Omyndiga personers underskrift

2020-09-15 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Min son som är sju år fick idag hem ett "förväntansdokument" från skolan. Där var en lista på saker som skolan förväntar sig av eleverna och av oss föräldrar. Längst ner skulle min son skriva på och även vi föräldrar. Detta kändes väldigt konstigt, för jag har aldrig tidigare stött på ett dok som vill ha min sons underskrift. Är det ok att be om ett barns underskrift?
Axel Helgesson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att be om ett barns underskrift innebär i sig inte några juridiska problem. Däremot har omyndiga som huvudregel ingen rättshandlingsförmåga (9 kap. 1 § föräldrabalken). Detta innebär att ditt barns underskrift inte är juridiskt bindande. Skolan kan alltså be om underskrift, men en eventuell underskrift från ditt barn har inte någon juridisk betydelse i detta fallet.Hoppas detta gav svar på din fråga.Med vänlig hälsning

Försäljning av varor man inte äger

2020-09-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min kompis har en snabb affärsidé som jag är tveksam om den är laglig. Det jag undrar är om det är tillåtet att sälja någon annans saker? Han tänkte att han skulle hitta saker på till exempel blocket och skapa en liknande annons om samma sak som säljes men till ett högre pris. Bara när någon nappar på hans annons köper han saken från den första personen med den orginella annonsen och säljer den vidare och tjänar lite pengar där emellan, bryter han mot någon lag?
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns delar i denna affärsidé som kan vara juridisk tveksamma.Försäljningen i sig:Ett av problemen med affärsidén är att hen säljer någonting som hen de facto inte äger. Detta behöver inte nödvändigtvis i sig vara ett problem, men hen borde uppmärksamma potentiella köpare om detta. Ett problem som kan uppstå är till exempelvis om hen säljer en vara, som hen själv ska köpa av någon annan. Det kan då vara så att varan redan är såld, personen i frågan har då begått ett avtalsbrott eftersom varan inte kommer kunna levereras. Detta kan innebära en del civilrättsliga konsekvenser. Bland annat måste hen förstås skicka tillbaka pengarna till köparen, men kan även behöva betala för övriga kostnader som köparen haft vid köpet samt eventuell ränta för tiden personen i fråga innehaft pengarna.Upphovsrätt:Det framkommer inte om personen tänkt använda bilder av varan vid försäljningen. Gör hen det kommer hen eventuellt behöva använda bilder som denne inte äger, vilket kan innebära upphovsrättsintrång (1 kap. 2 § lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk). Sammanfattning:Personen i frågan bör klargöra för potentiella köpare hur affärsidén är uppbyggd för att vara säker på att inte begå något avtalsbrott, samt dessutom inte använda bilder vid annonseringen som denna inte har rätt till att använda. Så länge hen förklarar för köparen hur affärsidén är uppbyggd och meddelar köparen att varan eventuellt inte kommer kunna levereras, bör några juridiska problem inte uppstå.Hoppas detta gav svar på din fråga.Med vänlig hälsning

Kan en person med demens skriva giltig fullmakt?

2020-09-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan Formuleringen i ett läkarutlåtande avgöra om min mamma som är lite dement kan skriva en fullmakt till mig ?
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan en person med demens skriva en giltig fullmakt?För att en fullmakt ska vara giltig krävs att fullmaktsgivaren har rättshandlingsförmåga (förstår innebörden av en fullmakt och varför den upprättats). Om läkaren anger att din mamma är dement så påverkar detta hennes rättshandlingsförmåga och kan därför innebära att fullmakten ses som ogiltig (10 § AvtL). I ett rättsfall från Hovrätten tilläts dock en person med Alzheimers att skriva en fullmakt då hen var fullt medveten om avtalets innebörd. En påverkad minnesförmåga behöver därför inte nödvändigtvis innebära att personen mister sin rättshandlingsförmåga. (Hovrätten för Västra Sverige den 10 september 2015 i mål T 5440-14).Sammanfattning Jag kan inte närmare än det ovan givna svaret kommentera i detalj hur situationen förändras efter läkarutlåtandet då jag inte har mer information i frågan. Just när det kommer till medicinska utlåtanden och avtalsgiltighet (fullmakten) är det mycket som spelar roll, och inget fall är det andra likt. Jag rekommenderar därför att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Då kan du även få närmare hjälp med att upprätta en fullmakt samt andra möjliga lösningar om läkarutlåtandet avsevärt påverkar situationen och ni ej kan få en fullmakt utskriven. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!

Framtidsfullmakt - vad är det och hur upprättas en sådan handling?

2020-09-13 i Avtal
FRÅGA |Jag och min särbo sparar gemensamt på ett konto i en bank som står i mitt namn. Jag vill ju så klart att han ska ha alla pengarna från just detta konto om jag tex. drabbas av ngn sjukdom eller olycka om gör att jag inte kan förmedla min vilja. Kan man skriva ngn typ av dokument som automatiskt öppnas om jag drabbas så att min särbo kan ta ut pengarna.
Emilia Alfredsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad jag förstår det som handlar din fråga om huruvida det finns möjlighet för din särbo att sköta dina ekonomiska angelägenheter vid en eventuell sjukdom eller olycka. Det finns en handling av rättslig betydelse som kallas för framtidsfullmakt och berör just detta. Framtidsfullmakter regleras i Lagen om framtidsfullmakter.Vad är en framtidsfullmakt? En framtidsfullmakt är ett dokument som blir giltigt i framtiden om du som fullmaktsgivare skulle drabbas av en sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande långvarigt. Det ska leda till att du inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som står angivna i fullmakten (1 § lagen om framtidsfullmakter). En framtidsfullmakt får innebära att någon annan tar hand om dina ekonomiska angelägenheter, såsom pengarna på ert gemensamma konto i detta fall (2 § lagen om framtidsfullmakter). Det är fullmaktshavaren och därmed din särbo som får ta ställning till när fullmakten ska att träda i kraft, om den skulle behöva det. Din särbo ska i sådana fall informera dig och dina närmaste släktingar om det. Om din särbo vill går det också att vända sig till tingsrätten och låta dem besluta om saken (9-11 § lagen om framtidsfullmakter). Hur upprättar man en framtidsfullmakt? Det finns vissa bestämmelser om vad som ska framgå av en framtidsfullmakt, samt hur det ska gå till när den upprättas (4-5 § lagen om framtidsfullmakter): Hur det ska gå till: - en framtidsfullmakt måste vara skriftlig- fullmaktsgivaren ska underteckna - två vittnen ska tillsammans närvara- vittnena ska förstå att det är en framtidsfullmakt - vittnena ska bekräfta med sina underskrifterVad som ska framgå av fullmakten:- att det är en framtidsfullmakt- vem som är fullmaktshavare (alltså tar emot fullmakten)- vilka angelägenheter fullmakten omfattar- vilka övriga villkor som gäller.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma. Med vänliga hälsningar,

Har jag som enskild firma någon ångerrätt vid distansavtal?

2020-09-15 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej,Jag har genom min enskilda firma ingått avtal med Eniro om annonsering på Google. Jag har signerat avtalet digitalt. Jag har ångrat köpet (innan 14 dagar) och meddelat Eniro detta. Eniro påstår att jag som Enskild firma inte är omfattat av lagen om distansköp och inte kan annullera köpet. Är detta korrekt? Avtalet blev signerat under pågående samtal med säljaren, vilket jag har läst gör att man kan annullera avtalet. Med vänliga hälsningar
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningLagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen) innehåller bestämmelser om konsumentskydd vid distansavtal och avtal utanför affärslokaler (1 kap. 1 § distansavtalslagen). I lagen definieras konsument som en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet (1 kap. 2 § fjärde stycket distansavtalslagen). Lagen innehåller bland annat en ångerrätt som ger konsumenten en rätt att frånträda avtalet genom att till näringsidkaren lämna eller sända ett meddelande om detta inom fjorton dagar (2 kap. 10 § distansavtalslagen). Om en näringsidkare på eget initiativ kontaktar en konsument per telefon i syfte att ingå ett distansavtal ska näringsidkaren bekräfta sitt anbud i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Ett avtal ingås genom att konsumenten efter samtalet skriftligen accepterar näringsidkarens anbud. Ett avtal som inte ingåtts på detta sätt är ogiltigt och konsumenten är då inte skyldig att betala för några varor eller tjänster (2 kap. 3 a § distansavtalslagen).Distansavtalslagen är inte tillämplig när företag tecknar avtal med andra företag. Din enskilda firma räknas som ett företag och uppfyller inte kriterierna för konsument i distansavtalslagen (jfr ovan en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet). Det finns därför inte någon lagstadgad ångerrätt för dig. Inom telekombranschen finns uppföranderegler som ger enskilda firmor ångerrätt i vissa fall. De nuvarande reglerna trädde i kraft den 1 september 2018 och tillämpas när en operatör som är med i Telekområdgivarna ingår avtal med konsumenter eller enskilda firmor för tjänsterna TV, telefoni och bredband. Reglerna gäller däremot inte vid försäljning av innehållstjänster. I ditt fall är inte uppförandereglerna aktuella eftersom tjänsten du ingått avtal om inte är TV, telefoni eller bredband.Sammanfattningsvis är varken distansavtalslagen eller Telekområdgivarnas uppföranderegler tillämpliga i ditt fall. Du har ingått ett avtal avseende annonsering för din enskilda firma och är inte att betrakta som konsument i distansavtalslagens mening. Eftersom du inte är att betrakta som konsument är distansavtalslagen inte tillämplig och du åtnjuter inte något av det konsumentskydd lagen stadgar. Det innebär dels att du inte har någon ångerrätt, dels att avtal om annonseringen kan ingås under samtalet.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vilka är de avtalsrättsliga konsekvenserna av att ett anbud accepteras för sent?

2020-09-14 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Om jag är ett företag och ska sända ett anbud, brevledes, till ett annat företag och min acceptfrist är tio dagar. Men brevet sänds inte förrän 4 dagar efter den skulle sändas (pga sjukfrånvaro på mitt företag). Och pga posthanteringen landar mitt anbud hos anbudsmottagaren 11 dagar senare (och min acceptfrist är 10 dagar). Dock blev anbudet accepterat samma dag de fick denna och sändes tillbaka till mig samma dag. Vad gäller här? Vilka är de avtalsrättsliga konsekvenserna för oss parter? Lagrum.
Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du undrar om ett bindande avtal uppståt mellan de båda företagen, utifrån omständigheterna du beskrivit ovan. Regler om slutande av avtal finns i avtalslagen (AvtL). Vad krävs för att ett avtal ska vara bindande?För att ett avtal ska få rättsligt bindande verkan krävs att det finns ett anbud och en accept (1 § första stycket AvtL). Ett anbud är exempelvis ett erbjudande eller ett förslag. En accept är ett jakande svar på ett anbud.Både anbud och accept kan ges skriftligen, muntligen eller genom konkludent handlande. Konkludent handlande innebär att man agerar på ett sådant sätt som ger motparten god anledning att anta att man ger ett anbud eller en accept.Vad händer om jag accepterar anbudet för sent?Om anbudsgivaren har bestämt viss tid för svar måste svaret komma honom till handa inom den utsatta tiden (2 § första stycket AvtL). Eftersom din accept av anbudet kommit anbudsgivaren till handa efter den utsatta tiden, har inget bindande avtal uppståt.Ett svar på ett anbud som kommer anbudsgivaren till handa för sent gäller som ett nytt anbud (4 § första stycket AvtL). Eftersom din sena accept (det nya anbudet) accepterades av det andra företaget har ett bindande avtal uppståt (1 § första stycket AvtL).Hoppas detta var svar på frågan, annars får du gärna återkomma till oss.Med vänliga hälsningar

Jag och min klass bokade en studentskiva. Om vi avbokar, får vi alla pengarna tillbaka?

2020-09-13 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag och min klass bokade en studentskiva i mars 2020 och vi ska ha den mars 2021. Om vi avbokar, får vi alla pengarna tillbaka? Det klassiferas väl som force majeure?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som om du undrar om företaget, som ni har bokat studentskivan hos, har en återbetalningsskyldighet om ni tvingas avboka stundetskivan på grund av coronapandemin. Frågor om avtal regleras i avtalslagen. Mitt svar kommer till stor del att utgå från ett nytt avgörande från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) som handlar om en avbokning av ett studentflak under coronapandemin. Avgörandet från Allmänna reklamationsnämndenEnligt ett avgörande från ARN fick en gymnasieklass (konsumenterna) pengarna tillbaka från studentflaksföretaget (näringsidkaren) när de hade bokat ett studentflak som de sedan varit tvungen att avboka på grund av de rådande omständigheterna. I detta avgörande skriver ARN att huvudregeln är att avtal ska hållas. Om den ena parten, näringsidkaren, inte presterar sin del av avtalet bör inte den andra parten, konsumenterna, behöva prestera sin del av avtalet. En näringsidkare kan dock i avtalet begränsa sin skyldighet att återbetala i den mån som sådana begränsningar inte strider mot gällande lagstiftning, enligt ARN. Ansvaret ligger på näringsidkaren att visa att det finns sådana villkor i det gällande avtalet. I studentflaksfallet hade näringsidkaren ett giltigt villkor i avtalet som innebar att konsumenterna inte skulle få tillbaka några pengar från det avbokade flaket. Trots att näringsidkaren har ett villkor i avtalet som begränsade sin återbetalningsskyldighet så kan detta avtalsvillkor bortses ifrån genom 36 § AvtL. I studentflaksfallet så menar ARN bland annat att näringsidkarens villkor ska bortses ifrån då villkoret lägger över en allt för stor risk på konsumenterna som har en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Med bakgrund av 36 § AvtL skulle alltså näringsidkaren återbetala kostnaden för studentflaket till konsumenterna.I ert fallNi kan också ha rätt att avboka studentfesten och få pengarna tillbaka, precis som i studentflaksfallet. Det är i första hand avtalsvillkoren mellan er och studentfestföretget som avgör om ni kan få pengarna tillbaka. Du bör läsa igenom avtalsvillkoren för att se vad som gäller vid avbokning. Ni kan vända er till Lawlines juristbyrå om ni behöver hjälp att tolka avtalet. Om det är så att studentfestföretaget har ett villkor i avtalet som gör att de inte blir återbetalningsskyldiga så kan det ändå, enligt ARN-avgörandet ovan, vara möjligt att argumentera för att ni ska få full återbetalning om ni avbokar.Om du och företaget inte kommer överensOm du och företaget inte kommer till en lösning kan du göra en anmälan till ARN för att få en bedömning. Det kostar inget att få sitt ärende prövat av ARN.Hoppas att du fick hjälp av mitt svar!

Kan gåvogivaren återta gåvan när gåvotagaren är ett barn?

2020-09-13 i Gåva
FRÅGA |En kille jag träffade köpte surfplattor till mina barn, utan att fråga mig om det. Barnen fick plattorna och jag fick kvittot på dessa. Nu begär han tillbaka plattorna eller pengarna för de, har han rättighet till något av de? Jag kan betala plattorna men tycker de känns fel när de är något mina barn fått av honom.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är det fråga om en gåva?För att det ska vara fråga om en gåva måste en frivillig förmögenhetsöverföring från gåvogivaren till gåvotagaren ha skett. Han måste därför ha överlämnat surfplattorna till barnen frivilligt. Barnen ska alltså ha fått surfplattorna i sin besittning (1 § GåvoL och 2 § GåvoL). Det ska också ha funnits en gåvoavsikt, det vill säga en vilja att ge bort surfplattorna. Utåt sett ska gåvohandlingen ha framstått som en akt av givmildhet. Dessutom ska parterna ha varit överens om att något vederlag inte ska utgå för gåvan. Någon motprestation får därför inte ha förekommit. Det är också viktigt att komma ihåg att en gåva till ett barn inte är bindande om inte barnet förstår det. Om inte barnen förstod att de fick surfplattorna så företräder föräldrarna (du i detta fall) barnenen och tar därmed emot gåvan för barnens räkning.Om gåvan är fullbordadNär en gåva är fullbordad kan den inte heller återtas. Killen som gav dina barn surfplattorna kan därför inte ta tillbaka dem. Inte heller är du skyldig att betala för surfplattorna.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,