Kan en privatperson stämma någon annan för brott?

2020-08-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag hade en argumentation med en kille och han hotade att hämta hans vänner och att dom skulle våldta mig och jag har screen recordat det. Jag undrar ifall jag kan stämma han? Om du behöver videon på konversationen för att bestämma det kan jag skicka den
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att vi kan besvara din fråga. Vad jag kan se finns de två delar i den. De ena är en straffrättslig, d.v.s om de som han har gjort kan vart brottsligt. De andra är vem som kan göra detta gällande, d.v.s en processrättslig fråga. Jag ska besvara dess två delar var för sig. Straffrättsligt För de första ska vi se om de som din kille har gjort är en brottslig gärning rent objektivt. Brottet som är aktuellt är olaga hot och återfinns i Brottsbalkens (BrB) 4 kapitel, 4 kap. 5 § BrB. Eftersom din kille säger att han ska våldta dig så hotar han att han ska genomföra en brottslig gärning. De är uppenbart att de har nått fram till dig, d.v.s hotet har nått "annan" vilket krävs för att de ska vara straffbart. Fråga blir då om hotet var "ägnat att framkalla allvarlig rädsla". Detta betyder att de från en objektiv bedömning från din synvinkel ska kunna framkalla rädsla. Givet de explicita uttrycket och att du beskriver de som att han har "hotat" dig så anser jag att de kravet är uppfyllt. Nästa fråga blir om de finns s.k subjektiv täckning, 1 kap. 2 § BrB. Killen din måste haft uppsåt, givet situationen, ordens betydelse och att de var högsta medvetna handlingar så måste han i vart fall insett hans handlingars effekt och vad han gjorde. Han hade sålunda uppsåt till brottet, jfr NJA 2004 s. 176. Därmed så har han gjort sig skyldig till olaga hot, 4 kap. 5 § BrB. Med beaktande av din relation till brottslingen, att han inte beskrivs som en person som kan antas följa upp detta hotet samt de inte fanns något fysisk våld kopplat till händelsen när hotet uttalades så är brottet av normalgraden, 4 kap. 5 § BrB. Så handlingen är alltså brottslig. De är ett olaga hot Processrättsligt Du kan inte stämma din kille för brottet. Olaga hot - precis som den absoluta majoriteten av alla brott (se för undantag t.ex 3 kap. 12 § BrB) - faller under allmänt åtal, d.v.s de är en åklagare som beslutar om en stämningsansökan ska lämnas in till domstol, d.v.s om åtal ska väckas, 20 kap. 2-3 och 6 § Rättegångsbalken (RB). De är först om åklagaren väljer att inte väcka åtal och du som målsägande har angivit brottet som du har rätt att själv väcka åtal, 20 kap. 8 § RB. En förundersökning ska inledas så fort de finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Eftersom brottet olaga hot är under allmänt åtal - 20 kap. 6 § BrB - så skulle en förundersökning inledas om du anmälde din kille till polisen, 23 kap. 1 § BrB, 20 kap. 5 § RB. Så sammanfattningsvis har du ingen möjlighet att i nuläget stämma din kille. Du har dock en möjlighet att polisanmäla honom och då har polismyndighet och åklagare en skyldighet att starta en förundersökning och - om de anses att de kan förutses en fällande dom - väcka åtal - genom stämning - mot din kille. Sammanfattning De som din kille har gjort är brottsligt. De är ett olaga hot. Vidare så kan någon stämma honom. Denna någon är dock inte i nuläget du utan en åklagare. De du kan göra är att anmäla din kille till polisen så får de starta en förundersökning och eventuellt väcka åtal genom stämning. Jag hoppas de besvarade din fråga Med vänliga hälsningar

Förtal att sprida dom på facebook

2020-06-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är det på något sätt olagligt att berätta för andra om att någon i min närhet är dömd för brott? Vederbörande är dömd både mot mig och min syster och min mamma. Mot mig är det olaga hot, min mamma misshandel och min syster skadegörelse. Är det olagligt att visa/skicka domstolens beslut till andra? Att lägga ut ett inlägg på Facebook om domen? Tack på förhand!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att vi kan besvara din fråga. FörtalReglerna om brott och straff finns i Brottsbalken (BrB). Det relevanta brottet att undersöka här är förtal, 5 kap. 1 § BrB. Om något är ett förtal kan i din situation (och även oftast annars) delas upp i en trestegs prövning.Steg 1: Är de ett förtal?Steg 2: Är de försvarligt?Steg 3: Är de sant eller att man grund för att tro att de var sant?Uppfylls steg 1 och inte både steg 2 och 3 så är de ett brott. Steg 1: Är de ett förtal?För att vara ett förtal måste utpekande ha spridits till någon annan än dig själv och den utpekade, d.v.s du kan säga vad du vill så länge som de inte sprids till någon annan person än den du pekar ut (de kan då vara andra brott men inte förtal). I ditt fall så sprids de genom att domen skickas vidare eller man gör inlägget på Facebook. Vidare måste utpekade antingen vara att personen är en brottsling, har ett klandervärt levnadssätt eller att uppgiften är ägnad att utsätta den andra för missaktning, 5 kap. 1 § första stycket BrB Att dela en dom eller att skriva på Facebook att någon är en misshandlare eller våldtäktsman är att peka ut någon som brottsling. Klandervärd i sitt levnadssätt ska vara något långvarigt. T.ex långvarigt alkohol/narkotika missbruk, sexuell lösaktighet eller att man var nazist under andra världskriget. Uppgift som ägnad att utsätta för missaktning är uppgifter av allvarligare beskaffenhet. De ska bedömas från fall till fall med utgångspunkt i den utpekades situation, NJA 2014 s. 808. Ett exempel är att man uppgav att en person hade medverkat i en porrfilm, NJA 2003 s. 567. Steg 2: Steg 2: Är de försvarligt?I denna bedömningen spelar inte om de är sant eller ej någon roll. De kommer först i steg tre. I steg två så är de åklagaren som har bevisbördan på att visa att ett uttalande inte var försvarligt, 5 kap. 1 § andra stycket BrB. I denna bedömning ska man beakta hur allvarligt påståendet var, till vem de lämnades, varför de lämnades och vad syftet var, NJA 1962 II s. 148. Är de en del av en nyhetsförmedling så är ribban mycket hög samma gäller vidarebefordring av saker som precist har hänt. Att sprida en dom precis efter att den har meddelats är nästan alltid försvarligt och de kan även vara det om de sprids senare som en varning. De behöver dock inte vara de om de har gått en lång period och domen har fallit i glömska. Andra syften som gör att de oftare är försvarligt är om de är del av vetenskapen eller media, NJA 2003 s. 567. Hur de sprids och till hur många spelar också roll. De är skillnad på om de sprids till en sluten krets eller om de aktivt sprids till hela allmänheten. I din situation kan de alltså vara skillnad på att skicka den vidare till några personer mot att sprida den till allmänheten t.ex i en offentlig facebook grupp. Steg 3: Är de sant eller att man grund för att tro att de var sant? De är i steg tre som man prövar om de är sant eller om man hade skälig grund att tro att de var sant, 5 kap. 1§ andra stycket BrB. Bevisbördan är här på den som gjort uttalandet men de är lägre än normalt i straffrätten. Hur starka bevis man har beror på hur tydligt utpekandet är och vart de lämnas. De är skillnad att säga till sin krets att någon är våldtäktsman och man har bevis mot att skriva samma sak till alla sina facebook vänner utan några bevis. Har något sagts i en dom får de ses som sant, men man måste komma ihåg att uttalandet trots att de är sant måste "klara" steg 2. De kan alltså vara straffbart att sprida att någon är en dömd brottsling. Detta till exempel om de är ett brott som skedde mycket länge sedan, de görs på ett sätt som är till för att skada eller de är mot en person som lider stor skada av spridningen. Jag hoppas de besvara din fråga. Med vänliga hälsningar

När fullbordas en plankning?

2020-04-18 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Det är rätt att böta någon som plankade men åkte inte med tåget ?Jag menar gick förbi dörren men åka inte med tåg?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas vi kan hjälpa dig besvara din fråga. Din fråga blir i juridiska termer en fråga om när brottet är fullbordat. Att planka är brottsligt enligt 9 kap. andra stycket 2 § Brottsbalken (BrB). Brottet är ringa bedrägeri men brukar kallas för snyltning. De brottsliga är att tillgodogöra sig något som man får under förutsättningen att man senare kommer betala för det. Två vanliga exempel är att man tar en springnota på en restaurang eller tar en plankar. Snyltning kräver att man faktiskt tillgodogör sig maten, transporten eller vad det nu är som man får. Detta innebär t.ex att de inte är brottsligt att boka ett hotellrum och inte dyka upp, men det är brottsligt att boka ett hotellrum, sova i det och sen inte betala. Man tillgodogör sig aldrig husrummet, 9 kap. andra stycket 2 § BrB. Det spelar ingen roll om ens bokning har gjort att rummet inte kan hyras ut till någon annan. Samma gäller för transporter. Har inte transporten påbörjats så har man inte tillgodogjort sig transporten. Därmed är brottet inte fullbordat. Vidare är inte försök till ringa bedrägeri straffbart. För att det ska vara straffbart krävs nämligen att de finns en särskild regel som säger att visst brott är straffbart som försök, 23 kap. 1 § BrB. Någon sådan regel finns inte för ringa bedrägeri, 9 kap. 11 § BrB. Slutsatsen är alltså att du inte begått ett brott innan transporten har påbörjats. En sak måste dock påpekas. De kan vara så att en transport anses påbörjade innan vi börjar rulla om de är så att de inte längre går att stanna transporten eller lämna den utan att tillgodogöra sig transporten. Man kan nämligen inte kräva att bolaget ska göra något extra för att stanna tåget för att det ska vara ett brott. Om det dock sker, d.v.s de tar av dig från tåget innan de startat så är det inte ett fullbordat brott. Med vänliga hälsningar

Är de bedrägeri att måla om figurer och sälja på nätet?

2020-03-15 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej jag undrar om det är en förfalskning eller annat olagligt om man målar om en Tuffa Viktor figur. Dom är olika värda allt från 200 till 1500 kr. Jag köpt nu två st figurer på Tradera , Står inget om att dom är om målade . Men det ser man direkt att dom är när man får dom. Jag vill ju ha originalet av den klubb jag håller på.Den här personen köper de billigaste på Tradera målar om dom till de dyraste. Är det lagligt ? Jag känner mig jätte lurad, speciellt när man ser den varit målad i Sverige dress och har IFK nu. Pris skillnad ca 1000 till 1200 kr. Tack för svar på förhand .MVH Christian .
Karl Montalvo |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan hjälpa dig besvara din fråga. Jag kan här se det i två delar. Den första är om de som säljaren har gjort är brottsligt, d.v.s om de utgör något brott. De brottet som jag kommer undersöka är bedrägeri, 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Den andra frågan man kan ställa sig är om du kan ställa några köprättsliga krav, d.v.s om du har rätt att t.ex häva köpet eller få ersättning. Jag kommer att besvara dessa två frågor var för sig. Är det bedrägeri? 9 kap. 1 § BrB Bedrägeri är när någon vilseleder någon annan så att denna personen gör något vilket innebär en skada för den som blir vilseledd och en vinning för den vilseledande. I detta fallet så har vi då frågan om du kan ansetts ha blivit vilseledd på ett otillåtet sätt. Vad du anger så hade du inte köpt figuren för det priset om du vetat att de inte var från klubben, du har alltså blivit vilseledd till köpet. Frågan blir då om de är på ett otillåtet vilseledande. De brukar i den rättsliga litteraturen ibland sägas att du ska ha vilseletts på ett gärnings culpöst sätt. D.v.s att säljaren ska ha tagit en otillåten risk när han annonserade på det viset som han gjorde. Ett vilseledande kan vara att man inducerar något genom sitt agerande. Ett exempel är att om B säger till A att han fick ett barn, då inducerar han att inte fick tvillingar. Han har inte uttryckligen sagt det, men de är framgår av sammanhanget. Ett annat exempel är om den som bedriver en antikaffär ställer ut en tavla som ser antik ut och sätter priset så som om den vore från medeltiden, utan att skriva att den är det. Då inducerar han att den är från medeltiden. Jag har ingen exakt inblick i marknaden för tuffa viktor figurer. Men med beaktande på att de är en prisskillnad på runt 500 % så tycker jag mycket talar för att priset i sig indikerar att de är en äkta vara. De är dock inom affärstransaktioner tillåtet att t.ex ljuga om vad man betalade för en vara eller att överdrivet lovprisa den i reklam, NJA 2016 s. 39. Först när detta är "ett klart överskridande av den gräns som enligt gängse uppfattning anses vara rimlig för en viss förhandlingssituation kan det komma i fråga att utkräva ansvar" NJA 2016 s. 39. Den stora skillnaden i priset och att de får anses röra sig om två distinkt skilda marknader för den produkten du fick och den du ville ha talar för att de är ett otillåtet vilseledande. I motsatt riktning talar att säljaren inte sagt något distinkt om att han inte målat den själv samt att den säljs på tradera. Att han inte har sagt att den är äkta får anses tala starkt för att de inte är bedrägeri. Men de faktum att de är en sådan markant prisskillnad anser jag medföra att de är otillåtet. Eftersom tron att de är äkta varan har fått dig att göra ett köp som du inte skulle gjort annars, samt att du har fått något som inte är värt de du betalade, så har du lidit en skada och han en vinst. De objektiva kraven kan därmed (se ovan) anses vara uppfyllda, 9 kap. 1 § BrB. Den andra sidan är att de ska vara uppsåtligt, 1 kap 2§ BrB. Han som sålde måste uppsåtligen vilselett dig. D.v.s att han förstod att du handlade i tron att de var "äkta" figurer. Han ska haft insikten i att hans marknadsföring skulle medföra att köparen köpte i tron att de var en "äkta figur". Detta är svårt för mig att uttala mig i om det är fallet. Men då värdeskillnaden är så stor så talar det för att han haft insikt i att så var fallet och därmed agerat uppsåtligt. En relevant jämförelse som kan ligga till grund för denna bedömning är hur hans annons såg ut i jämförelse med andra äkta- och fejk-varor. De behöver dock inte vara uppsåtligt om t.ex han anser att sitt arbete är värt den prisskillnaden och därmed inte uppsåtligen vilseledde någon. De finns därmed inte tillräckligt med information för att avgöra frågan. Men de kan mycket väl vara bedrägeri, 9 kap. 1§ BrB. Den Köprättsliga aspekten Det först vi måste avgöra hur utbredd säljarens verksamhet är. Är han att betrakta som en näringsidkare eller som en privatperson? För att man ska vara en näringsidkare så krävs att de ska vara i samband med egna näringsverksamheten, 1§ konsumentköplagen (KKL). Näringsverksamhet kan översättas ungefär med verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den är att anse som yrkesmässig, Prop 2001/02:134 s. 81. Med beaktande av den mindre marknad som de gäller och att de enskilda figurerna inte har ett så stort värde samt att de säljs på tradera så anser jag att mycket tyder på att de inte är att betrakta näringsverksamhet. Jag anser att säljaren troligtvis inte når upp till de krav på att den ska vara yrkesmässig, jfr NJA 2018 s. 866 p. 8. Att han inte sålde figurerna som en näringsidkare medför att de är köplagen (KöpL) och inte konsumentköplagen som gäller, 1 § KöpL. Frågan blir här om de är fel på varan. Fel föreligger bl.a om varan inte stämmer överens med vad som följer av avtalet vad de gäller ex. kvalitet och art,17 § KöpL. Den ska mer preciserat stämma överens med den beskrivningen som säljaren har lämnat, 17 § 3p KöpL. Om fel kan generellt sägas de blir en fråga om den avvek från vad du hade fog att förvänta dig, 17 § 2 st KöpL. Vid bedömningen av vad du hade fog att förvänta dig så har vi en skillnad mellan om de vore att betrakta som ett konsumentköp eller inte. HD har nämligen i ett rättsfall sagt att de var fel på varan när en segelbåt, som inte hade hävdats vara från Sverige, var från Polen. Detta p.g.a att säljaren i konsument köpet borde informerat om att båten var den första versionen som inte var från Sverige. Detta även fast det inte påverkade kvaliteten, NJA 2001 s. 155. En sådan upplysningsplikt finns inte i köplagen, jfr 16 § KKL och 17§ KöpL. Detta blir inte exakt applicerbart på ditt fall då din figur verkar ha en sämre kvalitet än du trodde men kan ändå påverka säljarens plikt att informera dig om vissa saker. Vilket skulle kunna tolkas innefatta att informera om hur den producerats. Vad du har fog att förvänta dig blir mycket av samma diskussion som fördes ovan av vad som induceras genom köpet. Är de tydligt att figuren har en bristande kvalitet och inte är vad som utlovades av annonsen så finns ett fel. De höga priset och att du enkelt kan märka att den är målad pekar på detta. I samma riktning talar att "äkta" varor har ett högre värde. I bedömning ska dock som sagts i ovan beaktas att de är ett inte är ett konsumentköp och att de har skett på tradera. Är det ett fel så kan du kräva vissa åtgärder ifall du reklamerar i tid, d.v.s inom en skälig tid från när du borde upptäckt felet vilket är när du fick varan, 32§ KöpL. Du har nämligen en viss undersökningsplikt av varorna efter du fick dem, vilket torde inkludera att genomföra en visuell besiktning av figuren i detta fallet som upptäcker felet, 31 § KöpL. De finns ingen undersökningsplikt innan köpet om inte säljaren har bett om det eller du hade möjlighet att företa en sådan, 20 § KöpL. Man får inte hävda att något är ett fel som man måste antas vetat om vid köpet. Med den information som du har gett finns inget skäl att säga att du borde vetat om felet. Ifall de är att betrakta som ett fel, och du reklamerat i tid, så har du rätt att kräva att personen avhjälper felet. De verkar dock som att de inte är möjligt. Han kan inte måla den till en "äkta" vidare verkar en omleverans svår, jfr 34§ KöpL. De aktuella i frågan blir nog istället ett prisavdrag, där du får ersättning för prisskillnaden på vad de var värd och vad du betala. Beakta docka att han torde ha rätt till viss ersättning för de arbete han lagt ned på den, 37, 38 § KöpL. De finns även viss möjlighet att du får häva avtalet, 39 § KöpL. Denna möjlighet kopplas återigen till vad de faktiska värdet av saken var. Felet får anses vara en väsentligt fel för dig, frågan blir då om säljaren borde insett detta faktum. Är så fallet har du rätt att häva köpet. Sammanfattning Jag har försökt visa på vad som kan gälla i fallet. Jag kan tyvärr inte ge ett mer exakt svar eftersom jag inte vet mer om omständigheterna. Jag hoppas dock att detta har gett dig en viss förståelse om vad som gäller på området. De som jag har sagt är att de beroende på hur tydlig annonsen var och vad som säljaren visste om, vad de egentligen var värda, och hur bra gjorda de var, kan vara bedrägeri. Vidare har jag sagt att med beaktande av liknande faktorer kan de vara ett fel i varan som ger dig rätt att kräva prisavdrag eller häva köpet. Med vänliga hälsningar

Olagligt att gå in på en hemsida

2020-07-27 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag surfade runt på nätet igår och råka komma in på en hemsida "studentannonser.net" visste inte vad det var men trodde de var någon form av jobb för studenter men var ju något helt annat och verkade vara någon form av eskort sida. Gick såklart ut från sidan direkt men då börja jag tänka på att de kanske var olagligt att besöka denna hemsida, så min fråga är. Är det olagligt? Om man tillväxtmålet av misstag råkar gå in där, försökte hitta mer information om hemsidan men hitta inte så mycket på nätet
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Reglerna om brott och straff finns bl.a i Brottsbalken men även i annan speciallagstiftning. Prostitution eller köp av sexuella tjänster som de heter finns i brottsbalkens 6 kapitel, mer specifikt i 6 kap. 11 § Brottsbalken. Köp av sexuella tjänster är straffbelagt på försöksstadiet, d.v.s du behöver inte fullborda köpet för att de ska vara ett brott, 6 kap. 15 § BrB. För att de ska vara ett försök krävs dock att ett antal kriterier har uppfyllts som de du har gjort inte uppfyller, 23 kap. 1 § BrB. Bl.a måste man ha nått vad som brukar kallas försökspunkten, d.v.s man ska ha påbörjat sitt försök att genomföra brottet. Att enbart gå in på en eskortsida är inte att påbörja försöket att köpa sex, den gränsen går snarare vid att faktiskt stämma träff eller t.om besöka lokalen. Vidare måste man även ha uppsåt till både försöks gärningen samt till de fullbordade brottet. Du ska alltså för de första vara medveten om att de du gör är att gå in på en eskortsida och för de andra ska du gå in där med en ambition eller en plan att faktiskt köpa sex. Något som du inte uppfyller. Så de du gjort var inte olagligt och du har inget att oroa dig för förutom eventuella internet virus. Med vänliga hälsningar

Är det bedrägeri att skapa nya konton för att få grattiskoder?

2020-05-24 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om detta är olagligt/straffbart på något sätt.Det finns en app som har ett gratis erbjudande. Nya användare får en gratis dricka i någon av deras butiker. Men vad man kan göra då är att man loggar ut från appen och gör ett nytt konto. Då tror den ju såklart att man är en ny person, och där med så får man en till gratis dricka. Och sen utnyttjar man detta några gånger om dagen i några veckor. Hur ser lagen på det? Omoraliskt är det väl men man kan bli straffad?Tillägg: det är bara en mail som behövs för att skapa ett konto i appen så det är inte någon typ av ID stöld.Ursäkta min dåliga grammatik, och tack så mycket för din tid!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Frågan är alltså om det som du beskriver är ett brott. Enligt min bedömning är svaret på den frågan Ja. Jag anser nämligen att kraven för ett bedrägeri är uppfyllda.Reglerna om bedrägeri finns i 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). För att de ska vara ett bedrägeri ska fem krav (s.k rekvisit) vara uppfyllda. Man ska (1) vilseleda någon och på så sätt (2) förmå den personen att (3) göra eller inte göra något (4) som leder till skada för den personen och (5) vinst för den som vilselett. Genom att skapa den nya mailadressen så ger A intrycket av att vara en annan person. A vilseleder således företaget som tror att de är en ny person. Här har vi dock den tveksammaste punkten och de är om A verkligen förmår företaget genom sitt vilseledande. Frågan som måste ställas är om företaget hade gett utan koden om de visste att de vara A och inte B som mailadressen ger sken av att det är. De kan vara så att företaget ger ut koderna för varje konto och att de således inte görs någon skillnad om det A igen eller A som låtsas vara B. A har visserligen vilselett företaget men har inte på det sättet förmått företaget att göra något. Men om vi utgår från att de inte hade gett koden utan att de trodde att A var B så har A genom vilseledande förmått företaget att ge honom koden. Eftersom företaget ger något som har ett värde till A så lider de skada. Eftersom A får saken av värde, d.v.s koden, så får han en vinning. Därmed är det ett bedrägeri, 9 kap. 1 § BrB. Med beaktande av att de är ett så litet värde så är det utom tvivel ett ringa bedrägeri, 9 kap. 1§ BrB. Hoppas det förklara det helaMed vänliga hälsningar

Vad är straffet för hatbrott?

2020-03-15 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag undrar hur straffet för hets mot folkgrupp, grov misshandel och rån samt kränkning ser ut. Om t.ex. en person utför dessa brott mot en person med judisk ursprung och tydligt visar på nazistiska idéer och glåpord mot denna. Vad påverkar straffet samt hur mycket straffrabatt gäller om förövaren är 19 år?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan ge dig ett bra svar. Brott där motivet, d.v.s varför man gör brottet, är grundat på hat mot någon baserat på dessa religion, hudfärg, etnicitet osv. brukar kallas för hatbrott. I Sverige har vi vissa brott som specifikt tar sikte på hatbrott, som t.ex hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § Brottsbalken (BrB)) och olaga diskriminering (16 kap. 9 § BrB). Utöver detta har vi en straffskärpningsregel för alla typer av brott om de begås med ett hatmotiv, 29:2 7 p. BrB. För att jag ska kunna förklara skillnaden mellan dessa två grupper av hatbrott så måste jag mycket kort förklara hur domstolen bestämmer straff. De kan förklaras enkelt, om de rör sig om ett brott, så här: 1)Vad har brottet i fråga för abstrakt straffvärde, d.v.s vad är straffskalan för brottet. T.ex har misshandel fängelse till 2 års fängelse och grov misshandel har ett år och 6 månader till 6 års fängelse som straffskala2) Vad har de specifika brottet för konkret straffvärde. Detta bestäms efter en tillämpning av 29:1 -3 BrB och berör omständigheter vid gärningen. De kan vara till exempel avsikten med brottet, ifall de var mer farligt än andra brott av samma typ eller om de var ett hatmotiv. Detta konkreta straffvärde måste vara inom straffskalan för brottet. Vid bedömningen av vad som är straffvärdet utgår man från straffminimum och går aldrig över vad som är straffminimum för en grövre version av brottet . Detta beror på att vid indelningen av vad som är grov eller normal misshandel så ska man i princip beakta samma saker. Kommer man således fram till att en misshandel har ett straffvärde på över 1 år och 6 månader så är den att anses som grov misshandel som dominerande huvudregel.3)Man applicerar 29:5 och 29:7 BrB. 29:5 BrB är omständigheter som inte har att göra med själva gärningen men som ändå borde leda till mildare straff. 29:7 är ungdomsrabatten, se vidare nedan.4)Sedan väljer man en påföljd som når upp till straffvärdet. Detta sker med en presumtion mot fängelse, 30:1, 30:4 BrB. Denna presumtion bryts dock om de är ett återfall, ett s.k artbrott eller ett straffvärde på över ett år.5)Man beaktar tidigare brottslighet om de inte har påverkat bedömningen inom steg 4:a, 29:4 BrB Värt att nämna är att denna steg ordning inte är bindande utan enbart en generell skiss över hur systemet fungerar. Om vi tar fallet med ett rån där den man angriper väljs p.g.a att den tillhör en viss religion så kommer det påverka hur långt straff personen får inom ramen för steg 2. De kommer alltså påverka de konkreta straffvärdet. Om en Nazist rånade eller misshandlade en person för att den är en jude, d.v.s de finns ett motiv i rånet att kränka personen för att den är jude så kommer brottet att bedömas som misshandel eller rån. De faktum att de är ett hatbrott ska påverka straffvärdet d.v.s hur långt straff som personen får. De kommer med stöd av 29:2 7p BrB påverka de konkreta straffvärdet. Vad de gäller hets mot folkgrupp och andra liknande brott där de är direkt angivet i lagtexten att de ska vara på grund av ett motiv mot en viss grupp så är det per definition ett hatbrott. De ska således inte ske en tillämpning av 29:2 7 p. BrB. Detta eftersom det ska vara inbakat i de abstrakta straffvärdet för brottet, d.v.s den straffskala som finns för brottet. Eftersom alla brott av den typ har ett hatbrott motiv så ska inte de påverka den konkreta straffvärdebedömningen om gärningsmannen har ett sådant motiv Vad är ungdomsrabatten för en 19-åring? Vad ungdomsrabatten är ska bero på vilken typ av brott de är samt om de är ett återfall. Även hur stor påföljden är ska påverka. Ju större straffvärde desto större rabatt generellt. Man kan dock i regel säga att man som 19 åring får ⅔ av de straff man hade fått som vuxen, 29:7 BrB. Tack för din fråga. Jag hoppas jag har kunnat ge ett tillfredsställande svar. Med vänliga hälsningar

Är de brottsligt att kasta sin kompis mobil?

2020-03-15 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!En bekant kastade med flit, helt oprovocerat iväg min mobiltelefon hårt tvårsöver restauranglokalen. Den blev helt förstörd.Jag anser att det är skadegörelse med uppsåt. Det var en dyr Samsung Galaxy S9.Dessutom hade jag viktiga, oersättliga foton och filmer,filer, sms bla i den som jag nu har svårt att komma åt.Vad säger brottsbalken ?Vad kan jag göra?Tack på förhand. MvhAnneli
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan hjälpa dig besvara din fråga. Din fråga tolkar jag som att den är främst riktad på om din bekanta, låt oss kalla hen B, har gjort något brottsligt. Detta kommer jag besvara. Jag kommer även besvara frågan ifall du kommer har rätt till någon form av ersättning, d.v.s den skadeståndsrättsliga aspekten av frågan. Skadegörelse 12 kapitlet 1§ Brottsbalken (BrB) Eftersom B har kastat din mobil så den har gått sönder så har han skadat den. Eftersom de inte är hans mobil utan de är din mobil och de är du som lider en ekonomisk skada så har han skadat något som annan, du, har rätt till. Detta innebär skadegörelse, 12 kap. 1§ BrB. Att man kastar något och att saken i fråga går sönder är ett helt naturligt händelseförlopp. Kausalkedjan mellan B´s kontrollerade gärning (att kasta mobilen) och att den sedan går sönder var fullt möjlig att förutse för B. Således kan vi säga att de är skadegörelse rent objektivt, d.v.s utan att ha prövat uppsåt. Skadegörelse är ett uppsåtsbrott, d.v.s gärningsmannen måste haft uppsåt till alla rekvisiten för att de han ska ha gjort sig skyldig till ett fullbordat brott, 1 kap. 2§ BrB. B måste ha vetat att de var din mobil, de utgår jag ifrån. Han har därmed vad som kallas insiktsuppsåt till att mobilen tillhörde dig. Frågan blir då om han hade uppsåt till att följden av hans kontrollerade handling, att kasta mobilen, skulle skada den på det sättet som skedde. De finns tre former av uppsåt: Avsiktsuppsåt, vilket i detta fallet vore att B ville att den skulle gå sönder genom hans kast. Det vore alltså avsikten med kastet. Insiktsuppsåt vore att B i detta fallet hade en insikt i att: Om jag kastar mobilen så kommer den gå sönder. Till sist, likgiltighetsuppsåt. Likgiltighetsuppsåt är att B insåg att de fanns en risk för att mobilen skulle gå sönder och han var likgiltig inför att den skulle gå sönder. Annorlunda uttryck att mobilen gick sönder var inte ett beaktansvärt skäl att inte kasta mobilen. B har kastat mobilen. Då sannolikheten att den går sönder då är otroligt hög så tyder mycket på att B hade för avsikt att den skulle gå sönder. I vart fall måste han haft en insikt i att den skulle gå sönder med tanke på hur ömtåliga mobiler är och hur du beskriver att han kastar den tvärt över restaurang lokalen. Visserligen är de B´s insikt som är avgörande, men när vi bedömer insikten måste vi tillåta oss vissa generaliseringar om vad en normal person hade haft för insikt om en gärnings effekter. De är nämligen omöjligt för domaren att veta exakt vad B tänkte i momentet när han kastade vilket egentligen är vad vi bedömer. B har således med uppsåt skadat din mobil och därmed gjort sig skyldig till skadegörelse, 12 kap. 1 § BrB. Med beaktande av mobilens värde så är de skadegörelse av normalgraden. Skadestånd 2 kap. 1 § Skadeståndslagen (SkL)Eftersom B har förstört din mobil så har han vållat sakskada. Eftersom han har vållat den med uppsåt , se ovan, så har du rätt till att han ersätter dig för skadan. Detta kommer vara kostnaden för en reparation av mobilen. Jag tror dock du kommer ha svårt att få någon extra ersättning för bilder och dylikt då de inte är en sak. Du har dock utan tvekan rätt till ersättning för reparation av mobilen, 2 kap. 1 § SkL. SammanfattningDin bekanta har begått brottet skadegörelse samt är skadeståndsskyldig till dig för värdet på mobilen. Med vänliga hälsningar