Kan man sprida uppgifter om att ngn är psykisk sjuk, helt ostraffat?

2020-03-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Vi ha ett problem i familjen. Svärmor sprider i sms och mail till andra släktingar , som hon är osams med att hennes svärdotter är psykisk sjuk m.m. Kan hon göra detta helt ostraffat? Vad ska man göra? Kan man vända sig till Tingsrätt och vad skulle det kosta?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med eran fråga!Jag skulle råda er att vända er till polisen och berätta om de aktuella händelserna, som eventuellt kan upprätta en brottsanmälan. Det är svårt att ge er ett fullständigt svar på vilket brott som eventuellt skulle kunna vara aktuellt, men baserat på uppgifterna i frågan så skulle brottet förtal kunna vara aktuellt. Förtal innebär att peka ut någon som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämna uppgifter som är ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Det spelar ingen roll om uppgifterna är sanna eller inte, se brottsbalken 5 kap. 1 §. Om ni väljer att gå till polisen och anmäla personen, är det sedan upp till åklagare eller polis, att efter ha upprättat en eventuell en anmälan, att besluta om en förundersökning ska inledas eller inte. Det är polisen eller åklagaren som beslutar, baserat på anmälan vilket brott som eventuellt kan vara aktuellt att utreda, alltså avgör inte anmälaren brottsrubriceringen. Ni kan läsa mer på polisens hemsida som ni hittar här. Ni ska alltså inte vända er till tingsrätten, utan i första hand till polisen. Hoppas ni fick svar på frågan och lycka till!Vänliga hälsningar,

Vilket brott kan jag bli anmäld för?

2019-09-22 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! en fråga. Om jag knuffar en man i bröstet på grund av att denne man slår sin häst hårt upprepade gånger, vilket brott blir jag då anmäld för om han polisanmält mig och kan jag bli fälld?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om personen ifråga väljer att anmäla dig, så är det sedan upp till åklagare eller polis, att efter ha upprättat en anmälan, besluta om en förundersökning ska inledas eller inte. Det är polisen eller åklagaren som beslutar, baserat på anmälan vilket brott som eventuellt kan vara aktuellt att utreda, alltså avgör inte anmälaren brottsrubriceringen. Det är svårt att ge dig ett fullständigt svar på vilket brott som eventuellt kan bli aktuellt, baserat på uppgifterna i din fråga, men att knuffa någon kan klassificeras som ringa misshandel, se 3 kap. 5 § brottsbalken, eller ofredande, se 4 kap. 7 § brottsbalken. En förundersökning ska inledas när det finns anledning att anta att brott har begåtts, som lyder under allmänt åtal. Under en förundersökning utreder man vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal. Det är en åklagare som beslutar om åtal ska väckas eller inte. För åtal krävs det att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom i domstol. För en fällande dom i domstol krävs det att det ska vara ställt bortom allt rimligt tvivel att du i sådana fall har begått brottet ifråga, vilket är ett högt ställt krav. Jag skulle även rekommendera dig att kontakta polisen för att berätta om den aktuella händelsen, eftersom polisen även är skyldiga att utreda eventuella brott mot djurskyddslagen alternativt djurplågeri. Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Omfattar nya ”samtyckeslagen” fall där någon senare ångrar den sexuella handlingen?

2019-05-20 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Har en fråga ang den nya lagen om samtycke.Om två personer träffas och kvinnan ger en sexuell invit och hen frågar om det är ok och kvinnan svarar ja hen frågar tre ggr till och får till svar ja ok, det leder vidare till en kort sexuell handling. Om sedan kvinnan ångrar sig flera timmar senare, kan då hen bli anklagad för våldtäkt, vad är då samtycke lagen till för om man säger ja och sedan ångrar sig senare för att man känner skuld eller kanske otrogen.
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!1 juli 2018 trädde den nya sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet i kraft - den såkallade samtyckeslagen. I 6 kap. 1 § Brottsbalken(BrB) finns bestämmelsen om våldtäkt. Arbetet till bestämmelsen behandlades i Regeringens förslag till lag, proposition "En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet". Läs den här. Där går det att läsa motivera bakom införandet. Grunden för den nya bestämmelsen är att gränsen mellan en straffri och en straffbar gärning går vid om deltagandet i den sexuella handlingen är frivillig eller inte. Det krävs inte längre att gärningspersonen har använts sig av hot eller våld, eller utnyttjat offrets särskilda utsatta situation för att handlingen ska vara straffbar som våldtäkt.Det avgörande är om personen har haft möjlighet att fritt ta ställning till om hon eller han ska delta i den sexuella handlingen. Vid bedömning av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på något annat sätt. Utgångspunkten är att den som deltar frivilligt i en sexuell handling ger uttryck för sin vilja att delta på något sätt, och avsaknaden av sådana uttryck får förstås som att deltagandet inte är frivilligt. Utöver ord och uttryck, kan kroppsspråk eller minspel få betydelse vid bedömningen. Det har även införts oaktsam våldtäkt, 6 kap. 1 a § BrB.Det innebär alltså att kriminaliseringen tar sikte på om samtycke har funnits vid tidpunkten för den sexuella handlingen eller inte. I din fråga skriver du att personen ångrat sig flera timmar senare, men att personen tidigare har sagt ja. Lagen omfattar alltså inte händelser där personer ångrar att de tidigare har samtyckt till en sexuell handling, utan det är enbart kriminaliserat att ha samlag eller genomföra annan sexuell handling jämförbar med samlag, men en person som inte deltar frivilligt. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad menas med ” annan uppgift” i bestämmelsen olaga integritetsintrång ?

2019-02-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag håller på att jobba med ett arbete om det nya brottet "olaga integritetsintrång". Jag ska framförallt undersöka den första meningen i brottsbalken kap 4 §6c, som lyder;"Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv," Min fråga är då vad annan uppgift innebär?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Den aktuella bestämmelsen finns, precis som du skriver i 4 kap. 6 c § brottsbalken. Paragrafen infördes genom prop. 2016/17:222 och trädde i kraft i januari 2018. Straffansvar enligt bestämmelsen föreskrivs för den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa bilder och andra uppgifter, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Med bilder avses en eller flera stillbilder eller rörliga bilder, oavsett vilken teknik som används. Det kan exempelvis vara bilder på sexuella handlingar, 4 kap. 6 c § p. 1 brottsbalken. Med annan uppgift avses en eller flera uppgifter som kan förmedlas och spridas på annat sätt än genom bilder, exempelvis genom text eller ljud. Det kan exempelvis avse detaljerade uppgifter om någons sexuella preferenser, sexuella kontakter eller andra känsliga uppgifter hänförliga till någon sexualitet eller sexualliv. Det ska vidare vara fråga om privata uppgifter, det vill säga uppgifter som hör till någon annans privata sfär. Som utgångspunkt förutsätts för straffansvar att det är fråga om sanna och korrekta uppgifter som den enskilde har ett berättigat intresse att själv avgöra om – och i så fall till vem – de ska tillgängliggöras. Att uppgifterna som sprids, har ändrats eller på annat sätt manipulerats, utesluter dock inte att det innefattar en uppgift som kan innebära intrång i privatlivet att sprida. Punkterna 1-3 i bestämmelsen avses såväl bilder som andra uppgifter som sprids på ett sätt att straffansvar för olaga integritetsintrång aktualiseras, medan p. 4 och 5 endast avser bilder. Om de olika fallen kan du, läsa vidare om i propositionen här, se särskilt sida 34-38 och sida 95. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till med ditt arbete!Med vänliga hälsningar,

Skolfråga - besvaras ej.

2020-01-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag har en skoluppgift där exemplet är: Hans har tagit sin kompis tjocktröja när han var hemma hos honom men han lämnade tillbaka den när kompisen märkte det några veckor senare. Om kompisen väljer att anmäla Hans, vilka straff kan det bli? Kan han få något straff med tanke på att han lämnat tröjan igen? Om kompisen väljer att anmäla honom efter 1-3 år, kommer ärendet gå vidare eller kommer det läggas ner?
Paula Reich Zackrisson |Hej!VI på Lawline svarar dessvärre inte på skolfrågor. Du är välkommen att återkomma om du har andra juridiska frågor!Lycka till!Med vänliga hälsningar

Kan man bli åtalad för mordbrand till följd av en olyckshändelse?

2019-08-19 i Allmänfarliga brott, 13 kap. BrB
FRÅGA |Hur är det möjligt att bli åtalad för mordbrand eller allmänvårdslöshet när man glömt en kastrull på en spis? Rimligt om man har försäkring bör detta täcka skador. Att man glömmer en kastrull bör gå under olyckshändelse! Sett att flera blivit åtalade för detta finns det någon dom?Kom på tanken då jag byggt ett batteri, som all elektronik kan något gå fel trotts man gjort rätt. Finner det absurt att man blir åtalad för olycksholyckshändelse.
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Först och främst vill jag uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Det är alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att så har skett. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att personen ifråga har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att vederbörande ska dömas och därmed bli straffad för brottet. I svensk rätt kan en gärning anses som brott endast då den har begåtts uppsåtligen, om inte annat föreskrivs, se 1 kap. 2 § BrB. Detta innebär som huvudregel att en gärningsman måste ha haft uppsåt för att brott ska anses begånget. Detta har sin grund komformitetsprincipen som innebär att bara den som haft tillfälle och möjlighet att rätts sig efter lagen, men inte gjort det kan hållas straffrättslig ansvarig. Det finns dock vissa handlingar som anses så straffvärda att de anses som brott, även om gärningsmannen saknat uppsåt men däremot handlat oaktsamt. Det tydligaste exemplet är mord som är ett uppsåtligt brott medan vållande till annans död är ett oaktsamhetsbrott, där gärningsmannen saknat uppsåt och inte agerat tillräckligt aktsamt. Skillnaden mellan mordbrand och allmänfarlig vårdslöshet ligger i att mordbrand kräver att gärningsmannen har agerat med uppsåt, medan allmänfarlig vårdslöshet är ett oaktsamhetsbrott. Skillnaden på att göra något med vilja (uppsåt) eller av oaktsamhet är dock svår att dra och är inte sällan en komplicerad bevisfråga. Inom straffrätten finns tre olika sorters uppsåt. Direkt uppsåt avser exempelvis när en person avlossar ett skott för att åstadkomma en människas död. Indirekt uppsåt innebär att gärningsmannen vet att en viss effekt kommer inträda till följd av hans agerande, exempelvis spränger en båt för att få ut försäkringspengar, samtidigt som gärningsmannen vet att människorna ombord kommer att dö, vilket inte var det han eftersträvade, men det avhåller inte gärningsmannen från handlingen. Den tredje graden av uppsåt kallas likgiltighetsuppsåt, vilket är uppsåtets nedre gräns, som formulerades av Högsta domstolen i NJA 2004 s 176. I domen uttalade HD följande om likgiltighetsuppsåt "För att uppsåt till effekten eller omständigheten skall anses föreligga krävs dock likgiltighet inte endast till risken utan också till förverkligandet av effekten eller förekomsten av omständigheter "Detta innebär att åklagaren måste kunna bevisa att gärningsmannen tagit en medveten risk och att han varit likgiltig inför konsekvensen av hans handlande. Om gärningsmannen uppfattad risken som mycket hög, föreligger normalt presumtion för uppsåt.Det är svårt för mig att ge dig ett fullständigt svar på din fråga, men det kan tänkas vara så att likgiltighetsuppsåt till mordbrand kan anses föreligga om en person insåg att det fanns en risk att en kastrull kunde börja brinna men trots detta exempelvis lämnade huset (likgiltig inför effekten). Men vilket av dessa brott, mordbrand eller allmänfarlig vårdslöshet en person åtalas och eventuellt döms för beror på en rad olika omständigheter och är en bevisfråga som slutligen bara en domstol har att avgöra. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad blir straffet, om en anställd läser en kollegas journal?

2019-04-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!En anställd på vårdcentral i Västsverige har läst kollegors journal, men inte fört information vidare utan bara viljat veta. Nu är vederbörande kallad på polisförhör. Vad kan straffet bli vid hens erkännande?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom jag inte har alla uppgifter och omständigheter beträffande händelsen, är det svårt för mig att ge dig ett exakt svar på din fråga. Först och främst vill jag uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Även om personen som läst kollegans journal skulle erkänna att hen läst journalen, är det alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att så har skett. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att din kollega har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att vederbörande ska dömas och därmed bli straffad för brottet. Utifrån uppgifterna i din fråga, är straff för dataintrång, det brottet som jag bedömer vara aktuellt i detta fall. Bestämmelsen finns 4 kap. 9 c § Brottsbalken (BrB). I paragrafen föreskrivs straff för "Den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller, olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in sådan uppgift, döms för dataintrång". Typexempel med vad som avses med att "bereda sig tillgång till en uppgift", är att söka uppgifter i journaler, register eller liknande under förutsättning att det har skett olovligen. Den som döms för dataintrång, döms till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt, är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Den nya sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet​

2019-01-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hei! Jeg studerer jus i Norge og lurer på om dere vet om noen gode kilder som forklarer den nye voldtektsbestemmelsen og frivillighetskravet denne innførte i Sverige. Hvilke bøker og artikler er oppdatert på endringene i 6 kap. og har det kommer noen nye dommer som tar i bruk bestemmelsen?
Paula Reich Zackrisson | Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! 1 juli 2018 trädde den nya sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet i kraft. I 6 kap. 1 § Brottsbalken(BrB) finns bestämmelsen om våldtäkt. Arbetet till bestämmelsen behandlades i Regeringens förslag till lag, proposition "En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet". Läs den här. Där går det att läsa motivera bakom införandet. Här kan du även läsa Justitieutskottets betänkande. Grunden för den nya bestämmelsen är att gränsen mellan en straffri och en straffbar gärning går vid om deltagandet i den sexuella handlingen är frivillig eller inte. Det krävs inte längre att gärningspersonen har använts sig av hot eller våld, eller utnyttjat offrets särskilda utsatta situation för att handlingen ska vara straffbar som våldtäkt. Frivillighet föreligger normalt inte om offert överrumplas med den sexuella handlingen, exempelvis vid en läkarundersökning. Det avgörande är om personen har haft möjlighet att fritt ta ställning till om hon eller han ska delta i den sexuella handlingen. Vid bedömning av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på något annat sätt. Utgångspunkten är att den som deltar frivilligt i en sexuell handling ger uttryck för sin vilja att delta på något sätt, och avsaknaden av sådana uttryck får förstås som att deltagandet inte är frivilligt. Utöver ord och uttryck, kan kroppsspråk eller minspel få betydelse vid bedömningen. Det har även införts oaktsam våldtäkt, 6 kap. 1 a § BrB. Sedan lagen trädde i kraft, har det kommit flera mål där personer dömds för oaktsam våldtäkt och våldtäkt enligt den nuvarande lydelsen. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till med studierna! Med vänliga hälsningar,