Vilka följder kan diskriminerande beteende resultera i?

2021-03-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Enligt diskrimineringsombudsmannen reglerar inte diskrimineringslagen händelser mellan privatpersoner. Innebär det att man som privatperson bara kan säga diskriminerande saker och göra diskriminerande saker mot andra personer utan konsekvenser (såvida det inte blir olaga hot)?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du dels vad som regleras i diskrimineringslagen, dels vilka rättsliga konsekvenser som kan följa av att en privatperson agerar diskriminerande mot en annan.DiskrimineringslagenI diskrimineringslagen finns skydd mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (diskrimineringslagen (DiskL) 1 kap 1 §). Skyddet mot diskriminering kommer till uttryck på olika sätt i lagen. Till att börja med får en arbetsgivare inte diskriminera arbetstagare, arbetssökande, praktikant eller inhyrd personal (DiskL 2 kap 1 §). Den som bedriver utbildningsverksamhet (exempelvis skola) får inte diskriminera barn, elever, studenter eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten (DiskL 2 kap 5 §). Vidare finns det diskrimineringsförbud vad gäller bland annat medlemskap i arbetstagarorganisationer (fackföreningar) (DiskL 2 kap 10 §), hälso- och sjukvård (DiskL 2 kap 13 §), socialförsäkring (DiskL 2 kap 14 §), med mera. Händelser mellan privatpersoner, exempelvis två vänner, regleras alltså inte i DiskL. Däremot kan lagen bli aktuell vid exempelvis en arbetsintervju, om något kränkande om till exempel personens kön skulle yttras.BrottDiskriminerande eller kränkande beteende kan i vissa fall vara brottsligt och därmed leda till straff, såsom böter eller fängelse. Jag kommer nedan gå igenom några exempel på när så kan vara fallet.Straffbelagda gärningar regleras främst av brottsbalken (BrB). Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4 kap 5 §).Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år (BrB 4 kap 6 a §).Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild eller uppgift om någons sexualliv, hälsotillstånd, uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid, bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation eller bild på någons helt eller delvis nakna kropp, döms för olaga integritetsintrång om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada (BrB 4 kap 6 c §).Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4 kap 7 §).Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter (BrB 5 kap 1 §).Den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms för förolämpning till böter, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap 3 §).Den som sexuellt berör ett barn under 15 år, förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd eller blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år (BrB 6 kap 10 §).En näringsidkare (det vill säga någon som bedriver ett företag) som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att inte gå personen till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år. För olaga diskriminering döms även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, om han eller hon diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att vägra personen tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra (BrB 16 kap 9 §).Av dessa brott skulle framförallt förtal, förolämpning och olaga diskriminering kunna bli aktuellt i samband med kränkande uttalanden och kränkande beteende. Det ska dock sägas att det krävs en bedömning av det enskilda fallet för att bedöma om ett kränkande uttalande eller beteende är straffbart enligt bestämmelserna ovan.SkadeståndKränkande beteende kan i vissa fall också leda till skadestånd. Den som bryter mot förbuden mot diskriminering enligt DiskL ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär (DiskL 5 kap 1 §). Om någon av de förbjudna handlingarna i DiskL (se ovan) begås, ska alltså diskrimineringsersättning betalas till den diskriminerade.Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär (så kallad kränkningsersättning) (skadeståndslagen 2 kap 3 §). Om någon av de straffbelagda gärningarna (ovan) begås, kan det alltså resultera i att personen i fråga också får betala skadestånd i form av kränkningsersättning.SammanfattningDiskriminerande beteende av olika slag kan vara olagligt och i vissa fall brottsligt, vilket kan resultera i skadestånd, böter, fängelse och andra straff. Dock är det svårt att konkret definiera vilka fall som skulle resultera i sådana följder, eftersom man alltid behöver bedöma det enskilda fallet för sig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Påföljd vid rattfylleri

2021-02-21 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej,Blev tagen för rattonykterhet då jag blåste 0.93 och jag vet att det är grov rattonykterhet. Har en tidigare dom från 2016 avs. skadegörelse och betalade då 100 dagsböter vilket blev drygt 40000 i böter. Bor numer ensam och har ej försörningsplikt.Fem frågor;1, Vad blir troligaste påföljden?2, Om fängelse, kan det omvandlas till fotboja med intensivövervakning?3, Om fängelse, kan det omvandlas till villkorlig dom och böter? Hur lång lär villkorstiden bli och vad innebär det?4, Om fängelse, kan det omvandlas till villkorlig dom, böter och samhällstjänst? Hur lång kan samhällstjänsten bli?5, Vilken praxis finns avseende hur många dagsböter som ges och vad kan det tänkas bli i mitt fall?Kort sagt vilka olika kombinationer av fängelse, böter, villkorlig dom fotboja och samhällstjänst finns i mitt fall? Har ansökt om alkolås och har det någon betydelse avs ovan om det blir beviljat eller inte?I övrigt, självklart ångerfull och har tagit arbetets hjälp, frivilligt uppsökt socialtjänsten samt civila sjukvården för att hantera och utreda min problematik.
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rattfylleri regleras i lag (1951:649) om vissa trafikbrott. I ditt fall är det fråga om grovt brott, då gränsen går vid 0.5 promille i utandningsluften, men även om föraren har varit avsevärt påverkad eller att framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten, kan påverka allvarlighetsgraden av brottet (4a §). I följande svar kommer jag därför utgå från brottet grovt rattfylleri. Straffskalan för grovt rattfylleri är fängelse i minst 14 dagar och max två år (4a§ lagen om vissa trafikbrott). Det betyder att böter är uteslutet. Hur långt fängelsestraff din gärning motsvarar kan jag tyvärr inte besvara, då jag hade behövt mer information för at tkunna göra en ordentlig bedömning. Som utgångspunkt är fängelse, skyddstillsyn eller villkorlig dom, valbara påföljder. Rätten ska fästa vikt vid de omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse (30 kap. 4 § BrB), dvs villkorlig dom eller skyddstillsyn (se 30 kap. 1 § BrB). Det finns således en presumtion mot fängelse, som innebär att skyddstillsyn och villkorlig dom ska väljas före fängelse. Däremot finns det vissa faktorer som bryter presumtionen och medför att fängelse ska dömas ut (30 kap. 4 § 2 st. BrB). Den första omständigheten är om brottets straffvärde, alltså brottets allvarlighet, motsvarar ett års fängelse eller mer. Som sagt kan jag tyvärr inte uttala mig i denna fråga då jag hade behövt mer omständigheter kring ditt fall, men det är inte uteslutet. Den andra omständigheten som kan tala för fängelse är brottets art. Med artbrott avses brott som rättsordningen ser väldigt allvarligt på, varav rattfylleri är ett sådant artbrott. Den sista faktorn är om den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott. Du har tidigare gjort dig skyldig till skadegörelse, vilket är till din nackdel i det här fallet. Tyvärr pekar därför mycket på att presumtionen mot fängelse är bruten och att du kommer dömas till fängelse. För att sammanfatta är min bedömning att påföljden kommer att bestämmas till fängelse, men eftersom jag inte har all information kan jag inte dra en ordentlig slutsats. Dock bör olika kombinationer med fotboja, skyddstillsyn eller liknande, som du frågar om, vara uteslutet, eftersom presumtionen mot fängelse är bruten. En annan konsekvens av brottet är att ditt körkort kommer att återkallas om du blir dömd (5 kap. 3 § 1 p. c körkortslagen). Spärrtiden, det vill säga tiden som körkortet kommer vara återkallat, kommer bestämmas till minst ett år, eftersom brottet är grovt (5 kap. 6 § körkortslagen). Det är först efter spärrtidens utgång som du kan ansöka om körkort igen (5 kap. 13 § körkortslagen).Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,