som med den om svek, är att det måste kunna bevisas att någon från Webhallen insåg eller borde ha insett att "vännen" utnyttjade din sons oförstånd eller lättsinne. Det kan vara mycket svårt om inte omöjligt att göra, beroende på omständigheterna vid signeringstillfället. En liknande paragraf, 33 § AvtL, förklarar rättshandlingar som ogiltiga om det skulle strida mot tro och heder att åberopa en rättshandling med tanke på omständigheterna vid rättshandlingens uppkomst. Samma problem råder där - den, gentemot vilken rättshandlingen företogs (Webhallen), måste antas ha haft vetskap om omständigheterna. Sista utvägen: Avtalet är utan tvekan oskäligt med tanke på omständigheterna En sista utväg, som ofta ses som en slags slasktratt för att fånga upp situationer som inte passar in i andra paragrafer i 3 kap. AvtL, är generalklausulen i 36 § AvtL. Enligt lagrummet kan ett avtal ogiltigförklaras om ett avtalsvillkor, som har stor betydelse för avtalet, är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vad som är oskäligt kan vara svårt att avgöra och det är en domstolen som i slutändan avgör det. Villkoret att din son ska betala av 1300 kr varje månad i ett år, är i min mening, högst oskäligt med tanke på omständigheterna vid avtalets uppkomst. Din son lurades och utnyttjades av någon som uppenbarligen förstod att din son, på grund av schizofrenin, är mer utsatt än andra och nog har lättare att gå på saker än andra. Detta är vad som föranledde att din son skrev på avtalet, och är varför jag tror att det finns goda möjligheter för att en domstol skulle ogiltigförklara hela avtalet. Eftersom jag känner till så få omständigheter och bland annat inte känner till din sons ålder eller tillstånd i övrigt, kan det finnas omständigheter som pekar på att domstolen skulle göra en annan bedömning. Utifrån det du har skrivit är det dock svårt att göra en annan bedömning."Vännen" kan ha gjort sig skyldig till brott Avslutningsvis vill jag påpeka att "vännen" kan ha gjort sig skyldig till brott i 9 kap. Brottsbalken (Brb), varför det kan vara lämpligt att göra en polisanmälan mot "vännnen". Till ocker döms den enligt 9 kap. 5 § BrB som avtal eller någon annan rättshandling utnyttjar någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att bereda sig förmån. Ett annat brott som är aktuellt är "oredligt förfarande", vilket enligt 9 kap. 8 § BrB utdöms om någon förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är. RekommendationOm Webhallen inte frivilligt går med på att säga upp delbetalningskontraktet, rekommenderar jag att du utforskar möjligheterna för din son att väcka talan mot Webhallen i domstol för att yrka att din sons rättshandling borde ogitligförklaras och därmed hela avtalet lösas upp. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Är avtalet ogiltigt?

2021-09-07 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Är ett undertecknat avtal, samtycke med mera ogiltigt om personen som gick med på det gjorde så under hot och utpressning från andra så han inte vågade vägra? Alternativt att han inte var vid sin sinnes fulla bruk som autism som gör att han har svårt att klara sig i samhället, och förstå signaler från andra som vilseledde honom med falsk eller otillräcklig information.
Maia Sadek |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Det din fråga handlar om är så kallade ogiltighetsgrunder för ett avtal kan tillämpas i ett undertecknat avtal som ingåtts under hot, vilseledande och utnyttjande. Dessa ogiltighetsgrunderna regleras i Avtalslagen (AvtL) kap. 3. Du har däremot inte förklarat vad som faktiskt har skett så jag kommer endast kunna presentera och förklara de olika reglerna och dess innebörd, utan att dra en riktig slutsats för din situation. Tvång I AvtL behandlas ogiltighetsgrunden tvång under två olika bestämmelser. För det första reglerar 28 § AvtL råntvång och 29 § AvtL reglerar lindrigt tvång. Om ett avtal har skrivits under råntvång är avtalet ogiltigt. Med råntvång innebär att tvånget har utövats genom våld mot personen eller genom hot som innebär trängande fara. Denna bestämmelsen omfattar endast mycket allvarliga hot - det ska vara så pass allvarligt att den hotade inte har något annat val än att ingå avtalet. Ett exempel på detta är att personen som hotar är försedd med vapen. Med lindrigt tvång avses bl.a. utpressning och tvång som inte anses utgöra trängande fara. I de fall den som blir utpressad/hotad har möjlighet att välja mellan olika alternativ, även om inget av alternativen är bra, handlar det om lindrigt tvång. Den som utpressar/hotar måste dessutom vara i ond tro, vilket innebär att personen måste vara medveten (eller åtminstone borde vara medveten) om hotet/utpressningen. Svek och ocker Det framgår även av din fråga att motparten har vilselett personen med autism genom att lämna falsk och otillräcklig information. Detta kan innebära att reglerna om svek (30 § AvtL) respektive ocker (31 § AvtL) kan tillämpas. Som sagt kan jag inte säga om dessa är tillämpliga då det saknas information i din fråga. För att ett avtal ska ogiltigförklaras pga svek måste motparten ha underlåtit att lämna information eller lämnat felaktiga uppgifter som var av betydelse när du ingick i avtalet. Dessutom måste motparten ha vilselett personen med avsiktligen, alltså att motparten har haft uppsåt. Ocker handlar om att motparten har utnyttjat den andra avtalspartens trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning vid ingåendet av avtalet. Denna regeln kräver ett mycket stort missförhållande mellan de två avtalsparterna. Det är svårt att säga om en person med autism klassas in i någon av dessa begreppen och det skulle förmodligen handla om en omdömesfråga. SammanfattningI och med att du inte har skrivit så mycket om din aktuella situation kan jag inte dra någon riktig slutsats utan du kan själv analysera situationen med grund i det jag har förklarat. Om du skulle få det ytterligare förklarat är du självklart välkommen att skicka in en ny fråga till oss eller höra av dig till en av våra jurister!Med vänliga hälsningar,

Har du rätt att få tillbaka pengar om du har glömt stänga av parkeringen?

2021-09-06 i Avtal
FRÅGA |Om jag betalar för mycket för en tjänst av misstag ? (I detta fallet glömt stänga av en parkering i deras app) Har jag då rätt att kräva tillbaka de jag betalt utöver den egentliga summan ?
Erika Björnfors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avtal mellan dig och parkeringsbolagetGenom att du parkerar din bil på de utsatta parkeringsplatserna och genom att du betalar för en parkeringsbiljett i appen för att aktiver en biljett så har du ingått ett avtal med parkeringsbolaget. Eftersom du har ingått ett avtal med parkeringsbolaget när du startar parkeringen så godkänner du även avtalsvillkoren för parkeringen. När du ingick avtalet hade du viljan att betala kostnaden för parkeringsbiljetten till parkeringsbolaget. Eftersom du har startat parkeringen så har du även rätt att stå på parkeringen under den tid som biljetten är aktiv och parkeringen tickar på. Du som startar parkeringen är ansvarig för att avsluta parkeringenÄven om du inte har utnyttjat parkeringen under hela den tiden som du har betalat för, så är utgångspunkten att du ändå får betala för hela parkeringskostnaden. Detta eftersom du som sagt ingick ett avtal med parkeringsbolaget och du får utnyttja parkeringen så länge som du betalar. Det är ditt ansvar att inte glöma stänga av parkeringen, parkeringsbolaget är inte skyldig att begränsa betalningsperioden i förhållande till hur länge som du står på parkeringen. Parkeringsbolaget utgår från avtalet som är att du betalar så länge som du vill parkera och ansvaret för att avsluta tiden för parkeringen måste därmed läggas på den som väljer att parkera, eftersom parkeringsbolaget inte kan ha någon kontroll över detta. Det ska dock poängteras att vissa parkeringsbolag har som policy eller som särskilda avtalsvillkor att betala tillbaka pengar för den tid som du inte har utnyttjat parkeringen om du har glömt stänga av parkeringen. Därutöver finns det ofta en maxtid på parkeringen som förhindrar att pengarna tickar på.Sammanfattning och rådEftersom du har ingått ett avtal med parkeringsbolaget som innebär att du har rätt att parkera på parkeringsplatsen under tiden då du har en aktiv parkeringsbiljett, så ligger även ansvaret på dig att avsluta parkeringen. Detta eftersom parkeringsbolaget inte kan styra hur länge som du vill ha parkeringsbiljetten aktiv. Du har därmed inte som utgångspunkt rätt att få tillbaka några pengar när du har glömt stoppa tiden för parkeringen. Du bör dock kontakta det specifika parkeringsbolaget som du ingick avtalet med för att se om de har som policy att ändå betala tillbaka pengarna för tiden som du inte stod på parkeringen.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,