Absolut åtalsplikt

2021-07-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har precis blivit fri från en som misshandlade mig i fyra månader. Han blev tagen av polis efter att han försökt övertala nej att komma tillbaka när jag inte gjorde det slog han sönder min bil. De hittade även droger i hans bil. Mina barn har blivit förhörda då de har hört när han misshandlat mig. Och min släkt har blivit förhörda eftersom de såg när han slog sönder bilen och jag berättade för dom att jag blev misshandlad. Jag lev förhörd i tre timmar och gav även bilder till polisen på mina skador. Men nu börjar jag tveka ifall jag orkar med en rättegång. Om jag begär att inte medverka i rättegång. Kan han ändå dömas för brottet han har begått mot mig? Får mina bevis användas även att jag drar mig ur? Kommer min släkt att få vittna även att jag drar mig ur?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åklagare har i Sverige absolut åtalsplikt, detta medför att åklagaren är skyldig att väcka åtal om denne finner att det föreligger tillräckligt med bevis för att kunna bevisa att brott har begåtts och vem som har begått detta (20 kap. 6 § RB). Detta gäller i nästan alla brott, alltid de som faller under allmänt åtal. Misshandel är ett brotts som innefattas av allmänt åtal och åklagaren har således absolut åtalsplikt. Detta gäller oavsett om du väljer att medverka eller inte. Den delen du har valt att medverka i kommer inte heller att strykas enbart för att du nu väljer att inte medverka längre. Samma gäller om åklagaren väljer att kalla din familj på vittnesförhör. Slutsatsen blir således att personen i frågan kan dömas för brottet han har begått mot dig. Ditt bevis kan fortfarande användas även efter att din medverkan upphör. Din släkt kan fortfarande få vittna även efter att du drar dig ur. Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vilka uppgifter kan socionomer lämna ut till rätten?

2021-07-28 i Vittna
FRÅGA |Hej!Jag studerar till socionom och tycker att rättsläget är oklart vad gäller vilka uppgifter en socialsekreterare kan lämna ut till rätten, då socialsekreteraren hörs som vittne under en huvudförhandling i ett brottmål. Trumfar vittnesplikten sekretessreglerna i sin helhet?Tack på förhand!
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom din fråga avser sekretess och vittnesplikten, kommer jag att utgå från framförallt Offentlighet- och sekretesslagen (OSL) samt rättegångsbalken. 10 kap. samt 26 kap. OSL är tillämpliga i detta fall, då din fråga handlar om socialtjänsten.Trumfar vittnesplikten sekretess som socialtjänsten måste förhålla sig till?Om man arbetar för socialtjänsten bör man beakta att sekretess gäller för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden. Detta kan vara uppgifter som framkommer under samtal. Undantaget är dock om uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon av dennes närstående lider men (26 kap. 1 § OSL). I vissa fall kan man även få en enskilds samtycke att röja uppgifterna.Det finns dock undantag som medför att sekretessen inte gäller. För det första innebär vittnesplikten att socionomer kan kallas som vittnen i brottmål (36 kap. 1 § rättegångsbalken). Dessutom framgår det att om personen som sekretessen gäller för är misstänkt för ett brott som kan medföra minst ett års fängelse, får sekretessen brytas (10 kap. 23 § OSL). Ett exempel är om personen vars uppgifter sekretessen avser är misstänkt för mord.Sammanfattningsvis finns således en stark huvudregel som reglerar att socialtjänsten och dess medarbetare måste respektera den sekretess som gäller för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden. Dock kan uppgifterna röjas om detta inte orsakar att den enskilde eller dennes närstående lider men. Dessutom kan sekretessen brytas under en rättegång om det rör sig om vissa allvarliga brott. Notera även att vittnesplikten gäller för socionomer, så de undantas inte.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om mitt svar väcker ytterligare funderingar är du mer än välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Får ett utvidgande av åtal ske under slutpläderingen?

2021-07-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Enligt 45:5 rättegångsbalken får åklagaren mot samme tilltalade utvidga åtalet till att avse annan gärning om rätten med hänsyn till vissa omständigheter finner det lämpligt. Jag undrar om åklagaren får utvidga åtalet enligt denna bestämmelse så sent som i slutpläderingen? (Frågan förutsätter att den åtalade under huvudförhandlingen har erkänt att han har begått den handling som åklagaren först i sin slutplädering vill "ha med" i åtalet.)
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om processen i domstol finner du i rättegångsbalken (RB).Som jag förstår din fråga undrar du om åklagaren (i enlighet med 45 kap. 5 § första stycket RB) kan justera åtalet även under slutpläderingen.Utgångspunkten är att ett väckt åtal inte kan ändras, vilket är viktigt att ha i åtanke när det uppstår oklarheter vid tolkning av olika processrättsliga regler. Väckt åtal får utvidgas, om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt. I lämplighetsbedömningen är en vanligt bedömningsfaktor om det behövs ytterligare förundersökning eller inte. Väckt talan får ändras i enlighet med 45 kap. 5 § första stycket RB ske såväl muntligen som skriftligen (45 kap. 6 § RB). Det finns inga uttalade regler för exakt hur en ändring får ske. Istället måste en helhetsbedömning av omständigheterna i varje enskilt fall göras. Även om det inte finns några regler måste varje åtalsutvidgning vara tydlig och uttrycklig, på så sätt att såväl rätten som motparten uppfattar uttalandet som ett utvidgdande av åtalet. Det anses vara ett krav på att det för den tilltalade framstår som klart att en sådan justering har skett. I NJA 1974 s 454 ansågs det inte tillräckligt för en åtalsjustering att åklagaren i sin sakframställning endast omnämnde en ny omständighet. Även om en justering sker muntligen, måste nämligen både yrkanden och grunder preciseras på samma sätt som vid en stämningsansökan.Det är alltså inte möjligt att ställa upp en generell regel för när en sådan justering får ske, främst med hänsyn till hur mycket som kan skilja sig från fall till fall. Istället är det avgörande om det är lämplig med hänsyn till de enskilda omständigheterna och om rätten och motparten uppfattat uttalandet som en faktisk utvidgning. Att den tilltalade har erkänt den gärning som åklagaren vill justera till kan vara en omständighet som talar för att det är lämpligt. Uppstår oklarheter efter ett uttalande från åklagaren, bör rätten utöva s k materiell processledning, dvs vägleda genom att ställa ytterligare i syfte att söka få klarhet i vad åklagaren vill åstadkomma.Hoppas du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

Hur går en rättegång till

2021-07-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är 16 år och kommer bli 17 i år. I juni var jag och en vän som jag nu inte har kontakt med på väg till Coop på lunch rasten när vi väl var på väg så sa hon till mig att vi skulle stjäla och jag kände ett tryck över att inte säga nej så jag hände med på det. När vi var i butiken tog jag alla varor och gick till snabb kassan. Jag skannade ett par varor och sedan tog ner resten av varorna i en påse. varorna jag hade i påsen var ett värde på ungefär 170 kr medans min vän blev tagen med varor på ungefär 600 kr så de blir tillsammans ungefär 770 kr men på polisförhöret så berättade jag sanning och det jag sa blev för det mesta sagt av säkerhetsvakterna medans min väns berättelse ofta ändrades och hon sa att allt var mitt initiativ och att hon inte visste vad som hände dock så såg man att hon vid snabbkassan var fullt medveten vad som hände. Jag ska till tingsrätten den 27 denna månaden och har aldrig varit där så vad händer nu?
Anneli Alchahin |Hej, tack för din fråga! Jag har uppfattat din fråga så att du undrar hur en rättegång går till. Jag vill först tydliggöra att jag inte kan svara på om du/ni kommer dömas för ringa stöld (jfr. 8 kap 1 och 2 §§ Brottsbalken), utan det komma domstolen avgöra.Det som kommer hända är att domstolen kommer få höra på era versionen av händelsen, samt eventuella vittnen och bevisupptagning (exempelvis video, bild, kvitto, etc.) och sedan får även ni uttala er om det är något ni vill tillägga i slutändan. Sedan avgör domstolen om ett brott har begåtts eller inte. Jag skulle varmt rekommendera att kolla in denna sida (här) som har en video som förklarar hur en rättegång går till och vilka parter som finns, samt domstolens egna hemsida som förklarar hur en huvudförhandling går till (här). Kan nämna att i och med att det är ringa stöld kommer en offentlig försvarare inte utses eftersom en offentlig försvarare förordnas om det aktuella brottet har fängelse i 6 månader som lindrigaste påföljd (21 kap. 3a § Rättegångsbalken). Ringa stöld regleras i 8 kap. 2 brottsbalken. Där stadgas att straffskalan för ringa stöld är böter eller fängelse i upp till sex månader. Det kan vara bra att veta att brukar oftast finnas vittnesstödjare i tingsrätten som kan förklara och berätta hur det kommer gå till och svara på frågor som du har. Dessutom burkar domaren ofta tala om ordningen och vad som kommer att hända etc. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Varför avgörs saker där parterna är överens genom dom?

2021-07-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om en fastighet har getts i gåva och sedan givaren gått i konkurs så skulle den återvinnas inom fristen på 3 år. Detta blev fastställt i en DOM fastän parterna var helt överens. Varför blev det en dom och inte förlikning?
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline!Det finns två olika anledningar till att en tvist avgörs genom dom, trots att parterna är överens. Den ena är att det är en s.k. indispositiv tvist, där förlikning inte är tillåten. Bland dessa kan nämnas t.ex. vårdnadstvister.Den andra är att det är en tvist där parterna får förlikas, men där de inte har gjort det. Den som blir stämd kan medge ett yrkande i en stämning, vilket leder till att det fastställs genom dom (42 kap. 7 § och 17 kap. 1 § rättegångsbalken).Även om det sker en förlikning får parterna begära att den stadfästs genom dom (17 kap. 6 § rättegångsbalken). Alternativet är att parterna kommer överens, och den ena av dem därför drar tillbaka sin stämningsansökan.Sammanfattningsvis finns det flera skäl till att en fråga avgörs genom dom trots att parterna håller med varandra. Även förlikningar kan fastställas genom dom.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Utvidgning av åtal.

2021-07-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Enligt 45:5 st. 1 rättegångsbalken får åklagaren i vissa fall utvidga åtalet att avse annan gärning om rätten finner det lämpligt. Om åklagaren under huvudförhandlingen avser att utvidga åtalet på detta sätt, måste han i så fall lämna in en skriftlig tilläggsstämningsansökan avseende den nya gärningen?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Huvudregeln är att ett väckt åtal inte får ändras. En utvidgning av åtalet sker i allmänhet genom tilläggsstämning. Bestämmelsens första stycke erbjuder dock möjligheten att under vissa förutsättningar utvidga åtalet till att avse också annan gärning. Utvidgningen får ske utan stämningsansökan om rätten med hänsyn till utredningen och andra omständigheter finner det lämpligt. Av betydelse är bl.a. om de omständigheter på vilka utvidgningen grundas behöver utredas närmare. Även processekonomiska aspekter kan behöva vägas in. Skulle den nya gärningen medföra att avgörandet av de ursprungliga gärningarna fördröjs kan det vara ett skäl att inte tillåta en utvidgning. (Lagkommentarerna till 45 kap 1 § 1 st RB) Av 23 kap 22 § framgår att förundersökning inte är nödvändig om domstolen gör bedömningen att åtalet får utvidgas. En utvidgning kan ske muntligt eller skriftligt ( 45 kap 6 §) men måste ske "inför rätten" vilket innebär att det måste ske vid huvudförhandling eller annat sammanträde. Yrkanden och grunder måste anges med samma precision som när de upptas i en stämningsansökan. (Lagkommentarerna till 45 kap 1 § 1 st. RB) Utvidgning får inte ske i högre rätt. Hoppas du fick svar på din fråga.

Kan en domstol döma en person för ett grövre brott än vad åklagare har åtalat?

2021-07-27 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om en domstol får döma en person för grov misshandel om åklagaren har åtalat gärningsmannen endast för misshandel av normalgraden?
Hilma Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om en domstol kan döma en åtalad person för ett grövre brott än vad som åklagare har åtalat.De regler som är aktuella för din fråga återfinns i rättegångsbalken, som förkortas RB.Kan en domstol döma för grövre brott än vad som står i åtalet?En domstol får inte döma en person för annan gärning än den som åklagare har åtalat en person för (30 kap. 3 RB). Med annan gärning, menas gärning som inte finns i åklagares gärningsbeskrivning. Gärningsbeskrivningen utgör nämligen en yttre ram som domstolen ska förhålla sig inom i sin bedömning. Detta innebär att domstolen inte kan döma över gärningsmoment som inte finns med i åklagares gärningsbeskrivning, det vill säga andra handlingar.Domstolen är dock inte bunden av själva brottsrubriceringen (30 kap. 3 § RB). En brottsrubricering är exempelvis misshandel av normalgraden. Detta innebär att domstolen ska förhålla sig till det händelseförlopp som åklagaren beskriver i sitt åtal, och domstolen kan ändra själva brottsrubriceringen om de anser att det föreligger ett grövre brott än det som åklagaren åtalat en person för. För detta krävs dock självklart att alla krav är uppfyllda för att brottet ska kunna klassas som ett grövre brott.SammanfattningEn domstol ska i sin bedömning förhålla sig inom en åklagares gärningsbeskrivning, vilket betyder att domstolen bedömer utifrån det händelseförlopp som åklagaren beskriver. Domstolen behöver dock inte förhålla sig till åklagares brottsrubricering, utan om domstolen anser att det föreligger ett grövre brott inom det händelseförlopp som beskrivits av åklagare, så kan denna ändras.Svaret på din fråga är därmed ja, en domstol kan döma för grov misshandel istället för misshandel av normalgraden, som personen åtalats för. För detta krävs dock att alla krav för en grov misshandel är uppfyllda inom åklagarens gärningsbeskrivning.Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga. Om du har fler funderingar är du alltid välkommen att återkomma med dessa till oss, på Lawline!Jag önskar dig en fortsatt härlig sommar!Vänligen,

Får tingsrätten pröva ett brottmål utan att hålla huvudförhandling?

2021-07-21 i Domstol
FRÅGA |Jag har valt att kontakta tingsrätten för att få mitt ärende om fortkörning avgjort. Tingsrätten har mottaget ärendet och rubricerar det som ett bråttsmål. Jag fick förfrågan om att ärendet kunde avgöras utan huvudförhandling men jag framförde att jag önskade förhandling och att vittnen skulle höras. Trots det avgjorde tingsrätten ärendet utan att vittnena hördes eller att en huvudförhandling utfördes. Har jag inte rätt att kräva att vittnen hörs?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Bestämmelser om förfarandet i brottmål återfinns i rättegångsbalken (härefter förkortat RB).Borde tingsrätten ha hållit huvudförhandling?Utgångspunkten är att en huvudförhandling ska hållas i brottmål (45 kap. 10 a § första stycket RB). Det finns dock en möjlighet för en tingsrätt att pröva vissa brottmål utan att hålla huvudförhandling. Tingsrätten får pröva ett åtal utan huvudförhandling om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter under förutsättning att sådan förhandling varken begärs av någon av parterna eller behövs med hänsyn till utredningen i målet (45 kap. 10 a § första stycket 3 RB jfr även RH 2012:78).Vid hastighetsöverträdelse (s.k. fortkörning) blir straffet i regel penningböter (3 kap. 17 § trafikförordningen och 14 kap. 3 § trafikförordningen). Om det däremot är fråga om vårdslöshet i trafik är straffet dagsböter (1 § lag om straff för vissa trafikbrott). Att straffet blir böter saknar betydelse eftersom huvudförhandling har begärts av en part. Eftersom du framförde att huvudförhandling skulle hållas har tingsrätten agerat felaktigt.Innan ett mål avgörs skriftligen i stället för muntligen, ska du ha blivit informerad om att målet skulle avgöras utan huvudförhandling och om din rätt till en muntlig huvudförhandling. Dessutom ska du ges tillfälle att slutföra din talan (45 kap. 10 a § andra stycket RB).Har du rätt att kräva att vittnen hörs?Den tilltalade har rätt att muntligen eller skriftligen uppge vilken bevisning han eller hon åberopar och vad han eller hon vill styrka med varje bevis (45 kap. 10 § första stycket RB). Du har därför rätt att begära att vittnen hörs vid huvudförhandlingen. Tingsrätten kan dock besluta att inte höra ett vittne på grund av t.ex. att vittnet lider av en psykisk störning eller om vittnet är under femton år (36 kap. 4 § RB).Vad kan du göra?Du kan överklaga tingsrättens dom såvida den inte fått laga kraft. Om domen fått laga kraft (dvs. den inte längre går att överklaga) kan du klaga över domvilla, vilket innebär en begäran om att en dom ska undanröjas på grund av att det i processen har förekommit ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på utgången av målet.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,