Samäganderätt av hund - hur får man ensamrätt rättsligt?

2020-01-26 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min föredetta sambo köpte tillsammans en hund. Jag står som ägare och på försäkring m.m. Men båda betalade köpet av hunden. Vi har nu haft delad vårdnad i 3 år och jag känner att 1. Jag är inte jättesugen på att träffa honom eller hans nya sambo varannan vecka2. Det är bara jag som tar han om hunden (klipper klor, päls, gör veterinärbesök osv)3. Jag studerar och har därför väldigt mycket tid för hunden. Han driver efter företag och är på jobbet ca 11-12 timmar per dag + 5-6 timmar på helgen, vilket gör att det är hans nya sambo som har allt ansvar de veckor hunden är hos dem.4. Han får inte den omtanken och framför allt motionen han behöver för att må bra.Jag känner helt enkelt att hunden har det väldigt mycket bättre hos mig.Vad kan jag göra för att ha hunden på heltid?Tacksam för svar!
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du som delägare till en hund kan göra för att få rätt till ensamt ägande av hunden. För att besvara din fråga kommer jag gå igenom reglerna kring dold samäganderätt.Dold samäganderättFör att dold samäganderätt ska anses föreligga ska: 1) köpet av egendomen ha varit avsett för bådas användning; 2) den som inte står som ägare till egendomen ska ha bidragit ekonomiskt vid köptillfället. Om dessa båda är uppfyllda ska en presumtion om samägande anses föreligga. Presumtionen innebär att det är upp till ägaren att bevisa att betalningen av den som inte står som ägare av egendomen endast varit ett lån exempelvis och därmed inte ett bidrag vid köpet.Som jag förstår det så var ni eniga vid köpet att hunden skulle tillhöra er båda. Utöver detta betalade ni båda för köpet. Sammanslaget leder detta till att ni äger hunden ihop trots att du står som ägare och har hand om veterinärbesök och liknande. Omförhandla avtalet med din före detta samboDå ni båda har rätt till hunden så har jag dessvärre inget annat alternativ än att råda dig att omförhandla vårdnadsförhållandet med din före detta sambo. Du skulle exempelvis kunna erbjuda en köpesumma som motsvarar den del av betalningen som din sambo stod för vid köpet av hunden för tre år sedan eller liknande. Vårdnad av husdjur regleras dessvärre inte i lag på sätt som när det gäller till exempel vårdnad av barn, varför något tydligare svar än det här inte är möjligt att ge.Jag beklagar att jag inte har ett mer användbart svar än så, men jag önskar dig lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att gåvobrev gällande en fastighet ska vara giltigt?

2020-01-25 i Gåva
FRÅGA |Hej lawline och tack för en jättenyttig sida.Har en fråga ang gåvobrev. Min pappa (ej hans två syskon) ska få en fastighet av sin mamma. Vad ska man tänka på att skriva in som villkor?Syskonen har fått andra saker, så som ett företag och skog. Och nu ska papp få fastigheten. Vad är viktigt att tänka på? Räcker det med ett standarsgåvobrev som är skriftligt?
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du veta vad som krävs för att ett gåvobrev av en fastighet ska vara giltigt. Eftersom jag inte vet alla omständigheter är det dock svårt för mig att svara på vilka särskilda villkor som vore bra att skriva med i gåvobrevet. Eftersom gåvan gäller en fastighet så kommer jag att utgå från jordabalken (JB).Vilka formkrav gäller för ett gåvobrev för en fastighet?Vid gåva av en fastighet ställs samma formkrav på överlåtelsehandlingen som vid köp av en fastighet (4 kap. 29 § JB).För att gåvobrevet ska vara giltigt krävs att:1. Gåvobrevet är skriftligt2. Det i gåvobrevet finns upplysning om att gåvogivaren överlåter namngiven fastighet som just gåva till gåvotagaren3. Det är angivet hur stor del av fastigheten som överlåts4. Gåvobrevet innehåller gåvogivaren och gåvotagarens underskrifter (4 kap. 1 § JB) Det krävs inga vittnen för att gåvobrevet ska vara giltigaDet ställs inget krav på att underskrifterna i gåvobrevet ska vara bevittnade för att det ska vara giltigt. Dock kan det vara praktiskt att ha två vittnen till underskriften. För att gåvotagaren ska kunna erhålla lagfart på fastigheten krävs att två vittnen närvarade vid underskrifterna på gåvobrevet (20 kap. 7 § punkt 1 JB, 20 kap. 8 § JB).SammanfattningFör att gåvobrevet ska vara giltigt krävs att kraven ovan är uppfyllda. Jag rekommenderar att två vittnen närvara vid underskrifterna på gåvobrevet så att gåvotagaren kan erhålla lagfart för fastigheten. Men det är som sagt inget krav för att gåvobrevet ska vara giltigt. Hoppas att du har fått svar din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.

Bevisbörda för löpande avtal

2020-01-23 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har sedan 8 år tillbaka haft samma gym kort.Avtalet med dem har varit 199kr i månaden och att det priset ska gälla under en livstidsgaranti så länge jag väljer att behålla det.Det var de väldigt tydliga med att påpeka flera gånger eftersom jag tecknade under en erbjuds period.Nu vill de höja min månads kostnad på grund av att de har renoverat och de säger att bevis bördan faller på mig att komma in med det avtalet så de kan "utreda".Jag har självklart inte kvar det pappret nu 8 år senare.Vem faller egentligen bevisbördan på? Känns orimligt att de kan strunta i det avtal jag haft och sen kräva att jag ska bevisa motsatsen. Mvh
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din frågaI frågor om avtalsvillkor som är oklara ska de tolkas till konsumentens fördel(10 § Avtalsvillkorslagen). Paragrafen är en kodifiering och viss modifiering av den s.k. oklarhetsprincipen. Därför ska eventuella invändningar tolkas enl. det som du skulle läsa ut ur dem.Det är uppenbart att gymmet anser att det föreligger ett avtal mellan er, de tar trots allt betalt, vilket innebär att de måste ha information om dess innehåll någonstans. Just i detta fallet försöker de göra gällande en s.k. prishöjningsklausul. För att det ska vara möjligt att höja priset för en konsument i ett löpande avtal krävs en sådan i avtalet (13 § Avtalsvilkorslagen). Bevisbördan för att en sådan föreligger är på dem.Sammanfattning1. Gymmet medger konkludent att det finns ett löpande avtal mellan er genom att regelbundet ta betalt för ditt gymkort.2. Denna typ av löpande avtal omfattas av avtalsvillkorslagen (1 § Avtalsvillkorslagen).3. Denna lag hindrar prishöjningar utan prishöjningsklausuler (13 § Avtalsvillkorslagen).4. Du ber att se prishöjningsklausulen, för annars kan du göra gällande dina rättigheter enligt lagen.5. Bevisbördan ligger på dem.Jag hoppas du har fått de råd du söker.Med vänlig hälsning,

Samäganderätt och samgäld

2020-01-21 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Om bara en person står på lånet och pengarna gått till renovering av ett gemensamt boende. Vem har ansvaret för skulden?
Jonna Anderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SamäganderättÄganderättsförhållandena delägare sinsemellan regleras av lagen om samäganderätt. Jag utgår från att ert gemensamma boende ägs gemensamt, det vill säga att ni innehar ert boende med samäganderätt. SamgäldAv rättsfallet NJA 2016 s.1057 från Högsta Domstolen har ägarna till samägd egendom presumerats svara, var och en i förhållande till sin andel, för kostnader för åtgärder som någon av dem med övriga delägares samtycke vidtar för förvaltning eller förbättring av den samägda egendomen. Ansvaret för lånet presumeras alltså delas mellan er i förhållande till era andelar, 2 § SamägL och 15 § SamägL. Denna presumtion kan emellertid brytas om den delägare som motsätter sig ansvar för skulden kan visa att det varit fråga om en gåva eller att parterna kommit överens om att kostnaden inte ska fördelas på detta sätt mellan delägarna. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad krävs för att gåva av en fastighet ska vara giltigt?

2020-01-25 i Gåva
FRÅGA |Jag och min son Äger 50% var av ett fritidshus. Nu vill jag skriva över min del på min son som gåva. Hur gör jag ? Vilka handlingar behövs ?
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du veta vad som krävs för att gåvan av din del av fritidshuset ska vara en giltig överlåtelse till din son. För att svara på din fråga kommer jag att utgå från jordabalken (JB). Min rekommendation är att upprätta ett gåvobrev gällande fritidshuset. Det för att bevisa att gåvan är just en gåva. I vanliga fall finns det inga krav på hur ett gåvobrev ska utformas för att det ska vara giltigt men eftersom din gåva till din son är en fastighet finns särskilda krav. Vad krävs för att ett gåvobrev gällande en fastighet ska vara giltigt?Vid gåva av en fastighet ställs samma formkrav på överlåtelsehandlingen som vid köp av en fastighet (4 kap. 29 § JB).För att gåvobrevet ska vara giltigt krävs att: 1.Gåvobrevet är skriftligt 2.Det i gåvobrevet finns upplysning om att gåvogivaren överlåter namngiven fastighet som just gåva till gåvotagaren 3.Det är angivet hur stor del av fastigheten som överlåts 4.Gåvobrevet innehåller gåvogivaren och gåvotagarens underskrifter (4 kap. 1 § JB) Underskrifterna behöver inte bevittnas för att gåvobrevet ska vara giltigtDet finns inget krav på att underskrifterna i gåvobrevet ska bevittnas för att gåvobrevet ska vara giltigt. Dock kan det vara praktiskt att ha två vittnen till underskriften. Det krävs nämligen att två vittnen har bevittnat underskrifterna i gåvobrevet för att gåvotagaren ska kunna erhålla lagfart på fastigheten (20 kap. 7 § punkt 1 JB, 20 kap. 8§ JB).Hoppas att du har fått svar din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawlines duktiga jurister.

Befogenhet i fullmakt - skriftligt eller muntligt?

2020-01-24 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående 10 § i avtalslagens andra kapitel. Jag har uppfattat det som att den enbart gäller fullmakter som utfärdats i skriftlig form. Min fråga är om man som fullmaktsgivare kan välja att ha med befogenheter i det skriftliga avtalet, på grund av till exempel säkerhetsskäl att den fullmäktige håller sig till det, eller är denna alltid muntlig? Eftersom befogenheterna som meddelas muntligt kan vara svårt att bevisa om tredje man handlar i god tro, vilket binder fullmaktsgivaren till ett avtal med denne. Är det alltid så fullmakt utfärdas genom att behörigheter ges skriftligen och befogenheter ges muntligen? Om den fullmäktige överskrider befogenheterna så kan fullmaktsgivaren bli bunden beroende på tredje mans goda eller onda tro. Men vad händer om det är tvärtom, att den fullmäktige håller sig befogenheterna men inte till behörighen? Jag har uppfattat detta rätt? Tacksam för svar!
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!10 § avtalslagen är portalbestämmelsen som reglerar alla typer av fullmakter; såväl muntliga som skriftliga. Fullmaktsgivaren kan skriva in befogenheterna i den skriftliga fullmakten som befullmäktigar fullmäktigen. Detta har både positiva och negativa konsekvenser. Å ena sidan blir det svårt för tredje man att vara i god tro i förhållande till fullmäktigens befogenheter, om dessa överskrids. Å andra sidan har tredje man full insikt om fullmäktigens gränser inom ramen för rättshandlingen. Exempel som förtydligar:A lämnar skriftlig fullmakt till B som befullmäktigar B att för A:s räkning köpa en bil. I den skriftliga fullmakten skriver A in vissa särskilda inskränkande föreskrifter (dvs befogenheter) som ska gälla för B. A skriver att B bara får köpa en bil av märket Volvo och den får inte kosta mer än 300 000 kronor. När B är hos bilförsäljaren visar denne upp fullmakten för att styrka sin behörighet som fullmäktige. Bilförsäljaren får då även insikt om B:s befogenheter. Nämligen att B får gå så högt som 300 000 kronor. B:s möjligheter att förhandla fram ett bättre pris har säkerligen gått förlorad nu. Men I det fall B köper en bil för 320 000 har bilförsäljaren agerat i ond tro angående B:s befogenhet. A blir då inte bunden av bilköpet (11 § avtalslagen). Skillnad hade varit om A hade gett befogenheterna muntligen till B. B hade varit i ett bättre förhandlingsläge för att få ner priser, men bilförsäljaren hade haft svårare att vara i ond tro angående B:s befogenheter. Som svar på din fråga är det alltså helt upp till fullmaktsgivaren att avgöra om denne vill skriva in befogenheterna i fullmakten eller meddela dem muntligen. Vanligaste formerna för behörighet och befogenhetVilka former som behörighet och befogenhet vanligen lämnas i kan jag inte svara på med hänsyn till det stora antalet fullmakter som lämnas dagligen. Jag skulle gissa att de vanligaste formerna är att såväl behörighet som befogenhet lämnas muntligen; exempelvis i det fallet man ber någon handla något åt en själv. Huruvida man väljer att lämna befogenhet muntligen eller skriftligen får varje fullmaktsgivare avgöra själv beroende på vilket intresse som denne värdesätter högst. Värdet av att fullmäktigens förhandlingsposition eller värdet av att inte bli bunden av avtal som ingåtts vid befogenhetsöverskridande. Att bryta mot behörigheten men hålla sig inom befogenheten?Om fullmäktige bryter mot behörigheten har ett avtal inte ingåtts mellan fullmaktsgivaren och tredje man. Fullmäktigen hade då aldrig behörighet att företa rättshandlingen över huvud taget. I mitt exempel ovan är fullmäktigens behörighet att köpa en bil. Om B istället köper en elgitarr så har B agerat utanför sin behörighet och inget bindande avtal har kommit till stånd mellan fullmaktsgivaren A och försäljaren. Detta oberoende av försäljarens eventuella goda eller onda tro. Det spelar ingen roll om fullmäktigen har hållit sig inom sina befogenheter, vilket även torde vara svårt att göra i de fall man bryter mot behörigheten. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta!Med vänliga hälsningar,

Återbetalningsskyldighet vid dubbelförsäkringsfall

2020-01-23 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vi avbeställde en flygresa 20171215 för att vår dotter skulle opereras. Då flygbolaget bara ersatte med ett lågt belopp kontaktade jag ERVs kundtjänst. Jag informerade att vi hade hemförsäkring i IF och skulle anmäla skadan där också. Det var inget problem enligt dem. Jag fyllde i ERVs skadeanmälan och där angav att vi också hade begärt ersättning från IF. Beloppen betalades ut. Efter nästan 2 år så kontaktade ERV oss och ville ha tillbaka det utbetalda beloppet, då de "upptäckt" att vi också fått ersättning från IF. Om vi inte betalar det begärda beloppet kommer de att låta ärendet gå vidare till kronofogden. Jag bestrider att vi skall betala tillbaka beloppet då vi tydligt informerade att vi också hade begärt ersättning också från IF samt att vi handlade i god tro och har konsumerat pengarna.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att ni vänder er till oss här på Lawline med er fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på er fråga hittar vi i Försäkringsavtalslagen (FAL) och Preskriptionslagen (PreskrL).DubbelförsäkringJag förstår det som att ni har fått ett för högt utbetalt belopp grundat på att ni har fått ersättning från två försäkringar. Detta kallas för dubbelförsäkring och huvudregeln är att ni inte kan få ut mer ersättning än skadebeloppet, trots det att ni har flera olika försäkringar. Ni har således fått för mycket utbetalt vilket som regel sk betalas tillbaka, 6 kap. 4 § FAL. Frågan är dock om ni måste betala tillbaka detta överskott med hänsyn till att ni var i god tro och har konsumerat pengarna samt att det har gått två år. Jag ska gå igenom en fordrans preskriptionstid och vad som gäller vid god tro här nedan. En fordrans preskriptionstidSom huvudregel preskriberas en fordran mellan näringsidkare och konsument tre år efter uppkomsten om inga preskriptionsavbrott har gjorts, 2 § PreskrL. Nu har det endast gått två år från det att den felaktiga utbetalningen skedde, varför min bedömning är att fordran fortfarande är gällande mot er. Condictio indebitiNär det sker en felutbetalning kallas det för condictio indebiti. Huvudregeln är då att pengarna ska betalas tillbaka, men om det är så att den som har fått pengarna var i god tro och har konsumerat dem faller denna rätt till återbetalning bort. Denna princip finns inte i lagtext utan har tagits fram ur rättspraxis. Exempelvis finns det ett gammalt rättsfall, NJA 1933 s 25, där ett försäkringsbolag har betalat ut för mycket ersättning då de glömt att göra avdrag för den summa som betalats ut olycksfallsförsäkringen. I denna situation ansåg Högsta domstolen att försäkringstagaren inte var återbetalningsskyldig då de bedömde att han varit i god tro och konsumerat pengarna därefter.Bedömningen som måste göras i ert fall är således om ni kan anses vara i god tro, det vill säga trodde att ni hade rätt till betalning från båda försäkringsbolagen som tillsammans överskred ersättningsbeloppet. Något som talar för att ni var i god tro är att ERV inte sa något om dubbelförsäkringsfall och en skyldighet till återbetalning vid för stor betalning när ni påtalade att ni skulle begära ersättning från IF också. SammanfattningMin slutsats är att ni kan hävda att ni är i god tro och har konsumerat pengarna därefter. Jag vill dock påtala att om ni får ett krav från Kronofogden som ni motsätter er på denna grund så finns det en risk att ERV tar det vidare till domstol, vilket kan bli dyrt om Tingsrätten dömer emot er. Ni får i det fallet göra en bedömning om återbetalningen är värd en domstolsprocess. Är det så att ni behöver vidare hjälp i ärendet eller har några följdfrågor så är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag er lycka till!Vänligen

Är gåvan avseende fastighet gällande?

2020-01-21 i Gåva
FRÅGA |Hej Jag har några frågor som gäller fastighet i dödsbo som jag vill vara helt säker på inför arvsskiftet.Fastighet 1- Mannen som avlider hastigt 2 januari efterlämnar en hustru och två döttrar.Paret äger en gård där de bor tillsammans med ena dottern och hennes familj. I december har det skrivit ett gåvobrev till dottern som bor på gården att hon ska få densamma men innan de hinner skicka in till Lantmäteriet för att dottern ska få lagfart så avlider pappan.När pappan avlider så visar det sig att han har utöver fastighetslånen även ett lån på 40000kr. men det finns inga ekonomiska tillgångar i boet. - Gäller Gåvobrevet för dottern? - Kan fordringsägarna tvinga dödsboet att sälja gården för att få ut de 40 000kronorna?Fastighet 2- Det är 3 stycken dödsbodelägare när sista föräldern avlider.- I dödsboet finns en sommarstuga och ca 200 000kronor på banken- Föräldrarna har testamenterat sommarstugan till ena dottern ska den då räknas som hennes arvslott och de andra två delar på bankmedlen eller ska bankmedlen delas lika på alla 3 syskonen?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan kommer jag att besvara frågorna avseende respektive fastighet var för sig. Jag kommer främst att utgå från reglerna i ärvdabalken (ÄB) som reglerar arv och testamente samt regler i jordabalken (JB) som berör gåva av fastighet.Fastighet 1Gäller gåvobrevet?Ett gåvobrev som avser en fastighet är giltigt om följande kriterier är uppfyllda:- gåvobrevet är skriftligt upprättat, - både gåvogivaren och gåvotagaren har skrivit under gåvobrevet, - det finns en avsiktsförklaring där det framgår att det är gåvogivarens önskan att ge fastigheten till gåvotagaren samt - att datum och fastighetens namn finns med i handlingen, JB 4 kap 1 § jämte 29 §.För att gåvobrevet ska kunna användas för att ansöka om lagfart krävs även att två vittnen har styrkt gåvogivarens underskrift, JB 20 kap 7 §. Om inte det har skett kommer lagfartsansökan att förklaras vilande.Är fastigheten skyddad från fordringsägarna?För att fastigheten ska vara skyddad från mannens fordringsägare krävs det att det så kallade sakrättsliga momentet är uppfyllt. Det sakrättsliga momentets syfte är att uppmärksamma fordringsägarna på att gäldenären, det vill säga den som är skyldig någon annan pengar, har gjort sig av med egendom. För fast egendom är det sakrättsliga momentet uppfyllt vid avtalets ingående. I och med att gåvobrevet är upprättat och överlämnat skulle jag vilja säga att det sakrättsliga momentet därmed är uppfyllt.I det här fallet förstår jag det som att det finns mer skulder än tillgångar i dödsboet. I och med det skulle någon av fordringsägarna kunna begära dödsboet i konkurs, konkurslagen 1 kap 2 §. Om dödsboet skulle försättas i konkurs kan konkursförvaltaren begära att gåvan återvinns. Återvinning av gåvan skulle innebära att fastigheten återgår till konkursboet så att konkursförvaltaren kan sälja den och fordringsägarna kan få betalt. Fastigheten kan i detta fall återvinnas då gåvan har givits till en närstående för mindre än 3 år sedan, konkurslagen 4 kap 6 §.SammanfattningSammanfattningsvis kan det vara svårt för dottern att ansöka om lagfart i det fall det inte var två vittnen som bevittnade mannens underskrift av gåvobrevet. Vidare har fastigheten dessvärre inget skydd mot fordringsägarna i det fall dödsboet försätts i konkurs och konkursförvaltaren skulle bestämma sig för att återvinna fastigheten till konkursboet.Fastighet 2Rätten till laglott - en begränsning av testamentets genomslagSom huvudregel ska alla syskonen dela lika på kvarlåtenskapen, ÄB 2 kap 1 §. Det finns dock en möjlighet att frångå huvudregeln genom att upprätta ett testamente, ÄB 9 kap 1 §. När en upprättar ett testamente finns det en viktig begränsning, nämligen att en måste ta hänsyn till sina barns så kallade laglott. Över laglotten kan testamentsgivaren inte disponera då denna andel av kvarlåtenskapen tillskrivs testamentsgivarens barn. Laglotten utgör halva arvslotten, ÄB 7 kap 1 §. I förevarande fall skulle de tre barnen enligt huvudregeln fått 1/3 var, laglotten utgör därmed 1/6 av den totala kvarlåtenskapen. Om sommarstugans värde motsvarar mer än 4/6 av den totala kvarlåtenskapen innebär det att testamentet inkräktar på de andra syskonens laglott. Det betyder att de två syskonen har möjlighet att påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, ÄB 7 kap 2 §. Om stugans värde motsvarar mindre än 4/6 av den totala kvarlåtenskapen blir detta inget problem i och med att alla syskonen kommer att få ut åtminstone sin laglott.SammanfattningDet är värt att uppmärksamma reglerna om barns legala rätt till sin laglott eftersom reglerna kan få följden att testamentet kan jämkas i det fall sommarstugan är värd mer än 400 000 kr. Syskonen kommer alltid att ha rätt till bankmedlen i åtminstone så stor mån att deras laglott täcks.Jag hoppas att du har fått din frågor besvarade! Om du behöver ytterligare juridisk rådgivning är du välkommen att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se så kan jag hänvisa dig vidare till Lawlines juristbyrå.Vänliga hälsningar,