Är det brottsligt att låsa in en elev i ett klassrum?

2020-11-19 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! En gymnasielev blir medvetet inlåst i klassrummet av en lärare som sedan går hem. Han är ensam i rummet och det är även fredag eftermiddag då i princip alla gått hem och tar helg. Har läraren gjort sig skyldig till brott? Mvh.
Marija Stevanovic |Hej!Enligt svensk grundlag är var och en skyddad mot frihetsberövanden från det allmänna, det vill säga stat, kommun, myndigheter och deras anställda (2 kap. 8 § Regeringsformen). Om någon för bort, spärrar in eller på annat sätt berövar en person friheten kan denna person göra sig skyldig till och dömas för olaga frihetsberövande (4 kap. 2 § Brottsbalken). Givetvis har lärare vissa befogenheter enligt skollagen, gymnasieförordningen m.m., men den situation och omständigheter du beskriver är mycket möjligt att bedöma som olaga frihetsberövande. När man blivit utsatt för brott ska man vända sig till polisen för att upprätta en polisanmälan, vilket skulle kunna vara ditt nästa steg om du så vill. Du skulle lämpligen också kunna informera skolledningen om incidenten.

Vad krävs för att åklagare ska få väcka åtal för förolämpning eller förtal?

2020-11-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag vet att det är målsägaren som måste väcka åtal om han utsätts för förolämpning eller förtal. Men ett undantag är att åklagaren kan göra det istället om det finns allmänt intresse. Jag undrar då, vad innebär allmänt intresse i det här sammanhanget, och vad krävs det för att allmänt intresse ska finnas? Är det som att media synar vad en riksdagsledamot gör som retar upp medborgarna, eller räcker det med att någon som säg blivit förtalad får stöd av sin familj och arbetskollegor till att polisanmäla?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åtal för förtal och grovt förtalI 5:5 brottsbalken (1962:700) (BrB), föreskrivs att förtal och grovt förtal får primärt åtalas endast av målsäganden. Åklagarens åtalsrätt är inskränkt till fall när:- Brottet riktat sig mot någon som är under 18 år eller- I annat fall målsäganden angett brottet till åtal, och- Åtal anses påkallat från allmän synpunktDet innebär att det föreligger en s.k. särskild åtalsprövning som förutsätter målsägandenangivelse (om inte målsägande var under 18 år). Vad gäller förtal som begås genom grundlagsskyddade medier är även denna åtalsprövningsregel tillämplig, där är det däremot Justitiekanslern (JK) som är åklagaren.I förarbetena (prop. 2013/14:47 s. 38) nämns två fall när åtal ska anses påkallat ur allmän synpunkt. 1. det ska finnas ett klart samhällsintresse av att brottet lagförs och 2. om det finns starka skäl med hänsyn till målsägande att det allmänna medverkar. Slutsats förtal/grovt förtalFörutsatt målsägandenangivelse eller att målsäganden var under 18 år när gärningen begicks, kan från ovannämnda två typfall, sägas att åtal ska som utgångspunkt väckas av målsäganden. Är det däremot frågan om väldigt allvarliga fall, t.ex. grovt förtal, kan det vara mer påkallat ur allmän synpunkt att allmänt åtal väcks än vid förtal av normalgraden. Det kan då röra sig om t.ex. spridning av bilder/filmer med sexuell och integritetskränkande art på målsäganden eller spridning av påstående och utpekande av att målsägande gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Åtal för förolämpningRegleras också i 5:5 BrB. Huvudregeln är att åtal ska väckas av målsäganden. Åklagarens åtalsrätt är där inskränkt till förolämpning mot någon- i eller för hans eller hennes myndighetsutövning eller- med anspelning på hens ras, hudfärg etc. eller- med anspelning på hens sexuella läggningVidare krävs att- brottet riktar sig mot någon som är under 18 år, eller- i annat fall målsägande angett brottet till åtal, och- åtal anses påkallat från allmän synpunktSlutsats förolämpningDet innebär att för att åklagaren ska ha åtalsrätt förutsätts att förolämpningen riktas mot någon av de ovannämnda särskilt skyddsvärda fallen (p.1-3) samt särskild åtalsprövning i form av målsägandenangivelse (om inte målsägande var under 18 år när gärningen begicks). Vidare ska åtalet var påkallat från allmän synpunkt, vilket i förolämpningsfallet kan avse t.ex. återkommande förolämpningar under viss tid eller allvarliga förolämpningar av särskilt kvalificerat slag. SammanfattningDet är lite olika förutsättningar för att allmänt åtal ska väckas av åklagare beroende på om brottet utgör förtal/grovt förtal eller förolämpning. Men för både förtalsbrotten och förolämpningsbrotten är det som krävs för att åklagaren ska kunna väcka åtal att det skett en målsägandenangivelse, dvs. att den utsatte måste anmäla brottet för att åklagaren ska kunna väcka åtal, om inte den utsatte var under 18 år när gärningen begicks. Dessutom gäller att åtal ska vara påkallat ur allmän synpunkt, vilket man från förarbeten kan dra slutsatsen att det ska röra sig om särskilt allvarliga fall av förtal och förolämpning.

Påföljd för grovt rattfylleri?

2020-11-19 i Påföljder
FRÅGA |Grovt rattfylleri straffpåföljd
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Grovt rattfylleriReglerna om grovt rattfylleri återfinns i trafikbrottslagen (4 a § Lag om straff för vissa trafikbrott). I lagen anges det vissa omständigheter som gör att brottet rattfylleri av normalgraden är att anses som grovt. Sådana omständigheter är tex att en person haft en mycket hög alkoholhalt i blodet eller att fordonet har framförts på ett sätt som kan anses utgöra extra stor fara för allmänheten. PåföljdI lagen anges att den maximala påföljden en person kan få för att ha begått grovt rattfylleri är fängelse i två år (4 a § Lag om straff för vissa trafikbrott). Frågan om vilken påföljd en person faktiskt får för ett brott är dock en fråga som påverkas om omständigheterna i det enskilda fallet. Bland annat så ska försvårande och förmildrande omständigheter beaktas (29 kap. 2 § Brottsbalken och 29 kap. 3 § Brottsbalken). Åldern på gärningsmannen har också stor betydelse för bedömningen (29 kap. 7 § Brottsbalken). Slutligen kan det även nämnas att det finns en presumtion mot fängelse, vilket betyder att man ska välja en annan påföljd än fängelse om det inte finns omständigheter som talar för att fängelse ändå ska utdömas (30 kap. 4 § Brottsbalken). Omständigheter som talar för att fängelse ska utgå och som därför kan bryta presumtionen är bland annat arten av brottet och risken för återfall. Grovt rattfylleri utgör ett sådant artbrott som talar för att presumtionen mot fängelse kan brytas, detta betyder dock inte att fängelse alltid ska utgå för brottet (NJA 2000 s. 17 I). För att sammanfatta det hela så kan alltså fängelse i maximalt två år utdömas för brottet grovt rattfylleri men bedömningen av vad gärningsmannen faktiskt får som påföljd kommer att påverkas av omständigheter i det enskilda fallet. Om du har några ytterligare frågor så är du varm välkommen att återkomma till oss! Med vänliga hälsningar

Pengar (kontanter) upphittat på gatan, skyldigheter?

2020-11-18 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Om jag hittar en mycket stor summa pengar (kontant) på gatan och sedan, istället för att lämna in det hos polisen väljer att behålla allt för mig själv och spendera det på mat, resor och nöjen, har jag gjort mig skyldig till brott då? Ägaren var inte där så han vet inget.
Andrea Vrcic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan regleras i Lagen om hittegods. Enligt huvudregeln utgör all egendom hittegods (även kontanter) som påträffas utan att rätt ägare är i närheten. Hittegods ska anmälas till polisen enligt 1 § Lag om hittegods. Om man själv behåller hittegodset kan det leda till skyldighet till bötesbrottet fyndförseelse enligt 10 kap. 8 § Brottsbalken. Det ovanstående gäller alla hittegods (även kontanter), oavsett värdet på godset. Framträder inte ägaren inom tre månader från det att godset hittas tillfaller godset till den som hittat det. Alternativt en månad om ägaren inte hämtar godset efter att personen blivit meddelad av polisen enligt 4 § Lag om hittegods. Ägaren till sedeln måste betala polisen och upphittaren för skäliga kostnader för att tillvarata godset samt en skälig hittelön (3 § första stycket Lag om hittegods). Hälsningar,

Får man uttrycka sig hur som helst om en politiker?

2020-11-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! För en tid sedan såg jag en privatperson på Facebook kalla en socialdemokratisk politiker som då även var regeringsminister för ´´sossebimbo``, sharia häxa, fuling och mentalt handikappad. Han påstod också att politikern är känslokall och anklagade denna för att ha föreslagit politiska saker som kanske inte stämmer. Jag undrar om personens ord är inom yttrandefriheten, eller om den passerats så det blir brottsligt? Hade det förresten varit någon skillnad ifall denna privatperson också var en politiker istället? Mvh.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Till att börja med kan sägas att yttrandefriheten inte har någon skarp gräns på vad som faller inom respektive utanför yttrandefriheten. Yttrandefriheten innebär att medborgarna är tillförsäkrade frihet gentemot det allmänna att uttrycka sina tankar åsikter och känslor (2 kap. 1 § regeringsformen). Observera här att yttrandefriheten alltså främst gäller i förhållandet medborgare och stat. Det ger ingen oinskränkt rättighet att uttala sig hur man vill om andra personer. Vissa uttalanden är straffbelagda enligt brottsbalken (BrB). I det fallet du beskriver är det förmodligen så att personen gjort sig skyldig till något brott som faller under ärekränkning (5 kap. BrB). Pekar man ut någon annan som klandervärd eller brottslig kan i syfte att andra ska tycka illa om personen ska man dömas för förtal (5 kap. 1 § BrB). Är det fråga om ett uttalande som kan medföra allvarlig skada kan den som uttalade sig dömas till grovt förtal (5 kap. 2 § BrB). Så skulle kunna vara fallet om personen som uttryckt sig på sättet du beskriver har en plattform som kan ge stor spridning. Någon exakt bedömning är emellertid svår för mig att göra. Jag vill även nämna brottet förolämpning (5 kap. 3 § BrB). För att något ska anses som förolämpning ska meddelandet lämnas riktas till offret, vilket det inte har gjorts här. Att personen är politiker kan möjligtvis förmildra en del av brottet. Att politikern har föreslagit vissa saker har ett allmänintresse och kan därför vara försvarligt att sprida (även om det senare inte visar sig sant). Däremot uttryck som "shariahäxa" torde inte förmildras på grund av att personen är en offentlig person. Viktigt att förtydliga är att det är inte på grund av politikerns jobb som politiker som eventuellt kan göra det försvarligt, utan politikerns roll som offentlig person. Med vänliga hälsningar,

Uppsåtsbedömning vid narkotikabrott eget bruk m.m

2020-11-19 i Narkotikabrott
FRÅGA |https://lagen.nu/1968:64#P1S1https://lagen.nu/1968:64#P1S1Hej!, Jag har fått en stämningsansökan på ringa narkotikabrott för att olovligt använt cannabis/hasch. Det står att jag begick gärningen med uppsåt men när jag blev arresterad så var det för ett annat brott som det visade sig jag inte hade gjort. Jag var full under arresteringen och de tog in mig på pissprov där mitt resultat visade sig vara positivt. Under mitt gripande så sa en av poliserna att de skulle "slå in mitt ansikte om de inte var i tjänst" medans den andra kallade mig namn och försökte få mig att uppstå som dum i huvet. Under arresteringen så intog jag inte någon cannabis/hasch eller hade något på mig så varför står det då att jag intog det med uppsåt? Jag vill potentiellt inte överklaga eftersom de poliserna som arresterade mig verkade vara den av typen som inte skulle ha något problem med att säga att jag intog drogen vid arresteringen. Vad är mitt lagliga stöd i denna situation och hur borde jag bäst fortsätta i fallet?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsättningar för att dömas till narkotikabrott (eget bruk)Din fråga verkar vara verkar röra bedömningen av om du intog narkotika med uppsåt. Narkotikabrott för eget bruk regleras i 1 § 1 st. p.6 narkotikastrafflagen (1968:64) (NSL). Där föreskrivs att den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika, döms, om gärningen sker uppsåtligen för narkotikabrott.Det innebär att för att du ska kunna dömas, krävs att du begått gärningen med uppsåt. Alla olika typer av uppsåt omfattas. Det som du ska ha uppsåt till är både i förhållande till att det (1) sker olovligen, (2) till att det var narkotika (cannabis) och (3) till själva brukandet. Bedömningen av om du begått gärningen med uppsåt, bedöms vid gärningstillfället.För att du ska kunna dömas till narkotikabrott är således inte en förutsättning att du måste ha intagit narkotikan på arresten. Var det så att du brukade narkotika innan du kom till arresten, så görs alltså uppsåtsbedömningen utifrån den tidpunkt då du brukade narkotikan. Om det var så att du inte visste om att du hade narkotika i kroppen, att du t.ex. blivit drogad utan att du hade avsikts-, insikts- eller likgiltighetsuppsåt till det, är det isåfall inte en brottslig gärning, eftersom du då saknar uppsåt till gärningen.Spelar det någon roll att du inte hade något innehav av narkotika?Det spelar inte heller någon roll om du inte haft innehav av narkotika när du var på arresten för bedömningen om du brukat narkotika. Om du skulle haft innehav av narkotika skulle det däremot föranlett en till utredning om du också begått ett narkotikabrott i form av innehav enl. samma paragraf, 1 § 1 st. p.6 NSL.Sammanfattning förutsättningarna för narkotikabrottAv din information framkommer inte exakt vad som föranlett att narkotika påträffats i ditt blod. Skulle det vara så att du har frivilligt tagit Cannabis, utgör det en brottslig gärning om du har uppsåt till ovan nämnda rekvisit. Det spelar således ingen roll om du intagit narkotikan på arresten eller innan du kom dit, om det var så att du hade uppsåt vid tidpunkten när du ev. olovligen brukat narkotika.Får polisen ljuga?Det finns inget lagstöd för polis att kunna ljuga, varken vid polisförhör (23:12 Rättegångsbalken (1942:740) (RB)) eller i vittnesmål. Om en polis kallas som vittne i en rättegång, ska han lägga vittneseden (36:11 RB), om polisen därefter bryter vittneseden och ljuger, kan polisen begå brottet mened (15:1 Brottsbalken (1962:700) BrB).Det betyder att du inte ska behöva oroa dig för att polisen kommer ljuga i den kommande rättegången om polisen blir kallad som vittne.Polisens agerande i övrigtVidare vad gäller de hot och "namn" som du blivit utsatt och kallad för av poliserna, kan ifrågasättas om det är förenligt med lag. Enligt 8 § polislagen (1984:387) ska en polisman vid verkställande av en tjänsteuppgift iaktta vad som föreskrivs i lag eller annan författning och ingripa på ett sätt som är försvarlig till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Det bör ifrågasättas om agerandet varit försvarligt. Hotet skulle kunna utgöra brottet olaga hot, 4:5 BrB och de ev. kränkande namn du blivit kallad för, skulle kunna utgöra brottet förolämpning, 5:3 BrB.Det du kan göra är att anmäla poliserna till justitieombudsmannen (JO). JO granskar myndigheter som polismyndigheten och enskilda befattningshavare som kan antas missbrukat sin tjänsteställning, begått brott eller i övrigt agerat opassande. Ett annat alternativ är att du även skulle kunna väcka åtal mot polismännen.Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Vad krävs för att få ett kontaktförbud/besöksförbud?

2020-11-18 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Vad krävs för att en ansökan om besöksförbud ska beviljas? Förutom att all kontakt ska brytas, finns det också ett visst avstånd som båda parterna ska hålla ifrån varandra som 500 meter? Vad skulle hända om en av parterna bryter mot förbudet?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Besöksförbud, numera enligt lag kallat för kontaktförbud, regleras i lagen om kontaktförbud. Förbudet avser att en person förbjuds att besöka eller på annat sätt kontakta eller följa efter en person. Både den som skyddas av förbudet och den som förbudet avses gälla mot måste förbinda sig att följa lagen om kontaktförbud. Vad krävs för att ett kontaktförbud ska beviljas? Förutsättningarna för kontaktförbud återfinns i 1 § 2 st lag om kontaktförbud, som fastslår att det ska finns en särskild risk för att en person kommer begå brott mot en viss person, men även förfölja eller allvarligt trakassera den som förbudet avser att skydda. Den som förbudet gäller mot får alltså inte på något sätt ta kontakt med den andra personen. Varje kontaktförbud utformas på olika sätt, beroende på det enskilda fallet och kan därför skilja sig från varandra. Till exempel finns bland annat kontaktförbud som innefattar elektronisk övervakning. Detta innebär att varje kontaktförbud dessutom innehåller egna begränsningar och undantag som just avser den specifika situationen.Vad händer om någon bryter mot kontaktförbudet? Om förbudet överträds är det att likställa med ett brott, eftersom kontaktförbud meddelas för en viss tid och ska gälla omedelbart. Den som bryter mot förbudet, döms enligt 24 § i lagen om kontaktförbud till böter eller fängelse i högst 1 år (om det inte är av ringa karaktär, exempelvis en slump att personerna kommit nära varandra och det ej funnits ett syfte att på något sätt kontakta den andra personen) Skulle däremot den person som skyddas av kontraktet själv bryta mot det förbud hen fått beviljat så kan förbudet istället avslutas i förtid. Viktigt att notera är att enligt 4 § ska förbudet meddelas för en viss tid, dock högst ett år. Jag hoppas att du känner att du har fått din fråga besvarad, skulle så inte vara fallet så är du mer än välkommen tillbaka till oss! Du kan antingen lämna en kommentar nedan eller skicka in en ny fråga så ska vi göra vårt bästa!Allt gott,

Olovlig avlyssning?

2020-11-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |hej, mitt ex kom hem till mig och vi skulle prata. Jag misstänkte efter ett tag att han hade någon i telefonen eftersom han kollade lite konstigt på fickan. han nekade först men erkände sedan att hans flickvän var i telefonen å lyssnade på vad vi pratade om utan mitt samtycke eller att jag visste om det.Är detta okej eller olagligt?
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga enligt följande: du undrar om din dåvarande pojkväns agerande, det vill säga att spela in erat samtal utan din kännedom, utgör ett brott. Brottet som skulle kunna aktualiseras i detta fall är olovlig avlyssning, (4 kap 9 a § Brottsbalken). Det krävs att någon med ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud (t.ex. en mobiltelefon) i hemlighet avlyssnar någons konversation, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden där allmänheten inte har tillträde.Det krävs också att man själv inte deltagit i samtalet som man spelat in. Det innebär alltså att det är ok att spela in ett samtal i vilket man själv deltar. Så som jag uppfattat din fråga, så pratade ni två. Det är alltså inte brottsligt eftersom kraven för olovlig avlyssning inte är uppfyllda. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,