Frågor & Svar
FASTIGHETSRÄTTÖvrigt07/04/2009
Ersättning pga av nekande medlemskap i förening
Hej!
Den person jag tänkte sälja min bostadsrätt till uppfyllde med råge brf. krav och vi bara väntade på godkännandet från styrelsen. Döm om vår förvåning när vi fick ett papper bara ett par dagar innan inflyttningen där det stod att styrelsen (som bestod av endast 3 pers. d.v.s. ordf. sekreterare och kassör) nekade medlemsskap utan att ange varför! Tilläggas kan att kassören reserverade sig. Vi ansåg att styrelsen agerat fel och skickade krav om ersättning. Köparen stod helt plötsligt hemlös och jag fick merkostnader för hyror och överbryggnadslån till det nya boendet. Vi fick svar från någon advokatfirma som styrelsen anlitat att styrelsen kan skäligen neka någon medlemsskap. I brevet säger dom även att vi kunde prövat frågan i hyresnämnden vilket är försent nu. Nu är frågan: De angav ju inget skäl och där finns inga rimliga skäl att neka medlemsskap. Detta orsakade kostnader för både mig och köparen som utan problem fick köpa bostadsrätt på annat ställe. Fråga: Är det lönt att vi också anlitar advokat för att få ekonomisk kompensation för styrelsens felagerande? Eller får en styrelse bära sig åt hur som helst mot hederliga människor? Finns där ingen som kollar dom? Tilläggas kan att ordf. har fått fel i hyresnämnden förr. Enligt mångas mening borde han avgå! Tacksam för svar
FASTIGHETSRÄTTÖvrigt07/04/2009
Besittningsskydd i villa
Vi bor i en villa som vi tillfälligt har delat in i två lägenheter. En lägenhet har varit uthyrd i tre år och vi har skrivit av besittningsskyddet för hyresgästen. Nu anser vi att det fungerar så bra och tycker att hyresgästen kan bo kvar tills vi vill ha den delen av huset själva, om ca 2-5 år. Kan vi låta hyresgästen bo kvar utan risk för att de får besittningsskydd och vägrar flytta. Vi vill ju kunna ha hela huset senare och om vi skulle behöva sälja vill vi kunna sälja hela huset som ett enfamiljshus. Hur ska vi göra? I detta fall är ju lagen till hyresgästens nackdel eftersom vi är rädda för att de ska få besittningsskydd och bara därför är beredda att låta dem flytta.
SKADESTÅNDSRÄTTÖvrigt07/04/2009
Skadeståndsansvar för upplyftande av hund
Jag lyfte upp en hund (mkt liten) och när jag skulle sätta ner den, hoppade den ur min famn, landade fel och skadade benet. Efteråt sa ägaren att hunden brukar försöka hoppa på det sättet och att han borde varnat mig för det. Nu vill ägaren att jag ska betala veterinär-räkningen och jag antar att jag är skyldig att betala, men vill kontrollera saken först.
FAMILJERÄTTÖvrigt07/04/2009
Särkullbarns rätt vid testamente
Min far dog 2005, min mor död 1970. Far omgift 1973. Inga fler barn finns än jag. Far och nya kvinnan testamenterade sitt hus till mig. Hon har fri förfoganderätt. Det fanns 800000 på bank och kvar nu ca 700000. Husets marknadsvärde idag ca 2 miljoner. I testamentet står att jag har rätt att ta ut min laglott.
Fråga: Hur mycket är min laglott idag?
Om jag tar ut den nu, har jag inte rätt att få del
av huset sedan när det säljs?
Vad är min arvslott? Får jag ut den någon gång?
STRAFFRÄTTÖvrigt06/04/2009
Sexuellt ofredande
Jag har blivit anklagad för sexuellt ofredande av en tjej inne på en nattklubb. Klubben i fråga har 18-års-gräns, och så som jag förstår det innebär sexuellt ofredande att personen i fråga är under 18. Jag antar att jag mer eller mindre undrar hur det fungerar när man verkligen inte kan veta att tjejen i fråga är under arton, då man är på ett ställe som inte borde ha släppt in henne, och dessutom ungefär hur många dagsböter jag kan förvänta mig om jag blir dömd.
AVTALSRÄTTSamägandeavtal06/04/2009
Samäganderättslagen
Hej, jag har en fråga om hur fördelningen av köpeskillingen ur försålt samägt gods skall ske. Enligt 6 § lag (1904:48) om samäganderätt verkar det som en delägare till ett samfällt gods hos rätten kan ansöka om att få det samägda godset sålt. Enligt 8 § verkar det som rätten sedan utser en god man som på offentlig auktion skall sälja godset och sedan fördela köpeskillingen. Min fråga handlar om hur denna köpeskilling skall fördelas. Som jag förstått det skall köpeskillingen fördelas enligt lotterna och att huvudregeln är att lotterna skall anses lika stora, om inte annat kan visas (1 §). Stämmer det? Om så, vad kan i så fall utgöra "om inte annat kan visas"? Finns det några förarbeten, praxis eller doktrin som behandlar detta?
mvh