Gallring och skadestånd

2020-05-14 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej,Jag undrar om någon myndighet har tillgång till tidigare belastningsregister även efter gallring skett, eller är man helt borttagen när tiden löpt ut? Jag tänker exv på polismyndigheten, säkerhetspolisen och åklagarmyndigheten.MvhM
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sedan gallring skett i enlighet med 16–17 § lagen om belastningsregister ska den varit registrerad där vara helt borttagen från belastningsregistret. Om uppgifter inte är det har den registrerade rätt till skadestånd för de skador och den kränkning av den personliga integriteten som orsakats av den felaktiga behandlingen (20 § samma lag).Vänligen

Tillämpas förvaltningslagen på kommunala bolag?

2020-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Är en tjänsteman från helägt kommunalt bolag tvungen att återkomma på svar gällande en fråga? Jag har läst detta om att man "skyndsamt" skall återkoppla (avsett vad svaret blir. Isf vilken lag stödjer sig detta på?)
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår det som att du undrar om ett helägt kommunalt bolag måste följa 6 § förvaltningslagen, som stadgar myndigheter serviceskyldighet. Ett kommunalt bolag är i regel ett aktiebolag och betraktas då inte vara en myndighet. Eftersom att förvaltningslagen enbart tillämpas på myndigheter innebär detta att det kommunala bolaget inte har någon serviceskyldighet. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varm välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Kan vår son få rätt till skolskjuts till sin gamla skola i en annan kommun?

2020-05-13 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, min son går i femte klass i ganska ny skola och mår jätte dåligt i skolan , han har kämpat i över 1 år. Finns det möjlighet att han kan få rätt till skolskjuts till gamla skolan som ligger i en annan kommun?/ Oroliga föräldrar
Johanna Persson |Hej!Tack för att ni har vänt er till Lawline med er fråga. Mina utgångspunkterTill att börja med vill jag beklaga att er son mår så dåligt, det är verkligen ledsamt. Jag tolkar det ni har skrivit som att han blir illa behandlad i skolan. Er son kan alltid kontakta organisationen Bris om han skulle behöva ett samtalsstöd. Bris erbjuder även stöd åt vuxna som är oroliga för sina barn.Då jag inte känner till om er son går i en kommunal eller en fristående grundskola kommer jag att förklara vad som gäller i båda fallen.Jag kommer att hänvisa till skollagen (SkolL) i mitt svar, som bland annat innehåller regler om när elever har rätt till skolskjuts. Jag kommer också att hänvisa kort till kommunallagen (KL).Skolans typ och kommunens beslut avgör er sons rätt till skolskjutsDet korta svaret på er fråga är att det beror på om den gamla skolan är kommunal eller fristående, samt på vad er sons nuvarande hemkommun beslutar.Jag kommer nu att utveckla vad som gäller beroende på den gamla skolans typ.Kommunal grundskola – en liten möjlighet till fri skolskjutsEr son kan ha rätt att gå i den andra kommunens grundskola om han har särskilda skäl till det (10 kap. 25 § första stycket SkolL). Vad jag förstår kan ett sådant särskilt skäl vara att han blir illa behandlad i skolan. Tyvärr har er son inte någon absolut rätt till att få kostnadsfri skolskjuts till den gamla skolan. Det beror på att hans hemkommun inte är skyldig att betala för skolskjutsen om det innebär merkostnader för kommunen (10 kap. 32 § andra stycket SkolL). Hemkommunen är den kommun där er son är folkbokförd (29 kap. 6 § första stycket SkolL).Sammanfattningsvis är det alltså inte omöjligt att er son kan få rätt till kostnadsfri skolskjuts till den gamla skolan. Det är dock upp till hans nuvarande hemkommun att besluta om den har möjlighet att betala för skolskjutsen.Fristående grundskola – ingen rätt till fri skolskjutsEr sons hemkommun har inte någon skyldighet att betala för skolskjuts till den gamla skolan om den är en fristående skola.Kommunen ansvarar nämligen bara för skolskjutsen om det rör sig om en fristående skola inom kommunen (10 kap. 40 § SkolL). Ansvaret gäller då endast om skolskjutsen inte innebär några merkostnader för kommunen (10 kap. 40 § och 10 kap. 32 § andra stycket, andra meningen SkolL). Slutsatsen är därmed att er son tyvärr inte har någon rätt till kostnadsfri skolskjuts till den gamla skolan om den är fristående.Kontakta er sons hemkommunNi bör kontakta er sons hemkommun för att få veta mer om hur just den kommunen ställer sig till frågor om skolskjuts. Jag vill råda er att göra det oavsett om den gamla skolan är kommunal eller fristående, eftersom det är upp till hemkommunen att avgöra om den kan bekosta skolskjuts åt er son. Förhoppningsvis finns det även information om skolskjuts på hemkommunens hemsida, samt instruktioner för hur ni ska gå till väga för att göra en ansökan om skolskjuts för er son.Ni kan överklaga beslutet om er ansökan inte blir beviljadNi kan överklaga kommunens beslut genom så kallat kommunalbesvär om ni har gjort en ansökan om skolskjuts som inte har blivit beviljad (28 kap. 18 § första stycket SkolL).Förvaltningsdomstolen kommer då att göra en laglighetsprövning av beslutet (13 kap. 1 § första stycket KL). Tyvärr är det en begränsad prövning som bara kan leda till att domstolen fastställer eller upphäver kommunens beslut. Ni kan dock göra en ny ansökan om skolskjuts om er första ansökan inte blir beviljad. Ni kan också göra en ny ansökan efter att ni har överklagat och en förvaltningsdomstol har fastställt eller upphävt det första beslutet. SammanfattningEr son har tyvärr inte rätt till kostnadsfri skolskjuts om den gamla skolan är fristående. Däremot kan han eventuellt få rätt till skolskjuts om skolan är kommunal. Hans hemkommun är dock inte skyldig att betala för skolskjutsen om det leder till merkostnader för kommunen.Jag rekommenderar er att kontakta er sons hemkommun för att få veta vad som gäller för skolskjuts inom den. Kontrollera även om det finns information om skolskjuts på kommunens hemsida. Där bör ni även kunna hitta instruktioner för hur ni gör en ansökan.Slutligen vill jag även tipsa om att det finns allmän information om skolskjuts på Skolverkets hemsida.Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga och att allt ordnar sig för er son! Om ni har fler funderingar så får ni gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Fråga om vårdnad av barn

2020-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!!Jag har en fråga ang: mitt barn och socialtjänsten.Min dotter bor nu hos en fosterfamilj sen hon var 3 år gammal men är nu snart 15 år i juni, och hon säger eller har sagt fram och tillbaka att hon vill flytta därifrån sen hon var 11-12 år men hon har inte fått någor gehör ifrån socialtjänsten, jag (mamma) har kämpat att få hem henne sen hon var 3 år gammal.Men vi föräldrar har haft socialtjänsten emot hela tiden när det gäller vårt barn. Socialtjänsten säger bara att vi föräldrar har brister i våran föräldrarollen men vi har fått haft våran son ända sen han föddes och han är nu 12 år gammal.. Snälla hur ska jag/vi göra??Tacksam för svar..
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen om er situation?Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Vidare ska socialnämnden i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Det innebär att när ett barn tidigt i livet har placerats i fosterfamilj kan barnets största känslomässiga anknytning finnas hos familjehemmet, vilket kan vara fallet här (5 kap. 1 § punkt 1 och 10 socialtjänstlagen).Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Principen om barnets bästa är en av grundpelarna i FN:s barnkonvention. Principen gäller vid alla åtgärder som rör barn och har en mycket vidsträckt betydelse. Inga andra intressen ska ges företräde men det betyder inte att andra intressen inte får beaktas. Bedömningen ska ske beroende på omständigheterna i det enskilda fallet (6 kap. 2 a § första stycket föräldrabalken).Om ni som föräldrar vid utövandet av vårdnaden om barnet gjort er skyldiga till försummelse eller i övrigt brustit i omsorgen om barnet på ett sätt som medfört bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten besluta om ändring i vårdnaden. För att överflyttning av vårdnaden ska bli aktuell krävs att det finns en villig och lämplig person som har ett förhållande med barnet. Det måste även antas att barnet kan acceptera personen som vårdnadshavare. För att en överflyttning av vårdnaden ska bli aktuell krävs i allmänhet att barnet före överflyttningen har varit föremål för vård enligt lagen om vård av unga och att omfattande insatser har gjorts från socialnämndens sida för att åstadkomma en återförening mellan föräldrar och barn (6 kap. 7 § första stycket föräldrabalken).Har som i nuvarande fall barnet stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är för barnets bästa att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet, ska rätten utse denne eller dessa såsom särskilt förordnade vårdnadshavare att utöva vårdnaden om barnet. Syftet med bestämmelsen är att skydda ett barn som vistats i familjehem under flera år och rotat sig där från att ryckas upp från den invanda miljön. En förälder kan enligt bestämmelsen alltså under vissa förutsättningar fråntas vårdnaden om barnet utan att föräldern har brustit omvårdnaden om barnet så att det medför bestående fara för barnets person (6 kap. 8 § första stycket föräldrabalken).Vad kan ni göra i er situation?De möjligheter som finns för er som föräldrar är att låta en domstol ompröva er situation. Socialnämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, när nämnden har beslutat i fråga om fortsatt vård med stöd av lagen om vård av unga (41 § första stycket andra punkten lagen om vård av unga).Rätten ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillräckligt utredda (6 kap. 19 § första stycket föräldrabalken). Om det inte är olämpligt, ska den som verkställer utredningen försöka kartlägga barnets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag till beslut (6 kap. 19 § fjärde stycket föräldrabalken). Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. Bestämmelsen bör användas endast i undantagsfall. Under alla förhållanden måste barnet gå med på att framträda inför rätten (6 kap. 19 § sjätte stycket föräldrabalken).Vid verkställighet ska barnets bästa komma i främsta rummet. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (21 kap. 1 § första stycket föräldrabalken).Hoppas du fick svar på din fråga.

Får man använda offentliga handlingar i kommersiellt syfte?

2020-05-13 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej. Får man använda ljudupptagningar från förhandlingar i tingsrätten för att använda dom inspelade förhören sedan i sin podcast, mer likt som "rättegångspodden"?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den här typen av frågor regleras främst av offentlighetsprincipen, tryckfrihetsförordningen (TF) samt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Vad innebär offentlighetsprincipen?Offentlighetsprincipen är en central princip inom svensk rätt. Principen fastställer att handlingar hos svenska myndigheter ska vara tillgänglig för allmänheten (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Offentlighetsprincipen kan emellertid inskränkas under vissa förutsättningar genom offentlighet- och sekretesslagen.Vad är offentliga handlingar?För att ta reda på om en handling är en offentliga handling krävs det att den uppfyller de kriterier som ställs upp för en handling (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt, vilket är kriterier dessa uppgifter som du refererar till bör uppfylla. Därefter ska det fastställas om handlingen är allmän. För att en handling ska vara allmän måste den vara upprättad eller inkommen till en myndighet samt förvaras där (2 kap. 4 § TF). En handling, där sekretess inte föreskrivits, är allmän och kan begäras ut (2 kap. 10 § TF).Hur blir det i detta fall?Ljudupptagningar från domstolsförhandlingar är i regel offentliga handlingar och kan därmed begäras ut och användas i kommersiellt syfte, därmed även i en podd. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Varför får jag inte ta del av handlingar hos IVO?

2020-05-13 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Vad gäller för att få ta del av handlingar som är upprättad av hälso och sjukvårdsmaterial i samband med en ivo anmälan?I anmälan från sjukhusets sida har man valt att utelämna barnmorskan och primärjourens yttrande/analys. Dom som var med i hela förlossningen. När barnet indikerar på hotande asfyxi vill bm och primärjour omedelbart kejsarsnitta. Då ringer bakjouren överläkaren in och ber dom avvakta för hon är snart på plats varav det dröjer ytterligare ca 30 minuter. När hon väl är på plats börjar hon dra sugklocka trots att bm och primärjour skriker nej mamman orkar inte värkarna är avstannade. Och mamman har bäckenträngsel trots det kör hon över och börjar med sugklocka. 4 drag. När klockan släpper blir det urakut sövning där mamma höll på dö, fick laryngospasm.Totalt fördröjde överläkaren hotande asfyxi med 1 timme. Sjukhuset anmäler sig själv först 11 månader efter. När deras utredning är klar skickas den direkt in utan att någon i famoljen får ta del av det. Inte i efterhand heller. Fam fick veta via media att det pratades om deras son. Av OKLAR anledning har sjukhuset valt att utelämna bm och primärjourens syn på vad som gick fel. Försökt få läsa handlingarna men sjukhuset avslår. Domstolen avslår. Vad kan man göra?
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den här typen av frågor regleras främst av offentlighetsprincipen, tryckfrihetsförordningen (TF) samt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Vad innebär offentlighetsprincipen?Offentlighetsprincipen är en central princip inom svensk rätt. Principen fastställer att handlingar hos svenska myndigheter ska vara tillgänglig för allmänheten (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Offentlighetsprincipen kan emellertid inskränkas under vissa förutsättningar genom offentlighet- och sekretesslagen.Vad är offentliga handlingar?För att ta reda på om en handling är en offentliga handling krävs det att den uppfyller de kriterier som ställs upp för en handling (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt, vilket är kriterier dessa uppgifter som du refererar till bör uppfylla. Därefter ska det fastställas om handlingen är allmän. För att en handling ska vara allmän måste den vara upprättad eller inkommen till en myndighet samt förvaras där (2 kap. 4 § TF). En handling, där sekretess inte föreskrivits, är allmän och kan begäras ut (2 kap. 10 § TF).Hur blir det i detta fall?Många handlingar hos myndigheter är offentlig och kan därmed begäras ut. Det har antagligen föreskrivits sekretess på dessa handlingar i enlighet med offentlighet- och sekretesslagen, vilket gör att handlingarna inte kan begäras ut. Det du kan göra är att istället begära ut alla handlingar gällande som inte är sekretessbelagda i detta ärendet. Slutsatsen är att IVO med stöd av lag neka åtkomsten till dessa handlingar. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Kan jag ansöka om förstörande av journal?

2020-05-13 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Om det står lögner och uppgifter som inte stämmer i ens journal kan man begära journalförstörning om det påverkar en psykiskt? Har hänt en vän till mig som fått reda på det genom psykolog och är psykiskt krossad och skadad på insidan.Med bästa hälsningar
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Denna fråga regleras främst av patientdatalagen.Förstörande av patientjournalPå ansökan av patienten eller någon annan som omnämns i en patientjournal får Inspektionen för vård och omsorg (IVO) besluta att journalen helt eller delvis ska förstöras. Förutsättningarna för detta är att:1. Godtagbara skäl anförs för ansökan,2. patientjournalen eller den del av den som ansökan avser uppenbarligen inte behövs för patientens vård, och3. det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen (8 kap. 4 § patientdatalagen).Detta är ett relativt högt ställt krav, varför myndigheten är restriktiv med beviljandet av denna typ av förfrågan. I det fall att du skulle få avslag på din ansökan till IVO så kan du överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol (10 kap. 2 § patientdatalagen).Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Får en entrévärd fysiskt avlägsna en person som är för full för att få komma in på klubben/baren?

2020-05-12 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Får en entrevärd avlägsna någon från en klubb/bar om personen är exempel för full? Eller måste polis kontakats för att genomföra de?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om en entrévärd har rätt att fysiskt avlägsna en person som han eller hon anser är på påverkad. Vad säger lagen? Vissa yrkeskategorier har i lag fått särskilda befogenheter för att upprätthålla ordning och säkerhet på vissa platser. Exempel på sådana yrken är polis och ordningsvakt. Polisen hämtar många av sina befogenheter ur polislagen och ordningsvakter ur lagen om ordningsvakter. Entrévärdar av den typ jag tolkat det som att du syftar på är typiskt sett anställda av den som äger klubben/baren för att kolla ID på gästerna och för att se till klubbens/barens åldersgräns upprätthålls. Inom ramen för det jobbet har entrévärdar som huvudregel ingen särskild befogenhet att bruka våld mot enskilda, de är med andra ord "civila" precis som vem som helst och får därför bara bruka våld under samma förutsättningar som andra civilpersoner. Det kan till exempel röra sig om att bruka nödvärn enligt 24:1 brottsbalken eller att utföra ett så kallat envarsgripande på någon som ertappas på bar gärning i utförandet av ett brott (24:7 2 st rättegångsbalken) Sammanfattning Svaret på din fråga blir i princip att en entrévärd inte har rätt att bruka våld för att avlägsna en person som är berusad. Som huvudregel måste entrévärden tillkalla ordningsvakt eller polis. I vissa situationer får dock entrévärden bruka våld, till exempel för att försvara sig själv eller någon annan som håller på att utsättas för brott (nödvärn) eller för att gripa någon som han eller hon tog på bar gärning i utförandet av ett brott (envarsgripande). Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,