Vad kan efterlevande sambo få ut i samband med bodelningen?
Min mor bodde med en nyligen avliden sambo i hennes bostadsrätt, han flytta dit långt senare. dom har ett skrivet testamente där respektive barn ärver sin förälder. Dom har inget samboavtal och var ej gifta. Min fråga: har min mor någon laglig rätt att ärva något från honom, bohag eller pengar?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är sambolagen (SamboL).
Utifrån din ärendebeskrivning lyder det korta svaret på din fråga att din mamma i grunden inte kommer att ärva någonting efter hennes avlidne sambo. Sambor ärver nämligen inte varandra enligt svensk arvsrätt. För att så ska kunna ske krävs ett testamentariskt förordnande. I 18 § 1 st. SamboL sägs dock att om en sambo avlider gäller bestämmelserna om rätt att begära bodelning och om rätt att överta bostad eller bohag endast till förmån för den efterlevande sambon. I andra stycket i den nyss nämnda bestämmelsen anges vidare att om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
Det är endast sambornas gemensamma bostad och bohag som utgör samboegendom under förutsättning att egendomen har förvärvats för gemensam användning och inte utgör någons enskilda egendom, se 3 § SamboL. Med bohag avses föremål som soffor, bord, köksgeråd och annat dylikt, vilket innebär att bilar, båtar, kontanter, värdepapper, konst m.m. inte blir föremål för någon bodelning. Det ska dock noteras att sambor får avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Genom ett nytt avtal får de även ändra på vad som tidigare överenskommits. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknas av båda parter, se 9 § SamboL. Om formkraven inte är uppfyllda blir överenskommelsen ogiltig. Men enligt din ärendebeskrivning fanns (finns) inget samboavtal träffat mellan din mamma och hennes avlidne sambo. Frågan avseende bohaget och vad som däri ska ingå i bodelningen kan jag dock inte besvara eftersom det är omöjligt för mig att veta exakt när möblemang och annat dylikt införskaffades. Men generellt gäller att vad en sambo har förvärvat före samlevnaden kan normalt inte anses ha förvärvats för gemensam användning. Endast om förvärvet har skett i nära anslutning till att samlevnaden har inletts kan det ibland anses ha skett för att egendomen skulle användas gemensamt. Det avgörande blir om avsikten med förvärvet har varit att egendomen ska nyttjas tillsammans, se prop. 1986/87:1, s. 257.
Din mammas sambos eventuella skulder svarar han (dödsbo efter honom) ensamt för. Din mamma har således ingenting med detta att göra. Däremot har dödsboet rätt att från samboegendomen avräkna så mycket som behövs för att täcka skulderna. I 13 § 1 st. SamboL stadgas att vid beräkningen av sambornas andelar i samboegendomen ska från vad en sambo äger av egendomen så mycket avräknas att det täcker de skulder som den sambon hade när samboförhållandet upphörde. Det sistnämnda är viktigt. När samboegendom ska fördelas ska alltså bodelningen göras med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena såg ut den dag då samboförhållandet upphörde, se 8 § 1 st. SamboL. Det som återstår av samboegendomen, efter att avdrag gjorts för att täcka skulderna, läggs sedan samman för att därefter värdemässigt hälftendelas, se 14 § SamboL. Slutligen sker den s.k. lottläggningen. I 16 § SamboL sägs att med ledning av de andelar som har beräknats för samborna ska samboegendomen fördelas mellan dem på lotter. Det ankommer i grunden på din, tillsammans med dödsbodelägarna, att bestämma vem som ska få vad. Om lotten för någon part blir större än andelen måste den som har fått egendom till ett för stort värde kompensera den andre genom att utge en skifteslikvid, dvs. en kompensation motsvarande mellanskillnaden.
Notera även följande när det gäller skulderna. I 13 § 2 st. SamboL anges att för sådana fordringar mot en sambo som inte är förenade med särskild förmånsrätt i samboegendomen och som inte heller på annat sätt är att hänföra till sådan egendom skall sambon få täckning ur samboegendomen endast i den mån betalning inte kan erhållas ur annan egendom. Kort och gott: Skulder (med koppling till samboegendom) tas upp och beaktas inom ramen för en bodelningsprocess. Det är för övrigt den som påstår att det föreligger en skuld som har bevisbördan för detta och likaledes är det den som begär avräkning som har att visa att skulden är hänförlig till samboegendomen eller att skulden inte kan täckas med annan egendom som sambon har, se prop. 1986/87:1 s. 261 och prop. 2002/03:80 s. 51.
Oavsett vilket kommer din mammas bostadsrätt inte att bli föremål för en eventuell kommande bodelning eftersom den införskaffades långt innan samboförhållandet uppstod. Därmed utgör den inte någon samboegendom.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
