innebörden av förbudet mot dubbel bestraffning

2020-09-27 i Myndigheter
FRÅGA |Hej vad jag vet så är s.k. dubbelbestraffning dvs. att man straffas flera gånger för samma brott inte förenligt med svensk lagstiftning, stämmer detta? Om man ändå råkat ut för just detta dvs. att gång på gång straffas för samma sak och beslut om detta lämnats av domstol ? Dessutom finns det flera myndigheter som säger att hos dom råder olika lagstiftnign i samma sakfråga vilket gör ett den enskilde hamnar i kläm och anses oskyldig och skyldig samtidigt beroende på vilken myndighet man frågar om samma sakfråga.Kortfattat ligger det till att jag sedan lång tid tillbaka åtalats och dömt för mycket ringa brott som aldrig skulle hamnat i domstol tex. felparkeringsbot som överklagats och domstolen dömt och rubricerat detta som brott mot trafikförordningen. För detta och andra ytterst ringa brott så vägrar transportstyrelsen att utfärde yrkeslegitimation efter avklarad utbildning med motiverigen att jag anses oförmögen att kunna vistas i trafiken med anledning av at jag tidigare straffats för ytterst ringa brott i domstol. Då vänder jag mig till försäkringskassan och där säger man att jag är fullt frisk och arbetsför dvs. helt mot att förvaltningsdomstolen beslutade om at tjag är oförmögen att kunna sköta ett jobb. Man undrar ju även om tidigare brott som man åtalts för sedan tidigare och om det då är ok att man blir straffad för detta igen gång på gång dvs. varje gång man ansöker om och begär att få ut sin yrkeslegitimatin vilket är ett måste för att jobba.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag tolkar dig rätt, så undrar du om det du varit med om, kan räknas som någon typ av dubbel bestraffning i lagens mening. Förbud mot dubbel bestraffning Förbudet mot dubbel bestraffning som du hänvisar till, är till för att försäkra den enskilde om att den inte kommer bli dömd för samma sak två gånger. Denna princip är förankrad i rättssystemet främst genom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, protokoll 7 artikel 4.1. Det framgår även av artikel 50 i EU:s rättighetsstadga. Det handlar främst om förbudet för domstol att döma något för ett brott som den tidigare friats ifrån eller lagförts för, med undantagen för möjligheten till resning på grund av nya bevis. Sverige har ratificerat EKMR, och det föreskrivs i svensk grundlag att ingen svensk lag får strida mot bestämmelserna i EKMR (2 kap. 19§ regeringsformen). Vissa typer av regleringar har uppmärksammats och diskuterats om, huruvida de kan anses strida mot förbudet mot dubbel bestraffning, exempelvis skattebrott och skattetillägg. Europadomstolen har sagt att förbudet mot dubbel bestraffning ska tolkas som ett förbud mot åtal eller rättegång för ett brott som härrör från identisk fakta och bakgrund (Zolotukhin mot Ryssland).I ditt fallDet är såklart beklagligt att du har problem att skaffa jobb och yrkeslegitimation. Det är svårt att säga om detta skulle strida mot förbudet mot dubbel bestraffning då jag inte vet mer om besluten som fattats och omständigheterna kring dem i ditt fall. Men troligtvis skulle detta inte tolkas som en överträdelse av förbudet mot dubbel bestraffning, då det tar sikte på lagföringar som inte får ske för samma sak som tidigare. En annan sak hade varit om du blivit dömd för samma brott två gånger, men nu handlar det snarare om olika myndigheters utrymme att fatta beslut på basis av ditt tidigare brott. Om du vill anmäla en kränkning av dina mänskliga rättigheter eller anser att en myndighet har behandlat dig fel, gör du det till Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern. Jag kan tyvärr inte tala för myndigheternas beslut eller vad de baserar dem på, men vill du ha ytterligare hjälp med dina frågor kan du kontakta våra juristbyrå för att precisera bakgrunden till ditt problem och för att få mer hjälp. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Anmälan om djur som far illa

2020-09-27 i Myndigheter
FRÅGA |Var ringer man anonymt om en innekatt lämnas ensam ifrån söndag kväll till fredag kväll
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att lämna en katt ensam i flera dagar strider mot djurskyddslagen, enligt vilken Jordbruksverkets föreskrifter ska följas, vilka bland annat innehåller att katter ska ses till minst två gånger per dygn.När man misstänker att djur far illa ska man kontakta till länsstyrelsens djurskyddshandläggaren i sitt län. Du hittar kontaktuppgifter på länsstyrelsens hemsida för ditt län, på den här länken. Vid akut misstanke om brott, om du t.ex. ser att ett djur blir misshandlat, ska du kontakta polisen på numret 112. När Länsstyrelsen inte har telefontid kan du även kontakta polisen på 114 14.Följande uppgifter bör du lämna vid anmälan:Namn, adress och ort till person som anmälan riktas mot (ev. vid behov även vägbeskrivning).Var djuren finns, om annan adress än ovan.Vilket/vilka djurslag anmälan gäller.Redogörelse av på vilket sätt djuren har det dåligt. Det går bra att anmäla anonymt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Where to complain about human rights violations / var vänder man sig med klagomål kring kränkning av de mänskliga rättigheterna

2020-09-26 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |For human rights violations, which ones are the Swedish courts one can present the case to? Please, list them to me. Thank you!
Sara Pedersen |Hello!Thank you for writing to Lawline with your question! The answer to your question mainly depends on who has violated your human rights and the circumstances regarding the violation. I will list and link the different kinds of authority, to whom you can turn to with your complaint. If you claim that your human rights have been violated due to a decision from an authority, you can request a review/retrial of the decision at that authority. You also can request a court trial, depending om the matter of the violation. Here is a website where you can read more about what court you should turn to. Depending on where you live and the circumstances regarding the violation, different courts are relevant for your question. If it is a criminal offense, you should report it to the police. You can report a human right violation made by any authority, to the Justitieombudsmannen or Justitiekanslern.If the violation regards a question of discrimination, you can report it to the Diskrimineringsombudsmannen. If the violation regards the Convention of the Rights of the Child, you can report it to the Barnombudsmannen. If you have been mistreated by the government, or any authority under the government, you can request compensation for your harms by sending a request to the Justitiekansler.Lastly, you can complain to the European Court of Human Rights, but only if the violation has affected you personally. Unfortunately I can't give you any more specifics, since I don't know the matter of your issue or the circumstances regarding the violation.I hope I could be of any assistance in your search for the right authority for your complaint. You are welcome to contact us again if you need further help. I apologize for the delay in your answer. Sincerely,

En licensfri försvarsspray får bäras på offentlig plats

2020-09-26 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Min fråga är, får man bära med sig en licensfri försvarsspray i vilket offentligt plats som helst (inom Sverige) eller är det bara i sina privata platser som är lagligt och bära?
Orysia Sich |Hej!Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är lagligt att använda sig av licensfria försvarsspray i Sverige. Licensfria försvarsspray omfattas inte av vapenlagen vilket innebär att de inte räknas som vapen och därför är tillåtna att bära med sig på offentlig plats. Man ska däremot använda den endast för dess ändamål. En sådan typ av spray ska användas endast i nödvärn, dvs när man befinner sig i en livshotande situation eller om det finns hög risk för egen skada.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vilken hälso - och sjukvårdspersonal omfattas av patientsäkerhetslagen?

2020-09-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Patientsäkerhetslagen (2010:659) gäller endast för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom ett landsting. Stämmer det påståendet?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej, påståendet stämmer inte. Patientsäkerhetslagens definition av hälso – och sjukvårdspersonal finns i 1 kap. 4 § patientsäkerhetslagen. Definitionen omfattar bland annat den som har legitimation för ett yrke inom hälso – och sjukvården och personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso – och sjukvård av patienter. Personal på privata vårdinrättningar omfattas också.Lagens definition av vårdgivare finns i 1 kap. 3 § patientsäkerhetslagen. Definitionen omfattar bland annat enskild näringsidkare som bedriver hälso – och sjukvård, alltså privata vårdinrättningar.Patientsäkerhetslagen omfattar alltså både privata vårdgivare och personal hos privat vårdgivare.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!Vänligen,

Väktare och befogenhet att föra bort någon från offentlig plats

2020-09-27 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej jag har jobbat som ordningsvakt i många år men slutade 2016 och blev förvånad igår.Jag kom med tåget till Uppsala från Stockholm och skulle vänta på bussen hem i ca 15 min så jag satte mig på en bänk bakom hållplatsen. Efter ett par minuter ände jag mig och lutade mig mot armstödet och satte upp benen dock inte fötterna på bänken.Genast kom en väktare och skrek åt mig att sätt dig upp annars blir du avhyst varav jag vänligen svarade att jag väntar på bussen och är varken påverkad eller störande på något vis. Då fick jag till svar att man får inte ligga på bänkarna det står på en skylt inuti byggnaden där resecentrum ligger, varav jag gick in och läste trivselreglerna där det stod att man ska inte skräpa ner på toaletter, ligga på golv eller soffor i vänthallen. Jag ringde polisen för att höra vad som gäller och dom tyckte att det verkade konstigt då det även var kväll och ingen rusning samt att jag inte störde någon. Jag återvände till väktaren som då befann sig på pressbyrån och berättade vad jag fått för information och att stationen är en offentlig plats likaså området utanför varpå han svarade att när jag befinner mig på området så bestämmer han över mig och kan avvisa mig när som helst? Bara undrar om det är så i dagsläget och vilken befogenhet han egentligen har? När jag utbildade mig så fick vi lära oss att alltid försöka lösa saker genom en diskussion i första läget. Besviken! Mvh Mats Liljeros
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka befogenheter en väktare har att avvisa någon från en offentlig plats. Det kortfattade svaret på frågan är att en väktare och en ordningsvakt har skilda befogenheter, och att väktare inte har någon lagstiftad rätt att föra bort någon från en offentlig plats. Denna tvångsåtgärd är dock tillgänglig för ordningsvakter, men bara under vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar innefattar delvis att någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen (13 § Polislagen). Även om personen var ordningsvakt var inte ditt beteende ett sådant att det skulle givit denne någon befogenhet att avlägsna dig från platsen. I och med att du skriver att personen var väktare hade han ingen lagstadgad rätt att föra bort dig från platsen. En väktare som försöker föra bort dig eller någon annan från en offentlig plats gör sig istället skyldig till brottet olaga frihetsberövande på vilket fängelse kan följa (4 kap. 2 § Brottsbalken), i att denne "för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar hen friheten". Vänligen,

när får jag tillbaka mitt körkort och bil efter att blivit tagen för rattfylleri?

2020-09-26 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej jag blev tagen idag för drograttfylleri polisen beslagtog min bil och körkortet när kommer jag få tillbaka bilen och när kommer jag få beslut om transport styrelsen drar körkortet eller om jag får tillbaka körkortet
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!"När kommer jag få tillbaka bilen?"Polisen får beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för en brottsutredning, eller om föremålet använts för att begå brott (27 kap. 1§ rättegångsbalken). Polisen får beslagta bilen om den använts för brott och om det behövs för att förebygga fortsatt liknande brottslighet och det inte är uppenbart oskäligt. När det gäller rattfylleri ska det beaktas om man tidigare har gjort sig skyldig till sådan brottslighet (7§ trafikbrottslagen). Förundersökningsledare får lov att besluta om att sälja bilen, om den är värd mindre än 9 450 kr, och då ska du underrättas om deta (8§ trafikbrottslagen).Jag vet inte i ditt fall varför polisen har beslagtagit din bil, men sannolikt inte för att utreda brott om det enbart gäller en drograttfylla. Det är då inte säkert att du får tillbaka bilen ens, om du blir dömd för brottet. Men om den är beslagtagen under utredningen, lär den vara det så länge polisen behöver den. Det finns ingen specifik tidsfrist inom vilken polisen måste återlämna din bil, dock får det inte bli oproportionerligt i förhållande till din personliga integritet. Du har dock rätt att hos tingsrätten begära prövning av beslaget (27 kap. 6§ rättegångsbalken)."När kommer jag få beslut från transportstyrelen?" Polisen kan omhänderta ditt körkort på plats om du misstänks för trafikbrott. Därefter skickas det en underrättelse med körkortet till Transportstyrelsen om detta. De kommer senare att skicka ut ett brev till dig där du får möjlighet att yttra dig om händelsen. Sedan fattar de beslut om ditt körkort kommer bli indraget och i sådana fall hur länga. Detta lär dock inte hända förrän polisen är färdig med sin utredning om din drograttfylla, vilket vanligtvis inte tar så lång tid. Om det är så att du varit påverkad av läkemedel som varit receptbelagt eller liknande, kan du uppge detta till Transportstyrelsen. Du kan läsa mer om återkallelse av körkort på Transportstyrelsens hemsida. Om du blir dömd för brottet är spärrtiden lägst ett år vid rattfylleri, och vid upprepade brott är den lägst två år. Möjligheten att få alkolås istället för spärrtiden är utesluten när det gäller drograttfyllerier, då narkotika inte ger utslag i utandningsluften. SammanfattningsvisDina frågor gäller huvudsakligen olika myndigheters handläggningstider, och det är väldigt svårt för mig att säga något med någon säkerhet om detta. Då jag inte vet varför polisen beslagtagit din bil, skulle jag säga att det är lättast för dig att få svar på denna fråga genom att kontakta ditt lokala poliskontor eller utredaren med frågan. Men om den är beslagtagen för att den använts som brottsverktyg, är det osannolikt att du får tillbaka den om du blir dömd för brottet. Annars får du tillbaka den när polisen är färdig med utredningen, eller om du blir friad. Transportstyrelsens beslut är oftast baserat på polisens utredning när det gäller sådana brott. Om du då inte erkänner brottet kommer det gå till tingsrätten som kommer avgöra om du ska dömas för brottet. Det är alltså en kedja av handläggning som varierar väldigt mycket från myndighet och geografiskt område. Jag kan därför tyvärr inte ge dig ett mer specifikt svar en ovan. Jag rekommenderar dig att kontakta Transportstyrelsen med dina frågor om handläggning av ditt körkortsärende, och utredande polis angående din fråga om beslaget av bilen. Om du vill begära prövning av beslaget av din bil, kan du göra detta hos din tingsrätt, eller fråga utredaren hos polisen som kan hjälpa dig. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor! Du är välkommen att återkomma till oss om du har ytterligare funderingar!Vänligen,

Har preskriptionstiden för grov misshandel mot barn tagits bort?

2020-09-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hejsan. 2011 lämnades en motion till Roksdagen om att ändra preskriptionstiderna för grov misshandel riktad mot barn. Hur gick det med detta? Jag är i 50-årsåldern.Jag har inte klarat av att anmäla mina föräldrar för den fysiska och psykiska misshandel jag utsattes för från det att jag var ett litet barn, till att jag var 32 år. Den fysiska misshandeln pågick fram till att jag var 17 år. Den psykiska misshandeln pågick fortsättningsvis tills jag var 32 år; då dog min mamma. Min pappa är nu i 80-årsåldern. Det är först nu jag vågar ta Beslutet. Att tänka på min pappa som den brottsling han är. Jag har ett osynligt handikapp som jag ständigt utan uppehåll är tvungen att bemästra och hantera. Psykiska skador efter 17 års fysisk misshandel och 32 års psykisk misshandel.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Motionen från 2011 antogs inteMotionen som lämnades år 2011 om att avskaffa preskriptionstiden för bland annat grov misshandel mot barn resulterade i ett avslag. Detta kan du se genom att klicka på den här länken till Riksdagens hemsida, och kolla under fliken "yrkanden". Motionen resulterade alltså inte i någon ny lagstiftning.Ett nytt initativ år 2019Den 18 oktober 2019 blev däremot frågan aktuell igen, genom att regeringen lämnade över ett förslag som innefattade slopandet av preskriptionstiden för vissa allvarliga brott mot barn till remiss hos Lagrådet. Förslaget gick sedan vidare en proposition, men där går att utläsa att Lagrådet i lagrådsremissen menade att det inte finns något skäl till att ta bort preskriptionstiden för grov misshandel mot barn eftersom inget tyder på att preskriptionstiden utgör något problem i fråga om att få personer dömda för brottet, något regeringen också medgav i remissen. Lagrådets invändning godtogs därför av regeringen, och därmed slopades den delen av förslaget som innebar att preskriptionstiden för grov misshandel mot barn skulle tas bort. Detta kan du se genom att läsa prop. 2019/20:69 s. 39-40. Istället kom propositionen att resultera i en lagändring som tog bort preskriptionstiden för andra typer av brott mot barn.Sammanfattningsvis finns det i nuläget tyvärr fortfarande en gällande preskriptionstid för det brott dina föräldrar utsatte dig för. Vänligen,