Kan jag ta över min systers lån?

2020-08-30 i Skuld
FRÅGA |Hej!Jag har en syster som tåg lån för 4 år sedan och nu hon är arbetslös samt sjuk. Min fråga är får jag ta i mot hennes lån sedan del betalar jag stället? Jag vill hjälpa henne
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kan ta över din syster lån eftersom hon har svårt att betala av det nu. Jag förstår det också som att du inte står som medlåntagare eller att du på annat sätt anmält att du är betalningsskyldig om din syster inte kan betala.Att ta över lån från någon annanDu kan bara ta över din systers lån om långivaren godkänner att lånet skrivs över på dig, men detta är ingenting man måste godkänna. Om du vill ta över lånet rekommenderar jag dig att du pratar med långivaren och ser om du kan ta över lånet. Om långivaren inte godkänner att du tar över lånet kan du ändå betala pengar till din syster som i sin tur betalar av lånet. Om du vill ha möjlighet att få tillbaka pengarna från din syster i framtiden rekommenderar jag er att skriva ett skuldebrev där ni anger att hon ska betala tillbaka till dig.Vänligen,

Vad kan jag göra om en person inte betalar tillbaka en skuld?

2020-05-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag undrar vad som gäller om jag lånat ut pengar till en person med skuldebrev som säkerhet om den personen sedan inte följer avtalet och inte betalar tillbaka enligt skuldebrevet. I detta fall har personen betalat av delar av skulden, men skuldebrevet har skrivits om flera ggr (pga att han misslyckat och bett om mer tid) Kan tillägga att personen ett tag efter att skuldebrevet skrevs gick i personlig konkurs, och innan dess sålde sina tillgångar och investerade dem i andra affärer för egen vinning. Vilka möjligheter har jag att få tillbaka mina pengar och hur ska jag gå till väga? Kan personen vägra att betala av skulden och hänvisa till personlig konkurs? Jag har ringt till kronofogden och fått det bekräftat. Vad händer om personen förnekar skulden och påstår att skuldebrevet är ogiltigt?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur du kan gå tillväga för att få tillbaka de pengar du lånat ut till någon. I mitt svar har jag utgått från att det finns ett giltigt skuldebrev. Jag har också utgått från att det är ett enkelt skuldebrev, dvs. skrivet mellan två personer.Låntagaren betalar inte för att denne hävdar att det är ogiltigtOm låntagaren hävdar att skuldebrevet är ogiltigt, och att det därför inte finns någon bevisning som styrker att det finns ett avtal om lånet mellan er, måste detta avgöras av domstol. Om domstolen kommer fram till att det finns en skuld bör låntagaren betala. Om denne ändå inte göra detta kan Kronofogdemyndigheten hjälpa dig driva in skulden genom verkställighet.Låntagaren betalar inte för att denne inte villOm låntagaren medger att skuldebrevet är riktigt men ändå låter bli att betala, kan du vända sig till Kronofogdemyndigheten för att låta dem försöka kräva in skulden. Detta görs genom att du ansöker om ett betalningsföreläggande. Om låntagaren ändå vägrar att betala, får du avgöra om Kronofogdemyndigheten ska överlämna frågan till domstol för att slutligen få fastställt att låntagaren är skyldig att återbetala pengarna som du lånat ut.Om låntagaren inte kan betalaOm låntagaren ändå inte betalar trots att domstolen fastställt betalningsansvaret, t.ex. om denne saknar tillräckligt med pengar, kan Kronofogden göra en utredning av dennes ekonomiska förhållanden. De söker då efter utmätningsbara tillgångar, t.ex. lön eller tillgångar som kan säljas, för att du i slutändan ändå ska kunna få tillbaka pengarna du lånat ut. Om det inte finns några utmätningsbara tillgångar finns skulden kvar tills dess att du drar återkallar ditt ärende.Vänligen,

Får Kronofogden utmäta skadestånd?

2020-01-31 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Ska få skadestånd för hot och intrång. Men vill inte att kronofogden ska ta dessa pengar. Hur gör jag? Har nämligen skulder hos dem
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Får Kronofogden utmäta skadestånd?Även om viss egendom uppfyller de allmänna kraven för att vara utmätningsbar, är det inte säkert att Kronofogden får utmäta alla sådan egendom. Viss egendom är nämligen undantagen från utmätning på grund av gäldenärens behov. Egendomens beskaffenhet eller särskilda föreskrifter kan också medföra att egendomen ska vara undantagen från utmätning. I 5 kap utsökningsbalken (här) finns sådan egendom som inte får utmätas. Skadestånd med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller liknande får inte utmätas innan skadeståndet betalats ut. Efter utbetalningen av skadeståndet får det utmätas men med vissa begränsningar, se 5 kap 7 § utsökningsbalken (här).Jag tolkar din fråga som att det inte framgår vilken typ av skada som gett dig rätt till skadestånd. Jag kan därför inte göra en bedömning om det är fråga om en sådan skada som undantas från utmätning. Jag antar dock att åtminstone en del av skadeståndet beror på personskada. Nedan kommer jag därför att gå igenom vad man kan göra för att undvika att Kronofogden utmäter skadestånd.Hur undviker jag att Kronofogden utmäter skadestånd?Av 5 kap 7 § andra stycket i utsökningsbalken (här) framgår att Kronofogden får utmäta skadeståndet om man inte har avskiljt det från sina andra ekonomiska tillgångar. Om man har skadeståndet blandat med andra pengar på ett konto går det inte att urskilja vilka pengar som hör till skadeståndet och vilka pengar som inte hör till skadeståndet. För att undvika att utmätning av skadeståndet sker bör man förvara skadeståndet på ett separat konto. När det gäller privatpersoner kan det dock vara så att utmätning av skadestånd som finns på samma konto som övriga tillgångar ändå kan vara otillåtet. I praxis han man sagt att privatpersoner ofta endast har ett disponibelt konto och att det därför kan vara försvarbart att ha skadeståndet tillsammans med övriga tillgångar under en kortare tidsperiod, se RH 2009:57 (här). Man har sagt att det är tiden mellan utbetalningen av skadeståndet och utmätningen som spelar roll vid bedömningen av om skadeståndet sammanblandats med andra tillgångar. Om det exempelvis endast gått några dagar mellan utbetalningen och utmätningen, och om det inte varit mycket pengar som flyttats till och från kontot, kan man urskilja skadeståndet från övriga tillgångar trots att det ligger på samma konto. Om det däremot gått flera månader och det exempelvis inkommit flertalet löneutbetalningar på kontot anser man att skadeståndet sammanblandats.Min rekommendation är att du separerar skadeståndet från övriga tillgångar genom att lägga över skadeståndet på ett annat konto. Detta bör ske så fort som möjligt från det att utbetalningen sker för att inte riskera att skadeståndet sammanblandas med övriga tillgångar, och på så vis blir utmätningsbart för Kronofogden.Vänligen,

Finns det någon preskriptionstid för när man måste bestrida en faktura?

2019-09-30 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! Jag har en kund som inte betalat sina fakturor. Hon har vid flera tillfällen sagt att hon ska betala dom både muntligt och på sms. Sedan när äldsta fakturan inte är betalad trots att den är sen 2 månader (med påminelser) ställer jag kravet att hon får betala innan jag kan göra mer jobb (rör sig om flera 1000) så säger hon att vi ska sluta samarbetet omedelbart för att hon inte tycker om attityden. Sedan går hon in på en av fakturorna och säger att jag har fakturerat en kvart för mycket här och där mer än avtalat. Men vi har aldrig avtalat något sådant och det har varit kvartar här och där som jag faktiskt jobbat. Har även hjälpt henne med mycket annat (ikke betalt då). Hon har betalat tidigare fakturor med "kvartar" här och där (alltså 15 min extra innan el efter lektionerna jag har hållit) Min fråga är hur långt efter förfallodatum eller faktura datum kan man bestrida en faktura? (Totalt rör det sig om 1600kr vilket hade varit förhandlingbart om hon hade svarat)
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i princip ingen särskild tidsfrist inom vilken man måste bestrida en faktura. Din kund kan alltså bestrida fakturan så här lång tid efter att du skickat den. Däremot kan fakturamottagarens passivitet tolkas som ett medgivande av att ett visst belopp ska betalas. Jag kan tyvärr inte uttala mig om din kund ska anses ha bundits av passivitet i just det här fallet. Jag tycker däremot att det faktum att hon både muntligt och skriftligt meddelat att hon ska betala fakturorna talar för att hon medger beloppen, men man skulle behöva tolka avtalet mellan er och all korrespondens mellan er för att säga hur just er situation ska tolkas.För att du ska få betalt för fakturorna kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande. Om kunden fortsätter att bestrida kravet kommer du behöva väcka talan mot henne i tingsrätten som då kommer ta ställning till om hon har en skuld till dig och vilket belopp som gäller. När du fått skulden fastställd genom dom kan Kronofogden hjälpa dig med att driva in pengarna. Lycka till!Vänligen,

Hur sent kan man få ersättning för ärr?

2020-07-29 i Preskription
FRÅGA |Hej. Jag Va med i en moppe olycka när jag va 15. Bröt benet å fick ha ställning på de. Har efter de 6 skruv ärr. Och en kvarstående "svullnad" i benet sen operation. Undrar om jag fortfarande har rätt till ersättning för detta. Är 31 idag. Så de va 16 årsen.
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om det är försent för dig att få ut ersättning för dina ärr som uppkom vid en mopedolycka för 16 år sedan.Som utgångspunkt kan sägas att möjligheten att få ersättning från ett försäkringsbolag varierar beroende på vilket försäkringsbolag som ersättning söks från. Olika försäkringsbolag kan exempelvis ha olika försäkringsvillkor som avgör när man har rätt till försäkringsersättning från försäkringsbolaget.Ersättning för ärr och preskriptionDin fråga handlar däremot om preskription, det vill säga om det är möjligt för dig att få ut ersättning från försäkringsbolaget trots att det gått en lång tid sedan skadan visade sig. De skador du beskrivit i din fråga är personskador och ersättning för personskada omfattas av allmänna preskriptionsregler. Enligt allmänna preskriptionsregler är det försent att anmäla skadan när det gått mer än 10 år sedan skadan visade sig, se 2 § preskriptionslagen (här). Dessutom gäller att skador som inträffat före 1 januari 2015 måste anmälas inom tre år från det att den skadedrabbade fick kännedom om att denne drabbats av en skada.SammanfattningMin bedömning är att din möjlighet att få ut ersättning från ditt försäkringsbolag dessvärre är preskriberad vilket betyder att det är försent.

Vad kan kronofogden utmäta när man är inneboende?

2020-02-28 i Utmätning
FRÅGA |Hej,Om man är inneboende och har skulder kvar hos kronofogden, vad kan då kronofogden utmäta i lägenheten? Vi har har papper och avtal som är signerade på att jag är inneboende.Tack på förhand!Med vänlig hälsning
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta vad kronofogden kan utmäta. Jag förstår det även som att du räknas som inneboende till din hyresvärd och att ni därför inte har något parförhållande. Regler gällande utmätning finns i Utsökningsbalken, UB (här).Kan egendomen i lägenheten utmätas?Det finns en allmän utgångspunkt som säger att utmätning av lös egendom bara får ske av egendom som tillhör gäldenären eller egendom som förutsätts tillhöra gäldenären, se 4 kap 17 UB (här). Om gäldenären är sambo vid tidpunkten för utmätningen finns det en särskild bestämmelse i lagen som gäller, se 4 kap 19 § första stycket UB (här). I och med att jag förstår din fråga som att du inte är sambo, utan inneboende, bör istället bestämmelsens andra stycke gälla, se 4 kap 19 § andra stycket UB (här). Den bestämmelsen bör kunna användas på lös egendom som finns i lägenheten och som både du och hyresvärden har tillgång till. För att kronofogden ska få utmäta lös egendom som finns i lägenheten måste det framgå att egendomen tillhör dig, det vill säga att det är du som äger den. Man kan säga att man förutsätter att egendomen förutsätts vara din hyresvärds och kronofogden måste kunna styrka att egendomen tillhör dig för att ha rätt att utmäta den. SammanfattningDet är endast egendom som tillhör sig som kan utmätas och kronofogden kan därför inte utmäta egendom som tillhör din hyresvärd. Eftersom du endast är inneboende måste kronofogden kunna bevisa att egendom som finns i lägenheten tillhör dig. Vänligen,

Är jag återbetalningsskyldig när arbetsgivaren betalat ut för mycket lön?

2020-01-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag sa upp mig i från mitt arbete i november och jobbade halva december 2019. Jag sa upp mig pga enorm personalbrist och helt orimliga krav från min chef. Jag blev otroligt deprimerad och fick panikattacker på jobbet. Chefen har låtit mig arbeta utan rast vid 2 tillfällen då vi inte har haft personal som kan byta av mig. Jag fick en lönespec som vanligt i december och hade ingen anledning att tro att lönen inte stämde, det var ju min slutlön. Så jag tog emot pengarna i god tro då jag även hade arbetat extra och tagit på mig extra ansvar som skulle generera i extra betalt. Dessutom hade jag komp-timmar kvar som jag trodde betalades ut.Nu i januari får jag ytterligare en lönespec men denna vet jag inte stämmer (jag ska ju inte ha någon lön alls denna månad), så jag hör av mig till min chef som säger "konstigt, jag skrev till dem i november att du slutat". Jag ringer därför lönekontoret och frågar vad som hänt, varpå de säger att de inte hade någon aning om att jag slutat och att min chef aldrig hört av sig och gett dem den informationen. Nu har de därför kommit fram till att jag fick för mycket lön i december och blir återbetalningsskyldig både för december och januari. 10400kr för januari och 3800kr för december.Jag hade som sagt ingen tanke på att lönen kunde vara fel då jag var helt säker på att de på lönekontoret fått rätt information och hade betalat ut rätt summa. Jag har inga pengar att betala tillbaka för december månad. Vad har jag för rättigheter?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om du är återbetalningsskyldig för den lön du fick i december månad. Din fråga handlar om en misstagsbetalning och huvudregeln är att pengarna ska återbetalas. I praxis har man dock fastslagit undantag från huvudregeln. Mottagaren kan få behålla betalningen om hen i god tro inrättat sig efter betalning. God tro innebär att mottagaren inte märkte att det rörde sig om en felaktig utbetalning och inte heller hade anledning att märka det. Att mottagaren ska ha inrättat sig efter betalningen innebär t.ex. att personen ifråga använt pengarna. Om man upptäcker misstaget direkt efter utbetalningen har man exempelvis inte hunnit konsumerat beloppet och betalningen ska då gå åter. Mottagaren har i det fallet alltså inte hunnit inrätta sig efter betalningen.I ditt fall finns det goda grunder att hävda att du varit i god tro gällande decemberlönen. Vad jag förstår hade du ingen anledning att misstänka att det överhuvudtaget var ett felaktigt belopp som utbetalades eftersom det var ett belopp som motsvarade dina förväntningar på din sista lön. Huruvida det var rimligt att du förväntade dig ungefär det beloppet kan jag tyvärr inte ta ställning till eftersom jag inte har tillräckligt med information. Förutsatt att det inte var en helt otänkbar summa för att vara din slutlön har du förmodligen varit i god tro. Vidare förstår jag det som att det tog ungefär en månad innan misstaget upptäcktes och att du konsumerat pengarna. Detta talar alltså för att du också hunnit inrätta dig efter betalaningen och allt detta sammantaget talar för att du inte är återbetalningsskyldig för decemberlönen. Vänligen,

Vad kan jag göra om min hyresgäst vägrar flytta ut?

2019-06-30 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!Jag hyr ut min stuga och har sagt upp hyresgästen men hen vill inte flytta. Vad kan jag göra för att få personen från min stuga?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När uppsägningstiden har gått ut och hyresgästen vägrar flytta kan du vända dig till kronofogdemyndigheten som kan hjälpa dig genom handräckning för att avhysa (dvs. vräka) din hyresgäst, 1 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning (här). Det du behöver göra är att skriftligen ansöka om handräckning hos kronofogdemyndigheten där du anger ditt yrkande och grunden för det, samt eventuell ersättning enligt 9 och 10 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning (här). Yrkandet blir då att du vill att din hyresgäst ska flytta ut och grunden blir då anledningen till det, exempelvis att hyrestiden gått ut eller att uppsägningstiden löpt ut. Det är viktigt att grunden är tydligt formulerad. Efter att du har lämnat in ansökan till kronofogdemyndigheten får hyresgästen möjlighet att bemöta ditt yrkande. Om hyresgästen bestrider ansökan om handräckning kommer du att underrättas om det och kan vidare begära att kronofogdemyndigheten lämnar över ärendet till tingsrätten, se 33 och 34 §§ lag om betalningsföreläggande (här). På kronofogdemyndighetens hemsida hittar du en blankett som du kan använda som ansökan och även ett exempel på hur en ifylld blankett kan se ut (här). Det är viktigt att blanketten är ifylld på ett korrekt sätt och innehåller all information som krävs. Det kostar 300 kronor att ansöka om handräckning och du kan läsa mer om vad som händer vid en avhysning här.Vänligen,