Kan jag köpa ut en delägare av fastighet med tvång?

2020-09-08 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Jag och min syster äger vårt föräldrahem tillsammans sedan 7 år tillbaka. Nu har vi kommit i ett läge där vi inte kan komma överens. Kan jag kräva att få köpa ut henne?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du och din syster äger 50 % vardera av en fastighet och att ni därmed samäger den enligt samäganderättslagen (här). På grund av att ni inte kommer överens vill du veta om det finns någon möjlighet för dig att köpa hennes andel mot hennes vilja. I mitt svar har jag utgått ifrån att ni inte har något samäganderättsavtal. Om det skulle vara så att ni har ett sådant avtal kan ni ha avtalat bort en del av bestämmelserna som finns i samäganderättslagen (här). Offentlig auktionDet finns ingen bestämmelse i lagen som kan tvinga din syster att sälja sin andel eller att hon i så fall måste sälja sin andel till dig. Som delägare kan du däremot kräva att fastigheten ska säljas på offentlig auktion och en sådan ansökan gör man hos tingsrätten. Din syster kan bara undvika att fastigheten tvångsförsäljs om det finns synnerliga skäl, se 6 § samäganderättslagen (här). Det ska mycket till för att det ska anses finnas synnerliga skäl mot en tvångsförsäljning.Även om fastigheten säljs på offentlig auktion har du alltså ingen förköpsrätt enligt lagen. Övriga delägare har endast förköpsrätt till en delägares andel om det finns avtalat i ett samäganderättsavtal. Detta betyder att både du, din syster och utomstående kan lägga bud på fastigheten. SammanfattningEnligt lagen kan du alltså inte kräva att du ska få köpa ut din syster från er samägda fastighet. Om ni inte skulle komma överens om att hon ska sälja sin andel och att hon ska sälja sin andel till dig, finns möjligheten att hos tingsrätten ansöka om offentlig auktion. Detta kan dock vara riskfyllt eftersom du kan riskera att förlora fastigheten till någon annan. Mitt råd är därför att du ändå försöker komma överens med din syster om hur ni ska förvalta fastigheten eller att ni kommer överens om att du ska få köpa ut henne, även om det inte är din rättighet.Vänligen,

Hur kan jag ta tillvara mina och min brors intressen när han är dement och vi samäger en bostadsrätt som kräver en del utlägg och som i slutändan skulle behöva säljas?

2020-09-08 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Jag äger en bostadsrätt tillsammans med min bror, det är han som bor i bostaden. Nu har han ett antal sjukdomar plus att han är dement. En skada har uppkommit i bostaden genom olyckshändelse så min bror bor nu på hotell där han får sina hemtjänstbesök. Vet att han kommer att vägra vårdboende men i det här skicket kan det inte fungera att komma tillbaka till bostaden. För mig blir det nödvändigt att ta ett banklån för att bekosta avgiften för bostadsrätten innan den blir såld. Min bror står för avgiften nu eftersom det är han som är folkbokförd där , jag bor på annan adress. När han kommer in på ett boende så räcker inte hans pengar till både det och betala avgiften tills den blir såld. Fråga num 1: Förstår att jag som delägare måste betala halva avgiften och nu till försäljningen är klar hela, men kan jag då begära tillbaka hans del av avgiften när vi har sålt?Fråga num 2 : jag behöver ta ett banklån för att täcka självrisk till försäkringsbolaget som nu utför renoveringen, plus till avgiften, då behöver jag ha bostaden som säkerhet för lånet och nu när min bror är Dement så får han väl inte underteckna att han går med på det? Förstår att han måste godkänna då han är äger halva bostaden. Fråga num 3 : om min dementa bror vägrar gå med på en försäljning av bostadsrätten hur går jag då till väga då jag inte får hyra ut till någon annan och inte har ekonomin att själv betala hela avgiften?
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Du ställer tre frågor och jag besvarar dem i tur och ordning. Fråga 1: återkravetNär det gäller samägande och kostnader för det som samägs är huvudregeln att alla delägare ska vara med och betala (15 § samäganderättslagen (SamL)), men mellan delägarna kan andra överenskommelser träffas. Den situation du beskriver uppfattar jag som att du och din bror överenskommit att du inte tidigare skulle vara med och betala för avgiften. En sådan uppgörelse är förstås giltig er emellan. Nu har dock er situation förändrats i och med att din bror blivit sjuk och då har ni ett gemensamt åtagande gentemot bostadsrättsföreningen att betala avgiften. Här är det helt riktigt som du skriver att du kommer vara tvungen att betala avgiften, både din och din brors del. Det gäller även självrisken för renoveringen.För kostnader för förvaltningen av samägd egendom är huvudregeln då den att varje delägare är skyldig att vara med och betala. Det innebär därmed också att du kan kräva tillbaka den del av avgiften och självrisken som din bror skulle betala.Nu är eran situation lite mer komplex då du tidigare inte varit med och betalat alls, men så länge du kan visa att det varit överenskommet mellan er så bör du inte bli betalansvarig för din del bakåt i tiden. Det kan rentav vara så att du har möjlighet att kräva att han återbetalar hela avgiften om du kan visa att ni har en bindande överenskommelse om att din bror ska stå för kostnaden för bostadsrätten även under nuvarande förhållanden. Om det blir tvist om den saken ligger dock bevisbördan på dig, så då hänger det på att du har någon form av dokumentation som styrker dina påståenden. Fråga 2: belåna bostadsrättenNär det gäller frågan om de lån du skulle behöva ta för självrisk och avgift gör du några helt korrekta iakttagelser och jag ska utveckla det ytterligare. När en person blir psykiskt sjuk kan hen tappa sin rätt att företräda sig själv vid t. ex. undertecknandet av avtal. För att det ska ske behöver sjukdomen vara någorlunda allvarlig, men så kan vara fallet även vid allvarligare demens. När det gäller samägd egendom finns dock en undantagsregel för just er typ av situation, dvs. när det uppstår någon form av akut läge och vissa åtgärder behöver vidtas för egendomens räkning (2 § SamL). Följden av den regeln är att en delägare har rätt att vidta sådana åtgärder som är nödvändiga och akuta för att bevara egendomen, såväl fysiskt som ekonomiskt eller rättsligt. Utifrån det du skriver bedömer jag därför att du skulle kunna ha rätt att belåna bostadsrätten, trots att din bror inte kan medverka till detta.Frågan är då vilka krav en bank kan komma att ställa för att bevilja ett lån. För den situation att banken är tveksam skulle det kunna vara en bra idé att se om du kan styrka din brors inskränkta möjligheter att ta tillvara sina och era intressen just nu. Det skulle kanske kunna handla om ett läkarintyg på hans demens eller en bekräftelse från hotellet eller hemtjänsten om hans nuvarande vistelse och tillstånd. Fråga 3: försäljningsfråganSom jag nämnde ovan kan du ensam kan ha rätt att vidta vissa åtgärder för att skydda era intressen när det gäller bostadsrätten. Jag skulle dock säga att det är ytterst tveksamt om den rätten sträcker sig så långt som till en försäljning av bostadsrätten. Däremot är det som huvudregel så med samägd egendom, att varje delägare har rätt kräva en försäljning av egendomen om ägarna inte kan komma överens (6 § SamL). Det görs genom att en ansökan hos Tingsrätten. Även enligt den regeln finns det dock undantag, om någon av delägarna kan visa "synnerliga skäl" för att en försäljning inte ska ske. Var gränsen för "synnerliga skäl" går är omöjligt att med säkerhet säga innan saken prövas av en tingsrätt, men att din bror i och för sig har en jobbig situation betyder inte per automatik att han kommer få anstånd med försäljningen. Med tanke på hans tillstånd kommer sannolikt den gode man som kommer utses för att ordna med försäljningen kommer behöva ta ställning till hans sjukdom och förmåga att företräda sig själv. Det förtar inte din principiella rätt att kräva försäljning.God man eller förvaltareDet som jag dock uppfattar som centralt i ert fall är just att din bror eventuellt inte kan företräda sig själv på grund av sin demens. Förutom att han då eventuellt inte med bindande verkan kan ta upp lån med bostadsrätten som säkerhet kan det förstås också innebära att han inte kan ställning till försäljningsfrågan. Det kan vara så att han i så fall behöver en god man (11 kap. 4 § föräldrabalken). En sådan får dock inte utses utan hans samtycke och skulle han motsätta sig det men det är uppenbart att han inte kan ta hand om sig själv och sin situation, måste i så fall en förvaltare utses. Skulle han ha en förvaltare skulle du ha möjlighet att tillsammans med denne fatta de beslut som är nödvändiga för att ta tillvara era gemensamma intressen. Att utse en god man eller förvaltare är dock en process som kräver en viss tid, därför föreslår jag följande handlingsplan: Steg 1. Börja med att prata med din bror om att ordna med en god man för honom. Går han inte med på det kanske du bör dra igång en process med en förvaltare för hans del. Steg 2. Gå till banken och be att få belåna bostadsrätten med endast dig som sökande. Steg 3. Ansök hos tingsrätten om en försäljning enligt samäganderättslagen.Sen är det helt klart så att det kommer ta en viss tid att få igenom några av stegen ovan, så det viktigaste för din del är nog att se till att få lånet så de omedelbara kostnaderna kommer under kontroll. Hoppas det var svar på dina frågor.Med vänlig hälsning

Är ett muntligt avtal lika bindande som ett skriftligt avtal?

2020-09-07 i Avtal
FRÅGA |HejJag har en hund tillsammans med mitt ex som jag har tagit hand om sedan uppbrottet för ca 2 år sedan. Vi står båda som ägare på kontraktet från uppfödaren men hade ett muntligt avtal om att skulle det ta slut så skulle jag ta hunden. Jag har stått för majoriteten av utgifterna, dock ej alla. Försäkringen står på honom samt att han har betalat sporadiskt under åren för vissa saker, ex halva månadsavgiften för hunddagiset m.m. Han har hittills inte indikerat att han vill ha hunden själv men säger att han vill ha mer tid med hunden när han får ordning på sitt liv. Jag pratade med några jurist-vänner som tryckte starkt på att jag skulle få det i skrift att jag var ensam ägare om han skulle vilja något i framtiden. Pratade med honom om detta med det vägrade han. Blev då nojig om att han skulle i framtiden vilja dela mer på hunden. Undrar därför om och isåfall hur jag skulle gå tillväga för att bli ensam hundägare? Kan jag ta det till domstol?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag för din frågaJag tolkar det som att din fråga gäller om ert muntliga avtal, gällande vem som ska ta hunden vid ett uppbrott, är gällande eller ej. Du undrar även om du kan ta hjälp av en domstol att fatta beslut om vem som äger hunden. Därför kommer jag huvudsakligen använda mig av avtalslagen (nedan förkortad AvtL) samt rättegångsbalken (nedan förkortad RB).Vilket av avtalen gäller?Av omständigheterna nämner du att du och ditt ex gemensamt står som ägare till hunden på kontraktet från uppfödaren. Du nämner även att du och ditt ex i ett muntligt avtal kommit överens om att du ska ta hunden om det skulle ta slut mellan er. I ert fall rör det sig därför om:1. ett köpeavtal, och2. ett framtida överlåtelseavtal för att undvika en framtida tvist.Det som inledningsvis kan sägas rent generellt för alla typer av avtal är principen om avtalsbundenhet (pacta sunt servanda) som säger att avtal ska hållas. Denna princip är starkt knuten till tanken om avtalsfrihet.Ett avtal ingås genom att den ena parten kommer med ett anbud (förslag) och den andra personen med en accept (godkännande) (1 § stycke 1 AvtL). Det finns inget som säger att ett avtal måste vara skriftligt, utan ett avtal kan även upprättas på andra sätt, däribland muntligen. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt avtal. Huvudregeln för samtliga avtal, oberoende av hur de upprättats, är därför att de ska hållas och vara bindande för samtliga parter som ingått avtalet. Observera dock att vissa avtal måste ingås skriftligen för att de ska gälla och detta gäller bland annat fastighetsköp.Jag tolkar det som att ert köpeavtal avseende kontraktet från uppfödaren är upprättat skriftligen, vilket gör det väsentligt mycket enklare att bevisa än ert muntliga överlåtelseavtal. Muntliga avtal är generellt sett svårare att bevisa, varför du fått råd av dina vänner som är jurister att få samma överenskommelse nedskriven och undertecknad av ditt ex. Detta är däremot något som är svårt att göra i efterhand, i synnerhet efter att en relation har tagit slut och de inblandade kan ha ändrade åsikter.Det som kan sägas är att du och ditt ex framtida överlåtelseavtal ska gälla och är bindande. Det är däremot svårbevisat eftersom det just har upprättats muntligen. Du som påstår att ett muntligt avtal föreligger bär bevisbördan för att så även är fallet. Lyckas du bevisa detta slutar det skriftliga avtalets rättsverkan att gälla, med andra ord så blir det ogiltigt.Få hjälp av domstol att fastställa vem som äger hundenDet råder onekligen oenighet om vem av er som äger hunden efter ert uppbrott. En hund är i juridisk mening att bedöma som lös egendom. Eftersom det råder oenighet om vem av er som äger hunden (och därigenom ska ha hand om den) så kan man väcka en fastställelsetalan vid en tingsrätt (13 kap. 2 § stycke 1 RB). Genom en fastställelsetalan fastställer domstolen ett rättsförhållande mellan parterna, dvs hur någonting är, vilket kan ske genom att t.ex. fastställa vem som har bättre rätt till en egendom.Tar tingsrätten upp din fråga är det därefter upp till domstolen att avgöra vem som har äganderätt till hunden (fastställa ägandeskapet). Det blir därefter upp till dig och ditt ex att presentera bevis för era respektive påståenden som tingsrätten sedan kommer använda i sitt avgörande. Domstolen kommer inledningsvis sannolikt försöka få er att förlikas, dvs förmå er att lösa er tvist utan en huvudförhandling och dom. Kan du och ditt ex inte förlikas kommer frågan förmodligen tas upp vid en huvudförhandling istället.En fastställelsetalan ska väckas genom att du skickar in en stämningsansökan till tingsrätten (13 kap. 4 § stycke 1 RB). Den domstol du ska väcka din talan vid är rätten i den ort där svaranden (ditt ex) har sitt hemvist, dvs på den ort där han har sin boplats (10 kap. 1 § stycke 1 RB). Stämningsansökan ska vara skriftlig (42 kap. 1 § RB).SammanfattningFör att svara på din fråga gällande hur du kan gå tillväga för att bli ensam ägare till hunden, är mitt tips i första hand att försöka få er muntliga överenskommelse nedskriven och undertecknad av er båda. Fungerar inte detta skulle jag råda dig att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten för att förmå domstolen att besluta i saken. Det är upp till dig och ditt ex att presentera relevant bevisning för er respektive sida, där det skriftliga ägarkontraktet från uppfödaren kan väga tungt just för att det är skriftligt. Att bevisa att ett muntligt avtal föreligger är dessvärre svårare. Det du kan använda som bevisning skulle kunna vara kvitton på utgifterna som hunden kostar dig i månaden. Dessa skulle kunna bevisa din starka inblandning och ditt alldagliga omhändertagande av hunden.Det kan vara klurigt att skriva en stämningsansökan på egen hand då det finns ett antal punkter som måste finnas med i ansökan för att den ska ses som giltig (42 kap. 2 § RB). Jag skulle därför råda dig att ta juridisk hjälp om du känner att det är något du vill ta vidare till domstol. För att få hjälp med ditt ärende av någon av våra jurister kan du enklast kontakta oss på:- Telefon: 08-533 300 04 (mån-fre kl 10-16)- Mejl: info@lawline.seJag hoppas du fick svar på din fråga och får önska dig ett stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Bevisbördan för att en gåva inte är ett penninglån

2020-09-04 i Gåva
FRÅGA |Hej,Jag undrar hur den senare dom i HD står sig mot tidigare domar gällande lån Vs gåva och bevisbörda?Ni har tidigare gett svar genom dessa två ärenden, samt ändrat svar om bevisbörda i två andra.Svaren att läsa blir motsägelsefulla, eller skiljer de sig åt endast i det fall där parterna är sambo?Tacksam för ett förtydligande.https://lawline.se/answers/vem-har-bevisbordan-for-att-en-gava-inte-ar-ett-penninglanhttps://lawline.se/answers/vad-kan-jag-gora-nar-lantagaren-pastar-att-utlanade-pengar-egentligen-var-gavorhttps://lawline.se/answers/vem-har-bevisbordan-for-om-penningoverforing-i-samboforhallande-utgor-gava-eller-lanhttps://lawline.se/answers/bevisbordans-placering-vid-gava
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I NJA 2014 s. 364 har det konstaterats att när det gäller gåva är huvudregeln att den som kräver betalning på grund av ett påstått penninglån har att styrka sitt påstående. När det däremot är uppenbart att ett visst belopp har förts över från en person till en annan, men att parterna är oense om överföringens innebörd är det mottagaren som har bevisbördan.I NJA 2019 s. 23 utredde Högsta domstolen om den ovannämnda bevisbörderegeln också gäller när det står klart att ett visst belopp har förts över inom ett samboförhållande. Här har Högsta domstolen frångått huvudregeln som nämndes inledningsvis och istället konstaterat att bevisbördan ligger på den som påstår att det är fråga om en fordran på grund av till exempel investering i den andra sambons egendom. Anledningen till att det ser annorlunda ut gällande sambor är för att sambor lever i en mer ekonomisk gemenskap som normalt innefattar ett mycket stort antal ekonomiska händelser. Dessutom har sambon som tillskjuter medel till den andre vanligen inte någon tydlig benefik avsikt, det vill säga en tydlig vilja att ge bort och att någon motprestation inte förekommer. Därför är det inte nödvändigtvis fråga om ett påstående om lån som står emot ett påstående om gåva.I NJA 2017 s. 1094 ansågs bevisbördan ligga på den som överförde pengarna eftersom denne hade störst möjlighet att säkra bevisning. Bevisbörderegln som konstaterades i NJA 2014 s. 364 ansågs inte tillämplig när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. Notera dock att här gällde frågan ett påstående om betalning för aktier och inte ett påstående om gåva.Bevisbörderegeln som konstaterades i NJA 2014 s. 364 kommer inte att tillämpas lika flitigt på grund av de relativt nya rättsfallen NJA 2017 s. 1094 och NJA 2019 s. 22 där HD kastat om bevisbördan när det är fråga om påstående om lån kontra ett påstående om "betalning" eller "överföringar inom ett samboförhållande".En diskussion om problematiken gällande dessa tre rättsfall har förts i Svensk Juristtidning som du hittar här. I artikeln nämns till exempel att det blir svårt för domstolarna att avgöra i vilken situation som vilken regel ska tillämpas. Utifrån dessa tre rättsfall framstår det som att HD inte väljer att lägga bevisbördan på den som påstår att det är fråga om ett lån, när svaranden påstår att överföringen var en "gåva". Problematik uppstår dock eftersom att bevisbördan blir annorlunda beroende på vad svaranden invänder.Det är svårt att ge ett enkelt svar på din fråga, men jag hoppas att du förstår förhållandet mellan rättsfallen bättre!Med vänlig hälsning,

Kan man ge en bostadsrätt i gåva som inte är fullt betald?

2020-09-08 i Gåva
FRÅGA |Hej,Kan man ge en bostadsrätt som gåva till sitt barn om bostadsrätten inte är fullt betald och ev. skuld inte framkommer i gåvobrevet?Dvs, måste ev. skuld framkomma i gåvobrevet för att vara giltigt?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Formkrav för gåva: Vid gåva av fast egendom krävs det enligt 4 kap. 1§ st. 1 och 4 kap. 29§ Jordabalken (JB) att vissa kriterier är uppfyllda. 1.Gåvobrevet ska vara skriftligt 2.Det ska finnas en upplysning om att gåvogivaren (din mamma) överlåter bostadsrätten i form av gåva till dig som gåvotagare. 3.Innehålla uppgifter om bostadsrätten som ska överlåtas. Fastighetsbeteckningen ska finnas med och en tydlig beskrivning av hur stor del av bostadsrätten ska överlåtas till dig. 4.Gåvobrevet ska innehålla båda era underskrifter. Ditt barn måste dessutom ansöka om lagfart inom tre månader från det att gåvobrevets har upprättats, 20 kap. 2§ JB. Här är det krav på att lagfarts ansökan ska styrkas av två vittnen (vilket inte är fallet vid upprättande av gåvobrev även om det är att rekommendera). De enda som inte får vittna är personer under 15 år och de som pga. psykisk störning inte kan ha någon insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen.Vid gåva av hus, är det inte per automatik så att lånet följer med, även om det är vanligt att ta över lån vid ett övertagande av hus. Detta förutsätter däremot att banken eller annan eventuell långivare godkänt att skulden ska flyttas över. Panträtten som belåningen innebär kommer dock bestå även om själva skulden inte går över Med andra ord kommer huset fortfarande utgöra en säkerhet för lånet oavsett vem som har skulden. Av denna anledning är det vanligt att banken går med på att flytta över lånet om man efterfrågar detSammanfattning: Så länge följande formkrav för upprättande av gåvobrev är uppfyllda bör det inte vara några större problem. Ju mer detaljerad information i gåvobrevet ju bättre. Beträffande lånet får ni ta kontakt med din långivare för godkännande av att skulden flyttas över. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vad krävs för ett giltigt avtal?

2020-09-07 i Anbud och accept
FRÅGA |Hejen tjejkompis till mig hade bokat en resa med sin pojkvän, hon skulle bjuda honom på resan. Han gör slut ett tag innan och hon skulle inte få tillbaka sina pengar för hans del. Hon frågar mig om jag har lust att åka med på den här charterresan. Jag tänker att visst, vad trevligt att hon vill ha med mig som sällskap. Vi är där en vecka och har det trevlig och när vi kommer hem ber hon mig swischa pengarna för resan. Jag fattar ingenting, trodde att hon tänkte bjuda mig då hon ändå inte fått pengarna tillbaka. Vi hade inte pratat något innan om att jag ska köpa resan eller betala något och hon har inte ens nämnt vad resan kostade. Vem har rätt i detta fall? Hon tycker jag är fräck och jag säger att jag hade tackat nej om jag visste att hon ville ha betalt.
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du undrar om du är skyldig att betala pengarna för resan. Det framgår inte av frågan om det är hälften av summan, som din tjejkompis vill att du betalar, men detta påverkar inte min slutsats. Avtalslagen är tillämplig lag. Vad krävs för ett giltigt avtal?För att ni kan anses ha ingått ett giltigt avtal om att till exempel dela på kostnaden för resan krävs ett anbud och en accept (1 §, 1 stycket, avtalslagen). Ett anbud hade till exempel förelegat att din tjejkompis hade frågat om du ville åka på charterresa med henne och angett summan du skulle betala. Detta hade du i så fall kunnat acceptera och då hade du varit skyldig att betala enligt ert avtal.Anbud och accept kan lämnas skriftligt, muntligt eller genom s.k. konkludent handlande. Avtal sluts genom konkludent handlande när parterna helt enkelt agerar som om ett avtal existerar. I ditt fallUtifrån informationen i frågan har ni inget skriftligt eller muntligt avtal om att du ska betala. Man kan diskutera om det var så pass uppenbart att hon menade att du skulle betala till exempel hälften av summan, att du, genom att tacka ja till resan, även tackade ja till att betala "din del". I så fall har ni ingått ett avtal genom konkludent handlande. Men om man ska ingå avtal genom konkludent handlande måste det vara tydligt vad man avtalar om. I ditt fall har ni inte ens pratat om att dela på kostnaden och du visste inte vad resan kostade. Detta är alltid en bedömningsfråga.Min bedömning är att du inte är skyldig att betala. Särskilt det faktum att du inte ens hade fått veta vad resan kostade, talar för att du inte kan anses ha accepterat att betala. Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga. Och jag hoppas att ni hittar en bra lösning. Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00. Vänligen,

Får en part ändra i avtalet utan att informera motparten om det?

2020-09-05 i Avtal
FRÅGA |Jag tackade ja till en lägenhet och fick därmed ett avtal, vi läste igenom detta och accepterade det. Sedan träffade vi hyresvärden och skrev under avtalet. Vid detta tillfälle skummade vi igenom avtalet då vi redan noggrant läst det men hyresvärden hade tydligen ändrat i avtalet och lagt till en tre månaders deposition som vi får veta nu 2 månader efteråt då han skickar fakturan. Får han göra så?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du och din hyresvärd kommit överens om ett hyresavtal och att han vid signeringen, utan att ha informerat dig om det, lagt till avtalsvillkor om att du ska erlägga tre månaders deposition.Avtalet du signerat är bindande och det är varje parts skyldighet att läsa igenom det man godkänner med sin signatur. Jag förstår att det känns tråkigt för dig att din hyresvärd inte informerat dig om depositionen, men rättsligt sätt är det inte hans skyldighet att göra det, utan det åligger dig att läsa igenom avtalet noggrant.Det är alltså tillåtet för en part att lägga till klausuler i avtalet innan signering, då det förväntas läsas och godkännas av den part som avtalet ingås med. Hade scenariot varit annorlunda, t.ex. att du inte ännu signerat det nya avtalet, hade du kunnat hävda att ni redan ingått ett muntligt avtal med de villkor ni kom överens om tidigare. Denna chans förloras emellertid när du signerar det nya avtalet.Jag förstår att det är en tråkig situation och det kan anses oetiskt av din hyresvärd att agera som han gjort, men det är tyvärr inte otillåtet enligt lag.Jag önskar dig lycka till med lägenheten och du är varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen vid ytterligare frågor!Vänligen,

Kan jag skänka bort pengar och ha dem kvar på mitt konto?

2020-09-03 i Gåva
FRÅGA |Är detta en giltig gåva som gör att nedanstående kontons behållning inte kan upptas i A:s bodelning vid äktenskapsskillnad?GåvobrevHärmed överlåter jag A, (pnr), såsom gåva till O, (pnr), bankmedel i form av - Swedbank fondkonto X- Swedbank e-sparkonto X- Swedbank konto X.Gåvan tillträdes den 6 oktober 2020. Gåvan ska vara enskild egendom för O, detta gäller även avkastningen av egendomen och vad som ev sätts i dess ställe. Kontona kvarstår i A:s namn. A disponerar endast över medlen i egenskap av förmyndare för O. A har ingen dispositionsrätt för egen räkning. A äger rätt att göra insättningar på kontona och förbinder sig att betala ev skatt som uppkommer på kontona.S-stad den 6 oktober 2020
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör gåva bestående av bland annat pengar krävs det s.k. tradition för att gåvan ska vara fullbordad. Med tradition avses att besittningen över pengarna övergått från givaren till mottagaren (2 och 4 § gåvolagen). Att avgöra om det skett en besittningsövergång är inte alltid helt enkelt. Begreppet besittning har i rättsfall och doktrin kunnat innebära allt från rent fysisk kontroll över ett föremål eller pengar till att ha tillgång till ett bankkonto. I oklara fall, t.ex. då både gåvogivaren och mottagaren har tillgång till ett bankkonto, har gåvogivarens avsikter visat sig vara av avgörande betydelse. I rättsfallet NJA 1981 s. 464 sparade en förmyndare pengar på konton öppnade i barnens namn men då en viss del av pengarna var förmyndarens, förmyndaren förbehållit sig dispositionsrätt över kontot och att någon gåvoavsikt inte funnits kunde inte gåvan anses fullbordad.I ditt fall förefaller det som att det inte sker någon besittningsövergång; A överlåter förvisso pengar och fonder till O genom ett gåvobrev. Det kan dock argumenteras för att det inte skett någon tradition. Min bedömning är att gåvobrevet inte är tillräckligt för att pengarna på kontona inte ska upptas i Anna bodelning vid äktenskapsskillnad. Det bör framförallt ske en tradition av pengar och fonder, dvs. att dessa flyttas från A till O. Det är alltid en risk att ha fortsatt tillgång till det man skänkt bort då det kan argumenteras för att gåvan inte är fullbordad. Det torde dock underlätta om det sker en tradition av pengarna och A har tillgång till O:s konton genom fullmakt för att företräda O, under förutsättning att A haft en gåvoavsikt och inte blandar in egna pengar på O:s konton.Om du önskar vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. En av våra jurister kan vara behjälplig med att upprätta ett gåvobrev alternativt är du välkommen att besöka vår avtalstjänst i vilken du kan upprätta ett gåvobrev till ett konkurrenskraftigt pris. Om du önskar offert från en av våra jurister nås jag för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,