Preskription

2006-12-31 i Preskription
FRÅGA |Hej!För ungefär 4 ½ år sen hade mina föräldrar en hantverkare hos sig som hjälpte dem med köket. Det är en son till en granne i gatan som gjort det och han SADE att han skulle ta betalt. De första månaderna efter han varit och jobbat hos dem påminde mina föräldrar om att de inte fått en faktura ännu. Men till slut så gick tiden och ingen faktura har blivit skickad. Nu efter snart 4 år damp det ner en faktura! Behöver mina föräldrar betala fakturan? Kan verkligen en hantverkare skicka en faktura på ett arbete så långt i efterhand?!Tacksam för svar! God Jul!
Markus Larsson |Hej,till att börja med så är huvudregeln att en fordran preskriberas 10 år efter dess tillkomst. För konsumentfordringar gäller dock en kortare, treårig preskriptionstid. För att en fordring ska betraktas som konsumentfordring gäller att den tjänst som fordringen i det här fallet avser har: (i) tillhandahållits av en näringsidkare (ii) denne har utfört tjänsten i sin yrkesmässiga näringsverksamhet(iii) den som näringsidkaren utfört tjänsten åt är en konsumentsamt (iv) konsumenten har tillhandahållit den för huvudsakligen enskilt bruk. Allt som nämnts ovan framgår av 2 § Preskriptionslagen För dina föräldrars del tycks inte kriterierna (iii)-(iv) vålla några problem. Vad gäller (i) så framgår det av frågan att han är hantverkare. Om jag förstår detta uttryck rätt så innebär det att grannens son är hantverkare till yrket. I så fall är givetvis även detta villkor uppfyllt. Begreppet näringsidkare ska tolkas vidsträckt. Även en person som på sin fritid utför tjänster åt andra, mot betalning i kontant eller in natura, bör betraktas som näringsidkare, så snart det inte rör sig om enstaka uppdrag. Detta framgår av proposition 1984/85:110, s 140-141. Slutligen så kommer vi då till villkor (ii). Syftet med detta är att undanta sådana tilllfällen då en person, som i och för sig är att betrakta som näringsidkare, utför en tjänst åt någon bekant eller liknande, under sådana förhållanden att han måste anses handla i egenskap av privatperson. Detta framgår av propositionen ovan, s 141. Som du kanske förstår så är uppfyllandet av detta villkor beroende av omständigheterna i ditt fall. Är det så att näringsidkaren har utfört tjänsten under sin arbetstid, och således har valt bort andra uppdrag? Har han haft medarbetare med sig? Har han gjort förtjänst på det ? Min gissning är att att även detta villkor är uppfyllt, och att således en treårig preskriptionstid gäller. I så fall så är fordringen preskriberad och hantverkaren förlorar sin rätt att kräva ut sin fordran. (8 § Preskriptionslagen) Detta förutsätter dock att inte något preskriptionsavbrott har skett de närmaste tre åren. Vad som utgör preskriptionsavbrott framgår av 5 § preskriptionslagen. Hit hänförs b.la. det att gäldenären (dina föräldrar) erkänner fordringen gentemot borgenären (grannens son), såsom t.ex. då de påminde om att de inte fått någon faktura. Om ett preskriptionsavbrott skett så löper ny preskriptionstid (6 § preskriptionslagen). Det måste alltså ha tre år sedan det att dina föräldrar senast påminde om fakturan, eller annat preskriptionsavbrott har skett, för att hantverkaren inte skall ha rätt att göra fordringen gällande mot dina föräldrar (vilket då skulle innebära att dina föräldrar inte behöver betala). Preskriberad fordran kan dock i vissa fall användas till kvittning enligt 10 § preskriptionslagen.vänliga hälsningar

Skadestånd till tredje man

2007-01-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Min dotter Vart placerad på ett privat behandlingshem av soc ,de sa att hon skulle få vård för sitt självdestruktiva betende.Vi påpekade flera gånger att det inte gick bra på hemmet,soc struntade i det,hemmet struntade i det.en läkare på bup påpekade att det är risk att hon agerar om inte han får prata m dem.de struntar i detta.min dotter råkar ut för en bestraffning 17 maj 05 och tar sitt liv.lämnar orden jag gör detta för att varna så att de inte går för långt mot fler barn.jag får inte veta vad som hänt och soc betalar ut 140 000 för utebliven tid utan att invänta kritiken från länstyrelsen.jag ska anmäla behandlingshemmet och soc.kan jag kräva skadestånd?jag mår psykiskt dåligt av det som hänt och kan inte jobba,vill att syskon ska få en lugnare tillvaro efter det som hänt.hoppas någon kan svara snarast,vh förtvivlad mamma
Markus Larsson |hej, jag har försökt att vrida och vända på detta problem för att komma fram till en lösning. Med tanke på min begränsade tillgång till bakgrundsfakta samt att det är en väldigt komplex och omfattande fråga, så är det mycket svårt för mig att besvara den, annat än i mycket svepande ordalag. Som huvudregel gäller inom svensk skadeståndsrätt att skador som åsamkats tredje man inte ersätts. Tredje man är i det här fallet du och övriga anhöriga, eftersom ni inte lidit någon direkt skada. Undantag från denna princip finns i 5 kap. 2 §, Skadeståndslagen. Vid fall som förevarande, där personskada har lett till döden, kan ersättning utgå för personskada som åsamkats någon som stått den avlidne särskilt nära. I denna krets inbegrips givetvis du som förälder och den personskada som åsamkats dig är sorg och saknad. Vad man först bör fråga sig är vem det är som har vållat skadan - t.ex. behandlingshemmet eller socialnämnden. Kanske är det möjligt att komma åt båda två, och isåfall bör man i första hand rikta in sig på den som man tror har störst möjlighet att betala ut skadeståndet, ifall nu något sådant blir utdömt. En annan möjlighet är givetvis att det är enskilda anställda som har vållat skadan genom vårdslöshet. Enligt 3 kap 1 §, Skadeståndslagen, så är det i sådana fall arbetsgivaren som är skyldig att ersätta skadan, inte den anställde. En fördel med denna paragraf är att ifall det är flera olika anställda som varit "lite" oaktsamma, men deras oaktsamhet var för sig inte uppnår den nivå som krävs för ansvar, så kan man komma åt arbetsgivaren ifall de anställdas kumulerade oaktsamhet tar sig upp till denna nivå. Samma sak gäller ifall det inte framgår vem av de anställda som vållat skadan, s.k. anonyma fel. En grundförutsättning för att skadestånd ska utgå är att den som orsakat skadan, genom handling eller underlåtenhet, har gjort detta uppsåtligen eller genom vårdslöshet. Det framgår av 2 kap 1 §, Skadeståndslagen. Här får en bedömning göras från fall till fall och det är svårt att uttala sig om saken när man har så begränsad tillgång till bakgrundsfakta. Bedömningen får göras utifrån det subjekt man anser ha vållat skadan. Om vi t.ex. tar de anställda så kan nämnas att det torde å ena sidan ställas hårda krav på deras aktsamhet eftersom de arbetar på ett behandlingshem, vilket ställer höga krav på försiktighet, men å andra sidan så kan man hävda att de arbetar under tämligen pressade förhållanden och att det således borde ges en viss marginal för oriktiga bedömningar. Vad gäller den bestraffning som omnämns i frågan så bör man fråga sig ifall den avviker från vedertagna metoder inom branschen, eller kanske från uttryckliga regler och föreskrifter. Vidare kan det kanske ifrågasättas om inte socialnämnden eller behandlingshemmet borde ha tagit till sig av läkarens uttalande, beroende på vad som stod i det, eller så borde de kanske i större mån ha tagit till sig av dina och barnets påpekande. Det är väldigt svårt att säga ifall de har förfarit oaktsamt i lagens mening, men klart är att det här finns uttrymme att argumentera. För övrigt så borde den verksamhet som socialnämnden bedriver i fall som detta vara att betrakta som myndighetsutövning. Detta skulle innebära att man istället får bedöma deras handlande enligt 3 kap 2§, Skadeståndslagen. Här heter det istället att myndigheten ansvarar för "fel och försummelse". Bedömningen för huruvida skadeståndsansvar föreligger blir då lite annorlunda än enligt 2:1 Skadeståndslagen (jfr "vårdslöshet" ovan), men paragrafen har egentligen större betydelse vid annan typ av skada än den som föreligger i detta fall. Men en sak som bör nämnas är i varje fall att myndigheten ansvarar för kumulerade och anonyma fel på samma sätt som arbetsgivare, enligt ovan. Jag skulle föreslå att du tar kontakt med någon yrkesverksam jurist, som kanske kan hjälpa dig vidare, och som närmare kan sätta sig in i omständigheterna. Lycka till! vänliga hälsningar

Störande granne till bostadsrätt

2006-12-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har ett problem, det är följande: Jag bor i en bostadsrätt. En av mina grannar spelar musik ibland till tidiga morgon, nu senast spelade dem till tidigt på morgonen. Jag var nere och knackade på, men dem ville inte lyssna. Gick ner ytterligare en gång, men inte heller denna gång. Detta har hänt några gånger. Finns det någon lag som säger att man ska visa hänsyn? och inte störa folk sent in på morgonen med fester? Finns det ingenting som heter förrgelseväckande beteende, men är det någon som även innefattar att man inte får störa sina grannar mitt i natten med vilda fester. Är det någon idé att ringa polisen när sådant här händer, när man inte kan sova på nätterna för att dem spelar så hög musik, och det slår i dörrar med mera?
John Engholm |Hej! De regler du efterfrågar finns i bostadsrättslagen som du hittar http://lagen.nu/1991:614. Det är framförallt 7 kap. 9 § som är intressant i sammanhanget. Där stadgas att när bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Bostadsrättshavaren skall även i övrigt vid sin användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Om det ändå förekommer sådana störningar i boendet, skall föreningen ge bostadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör, och underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna. 18 och 20 §§ i samma kapitel stadgar att om bostadsrättshavaren inte rättar sig efter tillsägelse från föreningen så har föreningen möjlighet att vräka honom eller henne. För att det ska vara möjligt måste dock kommunens socialnämnd ha underrättats i förväg. Du bör alltså i första hand klaga till föreningen och begära att de ger din granne en tillsägelse. Kvarstår problemen efter detta kan du med hänvisning till ovanstående i princip hota med att försöka få din granne vräkt. Lycka till! Mvh

Beskattning av näringsfastighet i Danmark

2006-12-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur beskattas utlandsfastighet vid försäljning som varit privatbostad vid köp (-96, bodde då i Danmark till juni -00) och näringsfastighet sedan -01 (flyttade till Sverige juli -00)? Räknas vinsten som värdet vid försäljning nu minus värdet -96 eller minus värdet -00 och hur skall i så fall värdet -00 beräknas?
Tim Boström |Hej! Om jag förstår det hela rätt rör det sig egentligen om två stycken frågor, dels hur näringsfastigheter behandlas ur ett skatterättsligt perspektiv, dels hur detta påverkas av att fastigheten ligger i Danmark. Av frågan tycks det vidare vara fastslaget att det rör sig om en näringsfastighet, varför frågan rörande fastighetsklassificering inte skall beröras här. Det första man bör avgöra är huruvida man skall betraktas som begränsat skatteskyldig eller obegränsat skatteskyldig. Med det förra menas att bara vissa inkomster kommer att bli föremål för beskattning i Sverige, medan det senare innebär att man i Sverige är skatteskyldig för alla inkomster oavsett var i världen de är förvärvade. Bedömningen av detta är beroende av ett flertal faktorer, men med största sannolikhet är du (som bosatt i Sverige) att betrakta som obegränsat skatteskyldig. Enligt det nordiska skatteavtalets art. 13 framgår emellertid att kapitalvinster som hänför sig till avyttring av fast egendom får beskattas i den stat där egendomen är belägen. Att en avtalsslutande stat får beskatta en inkomst, innebär dock inte att den andra staten fråntagits rätten att beskatta inkomsten i fråga. Om så sker skall emellertid denna stat (om det är den skatteskyldiges hemviststat) enligt avtalets art. 25 undanröja sådan dubbelbeskattning som uppkommer. Om man ser till hur frågan torde behandlas ur ett svenskt skatterättsligt perspektiv kan först sägas att avgränsningen mellan inkomstslagen kapitel och näringsverksamhet är av stort intresse då olika regler gäller för hur beskattningen går till. Som jag uppfattar frågan är det du som fysisk person som avser att avyttra fastigheten varför kapitalvinsten (eller kapitalförlusten om det uppstår en sådan) därför bör hänföras till inkomstslaget kapital. Allmänna regler kring kapitalvinster och kapitalförluster återfinns i inkomstskattelagens (IL) 44:e kapitel och enligt dess 13 § beräknas resultatet som skillnaden mellan ersättningen (med avdrag för utgifter för avyttringen) och ett s.k. omkostnadsbelopp. Enligt kapitlets 14 § följer att detta består av dels anskaffningsutgiften (d.v.s. vad man själv har betalat för den avyttrade tillgången när man förvärvade den) samt förbättringsutgifter. Om några värdeminskningsavdrag har medgivits skall dessa återföras för beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet (detta är emellertid kanske inte så troligt vad beträffar anskaffningsutgiften då fastigheten från början var en privatbostadsfastighet). Vad beträffar fastigheter (även näringsfastigheter) finns det i 45 kap. IL vissa särskilda bestämmelser och enligt detta kapitels 33 § följer att endast 90 % av vinsten skall tas upp till beskattning när en fysisk person avyttrar en näringsfastighet. Mvh

Misshandel

2006-12-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag är 17 år och har blivit vittne till misshandel. Min systers make misshandlade henne. men de kommer att fortsätta att leva tillsammans ändå, eftersom det aldrig hänt tidigare och att han var onykter och arg. Han har fruktansvärt mycket just nu. (ingen ursäkt men en förklaring) hon fick inga direkta skador och inget som sjukhuset dokumenterat. Vad kommer att hända med honom och kommer jag att få brev hem, även om det innebär att jag inte behöver vittna. Kan det lösas utan rättegång? Är jag skyldig att vittna trots att jag står nära? Är hon skyldig att vittna, hon vill ju ha kvar honom?Kommer det berv till mig eller målsman för mig? Många frågor på en gång. Tacksam för svar.
Susanne Sjölander |Misshandel är ett brott som är under så kallat ”allmänt åtal”. Det innebär att staten genom åklagaren måste väcka åtal mot den som sannolikt har misshandlat en annan person oavsett om den misshandlade personen vill det eller ej. Syftet med allmänt åtal är bland annat att skydda den som utsatts för brott för ytterliggare angrepp. Om du exempelvis polisanmäler misshandeln kommer åklagaren göra en prövning av fallet och troligen väcka allmänt åtal. En rättegång kommer då att bli av. (http://www.lagen.nu/1962:700#K3 kan du se vad brottet misshandel innebär, 3:5 Brottsbalken). Du är närstående till din syster och måste därför inte vittna i en rättegång (Se http://www.lagen.nu/1942:740#K36 , Rättegångsbalken 35:3). Du är alltså inte tvungen att vittna, men du får göra det om du vill. Eftersom inget dokumenterats på sjukhuset över din systers skador blir troligen ditt vittnesmål, om du väljer att vittna, (eller annan som såg misshandeln?) viktigt för att bevisa misshandeln. Om det blir rättegång kommer din syster att få frågor angående misshandeln, men hon behöver inte uttala sig under sanningsförsäkran eftersom hon är maka till den åtalade. Polis/åklagare kommer troligen innan rättegången även vilja tala med dig, din syster och hennes man för att kunna få hela händelsen klarlagd Om du berättar för polisen när du gör polisanmälan att du inte vill ha brev hemskickade till dig med hänsyn till omständigheterna borde detta kunna lösas på bästa och smidigaste sätt.

Arbetsrätt

2006-12-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om arbetsrätt. Jag har varit busschaufför 2 år och kört turistbuss. Jag har nu slutat med det och kommit på kant med min arbetsgivare. Jag har ett anstälningsavtal som säger att jag ska ha 4,45 tim om dagen. Han vill bara betala 3 tim. om dagen. Jag har kontaktat facket och gjort som dom har sagt. jag ska skriva ner dom timmarna som fattas samt övertid. Jag har nu gjort detta men han håller fortfarande inne på min lön och vill inte betala. Han håller även inne på mitt arbetsgivarintyg så att jag inte kan börja att stämpla på A-kassa. Detta börjar bli lite knapert ekonomiskt just nu. Till saken hör att jag och min fru haft lite "förmåner hos honom". Han ville att vi skulle städa hans två bussar, och då i utbyte timma mot bensin.för han ville slippa betala sociala avgifter samt arbetsgivaravgifter, "Svart helt enkelt" Vi fick varsitt tankkort med tillhörande koder. Vi har städat bussarna och kvittat med bensin. Nu när jag sagt upp mig, så börjar han att kolla tillbaka hur mycket vi har tankat och tycker det är förmycket,och hotar med en polisanmälan för grov stöld och säger att man hamnar i fängels, och att vi ska tänka på det och våra barn o familj. han är gammal polis så vi vet ju inte hur han gör. Vi har ju bara bytt städning mot bensin och gjort helt rätt för oss.så som han ville att vi skulle göra. Det finns inga som helst papper skrivna utan det är ett muntligt avtal oss emellan.tillsaken är att han inte är riktigt har allt i sin ordning själv. Det förkommer svarta körningar samt svart arbetskraft.tankkort som är ute hos andra som kör extra. Jag vet inte hur jag ska göra o hur jag ska gå till väga med detta. Vad händer om det blir polisanmälan? Vi har ju inte stulit något? kan han göra så att han kräver tillbaka det vi har tankat och hur är det då med det vi har jobbat med städningen? hur länge kan han hålla inne min lön o sem.ersättning? Hur lång tid ska han ha på sig att betala ut resterande timmar? Jag o min familj är alldeles förvirrade just nu och vet inte hur vi ska gå till väga. Polisanmälar han oss, så kommer det ju fram "ALLT" som jag vet om hans företag, vill han det eller försökar han bara skrämmas. Han säger att han vill göra upp i godo, jag tror han vill ha det till att kvitta min ersättning mot han bensinräkning, han tyckte vi skulle höja huslånet också för att betala tillbaka. summan det rör sig om säger han är 66000:-, vi har städat någostans mellan 650-700 timmar och han sa att vi skulle ta ut 100:- i timmen. Och det har vi gjort. jag är jätte tacksam om jag kunde få ett svar och ett gott råd hur jag ska göra.
Susanne Sjölander |Jag tror det är mest effektivt om du försöker få ännu mer hjälp via din fackförening vad gäller den uteblivna lönen och för att få arbetsgivarintyget. Säger anställningsavtalet 4,45 timmar om dagen skall detta gälla och din arbetsgivare skall betala för dina arbetade timmar. Angående städningen av bussarna ska, som du även nämner, din arbetsgivare egentligen betala sociala avgifter såsom arbetsgivaravgifter eller liknande för dig och din fru. Du och din fru ska egentligen skatta för det som ni får i ersättning, i detta fall bensin. Förutom att ni tyngs av vetskapen att ni inte jobbar vitt samt mister det ”skyddsnät” som en öppet arbetande kan få hjälp av, innebär svartarbete att du och din fru inte får någon pensionsgrundande inkomst. Det är alltså inte att rekommendera. Om din fd. arbetsgivare väljer att polisanmäla er för att denne anser ni tagit ut för mycket i bensin kommer, precis som du skriver, hela historien med svartarbete m.m. att komma fram. Detta skulle kunna innebära både stora skattekonsekvenser och troligen straffansvar för arbetsgivaren. Det är svårt att uttala sig om arbetsgivaren menar allvar eller inte med polisanmälan. En polisanmälan innebör dock att arbetsgivarens metoder kommer upp till ytan, vilket denne troligen inte kan vilja. Om arbetsgivaren trots detta väljer att polisanmäla kan detta troligen leda till skattekonsekvenser för dig och din fru samt möjligen straffansvar för skattebrott/skatteförseelse eller liknande (se Skattebrottslagen http://www.lagen.nu/1971:69). Försök göra upp i godo med arbetsgivaren. Mvh

Rätt till kommunal hjälp vid födsel av trillingar

2006-12-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Har man vid trillingfödsel rätt till kommunal hjälp?
Tim Boström |Hej!Enligt socialtjänstlagen kan man som förälder ha rätt till kommunal hjälp i situationer som avses i frågan. Vad som är viktigt att framhålla är emellertid att bedömningen om man har rätt till sådant stöd eller bistånd alltid sker efter en behovsprövning av socialtjänsten i den kommun som man bor i. En sådan sker efter att en ansökan har gjorts och av denna anledning kan rätten till stöd variera - det är således svårt att ge något allmänt svar på frågan. Du bör därför kontakta socialtjänsten i den kommun du bor i om du har närmare funderingar kring detta.

Boutredningsman vid dödsboförvaltning

2006-12-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Vem är lagligt ANSVARIG att ansöka om en boutredningsman i ett dödsbo? Om ingen vill ta på sig uppgiften så måste det ju finnas någon som bär det huvudsakliga ansvaret. Detta gäller ett dödsbo med anknytning till flera länder och jag har förstått det som att man då enligt lag måste ha en boutredningsman. I detta fall vill ingen ta på sig ansvaret om en ansökan med risk att då bli ersättningsskyldig. Vem bär ansvaret, ty det måste ske? Mvh, Marie
Ola Davidsson |Hej. Enligt svensk lag torde ingen skyldighet att vid arvskifte förordna någon boutredningsman. Vid komplicerade förfarande, då som i ditt fall dödsboet har anknytning till flera länder, kan det emellertid vara lämpligt då sådan yrkesman torde väl känna till de bestämmelser och förfarande som gäller. Huruvida sådan skyldighet finns enligt utländsk lag kan jag av din fråga dessvärre inte besvara. Detta kan exempelvis bero på vilket lands lag som blir tillämplig. Om vi utgår från svensk lag har enligt 19 kap. 1§ ÄB ett antal subjekt, framförallt dödsbodelägare och testamentstagare, en rätt att begära att dödsboet ska förvaltas av en boutredningsman. Någon skyldighet att göra så kan emellertid inte utläsas ur lagen utan enligt 18 kap. 1§ har efterlevande make eller sambo, universella testamentstagare och dödsbodelägare möjlighet att gemensamt förvalta dödsboets egendom. Arvingar och universella testamentstagare kan sedan också skifta arvet, enligt 23 kap. 1§. Boutredningsmannen ska utfå skälig ersättning ur dödsboet, 19 kap. 9§, således föreligger ingen personlig ersättningsskyldighet . Med Vänlig Hälsning