Kan jag ogiltigförklara ett aktieöverlåtelseavtal?

2021-12-01 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Jag har skrivit på ett aktieöverlåtelseavtal. Kan det ogiltigförklaras?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om ett aktieöverlåtelseavtal som du har skrivit på kan ogiltigförklaras. Det framkommer inte av frågan varför du vill ogiltigförklara avtalet.Ogiltigförklarande av aktieöverlåtelseavtal enligt avtalslagenEtt aktieöverlåtelseavtal kan ogiltigförklaras genom avtalslagens ("AvtL") ogiltighetsregler. Bestämmelser om dessa finns i avtalslagens tredje kapitel.Avtalet kan ogiltigförklaras med hänsyn till omständigheterna vid avtalets ingående, exempelvis om avtalet ingåtts genom tvång (28-29 § AvtL), uppsåtligt vilseledande (30 § AvtL), ocker (31 § AvtL), förklaringsmisstag (32 § AvtL) eller skulle strida mot tro och heder (33 § AvtL).Avtalet kan även ogiltigförklaras med hänsyn till dess innehåll, exempelvis om innehållet är oskäligt (36 § AvtL).Ogiltigförklarande av avtalet i ditt fallJag vet tyvärr för lite om omständigheterna i ditt fall för att kunna bedöma om du kan ogiltigförklara aktieöverlåtelseavtalet. Svaret på om du kan ogiltigförklara aktieöverlåtelseavtalet är alltså avhängigt uppgifter som inte framkommer av frågan.Mitt råd till dig är därför att återkomma till oss på Lawline med mer information om omständigheterna, så hjälper vi dig. Du kan kommentera på detta inlägg, så återkommer jag, eller ställa en ny fråga på vår hemsida.Med vänliga hälsningar,

Vilken bolagsinformation behöver man samla in från företag utomlands för att kunna ingå avtal med dem?

2021-11-04 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad för bolagsinformation (organisationsnummer etc) man behöver samla in från motparten för att kunna ingå ett jurididkt bindande avtal med dem. Frågan gäller bolag globalt, alltså inte bara i Sverige så jag antar att informationen kan se olika ut beroende på var bolagen är baserade. Största tack på förhand!
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vilken bolagsinformation man behöver samla in från företag baserade utomlands för att kunna ingå avtal med dem.Organisationsnummer och rättskapacitetEtt grundläggande krav för att ett företag ska kunna ingå avtal är att företaget har rättskapacitet.Exempelvis ett aktiebolag erhåller rättskapacitet efter att det har registrerats hos Bolagsverket (2 kap. 25 § aktiebolagslagen). Vid registreringen får också aktiebolaget sitt organisationsnummer. I Sverige fungerar alltså organisationsnumret både som en identitetsbeteckning för företaget och som ett bevis på att företaget har rättskapacitet.Företaget baserat utomlands som du vill ingå avtal med behöver också ha rättskapacitet för att ingå avtalet. Emellertid är det inte alltid så att landet där det utländska företaget är baserat har samma system med organisationsnummer som identitetsbeteckning och bevis på rättskapacitet.I frågan är det inte specificerat i vilka länder företagen du vill ingå avtal med är baserade. Jag kan därför inte ge dig ett specifikt svar i denna del om förhållandet mellan organisationsnummer och rättskapacitet, eftersom förutsättningarna skiljer sig åt länderna emellan.Specifik adressat i avtalEn ytterligare förutsättning för att kunna ingå avtal – utöver rättskapaciteten – är att avtalet ska ha specifika adressater.För Svenska företag är det som sagt organisationsnumret som används som identitetsbeteckning. För de utländska företagen behöver du ha någon form av identitetsbeteckning.Rör avtalet köp av varor eller tjänster inom EU kan ett alternativ vara att använda företagens momsregistreringsnummer (VAT-nummer). Du kan läsa mer om och kontrollera företagens VAT-nummer på EU-kommissionens hemsida i tjänsten VIES på denna länk.Ett annat alternativ kan vara att kontakta motsvarigheten till Bolagsverket i det landet där företaget du vill ingå avtal med är baserat och fråga vilka identitetsbeteckningar som används för företag i just det landet. Bolagsverkets motsvarighet i andra länder kan du hitta på denna länk.Sammanfattning och rekommendationTvå grundläggande krav för att kunna ingå avtal företag emellan är som sagt att båda företagen har rättskapacitet samt att avtalet har specifika adressater. Eftersom jag utifrån informationen i frågan inte vet i vilka länder företagen du vill ingå avtal med är baserade kan jag inte ge dig ett specifikt svar på hur du nu ska gå till väga. Mitt råd till dig är därför att återkomma till oss med information om var företagen är baserade samt vad avtalet i grova drag handlar om, så hjälper vi dig vidare.Du kan antingen kommentera på detta inlägg så återkommer jag, ställa en ny fråga på vår hemsida eller höra av dig till vår juristbyrå. Genom vår juristbyrå kan du få kvalificerad juridisk hjälp av erfarna jurister. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Med vänliga hälsningar,

Får ett företag höja priset på en vara för att det är konkurrenten som vill köpa den?

2021-10-24 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det finns ett företag som kallas A som säljer en produkt för 649 kronor (vilket anses vara ett väldigt bra pris) och deras konkurrent som kallas B sedan kommer in och vill köpa dessa filtar (eftersom dem är såpass billiga) får A välja att höja priset på filtarna just B eftersom dem inte vill sälja så billigt till deras konkurrenter, så istället vill dem sälja för 949 kronor. Eller kan dem helt å hållet neka att sälja till B?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om ett företag A får höja priset på en vara när konkurrenten företag B vill köpa den, samt om A får neka att sälja till B.Utgångspunkten i avtalsrätten är avtalsfrihet. Avtalsfrihet innebär att man är fri att bestämma om man vill ingå avtal, med vem man vill ingå avtal, samt vilket innehåll som avtalet ska ha. A och B är alltså fria att välja om de vill ingå avtal med varandra med ett visst innehåll.Därför är A fri att sätta vilket pris denne vill, och B är fri att välja om denne vill acceptera det pris som A sätter. A kan också välja huruvida A vill sälja till B över huvud taget.Avtalsvillkor får dock inte vara oskäliga, de kan då jämkas (justeras) så att de blir skäliga (36 § avtalslagen). I detta fallet blir det dock sällan problem i praktiken, eftersom B är fri att inte acceptera priset som A sätter och istället köpa från någon annan.Enda gången detta skulle medföra problem för A i praktiken är om A har en dominerande ställning på marknaden och höjer priset i syfte att avskärma B från marknaden (2 kap. 7 § konkurrenslagen). Det skulle då vara en förbjuden konkurrensbegränsning. Det är emellertid höga krav för att så ska vara fallet, huvudregeln är att företag alltid ska få vara fria i sin prissättning.Sammanfattningsvis gäller avtalsfrihet som medför att A är fri att sätta sitt pris på sina varor, och B är på samma sätt fri att välja om denne vill acceptera A:s priser eller inte. A får dessutom välja om denne vill sälja till B över huvud taget.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är standardavtalet en del av anbudet när det är hänvisat till, men inte bifogat?

2021-10-01 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Om en leverantör i sitt anbud till mig som konsument hänvisar till en bilaga i detta specifika fall på följande sätt: "Entreprenaden utföres i överensstämmelse med förfrågan, bifogade handlingar och syn på plats den 29/1 och i enlighet med Hantverkarformuläret 17 med nedanstående förutsättningar mot ett uppskattat pris av: PRIS KRONOR: xxx inklusive mervärdesskatt."Bilagan Hantverkformuläret 17 är inte bifogad som bilaga till anbudet.Min fråga: är Bilagan Hantverkformuläret 17 fortfarande gilltig och del av anbudet?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att du har mottagit ett anbud om entreprenad och undrar om standardavtalet Hantverkarformuläret 17 är en del av anbudet när det är hänvisat till, men inte bifogat. Jag förutsätter att leverantören är näringsidkare.Regler om standardavtals införlivande i anbud/avtal finns inte i någon lag, utan man får snarare utläsa principerna från olika rättsfall och juridisk doktrin.Standardavtalet är en del av anbudetHuvudregeln vid standardavtal – dvs. avtalsvillkor som inte är individuellt framförhandlade – är att de anses vara en del av anbudet/avtalet om de har bringats till motpartens kännedom innan avtalsslutet. Det förutsätts att leverantören vidtagit skäliga åtgärder för att uppmärksamma dig på villkoren. Tyngande, överraskande eller oväntade villkor måste man uppmärksamma motparten särskilt om. Eftersom du är konsument ställs det generellt högre krav på detta.Det krävs emellertid inte att du faktiskt har tagit del av standardavtalet. Det räcker normalt med en tydlig hänvisning till standardavtalet, förutsatt att du utan svårighet kan ta del av det innan avtalsslut. Hantverkarformuläret 17 finns tillgängligt på Konsumentverkets hemsida och fanns lättillgängligt för mig efter en snabb internetsökning.I ditt fall framstår det som att du på ett rimligt sätt informerats om standardavtalet, är medveten om det, samt att villkoren är tillgängliga utan svårighet för dig. Jag gör därför tolkningen att standardavtalet Hantverkarformuläret 17 är en del av anbudet, trots att det inte är bifogat (NJA 2011 s. 600). Accepterar du leverantörens anbud blir alltså standardavtalet en del av ert avtal.Tvingande konsumentlagstiftning ger dig extra säkerhetDet bör även erinras om att konsumenttjänstlagen gäller för tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter. Lagen är tvingande, vilket innebär att ni inte kan avtala om villkor som är sämre för dig än vad som anges i lagen (3 § konsumenttjänstlagen). Om det skulle vara så att Hantverkarformuläret 17 ger dig sämre villkor än konsumenttjänstlagen, gäller alltså inte standardavtalet i det avseendet.En ytterligare säkerhet för dig som konsument är att om innebörden av något villkor i Hantverkarformuläret 17 är oklar så ska det tolkas till förmån för dig (10 § lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden).SammanfattningSammanfattningsvis gör jag alltså tolkningen att Hantverkarformuläret 17 är giltigt och en del av anbudet, trots att det inte är bifogat. Skulle det bli tvist om villkoren i standardavtalet finns en del tvingande konsumentlagstiftning som en extra säkerhet för dig.Behöver du ytterligare rådgivning är du varmt välkommen att boka en tid med en av våra erfarna jurister. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När kan man bli bunden av avtal genom att vara passiv?

2021-11-08 i Avtal
FRÅGA |Hej! jag undrar vilka lagar och då vilka paragrafer som rör passivitet inom avtalsbundenhet?MVH
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vilka paragrafer som reglerar när man kan bli bunden av avtal genom att vara passiv.För att besvara frågan kommer jag först att redogöra för vad som gäller enligt den allmänna avtalsrätten, som regleras i avtalslagen. Sedan kommer jag att ge några exempel på några speciella paragrafer för mer särskilda avtalstyper.Passivitet enligt den allmänna avtalsrättenAnbud och acceptHuvudregeln inom den allmänna avtalsrätten är att ett avtal sluts enligt anbud & accept-modellen. Enligt den har ett avtal ingåtts när A har avgivit ett anbud till B, och B har svarat A med en accept. Enligt denna modell måste såväl A som B vara aktiva för att avtal ska ingås, men det finns vissa särskilda situationer då avtal kan ingås genom passivitet.4 § avtalslagen – Reklamation av sen acceptOm A har skickat ett anbud till B med en utsatt tid för svar, och B:s accept kommer A till handa efter denna utsatta tid, gäller B:s accept som ett nytt anbud till A (inget avtal har slutits).Men om B i denna situation trodde att dennes accept framkommit i rätt tid, och A måste ha vetat om att B tror att accepten kommit fram i tid, ingås ett avtal om A inte meddelar B att dennes accept kom fram för sent och att avtal inte har ingåtts. Här är det alltså A:s passivitet att reklamera B:s sena accept som kan få följden att avtal ingåtts (4 § andra stycket avtalslagen).6 § avtalslagen – Reklamation av oren acceptOm A har skickat ett anbud till B och frågat B om denne vill köpa A:s lagbok för 500 kr, och B svarar att denne vill köpa boken men endast för 400 kr är det en så kallad oren accept. B:s orena accept gäller som nytt anbud (inget avtal har slutits).Men om B i sin accept trodde att accepten överensstämde med A:s anbud, och A måste ha vetat om att B trodde detta, ingås ett avtal om A inte meddelar B att dennes accept inte överensstämde med anbudet. Här är det alltså fråga om A:s passivitet att reklamera B:s orena accept som kan få följden att avtal ingåtts (6 § andra stycket avtalslagen).9 § avtalslagen – Svarsplikt på anbud efter uppmaning till anbudOm A har uppmanat B att lämna anbud till denne (anbudsuppfordran), och B lämnar ett anbud till A i enlighet med uppfordran uppkommer en svarsplikt för A om A måste ha insett att B:s anbud uppkommit på grund av A:s uppfordran. Är A passiv och inte svarar på B:s anbud har avtal ingåtts (9 § avtalslagen).8 § avtalslagen – Underlåtenhet att avböja anbud och konkludent handlandeOm A har skickat ett anbud till B gäller i allmänhet att B inte ingår avtal med A bara för att B inte avböjer A:s anbud, dvs. gäller inte "tystnad som samtycke" (8 § andra stycket avtalslagen). Det finns dock undantag genom s.k. konkludent handlande.Om A skickar ett anbud till B och frågar om denne vill köpa A:s lagbok för 500 kr, kan ett konkludent handlande från B:s sida vara om B betalar A 500 kr och frågar när denne kan hämta lagboken. Här har B inte uttryckligen accepterat A:s anbud, men genom sitt agerande betett sig som om avtal har slutits. Om A på grund av B:s agerande har befogad anledning att räkna med att B vill ha lagboken för 500 kr, har ett avtal ingåtts med de villkoren. Här är det alltså fråga om att B är passiv med att uttryckligen acceptera anbudet, men genom sitt agerande ger uttryck för att B vill ingå avtalet.Passivitet vid vissa särskilda avtalstyperEftersom du inte frågar efter någon specifik avtalstyp kommer jag här bara att ge några exempel på olika typer av passivitetsbundenhet för vissa särskilda avtalstyper.- Kommissionsavtal genom passivitet (3 § kommissionslagen)- Passivitet vid avtal genom handelsagent (18 §, 19 §, 21 §, 22 § andra stycket handelsagenturlagen)- Passivitet vid höjning av hyra för hyresavtal (12 kap. 54 a § jordabalken).- Förnyelse av person- och skadeförsäkringar i vissa fall (3 kap. 4 §, 11 kap. 4 § försäkringsavtalslagen)- Medlemsbundenhet till kollektivavtal (26 § medbestämmandelagen).Om du vill veta vad som gäller för en specifik avtalstyp så kan du kommentera på detta inlägg, så återkommer jag. Du är också varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen om du har fler juridiska funderingar.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller när accept inte har samma villkor som anbudet?

2021-10-25 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej min fråga lyder såhär. Jag och 3 stycken till driver ett elföretag och är underentreprenörer till en huvudentreprenör (byggföretag). Huvudentreprenören har begärt in ett anbud/offert från oss vilket vi lämnat över skriftligt. Han säger då till oss att vi har fått jobbet men vill att vi utför jobbet på löpande räkning istället. Min fråga är helt enkelt att om man får göra på det sättet? Man blir ju väldigt "blottad" som underentreprenör om det är okej att göra på detta sättet. Hans mening är väl säkert att han vill ha ett takpris till slutkund, men skall vi då egentligen inte lämna ett riktpris/budgetpris istället. Ett anbud är väl anbud, antingen accept eller decline. Så egentligen har han ju accepterat anbudet eftersom han vill att vi skall utföra jobbet, men att vi istället går löpande.
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att ditt elföretag har lämnat in ett anbud till en huvudentreprenör som har accepterat anbudet, men ändrat ersättningsformen till löpande räkning.För att besvara din fråga kommer vi att titta på avtalslagen.När huvudentreprenören accepterar ert anbud men ändrar ersättningsformen till löpande räkning är det en så kallad oren accept. Bindande avtal har därav inte träffats mellan er och huvudentreprenören. För att bindande avtal ska ha träffats måste anbud och accept ha samma innehåll. Den orena accepten från huvudentreprenören gäller därför som ett nytt anbud (6 § avtalslagen).Nu har ni alltså fått ett anbud från huvudentreprenören som ni måste svara på för att träffa avtal. Accepterar ni huvudentreprenörens anbud har ni ingått avtal med löpande räkning som ersättningsform. Vill ni inte utföra jobbet på löpande räkning ska ni avböja huvudentreprenörens anbud och ange vilken ersättningsform ni vill ska gälla. Löpande räkning behöver inte vara något negativt för er, men jag rekommenderar att ni i så fall avtalar tydliga priser med huvudentreprenören.Sammanfattningsvis har ni och huvudentreprenören alltså inte ingått bindande avtal. Huvudentreprenörens orena accept gäller som ett nytt anbud. Ni bör därför – oavsett vilken ersättningsform ni vill ska gälla – svara huvudentreprenören om ni accepterar eller avböjer dennes anbud. Om ni avböjer anbudet rekommenderar jag att ni är tydliga med vad ni avböjer; ni kanske fortfarande vill utföra jobbet, bara med en annan ersättningsform.Behöver du ytterligare vägledning är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Är en smartklocka undantagen ångerrätten med hänsyn till hälso- och hygienskäl?

2021-10-09 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej Lawline,Skulle skicka tillbaka en smartklocka enligt ångerrätten. Jag fick svaret att det inte är möjligt då smartklockor går under hygien och kroppsnära produkter.Distans- och hemförsäljningslagen 2005:59, Kap 2,11 §Inte någonstans såg jag praxis för vad som definierar hygien eller kroppsnära produkter, mer än det som näringsidkaren själv skrivit ut som 'exempel'.Finns det rättspraxis, eller en vedertagen definition av vad för produkter som ingår, och isf vilka som skulle ingå?Kan det vara så att näringsidkaren skrivit ut smartklockor som hygienprodukt till det att någon tar upp och prövar det i rätten?Tack på förhand,
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du vill returnera en smartklocka enligt ångerrätten i distansavtalslagen (2 kap. 10 §), men näringsidkaren nekar detta med hänvisning till undantaget från ångerrätten i 2 kap. 11 § p. 5 distansavtalslagen. Jag utgår från att det är ångerrätten i distansavtalslagen du försöker utnyttja, och inte en ångerrätt som följer av öppet köp eller liknande.Distansavtalslagen är tvingande (1 kap. 4 § distansavtalslagen). Det innebär att om ni har avtalat om något som ger dig sämre villkor än lagen så gäller inte avtalet i det avseendet. Allmänt om undantagetEnligt undantaget gäller inte ångerrätten om köpet avser en vara med bruten försegling som inte lämpligen kan återlämnas på grund av hälso- eller hygienskäl och förseglingen har brutits av konsumenten (2 kap. 11 § p. 5 distansavtalslagen).Det är näringsidkaren som ska bevisa att omständigheter för undantaget föreligger. Undantaget ska tolkas restriktivt, dvs. återhållsamt (EU-domstolens dom mål C-681/17).Precis som du säger så finns det inte mycket praxis att tillgå avseende undantaget, vilket medför gränsdragningssvårigheter. Det är alltså inte alltid helt lätt att veta när man kan/inte kan tillämpa undantaget.För att bedöma ditt fall tänkte jag ge några exempel på när undantaget ansågs vara respektive inte vara tillämpligt, för att sedan göra en specifik bedömning i ditt fall.Undantaget är tillämpligtUndantaget är garanterat tillämpligt vid köp av underkläder där förseglingen är bruten (prop. 2013/14:15 s. 89).Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har ansett att undantaget var tillämpligt på in ear-hörlurar som hade använts. Hörlurarna ansåg nämnden inte kunna återlämnas med hänsyn till hygienskäl, då hörlurarna var gjorda för att stoppas in i örongången. ARN ansåg i ett annat fall att undantaget även var tillämpligt på en öppnad parfymflaska.Undantaget är inte tillämpligtEftersom distansavtalslagen härstammar från EU-rätt kan man använda EU domstolens praxis för tolkningen.I ett fall från EU-domstolen hade en konsument köpt en madrass. Madrassen hade en skyddsfilm som konsumenten tagit bort. EU-domstolen ansåg att undantaget inte var tillämpligt på madrasser (EU-domstolens dom mål C-681/17). Domstolen jämförde madrasser med klädesplagg, som man får returnera trots att de har kommit i kontakt med kroppen.EU-domstolen menade att undantaget endast ska vara tillämpligt när varan definitivt inte längre kan säljas av hälsoskydds- eller hygienskäl, på grund av att varan till sin art är sådan att det vore omöjligt eller orimligt svårt för näringsidkaren att sälja varan på nytt utan att äventyra hälsoskydds- eller hygienkrav.Man får alltså titta på om varan kan användas eller säljas på nytt av någon annan efter exempelvis rengöring eller desinfektion. Domstolen menade som sagt att det var möjligt med såväl madrasser som klädesplagg, trots kontakt med kroppen.Är undantaget tillämpligt i ditt fall?Det som talar för att undantaget är tillämpligt i ditt fall är om det skulle vara svårt att rengöra smartklockan, om den exempelvis har använts vid träning eller liknande. Jämfört med kläder bör en smartklocka vara svårare att rengöra. Även fast klockan inte skulle strida mot några hälso- eller hygienkrav kanske dess funktion blivit försämrad på grund av svårigheten att rengöra helt och hållet.Det som talar mot att undantaget är tillämpligt i ditt fall är målet från EU-domstolen ovan, dels med hänsyn till utgången i målet, dels med hänsyn till domstolens uttalanden om undantaget. En smartklocka är visserligen en kroppsnära produkt, men det är kläder och madrasser också; vilka ej omfattas av undantaget. Det är vidare svårt att hävda att en smartklocka definitivt inte längre kan säljas eller användas av annan med hänsyn till hälsa eller hygien (jämför med underkläder ovan). Att det finns en marknad för begagnade smartklockor talar för att det är svårt att hävda undantaget på den grunden. Min bedömning är därför att övervägande skäl talar för att undantaget inte är tillämpligt i ditt fall. På grund av bristande praxis på området går det inte att garantera, men det är enligt min uppfattning den mest rimliga tolkningen av undantaget – att det inte är tillämpligt i ditt fall.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan man avtala om en rätt att återfå en skänkt häst?

2021-09-22 i Avtal
FRÅGA |Hej!Frågan gäller avtalsrätt, och huruvida en person kan kräva förköpsrätt vid en senare försäljning av köparen?Fallet rör en häst som blivit skänkt till nuvarande ägare, den går vad jag kan tolka det som under kategorin gåva. Nuvarande ägare står på ägarbeviset. När hästen idag ska säljas vidare kräver föregående ägare att hästen i fråga ska skänkas tillbaka till denne. Kan man juridiskt sett avtala detta eller har nuvarande ägare rätt att sälja hästen till annan lämplig köpare?Tack på förhand!
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar situationen som att den nuvarande ägaren har fått hästen skänkt till sig gratis i form av en gåva. När hästen ska säljas vidare kräver nu den föregående ägaren att hästen ska skänkas tillbaka till denne. Frågeställningen uppfattar jag således som att du undrar om man juridiskt sett kan avtala om detta, eller om den nuvarande ägaren har rätt att sälja hästen till vem den vill.För att besvara frågan kommer vi att titta på den allmänna avtalsrättens regler, som främst återfinns i avtalslagen.Avtalsfrihet gällerUtgångspunkten i avtalsrätten är avtalsfrihet. Avtalsfrihet innebär att man är fri att bestämma om man vill ingå avtal, med vem man vill ingå avtal samt vilket innehåll som avtalet ska ha.Med anledning av avtalsfriheten kan alltså den nuvarande och föregående ägaren fritt med juridiskt bindande verkan ha avtalat om villkor avseende framtida överlåtelser av hästen. Var nuvarande och föregående ägaren överens om detta är det ett giltigt villkor.Avtalsfriheten begränsas av avtalslagens ogiltighetsregler (28-36 § avtalslagen). Ett avtal får inte komma till stånd genom tvång, svek, ocker eller vara oskäligt. I sådana fall kan avtalet korrigeras till vissa delar, eller förklaras helt ogiltigt.Den relevanta ogiltighetsregeln att titta på här är den s.k. generalklausulen (36 § avtalslagen). Avtalsvillkor som är oskäliga med hänsyn till dess innehåll kan jämkas (korrigeras). Skulle avtalsvillkoret – att den nuvarande ägaren måste skänka tillbaka hästen till den föregående ägaren – vara oskäligt kan det alltså korrigeras. Men eftersom nuvarande ägaren har fått hästen skänkt till sig gratis så ser jag ingen anledning till varför avtalet skulle vara oskäligt. I praktiken är det ju nästan att likställa med ett lån av hästen på obestämd tid.SammanfattningJag ser alltså inga hinder mot att ha ett sådant avtalsvillkor i det här fallet, utifrån uppgifterna i frågan. Nuvarande och föregående ägare kan ha ett sådant juridiskt bindande avtalsvillkor. Om de har ett sådant blir å andra sidan en fråga om avtalstolkning och eventuellt bevisning för att ett sådant avtalsvillkor finns.Behöver du ytterligare vägledning är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information. Vi erbjuder bland annat fasta priser för upprättande av överlåtelsehandling och avtalsgranskning. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,