Uppgifter ur belastningsregister

2007-02-06 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag vill veta vad som står om mig i myndiheternas register, hur gör jag?
Lovisa Elardt |Hej! Jag förmodar att Du syftar på uppgifter i polisens belastningsregister. Enligt 9 § i lagen (1998:620) om belastningsregister stadgas att en enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter ska, enligt samma paragraf, lämnas på begäran utan avgift en gång per kalenderår. En begäran om uppgift ur registret ska vara skriftlig och undertecknad av Dig som sökande. Jag föreslår att Du vänder Dig till polismyndigheten för vidare information om vart Du ska sända Din begäran. Med vänliga hälsningar,

Lawline.SE

2007-02-05 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |hejsan jag skulle vilja ställa en fråga , polisen tog min son kraftig påverkad av droger och hade massa tabletter på sig , dom gjorde blodprovstagning och skrev en ansökan till socialnämden om LVM , men vad betyder och innebär det ?????
Vilma Herlin |LVM betyder lag om vård av missbrukare i vissa fall, se http://lagen.nu/1988:870. Den som är över 20 år kan tvångsomhändertas för vård av missbruk enligt denna lag. I 4 § i lagen anges vad som krävs för att någon skall kunna omhändertas (se länken ovan). Polisen gjorde anmälan eftersom de enligt 6 § i lagen är skyldiga att göra detta. Om din son skall omhändertas avgörs av länsrätten, och de gör bedömningen efter de i 4 § angivna kriterierna. Tvångsvården upphör när det inte längre finns behov av den, men kan pågå i längst sex månader. Vården sker på särskilda LVM-hem. Mvh

Kommunens informationsansvar

2007-02-10 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Vet ni om kommunallagen reglerar eller talar om kommunernas informationsansvar gentemot invånarna? Tack på förhand! mvh Sofia L.
Cornelia Svensson |Hej, Det är svårt att avgöra vilken typ av informationsansvar Du menar. När det gäller beslut från nämnder och fullmäktige och kommunstyrelse skall protokoll föras över möten och de beslut som tagits där och detta protokoll skall anslås på kommunens hemsida, 5 kapitlet 57-62 §§ och 6 kapitlet 30 § Kommunallagen. I vissa beslut gäller speciallagar som t ex Plan- Bygglagen enligt vilken kommunen måste meddela vissa berörda personer om vissa beslut. I 4 § Förvaltningslagen stadgas dessutom att förvaltningsmyndigheter (gäller även kommunala nämnder och styrelser) skall lämna upplysningar, vägledning och råd som rör myndighetens verksamhetsområde, hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämpligt. Se hela Kommunallagen http://lagen.nu/1991:900 . Se hela Förvaltningslagen http://lagen.nu/1986:223 . Med vänliga hälsningar

Sekretessregler

2007-02-01 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vad säger abortlagen om en 17-åring som vill göra abort men absolut inte vill att föräldrarna ska få reda på det? Och hur ska man göra om hon har klamydia som är smittspårningsskyldigt?
Ida Forss |Hej, Det är svårt att ge ett exakt svar på din fråga då det beror på vad du har för relation till personen. Jag utgår från att du känner personen och kanske t.o.m. är lärare eller jobbar inom sjukvården. Om så är fallet så finns det olika sekretessregler beroende på yrkeskategori, de finns i Sekretesslagens 7kap som du finner http://lagen.nu/1980:100 . Fortsättningsvis i svaret utgår jag från att det råder något slags förtroendeförhållande mellan dig och den berörda personen. Utifrån detta har du ingen rätt att tala med tjejens föräldrar, varken om en eventuell abort eller om klamydiasmittan. Självklart kan du ju uppmana och råda henne att berätta men du har ingen rätta att berätta det utan samtycke. Det faktum att klamydia faller under smittspårning förändrar inte den situationen, dock blir tjejen tvungen att uppge sina partners för att minska ytterligare smittspridning. Med vänlig hälsning

Vissa ändringar i sekretesslagen.

2007-02-04 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hur/var hittar jag svaret på detta: Under våren 2006 beslutade riksdagen om vissa ändringar i sekretesslagen vilka trädde i kraft den 1 oktober 2006. Vilken proposition ligger till grund för ändringarna? Vilken dag beslutade riksdagen om de ändringar i sekretesslagen som trädde i kraft 1 oktober 2006? Har kollat på riksdagen och klickat på SFS ocg slagit in 1980:100 men inte fått ordenligt svar. Trodde detta skulle vara en mycket enkel uppgift men icke. Är ni snälla och hjälper till? Tack på förhand.
Linnea Ljung |Hej Den proposition som ligger till grund för ändringarna i sekretesslagen som trädde i kraft 1 oktober 2006 är prop. 2005/06:161 Propostionen behandlar bland annat förslag till tre nya generellt tillämpliga sekretessbestämmelser till skydd för känsliga uppgifter om enskilda samt nya sekretessbrytande regler avseende dels visst uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten till de brottsutredande myndigheterna vid misstanke om grova brott. I propositionen behandlas också vissa förslag offentlighet och sekretess i skolan.

Vad krävs för att CSN ska bevilja utökat lån?

2007-02-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej, jag undrar vad man kan anföra till CSN för att få studielån beviljat en termin extra, utöver de tolv som är satta som max. Jag har en termin kvar på en tvåårig utbildning till trädgårdsdesigner och trädgårdsanläggare på Stockholms Trädgårdsmästarutbildning (KY).
Michael Witting |För att man ska bli beviljad studiemedel utöver de 12 terminer som man berättigad till krävs det enligt 4 kapitlet 8 § studiestödslagen, se http://www.lagen.nu/1999:1395, särskilda skäl. Vad som anses som särskilda skäl följer av CSN:s egna bestämmelser (CSNFS 1995:19). Dessa stadgar: ”Bedömningen av om det finns särskilda skäl bör göras mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet. Särskilda skäl bör anses finnas om en studerande behöver ett eller två kalenderhalvår för att avsluta en utbildning. Om det rör sig om en mycket lång utbildning (mer än 200 poäng) bör studiestöd kunna beviljas under tre kalenderhalvår för att avsluta utbildningen. Särskilda skäl bör även anses finnas om en studerande behöver ytterligare upp till tre kalenderhalvår för en breddning eller påbyggnad av grundutbildningen som bedöms vara värdefull för den enskilde eller samhället. Särskilda skäl kan också anses föreligga om sökanden t.ex. genomgår en sjuksköterskeutbildning och därefter utbildning till läkare, som sammanlagt är längre än tolv kalenderhalvår. I sådant fall bör studiemedel kunna beviljas för hela utbildningen även om antalet kalenderhalvår för vilka studiemedel uppbärs beräknas bli väsentligt fler än tolv. En förutsättning bör då vara att studiemedel inte utnyttjats i nämnvärd omfattning för andra eftergymnasiala studier. Utgångspunkten vid bedömningen av om det finns särskilda skäl att gå utöver sexårsgränsen bör vara den totala återstående studietiden vid tidpunkten för ansökan. Om den återstående studietiden vid denna tidpunkt är alltför lång kan en studerande senare beviljas studiestöd vid en tidpunkt då den återstående studietiden ryms inom de angivna ramarna. Om studierna avser forskarutbildning bör det alltid anses finnas särskilda skäl att bevilja studiemedel.” Jag hoppas att dessa uttalanden kan hjälpa dig när du skriver din ansökan till CSN.

Motiveringsskyldighet och överklagandeförbud

2007-02-10 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Har sökt till polishögskolan fem ggr. Har två ggr blivit kallad till grundläggande fystest. Har ingen gång blivit kallad till "pliktverket" för tester. Jag har fem års akademiska studier och två utbildningar. Har arbetat inom olika branscher och med olika typer av arbeten under sex år. Gjort värnplikten och flyttat runt på olika platser i Sverige. Har fått svaret från Rikspolisstyrelsen att jag inte är "konkurrenskraftig". Har efter varje ansökan frågat vad de menar med det. Ingen kan svara på vad mina svagheter är, ingen svarar på vad jag ska utveckla, ingen kan svara på vad som fattas. Svaret är endast: "Det är många sökande" och "Jag förstår att du är besviken" och "Du får söka igen". "Detta beslut går ej att överklaga. Jämlikt 4 och 10 §§ Polisutbildningsförordningen (1999:740). Med vänlig hälsning RIKSPOLISSTYRELSEN Polisrekryteringen" Jag vill veta två saker. Har denna myndighet ingen skyldighet att ynderbygga och redovisa sina beslut? Omfattas de inte av Förvaltningslagen? Och i sådant fall hur? Har jag inte rätt att överklaga ett beslut? Eller iallafall rätt att få veta på vilka de valt att inte testa mig?
Kristine Erlandsson |Hej! Rikspolisstyrelsen är en förvaltningsmyndighet och omfattas av förvaltningslagen, (FL) (http://lagen.nu/1986:223) 1 §. Förvaltningslagen är dock subsidär, vilket innebär att om ett förhållande är reglerat i annan lag eller förordning gäller den bestämmelsen och inte förvaltningslagen, se 3 §. I polisutbildningsförordningen (http://lagen.nu/1999:740) finns ingen bestämmelse om motiveringsskyldighet vilket innebär att FL blir tillämplig. I 20 § stadgas en motiveringsskyldighet. Enligt p 2 i bestämmelsen kan dock skälen utelämnas om beslutet rör antagning till frivillig utbildning. Som skäl till att dessa typer av beslut inte kräver motivering anges i lagmotiven att de till stor del baseras på subjektiva värderingar, som ej alltid klart kan redovisas. I FL stipuleras visserligen regler för överklagan, men eftersom polisutbildningsförordningen i 10 § har ett överklagandeförbud så gäller det med hänvisning till vad jag ovan sagt om att FL bara gäller om inte annan bestämmelse finns. Med vänliga hälsningar

Konflikt mellan lag och förordning

2007-01-23 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Antag att det skulle visa sig att konsumentköplagen innehåller en bestämmelse som står i strid mot en bestämmelse i konkurrensförordningen (1993:173). Vilken av de båda bestämmelserna skall domstolen tillämpa? Varför?
Andreas Heed |Den svenska grundlagen utgår ifrån att riksdagen är den suveräna lagstiftaren. Det tillhör således riksdagens s.k. normgivningskompetens att stifta lag, se 1:4 RF (regeringsformen). Att utfärda förordningar tillhör regeringens normgivningskompetens. Enligt 8:13 RF får regeringen genom förordning besluta dels föreskrifter om verkställighet av lag och dels föreskrifter som ej enligt grundlag skall beslutas av riksdagen. Det senare innebär att regeringen innehar en "restkompetens" att meddela föreskrifter i form av förordningar där riksdagen inte utpekas som exlusiv normgivare (under vissa förutsättningar). Det har utvecklats rättsgrundsatser som anger att vid konflikter på olika nivåer mellan föreskrifter (t.ex. mellan lag och förordning) så "gäller" den föreskrift av "högst rang". Alltså skall vid en konflikt mellan konsumentköplagen och konkurrensförordningen (1993:173) den föreskrift av högst rang tillämpas, det vill säga konsumentköplagen. Regeringsformen hittar du på; http://lagen.nu/1974:152 Mvh