Metoder för avtalstolkning

2020-09-12 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har förstått det som att det finns många olika metoder för avtalstolkning, tex. objektiv och intersubjektiv tolkning, oklarhetsregeln, partsbruk osv. Jag undrar om ni hade kunnat lista ALLA metoder för avtalstolkning samt exakt vad varje metod innebär. Vi får ofta uppgifter i skolan där vi läser ett fall och sedan ska tolka avtalet men tycker det är jättesvårt eftersom jag inte har koll på alla metoder som finns. Oerhört tacksam för svar!
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver finns det många olika metoder för avtalstolkning. Ibland kan det vara svårt att dra gränsen för vad som är en metod för avtalstolkning och det finns tyvärr inte en absolut lista för vilka metoder som finns. Men här under går jag igenom alla metoder för avtalstolkning som jag har lärt mig!Metoder för avtalstolkningIntersubjektiv tolkning – Att tolka avtalet efter vad parterna gemensamt menat med avtalet. Att tolka avtalet så att det stämmer överens med den så kallade gemensamma partsavsikten.Objektiv tolkning – Att tolka avtalet efter den faktiska ordalydelsen i avtalet.Ändamålstolkning – Att tolka ett villkor i ett avtal mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser. Att se på avtalet som en sammanhängande helhet som ska hänga ihop och vara logiskt.Omständigheter efter avtalsslut – Att tolka avtalet efter hur parterna agerar efter avtalsslutet. Agerar båda parterna på ett visst sätt efter avtalsslutet kan man ofta utgå från att det var så det var menat att avtalet skulle tolkas.Oklarhetsregeln – Att tolka ett otydligt avtalsvillkor till nackdel för den part som själv formulerat villkoret. För avtal i konsumentförhållanden, när t.ex. en privatperson köpt något av ett företag, finns oklarhetsregeln formulerad i lagtext (10 § avtalsvillkorslagen).Dolus/Culpa – Att tolka avtalet till nackdel för en part som insett (dolus), eller bort inse (culpa), att motparten uppfattat avtalet annorlunda.Partsbruk – Att tolka avtalet efter hur två parter brukar göra saker. Metoden går att använda om parterna har handlat med varandra under en längre tid.Sedvänja/Handelsbruk – Att tolka avtalet efter vad som är vanligt i en viss bransch. Metoden går att använda i affärslivet när det finns ett typiskt sätt som saker brukar vara på i en viss bransch.Lycka till med ditt skolarbete!Vänligen,

Avtal mellan två parter

2020-09-10 i Anbud och accept
FRÅGA |J kommer överens med sin granne B om att köpa hans hemma­bio­anläggning. B ska lämna över anläggningen nästa dag. Innan anläggningen levereras ser J samma slags anläggning i en butik men till betydligt lägre pris. Kan J säga upp avtalet med B?
Minela Kurjakovic |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett avtal uppstår genom en överenskommelse mellan två parter där ena avtalsparten erbjuder någonting (anbud) och den andra avtalsparten sedan accepterar (accept). I förevarande fall verkar det klart att J och B har ett avtal mellan varandra. B har lämnat anbud, en vilja att sälja sin anläggning och J har svarat detta anbud genom att acceptera det. Avtalsparterna har därmed frivilligt uttryckt en vilja att ingå avtal med varandra. I Sverige har vi inte några formkrav på avtal så som att det ska vara skriftligt eller liknande. Detta innebär att även muntliga avtal kan vara giltiga.Har man ingått avtal gäller avtalet och frångår man det så begår man avtalsbrott. Problemet med detta är att det inte finns några regler om vad som ska hända om någon skulle bryta sina avtal. Det finns inga straffrättsliga regler och det omnämns inte i avtalslagen. Så även om detta inte är okej kan det vara svårt för B att hålla personen i frågan till deras avtal. Och vill B driva detta till en process så ligger bevisbördan på att ett avtal har ingåtts på B. B är alltså skyldig att bevisa att parterna ingått avtal med varandra.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad krävs för att ett köpeavtal ska vara bindande?

2020-09-10 i Formkrav
FRÅGA |Är avtalet juridiskt bindande? Hej, Om jag tecknar ett avtal med Kalles glasskiosk ab där de i sin tur är "köparen" för mig och jag är "säljaren". Jag har tagit fram en offert/avtal och allting har blivit godkänt och signerat av behörig firmatecknare men där det visar sig att jag ej fyllt i namnunderskriften men där mitt namnförtydligande framgår. Håller detta avtal då juridiskt? I min mening gör det de då behörig firmatecknare har signerat avtalet.
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att du benämner parterna som köparen och säljaren kommer jag utgå ifrån att det rör sig om ett köpeavtal. Formkraven för avtalet, det vill säga kriterier som måste vara uppfyllda för att avtalet ska anses bindande, beror på om det är fast eller lös egendom som ska köpas/säljas.Köp av lös egendomDet finns inga specifika formkrav för ett köpeavtal när det gäller köp av lös egendom (som jag förmodar var din fråga), vilket innebär att det kan utformas på oändligt många olika sätt. Det är alltså giltigt även om du endast signerat med ett namnförtydligande. Faktum är att det även kan vara muntligt. Om avtalet rör köp av lös egendom är avtalet således giltigt.Köp av fast egendomAvtalet om köp av fast egendom är ett så kallat formalavtal. Det innebär att avtalet måste upprättas i viss form för att bli giltigt. De grundläggande formkraven som måste iakttas är dessa:1) Avtalet ska upprättas i en skriftlig köpehandling.2) Köpehandlingen ska undertecknas av både säljaren och köparen.3) Handlingen ska innehålla uppgift om (i) köpeobjektet (lämpligen fastighetens registerbeteckning) och (ii) köpeskillingen.4) Det ska finnas en så kallad överlåtelseförklaring i köpehandlingen.Saknas något av minimikraven är hela avtalet ogiltigt.Köpeavtalet blir inte bindande innan samtliga parter undertecknat köpehandlingen. Har exempelvis endast säljaren undertecknat avtalet är det inte bindande för varken säljaren eller köparen och såväl säljaren som köparen kan frånträda köpet. Bundenhet inträder samtidigt för bägge parter först när samtliga parter undertecknat.Namnförtydligande som signaturVad gäller endast namnförtydligandet blir det svårt i bevishänseende då det kan göras gällande att vem som helst skrivit ditt namn. Om avtalet rör köp av fast egendom, kan avtalet således anses ogiltigt tills dess att du undertecknat med din signatur.Du är varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen vid ytterligare frågor!Vänligen,

Vad gäller om en förälder sparat pengar till sitt barn (på ett bankkonto som står i barnets namn) och sedan fört över pengarna till förälderns eget konto innan barnets 18-årsdag?

2020-09-09 i Gåva
FRÅGA |Hej, vad gäller om en förälder sparat pengar till sitt barn (på ett bankkonto som står i barnets namn) och sedan fört över pengarna till förälderns eget konto innan barnets 18-årsdag? Syftet är att förhindra att barnet kommer åt sina pengar och kan slösa upp dem direkt. Under vilka premisser har barnet rätt att få tillgång till sina pengar efter sin 18-årsdag?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!När en förälder sparar pengar till sitt barn i ett konto i barnets namn räknas dessa pengar som barnens egna pengar. Det betyder att föräldern har givit dessa pengar i gåva till barnet enligt 1 § gåvolagen. I och med att dessa pengar är barnets egna, så ska en förälder helst inte röra dem. En förälder kan dock ta ut dessa pengar om det handlar om att föräldern exempelvis vill köpa något till barnet. Det kan allt från en leksak eller pianolektion, men syftet måste alltså vara att pengarna ska användas till barnet.Det låter på din fråga som att föräldern vill flytta över dessa pengar till sitt konto endast för att skydda barnet från att använda upp dessa. Mitt förslag är att föräldern vänder sig till barnets bank och ber dem lägga in en sådan spärr. Det kommer alltså att innebära att pengarna fortfarande är i barnets namn på dennes konto, men barnet kan inte använda dessa pengar förrän föräldern tar bort spärren. När spärren läggs till är det alltså bara föräldern som kan disponera pengarna.Det finns en ytterligare lösning på detta och det är att skriva ett gåvobrev.Vad ett gåvobrev ska innehålla:- Uppgifter om givaren och mottagaren- En beskrivning vad du ger bort- En överlåtelseförklaring- Underskrifter av både givaren och mottagaren- Uppgifter om ort och datum då gåvobrevet undertecknadesOm du har några särskilda villkor för gåvan, ska även dessa skrivas in.Gåvobrev är inget måste och det räcker i ditt fall egentligen med att lägga en spärr på barnets sparkonto, för att sedan ta bort den när föräldern vill. Om det är viktigt för föräldern hur pengarna ska spenderas av barnet efter att denne fyllt 18 år är ett gåvobrev att rekommendera. Då blir det en s.k. villkorad gåva till barnet, där pengarna endast får spenderas enligt villkor.Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur kan man få sålt en andel i en samäganderätt och hur formulerar man ett sådant krav?

2020-09-10 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vill att mina syskon ska lösa ut mig från ärvt fritidshus. Finns det någon mall hur man ska skriva? Vi har ingen kontakt. Tack på förhand.MVH
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du önskar att framställa en önskan om att du vill att dina syskon köper ut dig från ert ärvda fritidshus. För att besvara din fråga ska jag redogöra för vad som gäller när man äger något med samäganderätt samt något allmänt tips hur du kan framställa ditt önskemål.Din fråga regleras i samäganderättslagen (samäL). vad är samäganderätt och hur är det relevant i ditt fallI samband med att ni ärvt fritidshuset har ni ingått en samägandeskap och äger nu huset tillsammans (1 § samäL). Således äger ni vad man inom juridiken kallar för ideella andelar, man äger alltså inte en specifik halva av huset utan mer hälften av bostaden som helhet. När ett samägandeskap föreligger så krävs det enligt huvudregeln samtliga ägares samtycke innan man får vidta några åtgärder som avser den samägda saken (2 § samäL). Jag kan inte svara på hur stor din ideella andel av huset är men oavsett så krävs det som utgångspunkt samtycke för att få sälja sin del av huset. Däremot erbjuder samäganderättslagen en möjlighet att hos tingsrätt söka om tvångsförsäljning. Tvångsförsäljning kan vägras om den andre kan uppvisa synnerliga skäl, det kan vara alla tänkbara skäl till varför försäljning inte bör komma tillstånd, ex sociala förhållande, konkurser etc (6 § samäL). Ifall tvångsförsäljning beviljas utbjuds fastigheten till försäljning på auktion som ombesörjs av en god man genom offentlig auktion (8 § samäL). Rätten fastställer även ett lägsta pris som bostadsrätten får säljas till, i övrigt styr den gode mannen försäljningen (9 § samäL). Om ni inte kan komma överens om vilket pris som ska antas på auktionen, gäller högsta budet så som antaget men inte lägre än det lägsta försäljningspris ni satt (12 § andra stycket samäL). Ni har också möjlighet att ställa in auktionen om ni tillsammans kommer överens om det (13 § samäL). Slutligen vill jag bara nämna att det råder avtalsfrihet mellan er hur ni vill lösa situationen, ni är alltså fria att reglera situationen hur ni vill. Jag har enbart redogjort för vad lagen om samäganderätt erbjuder för eventuell lösning på er situation. Några tips hur du framställer ditt önskemålDet är alltid lämpligt att inledningsvis sträva efter en lösning i samförstånd. Du bör i ditt brev formulera dig klart och tydligt så ditt önskemål framgår utan missförstånd. Skulle korrespondensen inte ge någon lösning så har du alltid alternativet att tvångsförsälja. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Vad utgör synnerliga skäl för att hindra tvångsförsäljning av samägd egendom?

2020-09-10 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejJag 50% ägare av en sommarstuga tillsammans med min brorSaken är att min bror vill sälja fastigheten via offentlig aktion.Vi har fått fastigheten värderad av Mäklare.Jag har erbjudit att betala marknadsvärdet för att lösa ut min brors del i fastigheten men det verkar som att han ändå vill få ut fastigheten ut på marknaden.Min fundering är om jag kan använda mig av synnerliga skäl för att hindra tvångsförsäljningen.Skälet är att jag erbjuder marknadspriset.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom du blivit medveten om kan den delägare i en samägd fastighet kräva att den ska säljas på offentlig auktion enligt samäganderättslagens regler. Rätten till försäljning på offentlig auktion inskränks av att annan delägare kan visa synnerliga skäl för anstånd (jfr 6 § SamägL).Rekvisitet synnerliga skäl för anstånd med tvångsförsäljning har i praxis tolkats strängt och det ska mycket till innan sådana anses föreligga. Det har i praxis uttalats att synnerliga skäl för att skjuta upp försäljningen kan finnas om det t.ex. är ett särskilt dåligt konjunkturläge eller finns andra förhållanden som skulle göra försäljningen förlustbringande (NJA 1974 s. 490). Det har vidare uttalats att sociala skäl i vissa fall kan vägas in för att ge anstånd med försäljningen. I rättsfallet NJA 1979 s. 562 ansågs det inte tillräckligt att ett barn påstods fara illa av att tvingas flytta från det hus där det växt upp och hade sina kamrater. Rekvisitet "synnerliga skäl" för att få anstånd med försäljningen ska således tolkas strängt och endast vara möjligt att utnyttja i rena undantagsfall. Min bedömning, sedd till praxis och lagens syfte, är att det inte utgör synnerliga skäl att du erbjuder din bror marknadsvärdet. Rättigheten att begära tvångsförsäljning av samägd fastighet är för att en delägare inte ska vara tvungen att vara delägare mot sin vilja. Även om ni fått fastigheten värderad av en mäklare kommer det verkliga marknadspriset att visas först om fastigheten säljs på auktion (det verkliga marknadspriset är helt enkelt det någon är beredd att betala). Min rekommendation är att du lägger bud på fastigheten på auktionen. Såväl du, som din bror som andra intressenter, har rätt lägga bud. Alternativt att du försöker komma överens med din bror; det kan ju vara så att han är beredd att acceptera ett högre pris än vad fastigheten värderats till av mäklaren.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vilka angelägenheter fåren framtidsfullmakt avse?

2020-09-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan en framtidsfullmakt vara obegränsad?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om behörigheten enligt en framtidsfullmakt kan avse alla sorters angelägenheter eller om den behörigheten är begränsad till vissa angelägenheter.Vad är en framtidsfullmakt?En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon (fullmaktsgivaren) ger åt en fysisk person (fullmaktshavaren) att företräda fullmaktsgivaren för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser, (1 § lag om framtidsfullmakter).Vilka angelägenheter får framtidsfullmakten avse?En framtidsfullmakt får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, (2 § första stycket lag om framtidsfullmakter). Med ekonomiska angelägenheter avses bland annat förvaltande av egendom. Personliga angelägenheter innebär att fullmaktshavaren ansvarar för att sörja för fullmaktsgivarens person. Detta innebär bland annat att se till att fullmaktsgivaren har ett lämpligt boende, en kontaktperson eller hemtjänst. Till detta hör även att hjälpa fullmaktsgivaren i sina kontakter med den sociala omsorgsverksamheten samt med hälso- och sjukvården.En fullmaktshavare får inte vidta åtgärder om hälso- och sjukvård samt tandvård för fullmaktsgivaren. Detta innebär att fullmaktshavaren inte kan ta medicinska beslut gällande dig. En fullmaktshavare kan inte heller företräda fullmaktsgivaren i frågor om att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär. Dessa angelägenheter kan alltså en framtidsfullmakt aldrig avse, (2 § andra stycket lag om framtidsfullmakter).Du kan begränsa framtidsfullmakten ytterligareOm du känner att framtidsfullmakten ger för mycket behörighet och du exempelvis bara vill ge behörighet för vissa ekonomiska eller vissa personliga angelägenheter så kan du alltid göra det. Detta gör du genom att antingen specificera vad framtidsfullmakten endast får avse, eller vad den inte får avse.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Gåvobrev eller skuldebrev mellan sambor?

2020-09-08 i Gåva
FRÅGA |Hej,Jag håller på att ta fram ett gåvobrev men jag undrar om det är rätt handling. Gåvan ska inte överlämnas vid undertecknat gåvobrev, utan ska kunna åberopas längre fram i tiden. Är gåvobrevet ej giltig då? Måste överlämnade ske? Det rör sig om lös egendom närmare bestämt pengar. Jag är inne på att det kanske är bättre med ett skuldbrev? Men det finns ingen faktisk skuld i vårt upplägg, men har man ett skuldebrev så är man väl bunden till att betala om borgenären önskar det? Vid uppvisandet av skuldebrevet. Tanken är att min sambo som ska vara gäldenär ska kunna erhålla ett belopp om 200 00 kronor ifrån mig som är borgenär när hen så väl önskar. Vilken typ av upplägg rekommenderar ni?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De lagar som blir relevanta är lag om skuldebrev (SkbrL) och lag angående vissa utfästelser om gåva (GåvoL). Ett gåvobrev är en utfästelse om att ge en gåva. Gåvan behöver därför inte ges i samband med undertecknandet (GåvoL 1§). Ett skuldebrev är i ert fall ett sorts gåvobrev (GåvoL 1§). Ett sådant blir som utgångspunkt rättsligt bindande när det lämnas över till gåvotagaren precis som ett vanligt gåvobrev (GåvoL 1§). Den största skillnaden mellan ett gåvobrev och ett skuldebrev i ert fall är att din sambo skulle kunna sälja/ge bort skuldebrevet men inte gåvobrevet eftersom detta är kopplat till hen som person. Det finns även vissa säkerhetsregler kring skuldebrev som blir relevanta ifall det säljs/ges bort. Dock låter det inte som att försäljning eller liknande är relevant för er del.Oavsett vilken form ni väljer så kommer gåvan inte vara gällande mot dina borgenärer (dvs de du är skyldig pengar) förrän din sambo faktiskt får pengarna (GåvoL 2§). Detta blir främst relevant ifall du hamnar hos kronofogden eller går i personlig konkurs. Jag rekommenderar därför att ni upprättar ett vanligt gåvobrev. Skuldebrev skulle bara komplicera saker och ting. Jag hoppas mitt svar gett klarhet i situationen och att du fått svar på din fråga. Självklart är du välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.