Kontrakträttens terminologi

2018-09-23 i Avtal
FRÅGA |Hur definieras ordet kontraktsdatum. Är det datumet då kontraktet upprättades eller datumet då den sista underskriften gjordes?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Avtalsrättens termer.När det gäller de termer som förekommer i ett kontrakt finns det inga egentliga regleringar i lag. Detta innebär att man egentligen kan skriva lite vad som helst som rubrik sålänge avtalet i slutligt blir förståeligt. Dock rekommenderas parterna att skriva ett kontrakt så tydligt som möjligt för att undvika missförståelse. För den som författade avtalet finns en risk att vid ev. senare tvist så tolkas avtalet till den andres fördel. Detta framgår av den avtalsrättsliga principen "oklarhetsregeln". Denna princip är dock inte särskilt stark. Exempel:Om A och B författar ett kontrakt om en leverans. I en av paragraferna står det att leveransen ska ske till "stället". Denna paragraf är ett typexempel på otydlig formulering. Skulle sedan A och B tvista om vad "stället" innebär, och B har författat avtalet, finns det risk att rätten dömer till As fördel p.g.a oklarhetsregeln. Denna princip tillämpas dock restriktivt i vilket man hellre väljer att försöka tolka avtalets syfte, partsvilja, avtalets systematik etc. Oklarhetsregeln är med andra ord väldigt lågt rankad bland metoder för att tydliggöra ett avtal. Svar.Termen kontraktsdatum brukar innebära det tidpunkt så avtalet ingicks. Alltså det datum båda parterna eller den sista parten skriver under kontraktet. Dock kan det även innebära andra saker som kanske den totala tiden som kontraktet ska gälla. Mitt råd är att om du är osäker så fråga vad som avses med "kontraktsdatum". Det finns som sagt inga riktiga regler om vad termerna innebär.

Bundenhet av köp.

2018-05-11 i Anbud och accept
FRÅGA |Blir en offert ett avtal/kontrakt I samband med att produkten köps utan föregående skriftlig accept? D v s köparen accepterar betalnings,-leveransvillkor utan att signera offerten eller skapa kontrakt.
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att beskriva hur avtalslagen reglerar anbud-accept. Nedan finns ett sammanfattat svar. Avtalslagen:Huvudregeln för hur avtal ingås är att köparen accepterar ett anbud som säljaren givit (1§ Avtalslagen). Denna regel är ganska enkel men kan vara svår att tolka om man vill veta exakt vad en accept innebär.Ett avtal eller ett allmänt köp kan ingås på flera sätt. Man kan skriva under ett avtal (en offert) där säljaren lämnar ett pris och en specifikation av varan vilket köparen accepterar genom en underskrift. Bundenheten uppstår i detta fall i och med att köparen skriver under avtalet. Detta är det vanligaste sättet att fatta avtal mellan näringsidkare eller vid större köp. Det vanligaste sättet allmänt att ingå avtal i samband med köp kallas konkludent handlande. Konkludent handlande innebär att man agerar som att ett avtal föreligger vilket båda parterna inrättar sig efter. Om köparen mottager en offert och betalar priset har köparen, genom ett konkludent handlande, inrättat sig efter avtalet. I detta fall uppstår bundenhet i och med köparens betalning då betalningen anses som en accept. Ett typexempel av detta fall är när man handlar mat. Man är bunden av matköpet när man betalar i kassan. Exempel:Accept genom avtal: 1. Säljaren lämnar anbud till köparen genom ett avtal (muntligt eller skriftligt). 2. Köparen läser avtalet och skriver under/säger att denne accepterar.3. Köparens signatur räknas som accepten och bundenhet uppstår. Genom konkludent handlande:1. Säljaren lämnar anbud till köparen muntligt eller genom avtal (muntligt eller skriftligt).2. Köparen läser avtalet och betalar priset för varan.3. Köparens betalning innebär att köparen accepterar avtalet.OBS!Eftersom avtalslagen är dispositiv till många delar kompletteras lagen med branschpraxis och sedvänjor mellan parterna. Detta innebär att även om en köpare betalar offerten kanske detta inte räknas som en accept om branschen påbjuder att man måste skriva under offerten för att bli bunden (branschpraxis). Detta appliceras även när köparen betalar offerten men parterna har avtalat om skriftlighet för att bli bunden i tidigare avtal (sedvänja). Vidare regleras vissa former av köp så att man måste skriva på ett särskilt avtal innan bundenhet kan uppstå. Ett exempel på detta är fastighetsköp (4 kap. 1§ Jordabalken). Där uppställs ett antal saker som måste stå med i avtalet för att köpet ens ska bli giltigt. Konsumentköp:Om man lämnar en offert till en konsument minskar avtalsfriheten mellan parterna. Detta innebär att även om köparen, antingen genom underskrift eller konkluderat handlande, accepterar offerten blir villkor som strider mot konsumentköplagen inte gällande (3§ konsumentköplagen). Villkor som inte accepteras är normalt sett klausuler som inskränker konsumenten rätt till hävning, prisavdrag, skadestånd o.s.v (9-37§§ konsumentköplagen). Sammanfattat:Om inga tidigare avtalade principer föreligger för när bundenhet uppstår bör köparens erläggande av betalningen ses som en accept enligt avtalslagen. Detta innebär att på grund av att köpet genomförs, trots avsaknad av underskrift, bör det innebära att bundenhet ändå uppstår. Dock är det viktigt att köparen är medveten om denna offert och att denna representerar villkoren för köpet för att senare undvika missförstånd. Om köparen erlägger priset enligt offerten får man förutsätta att köparen är medveten om denna. Se dock ovanstående om konsumentköp.Vänligen

Leasingavtal bundenhet

2018-08-27 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Jag har beställt en ny privatleasing på en bil via telefon med bilhandlaren. Bilen hade dem hemma hos bilhandlaren när jag beställde. Jag har dock inte skrivit på ett avtal ännu. Min fråga till er är om jag kan dra mig ur leasingen, har som sagt INTE skrivit på ett leasingavtal än.MvhMartin
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Avtalsrätt.Avtalsrätten är ett av de största juridiska områdena och kan egentligen appliceras på alla civilrättsliga situationer om inget annat föreskrivs. Huvudregeln gällande avtalsrätten är att om ena persen har lämnat ett anbud som motparten accepterat så har ett avtal uppsätt. Detta avtal ska hållas enl. 1§ Avtalslagen, om inget extraordinärt sker som kan påkalla jämkning eller t.o.m. ogiltighet (29-36§§ Avtalslagen).Med detta sagt är det i stort sett helt upp till parterna att avtala om villkoren. Undantagen i privatleasing är vissa felregler vilka regleras enligt konsumentköplagen. Dock finns inga regler om tidpunkten när ett avtal uppstår.Svar.Jag kan inte utifrån denna information ge ett exakt svar på om bundenhet har uppsätt. Om företaget du leasar av begär ett skriftligt avtal som ska skrivas under så bör man kunna tolka situationen som att bundenhet uppsåt i och med din underskrift. Därmed bör du kunna frånträda avtalet i och med att du inte skrivit under. Dock om ni har avtalat om annat så gäller det. Mitt råd till dig är att dubbelkolla om du hittar någonting märkt med "villkor" eller dylikt på deras hemsida och i ev. broschyrer om de finns. Avtalsrätten är som sagt ett område med väldigt få regler, så det som parterna kommer överens om gäller nästan alltid. Vänligen

Avtalsbundenhet/oren accept.

2017-12-10 i Anbud och accept
FRÅGA |Hejsan, hur kan man åberopa att avtalshandlingen är ogiltig om vid man med någon diskuterar köpet av en vara och priset sägs vara 30 000kr och man ska skicka iväg avtalshandlingarna i två exemplar för under- skrift. När köparen får hem dem ändrar hon dock köpeskillingen från 30 000 kr till 20 000 kr innan hon skickar tillbaka de två exemplaren för underskrift av försäljaren, som inte uppmärksammar ändringen, utan skriver under avtalet och skickar sedan tillbaka ett exemplar till henne.Den ändrade köpeskillingen kommer till försäljarens kännedom först efter leverans och fakturering, när hon bestrider fakturan om 30 000 kr och i stället åberopar ändringen till 20 000 kr.Föreligger det verkligen ett bindande avtal med en köpeskilling om 20 000 kr om hon ändrar köpeskillingen i avtalshandlingarna?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det här är ett ganska svårt problem eftersom avtalsrätten är dispositiv (frivillig att följa) och reglerar inte allt. Jag kommer nedan försöka förklara problemet och reglerna. Längst ned står ett sammanfattat svar.Avtalslagen:Avtalslagen är den lag som ska reglera själva avtalen i sig. Lagen bygger på en model av anbud/accept. Det innebär att ena parten kommer med ett anbud (erbjudande) och den andra kan antingen acceptera eller inte (1§ Avtalslagen). Om anbudet accepteras är båda bundna av avtalet. Om det skulle vara så att personen som fått ett anbud vill acceptera men med en liten ändring kallas detta för "oren accept". Alltså att man "dels" accepterar anbudet. Om den som fått ett anbud lämnar en oren accept i form av annat pris eller liknande så räknas detta som ett nytt anbud (6§ avtalslagen). Då är den som fick anbudet först ny anbudsgivare. Det är alltså ett helt nytt avtal det rör sig om. Om det är så att ena parten gett ett "förklaringsmisstag" är denna person inte bunden av anbudet om andra parten borde ha vetat om att det var ett fel (32§ avtalslagen). Däremot är det ofta ett problem at kunna bevisa vad motparten vista om. t.ex. om förklaringsmisstaget var ett alseles för lågt pris. Det här är egentligen det som lagen i sig reglerar. För att få en vidare förståelse av just ditt problem måste vi kolla i praxis (äldre avgöranden från domstolen). Praxis:I samhället finns det en enorm mängd olika avtal, mellan många olika parter som reglerar olika saker. Att därmed ha regler om hur avtal får se ut skulle inte fungera. Därför brukar man kolla på praxis och branschsedvänja. Sistnämnda innebär att man kollar på hur branschen brukar göra i sådana situationer. Om man inte löser situationen då går man vidare på praxis. Ditt fall/praxis:I ditt fall blir "rättsfrågan" (själva problemet) följande: Har bundenhet uppstått och i så fall till vilket pris. Man måste göra en avvägning om vem som har agerat rätt eller fel. Avtalslagen förutsätter att man läser avtalen innan man skriver på så att bundenhet uppstår men samma lag förutsätter att man är tydlig med anbud och accept. Så en stor del av frågan är de omständigheterna som fanns vid anbudet/avtalet. I praxis finns flera fall. Ett av dessa är NJA 1986 s. 495. Rättsfallet handlar om en kommun som arrenderade mark (genom tomtgäls) till privatpersoner. Med jämna mellanrum skickade kommunen ut tabeller med belopp som varje privatperson skulle betala i avgift. Tabellen kom i brevlådan till de som skulle få det. De fick sedan skriva på som att de accepterade beloppen. Ett par ansåg att beloppet var för högt. De strök över beloppet i tabellen och skrev dit ett nytt belopp som de sedan skickade tillbaka. Tabellen såg nästan identisk ut bortsett frun beloppet i sig. Paret la även till "eget förslag" i brevet.Efter ett tag bekräftade kommunen att de accepterat tabellen men hade inte lagt märke till att paret ändrat beloppet. Kommunen märkte senare misstaget och ansåg att det nya beloppet var ogiltigt. Högsta domstolen (HD) ansåg att det nya beloppet inte gällde. HD sa att eftersom paret kände till/borde ha känt till att kommunen baserar beloppen på fasta avgifter så borde de ha förstått att kommunen inte skulle acceptera ett annat belopp än det som stod i tabellen. HD sa också att paret borde ha insett att kommunen troligen inte skulle kunna lägga märke till "eget förslag". P.g.a. de här omständigheterna ogiltighetsförklarade HD avtalet/tabellen.Ditt fall/kort svar:Så ditt problem baseras helt på hur tydlig motparten är i sin orena accept. Om det klart står att anbudet inte accepteras och ett nytt belopp borde bundenhet uppstå. I det faller får första anbudsgivaren stå för sitt slarv att inte läsa igenom avtalet.Om det bara är en liten överstrykning eller liknande så att man kanske inte märker ändringen kan det hända att 32§ avtalslagen blir gällande angående förklaringsmisstag.Det som talar för att bundenhet inte uppstått är att det verkar som att parterna innan köpet avtalet om ett pris. Det innebär att båda parterna ska kunna lita på att avtalet följs och att det skriftliga avtalet bara är en bekräftelse av det som sades vid köpets muntliga del. I vilket fall bör man kunna hävda att den som kom med den orena accepten borde vetat om att den andra parten inte skulle accepterat det lägre priset. Som i rättsfallet ovan.Hoppas att du fick ett svar på frågan. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta Lawline betalservice för snabb rådgivning.Mvh/Henrik Berg