Frågor & Svar
Rätt att ta arv
Hej! Min mor har avlidit och hon var gift med min far som långt tidigare gått bort. Mor hade ett särkullbarn, min halvsyster. Mina föräldrar skrev 1984 ett inbördes testamente där deras tillgångar, efter deras bortgång, skulle tilldelas deras båda döttrar, Allt enligt laga rätt. Hur tolkar man detta i arvsavseende? Undrande dotter
Efterarvets storlek
Hej, Min bror (särkullebarn) avstod att ta ut sin laglott när vår gemensamma mor dog. Min fråga är hur värdet av hans del i dödsboet beräknas när min far går bort?
1. Är det en procentandel av värdet av dödsboet?
2. Eller samma belopp som han avstod att ta ut när vår gemensamma mor dog?
Avdrag för resor till och från arbetet
Hej
Jag är separerad och min dotter är skriven hos sin mamma på annan ort. Jag har min dotter på halvtid och måste köra henne till och från skolan i den andra orten.
Får jag göra skatteavdrag för dessa resor? Det blir många mil på ett år.
Mvh Lars
Särkullbarns rätt till laglott
Hej. Min pappa dog precis, jag har inte vuxit upp med honom då han försvann när jag var ett litet barn. Vi är fyra syskon. Vår pappa var omgift och i det äktenskapet finns ett barn. Alltså är vi tre syskon (särkullbarn) till pappa och hans senaste fru. Vet att min pappa och hans fru avgudade sitt gemensamma barn och vi andra barn utanför hans senaste äktenskap var mer eller mindre transparenta. Hur ska jag göra så jag får ett rättvist arv? Vad bör jag tänka på?
Kan man kräva staten på skadestånd för domstolars fel och försummelser?
Kan man kräva staten på skadestånd för domstolars fel och försummelser?
Närmare bestämt; kan man i allmän domstol stämma staten för att förvaltningsdomstolar fattat felaktiga avgöranden?
Det gäller tre olika processer i förvaltningsdomstol om en produkt för vilken jag var handelsagent och marknadsförde via ett känt distributionsbolag i branschen.
Saken: en central förvaltningsmyndighet förbjöd produkten med hänvisning till ett yttrande av myndighetens expert
MÅL 1: jag påpekade för myndigheten att expertens yttrande innehöll flera sakfel och önskade information om hur gå till väga för att överklaga beslutet att förbjuda produkten. Myndigheten ingav min förfrågan till länsrätten utan att meddela mig och påstod att det var ett överklagande av expertens yttrande. Domstolen skiljde inte på myndighetens beslut (som var överklagbart) och myndighetens expertyttrande (vilket inte var överklagbart) och avvisande därför min talan. Jag hade ingen kännedom den processen överhuvudtaget, förrän jag per post fick länsrättens avgörande. Det gick inte att överklaga eftersom det inte gick mig emot, då jag aldrig överklagat. Vad kunde jag göra?
Efter några år begärde jag, med hänvisning till nya fakta, en omprövning av förbudet men myndigheten beslutade att det ska fortsätta gälla och avslog min begäran. Det beslutet överklagade jag.
MÅL 2: Länsrätten kom fram till att myndigheten fattat ett formellt beslut som fått rättsverkningar samt gått mig emot och därmed var överklagbart och att jag hade talerätt i målet. Men mot bakgrund av myndighetens tillsynsansvar och kunskap i sakfrågan fanns ingen anledning att ifrågasätta beslutet. Därför avslogs mitt överklagande i länsrättens dom.
MÅL 3: Kammarrätten fastslog att länsrättens avgörande i MÅL 1 var korrekt eftersom det avgörandet vunnit laga kraft. Därmed kunde myndighetens första förbudsbeslut inte prövas. Myndighetens beslut att avslå min omprövningsbegäran var dock överklagbart. Men eftersom min ekonomiska verksamhet rörande produkten upphört i samband med första förbudet kan jag sen dess inte haft ekonomiskt intresse av produkten. Följaktligen kan beslutet inte påverkat min ekonomiska ställning så attt det angick mig på ett sådant sätt att jag enligt 22 § förvaltningslagen hade haft rätt att överklaga detta länsrättens dom i MÅL 2. Länsrätten skulle därför inte ha tagit upp mitt överklagande av beslutet till prövning i sak. Därför kan mina yrkanden i överklagandet till kammarrätten inte prövas på det sätt som jag begärt. Kammarrätten undanröjde därför länsrättens dom och avvisade mitt överklagande.
Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd.
Således en Moment-22 situation: på grund av effekterna av ett beslut kan man inte överklaga beslutet (förbudet medförde att jag inte kunde tjäna pengar på produkten och eftersom jag inte tjänade pengar på produkten så angick förbudet inte mig, och därför fick jag inte överklaga)
Självfallet har detta diskuterats med berörda domstolar. Extraordinära rättsmedel som resning, domvilla och nullitetsbesvär har varit på tapeten. Domstolarna säger nej, men utan att förklara varför.
Det som har hänt är precis så tokigt som det låter! Produkten är fortfarande förbjuden. Kan en stämning vara ett sätt att få rätsida på alltihop.
Beskattning av bostadsuthyrning
Frågan gäller uthyrning av bostad. Enligt kontrakt är hyran 5000 kr/månad. Hyresgästen envisas dock med att bara betala 3000 kr/månad. Jag har alltså fått 36000 kr på ett år och det skulle väl innebära att det inte blir någon skatt enligt reglerna. Men enligt kontraktet skulle årshyran bli 60000 kr och då skulle jag bli skattskyldig. Så, vad gäller? Ska jag redovisa det som jag borde få eller det som jag i verkligheten får?
Vem ansvarar för sakskada?
Hej! En "kompis" åkte med i min bil för ett tag sedan, när han satte sig i bilen och stängde dörren så fastnade bältet emellan. Nu sitter bältet fast och dörren går inte att öppna. Jag har kikat runt lite på hur man kan lösa problemet och det verkar som att man får sparka upp dörren och laga eventuella skador som uppstår då. Nu undrar jag vem som är ansvarig för skadan?