Samäganderätt och samgäld

2020-01-21 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Om bara en person står på lånet och pengarna gått till renovering av ett gemensamt boende. Vem har ansvaret för skulden?
Jonna Anderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SamäganderättÄganderättsförhållandena delägare sinsemellan regleras av lagen om samäganderätt. Jag utgår från att ert gemensamma boende ägs gemensamt, det vill säga att ni innehar ert boende med samäganderätt. SamgäldAv rättsfallet NJA 2016 s.1057 från Högsta Domstolen har ägarna till samägd egendom presumerats svara, var och en i förhållande till sin andel, för kostnader för åtgärder som någon av dem med övriga delägares samtycke vidtar för förvaltning eller förbättring av den samägda egendomen. Ansvaret för lånet presumeras alltså delas mellan er i förhållande till era andelar, 2 § SamägL och 15 § SamägL. Denna presumtion kan emellertid brytas om den delägare som motsätter sig ansvar för skulden kan visa att det varit fråga om en gåva eller att parterna kommit överens om att kostnaden inte ska fördelas på detta sätt mellan delägarna. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Uppsägningstid vid tillsvidareanställning

2019-11-21 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hej!Jag har under en period på 3år och 4 månader jobbat åt kommunen som visstidsanställd inom barnomsorgen.Jag har haft avtal på 6månaders och 1års vis rullande hela den tiden.Jag undrar: När är min chef skyldig att meddela mig om jag kommer att få fortsatt vikariat eller inte kommer få fortsätta?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om anställningsskyddAnställningsförhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare både i allmän eller enskild tjänst regleras av lagen om anställningsskydd (1 § lagen om anställningsskydd).Visstidsanställning och tillsvidareanställningAvtal om tidsbegränsad anställning (visstidsanställning) övergår i en så kallad tillsvidareanställning för det fall arbetstagaren varit anställd hos en och samma arbetsgivare i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en period då arbetstagaren haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av allmän visstidsanställning eller vikariat som följt på varandra (5 a § LAS). Detta innebär i ditt fall att du numera innehar en tillsvidareanställning hos din arbetsgivare med efterföljande uppsägningstid och ett förstärkt anställningsskydd. Skillnaden mellan tillsvidareanställning och allmän visstidsanställning är att en tillsvidareanställning kräver uppsägning eller avskedande för att anställningsförhållandet ska upphöra (4 §, 7 §, 18 § LAS).UppsägningFör att uppsägning ska kunna ske krävs saklig grund (7 § LAS). Saklig grund innefattar i allmänhet ett krav på att arbetstagaren ska ha brutit mot en avtalsförpliktelse som rör ett väsentligt arbetsgivarintresse som arbetstagaren varit medveten om eller exempelvis arbetsvägran. Saklig grund kan även innefatta arbetsbrist, det vill säga omstruktureringar i verksamheten, medelsbrist eller önskan att ändra sysselsättningsgrad från arbetsgivarens sida. Trots att det föreligger saklig grund får uppsägning inte ske, om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren istället bereder arbetstagaren annat arbete hos sig (7 § 2 st LAS). Arbetsgivaren är därmed skyldig att utreda om det finns lediga befattningar inom organisationen som arbetstagaren i sådana fall har tillräckliga kvalifikationer för att tillträda. Om uppsägningen kan anses vara sakligt grundad, följer efter uppsägningen en uppsägningstid. Denna uppsägningstid ska vara minst en månad, men arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av två månader för det fall att den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år (11 § LAS). Under dessa två månader fortsätter arbetstagaren att arbeta för arbetsgivaren som vanligt mot vederlag i form av lön och andra anställningsförmåner (12 § LAS). Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden (det vill säga vara redo att rycka in och arbeta), får dock arbetsgivaren från lön och andra förmåner avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid förvärvat i en annan anställning. Detsamma har arbetsgivaren rätt att göra för inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning (13 § LAS). AvskedandeAvskedande får endast ske från arbetsgivarens sida då arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Det kan röra sig om exempelvis bedrivande av konkurrerande verksamhet i strid mot anställningsavtalet, brottslighet, ohederliga förfaranden mot arbetsgivaren eller kollegor samt grova fall av arbetsvägran (18 § LAS). Vid avskedande skiljs arbetstagaren från anställningen omedelbart. SlutsatsDu innehar en tillsvidareanställning hos din arbetsgivare och har därmed rätt till en uppsägningstid på minst två månader för det fall att din arbetsgivare har saklig grund för att avsluta din anställning genom uppsägning. Din anställning kan även avslutas genom avskedande, men då krävs ett grovt åsidosättande av dina åligganden mot arbetsgivaren. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Försäkringsersättning vid riskökning

2019-08-22 i Avtal
FRÅGA |Hej! När jag var 8 år svimmade jag ibland och tog kontakt med läkare, som sedan sa att jag var frisk och inget var fel. Vid 14 år sökte jag försäkring och fyllde då i hälsodeklarationen. Jag nämnde inte att jag har svimmat och sökt vård på grund av att jag var frisk och hade inte svimmat på minst 2 år. Så ansåg inte att det var ett problem. Men nu I år fick jag pacemaker på grund av mina svimningar som kom tillbaka när jag var 17 år. Det visade sig vara ett hjärtfel. Anmälde det till min försäkring och dom säger att jag har ljugit i min hälsodeklaration, så försäkringen gäller inte mitt hjärtfel. Läkeren när jag var 10 år sa att jag var frisk och inget var fel, så har jag verkligen ljugit i min hälsodeklaration då? Jag anser inte att jag ljugit utan jag har liksom inte vetat att det varit ett fel. Säger en läkare att jag är frisk så litar jag på det.
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upplysningsplikten vid avtalsslutVid teckning av försäkringar tar försäkringsbolaget in upplysningar som har betydelse dels för om försäkringen ska meddelas och dels för fastställande av premievärdet (4 kap. 1 § försäkringsavtalslagen). Som försäkringstagare har du en skyldighet att ansvara för uppgifternas riktighet. Denna upplysningsplikt är begränsad till en svarsplikt för din del, det vill säga att om du besvarat samtliga frågor som försäkringsbolaget ställt och inte ljugit eller undanhållit information, gäller ditt avtal med försäkringsbolaget fortfarande. Försäkringsbolagets skyldighet att lämna informationNär avtal har träffats med försäkringsbolaget är bolaget skyldigt att tillställa dig som försäkringstagare en skriftlig bekräftelse på avtalet samt upplysa dig om försäkringsvillkorens innehåll. Försäkringsbolaget ska då särskilt framhålla villkor enligt 4 kap. 3 § om skyldighet att anmäla ändring av risken och följderna av en försummad anmälan (2 kap. 4 § tredje punkten), vilket fungerar som en slags fortlöpande upplysningsplikt. Om försäkringsbolaget inte särskilt framhållit ett villkor av sådant slag (det faktum att du måste anmäla förändringar av ditt hälsoförhållande och följderna av en sådan försummad anmälan), kan försäkringsbolaget inte åberopa villkoret, det vill säga bolaget kan inte göra villkoret gällande gentemot dig (2 kap. 8 §). Om försäkringsbolaget informerat om villkoret (din skyldighet att anmäla riskökning och följderna av en försummad anmälan)Det faktum att ditt förhållande har förändrats utgör en riskökning för försäkringsbolaget och om du har anmält denna riskökning då du fick reda på att det förelåg ett hjärtfel, har du rätt till ersättning från försäkringsbolaget. Om du däremot inte anmält denna riskökning då du fick reda på att det förelåg ett hjärtfel, har du fortfarande rätt till ersättning, men försäkringsersättningen kan bli föremål för nedsättning (4 kap. 3 §). Ersättningen sätts då ned efter vad som är skäligt med hänsyn till den betydelse förhållandet skulle ha haft för försäkringsbolagets bedömning av risken och den oaktsamhet som har förekommit (4 kap. 2 § andra stycket). Om försäkringsbolaget inte informerat om villkoret (din skyldighet att anmäla riskökning och följderna av en försummad anmälan)Har försäkringsbolaget inte informerat dig om din skyldighet att anmäla ökning av risken och följderna av en försummad anmälan, kan de inte använda det villkoret som en grund för att ej bevilja dig ersättning (2 kap. 8 §).SlutsatsHar du uppfyllt din upplysningsplikt och besvarat försäkringsbolagets samtliga frågor sanningsenligt, har du alltså rätt till ersättning. För det fall du inte har anmält riskökningen (förändringen av ditt hälsoförhållande) trots att försäkringsbolaget informerat om villkoret, har du ändå rätt till ersättning, men denna kan då i någon mån komma att sättas ned. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Gåva till omyndig

2020-01-20 i Gåva
FRÅGA |Jag vill ge bort en tavla till min son och har två frågor gällande gåvobrev.1. Kan jag villkora gåvan med att den blir hans först när jag avlider?2. Ska han, i egenskap av gåvomottagare, underteckna gåvobrevet, trots att han inte är myndig?Tack på förhand!
Jonna Anderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gåva till omyndigOmyndiga saknar som huvudregel rättshandlingsförmåga, 9 kap. 1 § föräldrabalken. Barn får emellertid vara gåvomottagare under vissa förutsättningar. Fram tills att din son blir myndig är förmyndaren den som förvaltar hans tillgångar och företräder honom i angelägenheter som rör tillgångarna, 12 kap. 1 § FB. Förmyndaren är den förälder som har vårdnaden av barnet, 10 kap. 2 § FB. Ett omyndigt barn kan motta gåva under förutsättning att barnet har de psykiska egenskaper som krävs för att förstå gåvans innebörd. Om gåvan medför förpliktelser för barnet, exempelvis vid fall av gåva av fastighet eller aktier, krävs att en god man utses som kan företräda barnet och ta emot gåvan för barnets räkning, 10 kap. 3 § FB. Är det fråga om gåva av fast egendom krävs utöver detta överförmyndarens samtycke, 13 kap. 10 § FB. Om tavlan inte är någon extraordinär gåva som medför förpliktelser för barnet, torde inte en god man behöva utses. Ett gåvobrev som uppfyller formkraven och överlämnas till gåvomottagaren räcker alltså i sådana fall för att ge tavlan i form av gåva till din son, 1 § gåvolagen. Din son ska alltså underteckna gåvobrevet i egenskap av gåvomottagare. Adkvisitiva arvsavtalDet förefaller dock problematiskt att villkora gåvan på så sätt att den görs gällande först vid din död. Sådana här avtal kallas adkvisitiva arvsavtal och är ogiltiga, 17 kap. 3 § ärvdabalken. Om din vilja är att din son ska få del av tavlan först vid din död krävs istället att detta sker genom ett testamentsförordnande för att det ska vara rättsligt giltigt. För det fall din son är den enda legala arvingen, krävs emellertid inget testamentsförordnande, eftersom tavlan då tillfaller honom enligt den legala arvsordningen vid din död, 2 kap. 1 § ÄB. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ansvar för kostnader vid samäganderätt i fastighet

2019-09-14 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag äger en sommarstuga tillsammans med min bror. Endast jag som nyttjar den. Hur skall man tänka? Angående försäkring på huset och fast elkostnad och reparationer som behöver göras.Skall man dela på alla kostnader?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din beskrivning som att du och din bror tillsammans äger en fastighet som du nyttjar, men som han också har samma möjlighet att nyttja om han så skulle vilja. SamäganderättVad som gäller vid samägande av fastighet regleras främst genom avtal och i fall av brist på avtal ger lagen om samäganderätt vägledning. Av lagen framgår att huvudregeln är att varje förfogande över samägt gods förutsätter enighet mellan delägarna. Om inget avtal gällande skötsel och förvaltning finns, kräver varje vidtagande av åtgärd i godsets förvaltning samtliga delägares samtycke, om det inte är fråga om en så kallad panikåtgärd som ej tål uppskov och som är nödvändig för godsets bevarande (2 § lagen om samäganderätt). Ansvarsfördelningen avseende kostnaderAv ett rättsfall från Högsta Domstolen (NJA 2016 s.1057) framgår att ägarna till samägd egendom presumeras svara, var och en i förhållande till sin andel, för kostnader för åtgärder som någon av delägarna med övrigas samtycke vidtar för förbättring eller förvaltning av egendomen. Din respektive din brors ansvar för kostnader bedöms alltså med utgångspunkt i hur stora era respektive andelar i egendomen är. Om ni inte avtalat om hur stor andel i fastigheten som är din respektive din brors, är utgångspunkten att ni har lika stora andelar i egendomen (1 § SamägL). För de fall delägare inte kan komma överens Om delägare inte kan komma överens om förvaltning och skötsel av egendomen, kan rätten på ansökan av delägare, förordna att godset under viss tid omhändertas av en god man, vilket kan vara en utomstående eller en av ägarna (3 § SamägL). SlutsatsDu och din bror ansvarar för kostnader, avseende förvaltning, förbättring och skötsel av fastigheten, i förhållande till era andelar. Hoppas att du fick svar på din fråga! Du är annars välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Vänligen,

Den lagstadgade ångerrätten vid distansavtal och avtal utanför affärslokaler

2019-08-15 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Jag har ett företag som håller mindfulnesskurser. Jag undrar hur jag ska formulera mina bokningsvillkor för att det ska bli rätt. Ser att personer gör olika. En del erbjuder 14 dagars ångerrätt från anmälningstillfället vilket om jag förstår rätt är så man bör göra? Men många i min situation som erbjuder kurser skriver att de inte tar emot avbokningar. Får man göra så eller har kunden alltid rätt att avboka inom en viss tid? och isåfall vilken tid gäller? Är det 14 dagar? Vilken lagtext gäller här?Tacksam för svar!
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Bokningar som sker på distans, via telefon eller nätet samt dina skyldigheter som företagare gentemot konsumenter i dessa fall, regleras av lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Lagen ställer upp, som du nämner, ett tvingande krav på 14 dagars ångerrätt som gäller från den dag då avtalet ingåtts (2 kap. 10 och 12 §). Konsumenten kan alltså välja att frånträda avtalet inom den lagstadgade så kallade ångerfristen. De avtalsvillkor (bokningsvillkor) företagare ställer upp som strider mot den lagstadgade ångerrätten är utan verkan mot konsumenten, det vill säga sådana villkor behandlas rättsligt sett som ogiltiga (1 kap. 4 §). Ångerfristen börjar aldrig löpa förrän konsumenten har fått information om ångerrätten. Rätten att ångra sig upphör senast ett år efter det att ångerfristen skulle ha löpt ut om informationen hade getts på föreskrivet sätt (2 kap. 12 §). Om du som företagare inte ger tillräcklig information om ångerrätten har alltså konsumenten rätt att ångra sig i upp till ett års tid. Vid utövande av ångerrätten ska näringsidkaren återbetala vad konsumenten betalat till näringsidkaren. Återbetalning ska ske inom 14 dagar från den dag då näringsidkaren tog emot konsumentens meddelande om frånträdande av avtalet (2 kap. 14 §). Skyldigheter du som näringsidkare har Näringsidkare ska ge konsumenten information om ångerrätten, dess utövande samt längd, priset för tjänsten inbegripet skatter eller avgifter, sitt namn, organisationsnummer, kontaktuppgifter och konsumentens reklamationsrätt (2 kap. 2 §). Denna information ska ges på ett klart och begripligt sätt och särskild hänsyn ska tas till behoven hos underåriga och andra särskilt utsatta personer (2 kap. 3 §). Lagen ställer även upp krav på att konsumenten ska få en bekräftelse på avtalet, vilken ska innehålla de ovanstående informationskraven om de inte redan getts i annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten (2 kap. 4 och 5 §). Undantag från ångerrättenOm tjänsten har fullgjorts och konsumenten uttryckligen samtyckt till att tjänsten börjar utföras och gått med på att det inte finns någon ångerrätt när tjänsten har fullgjorts kan ångerrätten undantagsvis inte gälla (2 kap. 11 §). Vänligen,