När är 36§ Förvaltningsprocesslagen tillämplig?
Lawline svarar
Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!
Kort om begreppen
I mitt svar kommer prövningstillstånd kallas pt, förvaltningsprocesslagen förkortas FPL, Högsta förvaltningsdomstolen kallas HFD och “aktiverad” brukar man inom juridiken benämna tillämplig.
Tolkning av frågor och omständigheter
Jag kommer besvara i vilka situationer som 36§ 2st FPL blir tillämplig och hur likartade målen måste vara samt hur det fungerar i praktiken. Sedan kommer jag även försöka utifrån den information jag har besvara din fråga i ditt fall.
När blir 36§ 2st FPL tillämplig? - Kort svar
Om det är samma rättsfråga, förhållanden och det är lämpligt enligt HFD så bör kraven för att 36§ 2st blir tillämplig (tolkat ur HFD 2020 ref 53, det vill säga senaste rättsfallet på frågan). Rättsfråga betyder “knäck-frågan”. Om båda företagen har problem med samma paragraf och dess tolkning kan det röra sig som samma knäckfråga. Förhållande bör vara att båda företagen har handlat på samma sätt. Lämplighet är en egen bedömning som HFD gör.
När blir 36§ 2st FPL tillämplig? - Långt svar
Vad innebär 36§ 2st FPL?
När paragrafen blir tillämplig kallas det att en “följd-pt” uppstår, det vill säga att pt även följer med till övriga mål. Paragrafen finns på grund av rättviseskäl. Den finns för att HFD ska kunna meddela pt i flera mål av samma typ när pt meddelats i ett av flera mål med samma prejudikatfråga. Oftast kan då prejudikatintresset bli uppfyllt genom prövning av ett av målen. Eftersom tillfälligheter kan avgöra vilket mål som tas upp har HFD en möjlighet att ta upp alla (Ulrik von Essens lagkommentar till 36§ 2st FPL på JUNO).
Praktiskt fall
Jag kommer nu utgå från HFD 2020 ref 53 där följd-pt blev i praktiken tillämpligt.
Här så ställdes frågan om resning (det vill säga att man får “göra om målet” då det blev fel) på grund av att HFD inte hade beviljat följd-pt. Därmed så fanns det starkt stöd för följd-pt men HFD hade valt att inte använda 36§ 2st FPL. I rättsfallet förklarar dem dock starka skäl som talar för följd-pt och dessa kommer jag belysa.
I p.17 så sa HFD att man inte hade gjort fel genom att inte bevilja följd-pt utan att domstolen helt enkelt fick skönsmässigt bedöma detta då bestämmelsen är fakultativ (det innebär att HFD väljer om de vill tillämpa den och de finner det lämpligt).
I p.18 så klargjorde HFD till och med att det fanns stöd för det då rättsfrågan var densamma. Sedan i samma punkt så följde de vidare med:
“För prövningstillstånd talade också det förhållandet att det för Assa rörde betydande skattebelopp och skattetillägg samt att bolaget inte hade möjlighet att begära omprövning hos Skatteverket med åberopande av ny praxis när Högsta förvaltningsdomstolen tog ställning till frågan om prövningstillstånd”.
Vid besvarande av er fråga tänker jag då, genom att tolka rättsfallet, att om rättsfrågan (det vill säga knäck-frågan) så finns skäl för följd-pt. Om båda företagen har problem med samma paragraf och dess tolkning kan det röra sig som samma knäckfråga. Sedan så om det är samma förhållanden (se citatet) så finns stöd för följd-pt. Det skulle kunna vara att båda företagen har handlat på samma sätt. Sist så ska HFD anse det vara lämpligt då 36§ 2st FPL är fakultativ.
Så sammanfattningsvis krävs att det är samma rättsfråga, förhållanden och lämpligt enligt HFD av den nyaste praxis som finns.
Vad bör ni göra nu?
Jag rekommenderar att ni bokar tid hos en av våra jurister på Lawline så kan vi fortsätta hjälpa er i frågan för att få pt!
Hoppas ni har fått svar på er fråga och lycka till!
