Är det brottsligt att försöka hindra någon från att vittna eller annars sabotera en rättsprocess?

2020-11-21 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Finns det något särskilt brott för någon utomstående som försöker sabotera en rättsprocess, dvs. han är inte åklagare eller liknande? Eller att han försöker hindra vittnen från att träda fram? Mvh.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser gällande brott finns i brottsbalken.De gärningar som du beskriver är brottsliga och kallas övergrepp i rättssak (17 kap. 10 § brottsbalken). Den som genom våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att hen har anmält ett brott, vittnat i rättegång eller liknande gör sig skyldig till brottet övergrepp i rättssak. Samma brott aktualiseras om personen försöker hindra en person från att anmäla brott eller från att vittna eller liknande.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Pojkvän åtalad för våldtäkt mot barn

2020-11-21 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har en allmän fråga det är så här att jag har en tjejkompis som sitter i världens knipa och hon söker råd på vad hon kan göra Det är så här att hon har nämligen blivit våldtagen av en kille och han sitter häktad i väntan på åtal men sen har polisen tyvärr även häktat en person hennes pojkvän för dom har hittat spår av han och våldtäkts mannen i henne problemet i det hela är att hon är 14 snart 15 år hon vill inte åtala sin pojkvän bara den andra han som har våldtagit henne men hennes advokat försöker manipulera henne att åtala pojkvännen och hon vill inte det finns där någon hon kan göra för att dom inte ska åtala pojkvännen (han sitter också just nu häktad)
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår att det måste vara en otroligt jobbig situation för din kompis. Jag kommer börja med att redogöra för vad det kan röra sig om för brott som pojkvännen kommer åtalas för samt vad följden kan bli sedan avslutar jag med mitt råd till din kompis.Möjliga brott och påföljderAtt ha samlag med någon som är under 15 år utgör som utgångspunkt brottet "våldtäkt mot barn" (BrB 6:4 1st). Eftersom det rör sig om din kompis pojkvän och hon verkar ha samtyckt skulle man förmodligen anse att det istället rör sig om "utnyttjande av barn". Straffet för detta kan vara allt från böter till fängelse i fyra år beroende på omständigheterna (BrB 6:5 1st). I tidigare fall av frivillighet har 4 månaders fängelse blivit straffet men även samhällstjänst har ansetts möjligt.Det är även möjligt att pojkvännen inte döms till något straff alls. Eftersom de är i en relation och samtycke förelegat finns en möjlighet att inte döma till ansvar. Det måste dock vara uppenbart att det inte skett något övergrepp. Denna bedömning grundar sig främst på skillnaden i ålder och utveckling mellan din kompis och hennes pojkvän men även övriga omständigheter (BrB 6:14 1st). Med tanke på att din kompis nästan är 15 år, dvs då man fritt får ha samlag, finns relativt goda chanser att pojkvännen inte kommer dömas till något brott. Är pojkvännen dock betydligt äldre (t.ex upp mot 17 år gammal) kommer han förmodligen dömas, men förmodligen inte till ett långt straff. Jag kan även nämna att om pojkvännen är under 21 år så finns en s.k straffrabatt som innebär att han per automatik får ett lindrigare straff än han annars hade fått.Det finns tyvärr inget din kompis kan göra rent juridiskt för att hindra ett åtal. Brottet faller nämligen under s.k "allmänt åtal" vilket innebär att det är upp till åklagaren om denne vill åtala eller inte (RB 20:3 j. 20:2 1st).Mitt rådEftersom din kompis inte kan hindra att åklagaren åtalar pojkvännen bör hon när hon förhörs av denne eller polis förklara att det skett helt frivilligt och för att de är i en relation. Detta utgör då bevismedel i rättegången och kommer tala för att pojkvännen inte ska dömas eller i vart fall få lindrigt straff. Din kompis är s.k målsägande och får därför inte vittna (RB 36:1 1st). Detta innebär att hon i rättegången inte själv kan säga att det skett frivilligt och i en relation. Dock kan pojkvännen begära vittnesförhör med någon som känner till att de är i en relation och att det skett frivilligt vilket utgör ännu mer bevismedel.Mitt avslutande råd är helt enkelt att konstant hävda att det skett frivilligt inom en relation. Detta är enligt min bedömning det bästa sättet att undvika eller i vart fall lindra en dom mot pojkvännen. Det är även möjligt att åklagaren inte anser sig ha tillräckliga bevis och lägger ned åtalet ifall din kompis inte samarbetar.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp och önskar er all lycka till. Ni är självklart varmt välkomna att ställa fler frågor till oss på Lawline!

Straffansvar vid brott efter samtycke från offret

2020-11-20 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Kan man dömas för straffansvar om någon säger: Snälla döda mig med den här kniven. Han har ju gett sitt samtycke till mordet, och han är inte heller sinnesförvirrad eller självmordsbenägen. Mvh.
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Samtycke är en s.k ansvarsfrihetsgrund. En ansvarsfrihetsgrund innebär att även om det brott man begått är olagligt och leder till ett straff, kommer samtycket till att gärningen begicks resultera i att den olagliga handlingen i vissa fall inte medför straffansvar. Det är en komplex ansvarsfrihetsgrund som kräver många saker får att fastställa ett s.k "giltigt samtycke". Vad är ett giltigt samtycke?Samtycket måste ha lämnats av en behörig person; i detta fall offret. Exempelvis skulle inte en mors begäran att någon begår ett brott mot hennes barn kunna räknas som samtycke. Vidare finns det ett krav på att brottsoffret har förstått innebörden av samtycket. Om gärningsmannen frågar om hen får slå brottsoffret och brottsoffret tror att det är ett skämt och därefter säger ja kan detta inte räknas som samtycke. Även om brottsoffret lider av psykisk ohälsa kan det påverka bedömningen om brottsoffret var medveten om vad hen samtyckte till. Andra krav är att samtycket måste omfatta hela gärningen och att samtycket måste ha lämnats före att brottet påbörjats eller senast vid gärningstillfället. (Relevanta rättsfall för att uppfylla kravet "giltigt samtycke": NJA. 2013 s. 397, NJA 1997 s. 636 och NJA 1989 s. 498). Kan man samtycka till alla brott?Reglen om samtycke finns i 24 kapitlet 7 § brottsbalken och lyder: "En gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig." Lagtexten säger med andra ord att samtycke trots allt kan leda till straffansvar, beroende på vilket brott det är som har begåtts. Någon definition eller förtydligande på vilka gärningar som undantas från samtycket finns inte i lagen; men NJA 1993 s. 553 anses vara ett vägledande rättsfall på området. I fallet har två skolpojkar bestämt sig för att slåss; därav har de samtyckt till att misshandla varandra. I rättsfallet kommer domstolen fram till att så länge samtycke förelegat och följderna begränsar sig till smärta och ringare, övergående skador kan brottet inte leda till straffansvar. Hur ligger det då till med samtycke till mord? Lagtexten säger att om gärningen medför sådan skada och kränkning som är oförsvarligt spelar det ingen roll om samtycke givits. Att ta någons liv är den allvarligaste skadan man kan åsamka någon annan, därför är just mord ett sådant brott som leder till straff trots att samtycke förelegat. Detta stöds vidare av rättsfallet jag hänvisat till i ovanstående stycke. Följderna av mord begränsas inte till smärta och ringare övergående skador eftersom en död kommer fortsätta vara död. Oavsett offrets psykiska hälsa kommer samtycket inte väga tyngre än att oacceptabelt våldsbrott har skett. Svaret på din fråga är helt enkelt att straffansvar kommer följa, trots att samtycke getts. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Måste jag uppge vem som körde min bil förbi en fartkamera?

2020-11-20 i Trafikbrott
FRÅGA |Uppgift om förare vid hastighetsöverträdelse.Fick brev från polisen om vem som kört min bil. Måste jag besvara?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt svensk rätt gäller föraransvar vid framförande av fordon, inte ägaransvar. Det innebär att det är personen som verkligen framfört bilen som är den som kan dömas till böter för fortkörningen.När polisen får in en bild från en fartkamera kommer en utredning inledas för att fastställa vem föraren är. Först kontrolleras vem som är ägare till bilen och om det är denna person på fotografiet, man jämför då med körkortsbild och passbild. Sedan kontrolleras om det är någon av ägarens anhöriga på bilden; sambo/make, osv. Om det vid denna kontroll inte går att fastställa vem föraren är skickas det i regel ut en förfrågan till bilens ägare om vem som framfört fordonet vid den aktuella tidpunkten. Detta innebär att polisen ber om ägarens hjälp för att identifiera föraren. Svaret på din fråga är att du, vid en sådan förfrågan, inte har någon skyldighet alls att uppge vem som har kört din bil. Det är polisen som måste bevisa vem föraren är och du behöver inte hjälpa till i detta arbete. Om du inte vet vem som kört bilen, alternativt inte vill svara, kommer saken troligtvis inte kunna utredas vidare och ärendet läggs då ner. Ur en samhällsmoralisk synvinkel är det såklart en fördel att svara på en sådan förfrågan men du kommer inte drabbas av något straffrättsligt ansvar om du inte gör det. Du kan läsa mer om polisens arbete med fartkameror på deras hemsida här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Aggressivt uppträdande och störande kontakter – brott?

2020-11-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!!Jag jobbar natt på ett hotell och i helgen så hände någon obehagligt. Jag sa till en utomstående kl 01:00)vi tar inte emot besök under natten, Han förstod det så det var ingen problem. Han försökte sen smyga in då dörren öppnades av en annan gäst och då sa jag till honom igen. När han gick ut från hotellet så började han bli aggressiv. Han började slå och sparka mot entre dörren i flera minuter och trycka på porttelefonen och skrek nedsättande ord till mig. Jag blev verkligen rädd, jag tänkte vad händer om han kommer in nu. jag ringde efter vakten som kom efter några minuter och då var han borta. jag mådde verkligen inte bra, men det slutar inte där, sen började han ringa till honom från sin egen mobil och fortsatte och skrika åt mig och sa kränkande ord till mig, som jag ska knulla din Mamma, du är inte värd någonting, jävla rasist osv...han ringde totalt 8 gånger ink från skyddat nr. jag har nu polisanmält händelsen, Vad kan det bli för brottsreducering av detta? Jag mådde verkligen dåligt av detta.tack på förhand
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst beklagar jag att du upplevt detta. Utifrån vad du berättat skulle brotten ofredande, förolämpning och eventuellt olaga hot kunna aktualiseras. Det är svårt att ge dig ett exakt svar eftersom jag inte vet allt som personen har sagt och gjort men jag kommer nedan förklara mer om brotten och vad de innebär. 4 kap. 7 § brottsbalken (BrB): "Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år." Att personen ringde dig flera gånger och sa sakerna han sa kan uppfattas vara störande kontakter för att kränka din frid på ett kännbart sätt, dvs hans agerande kan betraktas som ofredande. Brottet ofredande är generellt sätt ett brott som rymmer in många oönskade beteenden. 5 kap 3 § BrB: "Den som /…/ riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpningtill böter."Exempel på förolämpningar är enligt lagens förarbete kränkande uttalanden som anspelar sig på någons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet, särpräglat drag i utseendet osv. Uttalandet måste på ett mer personligt plan kunna träffa den angripna och inte endast vara något som enligt en social norm anses vara förargande. Bedömningen om ett uttalande är en förolämpning ska göras utifrån de faktiska förhållandena i det enskilda fallet och med hänsyn till den utsatte. Skulle något av de kränkande sakerna ha sa till dig kunna passa in på detta? 4 kap. 5 § BrB: "Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år." I ditt fall, av vad som framgått, kan man diskutera ifall hans uttryck att "han ska knulla din mamma" kan uppfattas som ett hot som framkallar allvarlig rädsla hos dig om att han ska begå brott mot din mamma. Bedömningen av om ett hot varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade utgår från de faktiska förhållandena och utifrån den hotades uppfattning. Av betydelse är bland annat vilka åtgärder som avses med hotet (bör krävas att hotet avser ett brott som inte är helt lindrigt), hur gärningsmannen agerar i övrigt, parternas relation till varandra, m.m. det bör även nämnas att gärningsmannens faktiska avsikt att verkställa hotet saknar betydelse för straffbarheten för brottet olaga hot. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga, och att din polisanmälan leder någonstans! Vänligen,

Får en anställd sälja vidare varor köpta med personalrabatt?

2020-11-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej,A jobbar i en teknikaffär och får handla varor i butiken till personalpris. Han köper många varor och säljer dem sedan vidare till B och tjänar på så sätt en slant. B ger C i uppdrag att sälja vidare dessa varor på Blocket och C tjänar då också en slant och ger en del av vinsten till B. Är det någon av dem som begår ett brott?Och fick till svar att ni inte svarar på skolfrågor. Det här är dock ingen skolfråga, utan något som jag gärna vill ha svar på för att veta att min vän inte begår ett brott. Att jag valde att namnge personerna efter alfabetet var för att inte röja deras riktiga namn. Jag vill helt vara säker på att jag inte blir inblandad i något som inte är ok.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Under förutsättning att butiken inte har någon övre gräns för hur många varor en anställd får köpa eller någon annan särskild policy kring personalköp ser jag inget problematiskt i situationen. Vi har en fri marknad och då jag utgår ifrån att det inte rör sig om tillståndspliktiga varor så får A sälja varorna vidare till B som ger C i uppdrag att sälja dem vidare. Att personerna i fråga gör en vinst på affären är inte heller brottsligt. En viktig sak att tänka på är att om man säljer varor regelbundet ska vinsten redovisas i deklarationen. Vinsten ska redovisas som hobbyverksamhet eller näringsverksamhet, beroende på syftet med verksamheten och dess omfattning. Om man inte redovisar vinsten gör man sig skyldig till skattebrott (2 § skattebrottslagen). Därutöver skulle eventuellt en arbetsrättslig problematik gällande lojalitet mot arbetsgivaren och frågor som konkurrerande verksamhet kunna komma ifråga. Det är dock inget jag kan uttala mig om vidare här baserat på den information jag fått i din fråga. Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på nytt!Vänliga hälsningar,

Kan uttryck bestående av emojis bli brottsligt om det används i en brottslig kontext?

2020-11-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan uttryck bestående av emojis bli brottsligt om den används i en brottslig kontext?
Pontus Fridén |Hej!Tack för din spännande fråga!Kortfattat kan användandet av emojis inte i sig utgöra något brott. Däremot råder fri bevisprövning i Sverige (35 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)), således kan all form av kommunikation och allt annat åklagaren anser är av vikt för målet upptas i förundersökningen och förebringas som bevisning i en rättegång. Det kan bli aktuellt för att styrka att ett brott ägt rum. Frekvent förekommande emojis kan nog sägas ha en någorlunda bestämd betydelse i vissa kontexter, även om innebörden av en emoji sällan, om än någonsin är otvetydig, kan möjligtvis styrka ett påstående om att kommunikationen avsåg något av åklagaren påstått konkret brottsligt. I ljuset härav får det nog ändå anses medföra ett begränsat bevisvärde, men helt utesluta dess värde som indicium kan man inte.Hoppas du fick svar på din fråga.Hälsningar,

Vilka regler finns det rörande permission respektive fotboja vid avtjänande av fängelsestraff?

2020-11-19 i Påföljder
FRÅGA |Hej, min pojkvän avtjänar ett 9 månaders fängelsestraff, efter hur lång tid kan han få permissioner och vad gäller när det kommer till fotboja?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta under vilka omständigheter som en intagen kan beviljas permission och under vilka omständigheter en intagen kan få avtjäna sitt straff med fotboja. Regler om permission och särskilda utslussningsåtgärder finns i fängelselagen. Därtill finns det regler om fotboja i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Jag kommer därför att utgår från dessa i mitt svar.PermissionMed permission avses att den intagne får vistas utanför fängelset under en viss tid som ett led i att försöka underlätta dennes återanpassning i samhället. Det kan till exempel handla om att den intagne tillfälligt får lämna fängelset för att träffa sin familj. Permission kan som huvudregel beviljas först när den intagne har avtjänat minst en fjärdedel av strafftiden, förutsatt att det har gått åtminstone två månader, och det inte föreligger en påtaglig risk för att den intagne kommer att begå brott, rymma eller på annat sätt att missköta sig under permissionstiden (10 kap. 1 § fängelselagen). Permissionen kan således nekas trots att kvalifikationstiden är uppnådd. Kvalifikationstiden kan därtill förlängas om den intagne missköter sig under verkställigheten av straffet.Det finns därutöver en möjlighet för den intagne att beviljas så kallad särskild permission i det fall det föreligger särskilt ömmande skäl (10 kap. 2 § fängelselagen). Med särskilt ömmande skäl avses exempelvis att den intagne ska besöka en anhörig som är allvarligt sjuk, närvara vid en anhörigs begravning eller vid en viktig angelägenhet som rör den intagnes barn. FotbojaMed fotboja avses, vad som i lagtexten benämns, intensivövervakning med elektronisk kontroll. Intensivövervakning med elektronisk kontroll innebär att den dömde, försedd med en elektronisk fotboja, avtjänar sitt straff i sin bostad istället för i fängelse. Den som dömts till ett fängelsestraff som uppgår till högst 6 månader kan ansöka om att avtjäna sitt straff genom intensivövervakning (1 § lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). Då din pojkvän har dömts till ett fängelsestraff som uppgår till 9 månader så kommer fotboja inte att bli aktuellt enligt denna bestämmelse.Fotboja kan emellertid bli aktuellt även i samband med så kallad utökad frigång. Utökad frigång är en utslussningsåtgärd med vilken avses att den intagne under kontrollerade former avtjänar en del av sitt fängelsestraff i sin bostad (11 kap. 5 § fängelselagen). Att den utökade frigången ska ske under kontrollerade former innebär att den vanligtvis kombineras med elektronisk kontroll i form av fotboja (11 kap. 6 § fängelselagen). För att utökad frigång ska bli aktuellt krävs det att den intagne har avtjänat minst halva strafftiden, förutsatt att det har gått minst tre månader, att det inte finns någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, rymma eller på annat sätt missköta sig, att den intagne har tillgång till bostad och att den intagne utför arbete, får behandling eller deltar i utbildningen eller särskilt anordnad verksamhet (11 kap. 5 § fängelselagen).Vad gäller i ditt fall?Detta innebär att din pojkvän borde kunna beviljas permission då han har avtjänat en fjärdedel av sitt straff och beviljas utökad frigång då han har avtjänat halva sitt straff. Huruvida permission och utökad frigång faktiskt kommer att beviljas kommer dock att bero på den riskbedömning som föregår besluten. Det är kriminalvården som fattar beslut om såväl permission som utökad frigång (13 kap. 1 § fängelselagen). Kriminalvården har tagit fram föreskrifter och allmänna råd (FARK Fängelse) för verkställighet av fängelselagen. I dessa kan man därför få viss vägledning i hur Kriminalvården bedömer frågor om, bland annat, permission och utökad frigång. Därtill finns det informativa guider om permission, fotboja och utökad frigång på Kriminalvårdens hemsida. Där kan du få mer ingående information i detta ämne. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,