När uppstår sakrättsligt skydd för löpande respektive enkla skuldebrev?

Question

Jag har en fundering kring denna juridiska fråga. Kan sakrättsligt skydd uppstå i följande situation – och i sådana fall – hur då?
Lotta har lånat ut pengar, 40 000 kr till Bodil men inte fått tillbaka beloppet på utsatt tid. Bodil har i sin tur lånat ut 50 000 Ɵll Gert, som Gert enligt villkoren ska betala tillbaka inom 6 månader. Eftersom
Bodil inte kan betala Lotta träffar damerna en överenskommelse som innebär att Lotta får det skuldebrev som uppkommit i och med Gerts skuld. Innan Lotta har hämtat skuldebrevet från Bodil
kommer dock kronofogden för att göra en utmätning. Lotta blir nekad skuldebrevet och undrar om hon inte längre har rätt till pengarna. På vilket sätt skulle Lotta kunna få sakrättsligt skydd i denna situation?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din frågeställning så att du undrar hur Lotta beträffande skuldebrevet kan få sakrättsligt skydd mot Bodils borgenärer. Jag kommer nedan att bortse från de bevisfrågor som kan uppstå i samband med utmätning och alltså avgränsa mig till vad som gäller rent rättsligt. 

När uppstår sakrättsligt skydd för löpande respektive enkla skuldebrev?

Förutsättningar för att erhålla sakrättsligt skydd för skuldebrev regleras i skuldebrevslagen (hädanefter ”SkbrL”). Det ska i första hand konstateras att SkbrL skiljer mellan enkla respektive löpande skuldebrev. Ett löpande skuldebrev vinner sakrättsligt skydd, i en situation som denna, i samband med att Lotta får skuldebrevet i sin besittning (22 § SkbrL). Detta innebär, något förenklat, att skuldebrevet måste ha överlämnats till Lotta för att Kronofogden inte ska få utmäta det. Om det istället rör sig om ett enkelt skuldebrev framgår i 31 § SkbrL att sakrättsligt skydd uppstår först i samband med att gäldenären (dvs Gert) underrättats om att skuldebrevet har överlåtits (från Bodil till Lotta). 

När är ett skuldebrev löpande respektive enkelt? 

Kraven för att uppnå sakrättsligt skydd kommer alltså variera beroende på om det rör sig om ett löpande eller enkelt skuldebrev. Ett löpande skuldebrev kännetecknas av att det är ställt antingen till innehavaren eller annars till viss man eller order (11 § SkbrL) medan ett enkelt skuldebrev kännetecknas av att det är ställt specifikt till viss man (26 § SkbrL). Förutsatt att skuldebrevet uttryckligen pekat ut Lotta som borgenär (den som har rätt till betalning enligt skuldebrevet) rör det sig sannolikt om ett enkelt skuldebrev och då uppstår som framgått ovan sakrättsligt skydd vid underrättelse. Om det inte av skuldebrevet framgår vem borgenären är rör det sig sannolikt om ett löpande skuldebrev (med undantag för om den som utfärdat skuldebrevet tecknat medgivande till inteckning); då uppstår sakrättsligt skydd i de flesta fall först om skuldebrevet överlämnats till Lotta. 

Med detta sagt hoppas jag att mitt svar har varit till hjälp. Om det kvarstår några frågor är du välkommen att antingen åter höra av dig till oss på Lawline eller rikta din fråga till mig personligen, om du väljer det senare kan du nå mig på [e-mail].