Uppehållstillstånd på grund av ett gemensamt barn med en svensk medborgare

2020-09-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |https://lagen.nu/2005:716#K5P3bS1Hej jag är svensk medborgare och är gift med en icke du medborgare i BosnienVi har ett gemensamt barn på 6 månaderKan min man få uppehpllstillstånd till anknytning till barnet utan försörjningskrav?
Camilla Stein |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att som att du undrar ifall din make/maka från Bosnien kan få uppehållstillstånd i Sverige på grund av att ni har ett gemensamt barn, utan att behöva uppfylla försörjningskravet. Utgångspunkten är att din make/maka har möjlighet att få uppehållstillstånd i Sverige, se 5 kap 3§ 1 p. Utlänningslagen. Uppehållstillstånd kan endast beviljas om du uppfyller försörjningskravet, se Att ni har ett gemensamt barn talar för att han skulle få uppehållstillstånd i Sverige. Däremot måste försörjningsstödet ändå vara uppfyllt Slutsatsen är att det inte som huvudregel inte finns någon möjlighet att få uppehållstillstånd utan försörjningsstödet uppfylls. Det är däremot svårt att avgöra hur det ser ut i din situation eftersom jag inte har tillräcklig information. Jag rekommenderar dig därför att kontakta Migrationsverket för att du ska få ytterligare klarhet i frågan. Vänliga hälsningar,

Kan ett barn till föräldrar med holländsk nationalitet få svenskt medborgarskap genom födelse i Sverige?

2020-09-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, om jag och min fru (båda holländsk nationalitet) får ett barn i Sverige, kan barnet få svensk pass pga födelse?Tack för svaret!
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap, nedan kallad MedbL. För att få ett svenskt pass krävs det att man är svensk medborgare. Medborgarskap genom födelse Utgångspunkten är att ett barn som föds i Sverige får svenskt medborgarskap om minst en av föräldrarna är svensk medborgare eller om, i det fall en förälder till barnet är avliden, den avlidne föräldern var svensk medborgare (2 § MedbL). Om ingen av er som är föräldrar till barnet är svensk medborgare så blir alltså inte barnet automatiskt svensk medborgare genom födseln. Medborgarskap genom anmälan Värt att nämna kan dock vara att det finns fler sätt för ett barn att få svenskt medborgarskap. Ett sätt för barnet att få svenskt medborgarskap är genom anmälning enligt 6 § första stycket MedbL (medborgarskapet kommer alltså inte automatiskt). Detta är dock bara möjligt om barnet sedan födseln är statslöst. Eftersom det är känt att ni som föräldrar har holländsk nationalitet och det i Holland är så att ett barn till holländska föräldrar får holländskt medborgarskap när de föds (Se pdf-fil "Nederländerna. Medborgarskap" som finns att ladda ner på Lifos hemsida), så kan barnet inte ses som statslöst, varför inte heller denna paragraf kan ge ert barn svenskt medborgarskap. En annan möjlighet för barnet att få svenskt medborgarskap, som också sker genom anmälning, är om barnet har uppehållsrätt i Sverige och om barnet har bott i Sverige i tre år (7 § första stycket MedbL och 20 § andra stycket MedbL). I detta fall får barnet alltså inte medborgarskap direkt vid födseln utan först efter tre år. Kortfattat svarOm ni föräldrar inte är svenska medborgare kommer ert barn inte få svenskt medborgarskap och då inte heller ett svenskt pass. Detta gäller även om ert barn föds i Sverige. Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline.Mvh

Påverkas rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen om man blir sambo?

2020-09-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej. Jag är en arbetande kvinna som arbetar 100 %. Ska flytta ihop med en man som bor för närvarande i ett stödboende missbruk. Har han rätten från soc att få både försörjningsstöd och pengar till halva hyran hos mig?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen, och försöka besvara vad som gäller i din blivande sambos fall. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du och din blivande sambo kan göra nu. Rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen Rätten till bistånd regleras i 4 kap 1 § 1 st Socialtjänstlagen (här). Innebörden är att den som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Genom bistånd ska personen som behöver hjälp kunna få en skälig levnadsnivå. Bistånd enligt Socialtjänstlagen är subsidiär till andra ersättningar, vilket innebär att man enbart kan få bistånd om andra ersättningar är otillräckliga. Att en person kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt än genom bistånd enligt Socialtjänstlagen kan innebära exempelvis att personen själv har a-kassa eller annan ersättning. Det kan även innebära att personens ekonomiska behov kan tillgodoses genom att personen själv har tillgångar alternativt genom anhörigas insatser.4 kap 1 § 2 st Socialtjänstlagen (här) anger att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket (här) om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Vad gäller i din blivande sambos fall? Det framgår inte av frågan hur hög inkomst du har, men det kan vara så att socialnämnden anser att man inte har rätt till bistånd alternativt rätt till mindre bistånd om man är sambo, eftersom man då kan få sina behov tillgodosedda av en anhörig. Det är alltså inte självklart att din blivande sambo kan få både försörjningsstöd och pengar till halva hyran genom socialnämnden. Vad du och din blivande sambo kan göra nuJag skulle rekommendera att din blivande sambo kontaktar socialnämnden i kommunen där han bor och frågar vad som gäller angående försörjningsstöd när han blir sambo med dig. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

​Vart skriver man sig om man bor i husbil?

2020-09-29 i Myndigheter
FRÅGA |Vart mantal skriver man sig när man bor i husbil , man är ju inte på samma plats någon längre tid ?
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vart skriver man sig om man bor i husbil?Din fråga regleras i folkbokföringslagen (FOL). Om du bor i en husbil som stadigvarande finns på en viss fastighet så ska du folkbokföras på den fastigheten. Om du inte regelmässigt tillbringar din dygnsvila på någon viss fastighet anses du bosatt på den fastighet till vilket du med hänsyn till samtliga omständigheter kan anses ha din starkaste anknytning (12 § FOL). Om din bosättning kan hänföras till en kommun men inte till en fastighet inom denna, ska du anses bosatt i kommunen (13 § FOL). Skatteverket kommer först göra en bedömning för att fastställa om det går att knyta din bosättning till en viss fastighet inom en kommuns område. Är det inte möjligt så blir det aktuellt med folkbokföring på kommunen. Kan din bosättning inte hänföras till en kommun och du fortfarande ska bo i Sverige så anses du sakna känd hemvist (13 a § FOL). Du kan läsa mer om vad som gäller här, och jag rekommenderar att du pratar med Skatteverket om hur du går tillväga.Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan man bli portad från en affär på grund av snatteri?

2020-09-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett strafföreläggande på böter, då jag snattat i en mataffär för 190 kr. Dom böterna kommer jag att betala inom kort. Min fråga är nu, att vid tillfället som stölden upptäcktes så sa vakterna att jag nu inte var välkommen i mataffären i nuläget. Hur lång tid skall det gå för att jag får handla i den affären igen? Vågar inte gå in i affären i nuläget.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget uttryckligt lagstöd för att förbjuda någon tillträde till en butik. Frågan har prövats av Högsta Domstolen (NJA 1995 s. 84). Enligt domen framgår det att man inte kan kasta ut någon från butikslokaler som är öppna för allmänheten. En butiksägare har möjlighet att "porta" någon från butiken, men saknar trots det sanktionsmekanismer så länge personen i fråga inte begår ett nytt brott. Att bryta mot förbudet, och gå in i butiken som man är portad ifrån, utgör i sig inte ett brott. En butiksägare/väktare/anställd kan således säga åt en person som tidigare dömts för snatteri att han inte är välkommen i butiken i fråga, men de saknar dock lagliga medel för att hindra personen om denne ändå beslutar sig för att gå in. För att sammanfatta det hela, det finns inget tidsperspektiv för när du kan handla i affären igen. Det är uttalat att du inte är välkommen i mataffären i nuläget, men som jag nämnt ovan så har du ändå rätt att handla i affären igen eftersom butiksägaren saknar juridiskt stöd för att kasta ut dig eller förbjuda dig från att komma in, så länge du inte begår ett nytt brott med anknytning till mataffären. Med vänliga hälsningar,

Besvarar Lawline skolfrågor?

2020-09-29 i Skola och utbildning
FRÅGA |En fin vårdag i slutet av april är S ute och går en promenad i stadsparken. Det är ganska mycketfolk ute som, likt S, njuter av vårsolen. I stadsparken befinner sig också L, som är ute på enlöptur. L gillar att lyssna på musik när hon tränar och springer därför med hörlurar där honpå ganska hög volym. Medan hon springer så känner hon plötsligt att hon vill byta låt. L tar därför fram sin mobiltelefon och börjar scrolla i sin spellista. Etersom hon tittarner i sin telefon samtidigt som hon fortsätter springa så ser hon inte att hon börjar närma sig Sbakifrån, som promenerar en bit framför henne på parkvägen. L springer rakt in i S, somdärför får en hård knuff i ryggen och håller på att ramla framlänges. S lyckas precis parera så atthon inte slår i backen och klarar därför av att hålla sig på fötterna. S har dock på sig ett par väldigtdyra märkessolglasögon och när hon knuffas framlänges så ramlar dessa av och landar på dengrusiga parkvägen. L tror däremot inte det är någon större skada skedd eftersom S lyckadeshålla sig på fötter efter krocken. Hon stannar därför inte upp, utan vänder sig bara snabbt om ochsäger "Oj, förlåt" och springer sedan vidare.S blir väldigt arg, dels för att L sprang in i henne, dels för att L så nonchalant baraspringer vidare. Hon börjar därför springa efter L och halkar, förstör hennes dyrabyxor och bryter armen.Kan S få skadestånd av L och i sådana fall för vad?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga!Lawline har som policy att inte besvara skolrelaterade frågor. Eftersom din fråga verkar vara sprungen från ett skolarbete kan jag dessvärre inte besvara den. Mitt tips är att du tittar i Skadeståndslagen (1972:207) och funderar över skadeståndsgrundande orsakssamband. Med vänliga hälsningar

Ska jag överklaga en bot jag fått på grund av fel zonkod?

2020-09-29 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej! dom har nyss börjat ta betalt för parkering i området där jag bor och jag har råkat välja fel zonkod när jag betalat parkering. (jag tog 55201 istället för 55202) fast alla områden mellan 55200-55204 är samma pris, samma bolag och i närheten av varandra. Nu när jag bestridit och påpekat att det är både nytt och till samma bolag + pris så har jag fått ett beslut i brevlådan där dom håller fast vid att jag ska betala bötern "för att jag valt fel zonkod". Bör jag ta det här vidare?
Maya Hempel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du kan överklaga din parkeringsbot om du anser att den är felaktigt utfärdad. Först och främst måste man skilja på om det är en kontrollavgift eller en felparkeringsavgift som utfärdats. En kontrollavgift utfärdas om bilen är felparkerad på upplåtet område som exempel på en parkeringsplats (1 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). En felparkeringsavgift utfärdas om bilen är felparkerad på gatumark. Det ska framgå av boten om det är en felparkeringsavgift eller en kontrollavgift som utfärdats. Överklagandet av dessa två skiljer sig nämligen åt.Överklaga en kontrollavgiftEn kontrollavgift överklagas till det parkeringsbolag som utfärdat avgiften. Det brukar framgå av boten hur överklagandet ska gå till. Du kan hålla inne betalningen under tiden du bestrider. I bestridandet ska framgå varför avgiften bestrids. Om du och motparten inte är överens kan du ta ärendet vidare till ARN (allmänna reklamationsnämnden). Överklaga en felparkeringsavgiftEn felparkeringsavgift överklagas till polisen. I bestridandet uppger du omständigheterna till varför du bestrider och den bevisning du har.(9 § lagen om felparkeringsavgift).Du måste dock komma ihåg att betala felparkeringsavgiften i tid. Avgiften betalas sen tillbaka om man anser att avgiften varit felaktigt utfärdad-(7 § och 15 § lagen om felparkeringsavgift).Om beslutet innebär att betalningsansvaret ska kvarstå kan du överklaga beslutet skriftligen till Tingsrätten. I ditt fallJag förstår av din fråga att du har betalat för parkeringsplatsen men skrivit fel siffra i ditt val av zonkod. Antagligen kommer ett överklagande på denna grund inte utgöra skäl för att undanröja betalningsansvaret eftersom man anses ansvarig för att uppgifterna man anger är korrekta när man parkerar på en upplåten parkeringsplats. Att du har betalat parkeringsavgiften brukar dessvärre inte räcka. Om du ändå vill ta ditt ärende vidare hoppas jag att ovanstående information hjälper dig så du vet var du ska vända dig med din överklagan. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Vår dotter har ingen inkomst och sökte försörjningsstöd men fick avslag med motiveringen att vi kan försörja henne. Är det rimligt?

2020-09-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Min dotter 44år bor hos oss ( föräldrar med låg pension) hon har 3 barn som bor här 4 dagar i veckan. Hon har ingen inkomst. Hon sökte försörjningsstöd men blev nekad med motiveringen att vi kunde försörja henne och barnen. Det kan dom väl inte begära. Finns det några domar som man kan hänvisa till.?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen. Därefter kommer jag att gå igenom vart man överklagar om socialnämnden har gett avslag på ens ansökan om bistånd. Avslutningsvis kommer jag att besvara vem som ska överklaga beslutet samt om det finns praxis på området, samt ge råd om vad du kan göra nu. Rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen Rätten till bistånd regleras i 4 kap 1 § 1 st Socialtjänstlagen (här). Innebörden är att den som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.Att en person kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt än genom bistånd enligt Socialtjänstlagen kan innebära exempelvis att personen själv har a-kassa eller annan ersättning. Det kan även innebära att personens ekonomiska behov kan tillgodoses genom att personen själv har tillgångar alternativt genom anhörigas insatser. 4 kap 1 § 2 st Socialtjänstlagen (här) anger att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket (här) om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.Om socialnämnden har gett avslag på ens ansökan om bistånd, vart överklagar man? Beslut av socialnämnden enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (här) överklagas till allmän förvaltningsdomstol, se 16 kap 3 § Socialtjänstlagen (här). Man kan bara överklaga om det finns ett slutligt beslut, så har personen i din fråga inte fått ett beslut bör hen begära att få det. Ett beslut ska innehålla en motivering, se 32 § Förvaltningslagen (här).Socialnämndens beslut ska överklagas till förvaltningsrätt. Nästa frågeställning blir vilken förvaltningsrätt man ska överklaga till. Av 14 § 2 st Lag om allmänna förvaltningsdomstolar (här) framgår att ett beslut ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs annat i lag eller förordning.Vem ska överklaga beslutet, och finns det praxis angående vuxna som bor hemma? Eftersom det är din dotter som fått avslag på ansökan om bistånd är det hon som får överklaga beslutet. Praxis som kan vara relevant är RÅ 1997 ref. 79 I-III, som dock berör ungdomar som bor hemma hos sina föräldrar. I dessa fall kom Högsta förvaltningsdomstolen (dåvarande Regeringsrätten) fram till att Hemmaboende ungdomar har ansetts berättigade till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) (numera 4 kap 1 § Socialtjänstlagen) till eget boende först om bostadsbytet varit nödvändigt för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå.Vad du kan göra nu Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,