Försäljning och marknadsföring av laservarnare

2007-04-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej får man sälja laservarnare som företag och vad gäller marknadföring av det igentligen har kollat igenom Lag om förbud mot vissa radar- och laserinstrumentSFS-nummer 1988:15 Men det står igenting om försäljning
Johan Berg |Hejsan!Helt riktigt är det den i frågan angivna lagen (se http://www.lagen.nu/1988:15) som reglerar denna fråga, om än på ett något dunkelt vis.Lagens 2 § stadgar att sådant som faller under definitionen i 1 § inte får ”tillverkas, innehas, överlåtas eller användas”. Överlåtelse är en juridisk term som innefattar dels försäljning men också bytes- och gåvoavtal. Genom att bryta mot denna lag riskerar man, oavsett om man verkar i ett företag eller inte, böter eller fängelse i högst sex månader (3 §) samt att utrustningen förverkas (4 §).Enligt marknadsföringslagen (MFL hittar du http://lagen.nu/1995:450) är reklam för denna typ av varor i strid med god marknadsföringssed och dessutom otillbörlig (se MFL 4 §).Vänligen

Är rondellhundar och liknande gatukonst laglig?

2007-04-03 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Är rondellhundar och liknande gatukonst laglig?
Mia Ejendal |Hej, För att finna svar på om rondellhundarnas existens är laglig eller ej får man söka i Ordningslagen (OL). Möjligen kan viss gatukonst i extrema fall även sållas in under reglerna i Brottsbalken och särskilda gatukonstigheter kan även falla in under regelverket för bygglov. Givetvis står det ingenting om rondellhundar specifikt i OL, men här stadgas att en offentlig plats inom detaljplanelagt område inte får användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller på ett sätt som inte är allmänt vedertaget. Rondellerna är visserligen inte upplåtna för att ge utrymme för rondellhundar och möjligen är rondellhundarna inte att betrakta som allmänt vedertagna. För att ändå få göra saker på offentlig plats krävs tillstånd av polismyndigheten. Även kommunen kan hindra tillståndet då den har vetorätt ifråga om vad som får tillåtas. Kommunen har även rätt att meddela lokala föreskrifter (förbud), men denna rätt är starkt begränsad och får inte lägga onödigt tvång på medborgarna (OL 3 kapitlet 8 och 12 §§). När polismyndigheten och kommunen beslutar om tillstånd ska de beakta trafik, allmän ordning och säkerhet, gångtrafikanters framkomlighet, markanvändning, stadsbild, miljö samt vad som krävs för skötsel av platsen (OL 3 kapitlet 14 och 16§§). Straffet om man bryter mot reglerna är böter och egendomen får förverkas (OL 3 kapitlet 22 och 25 §§). Sammanfattningsvis torde rondellhundarna i lagens strängaste mening kräva tillstånd, och skulle tillstånd begäras skulle det troligen beviljas, åtminstone under en viss tidsperiod. http://www.lagen.nu/1993:1617 hittar du OL. För att gatukonst skulle strida mot Brottsbalkens regler och utgöra ett regelrätt brott krävs att det är ett ofredande eller ett hot riktat mot någon person speciellt. Detta borde sällan komma ifråga. Brottsbalken finner du http://www.lagen.nu/1962:700 . Bygglov krävs inom detaljplanelagt område för att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar. Detta kan du läsa mer om i 8e kapitlet http://www.lagen.nu/1962:700 . Vänligen,

Varför ligger inte barnporrlagen i grundlag?

2007-03-13 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Varför ligger inte lagen om barnporr undergrundlagarna? beror detta på tidsmarginalen mellan två riksdagsval? DEn ligger nu under brottsbalken vad jag vet. Varför? Ämnet skall behandlas i samhällskunskap A (Gymn)
Vilma Herlin |Inga straffstadganden är införda i grundlagen, vilket troligtvis är både ett politiskt och ett praktiskt ställningstagande. Straffbestämmelser kan behöva ändras allteftersom samhället ändras och nya problem uppmärksammas tex i rättspraxis. I grundlagarna ligger endast, som namnet antyder, lagar som anses vara så grundläggande för det svenska samhället att de bort införas där. Med vänliga hälsningar

Omhändertagande enligt LOB - straffbart?

2007-03-13 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Blir det några påföljder efter att man blivit LoB-ad? Är det straffbart och får man en prick i registret? Hur länge finns pricken i sådant fall kvar?
Vilma Herlin |Nej det är inte straffbart. Ett omhändertagande sker för att ta hand om en person som inte kan ta hand om sig själv och som kan utgöra en fara för sig själv eller annan, se 1 § LOB http://lagen.nu/1976:511. Du får inte heller en prick i något register. Med vänliga hälsningar

Uppgift ur belastningsregistret om annan

2007-03-14 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan jag som privatperson ha tillgång till kriminalregister för att se om någon är dömd för någonting. Tack på förhand
Lovisa Elardt |Hej! I 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister stadgas att en enskild har rätt att på begäran få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Vidare stadgas i 10 § samma lag att en enskild har rätt till utdrag ur belastningsregistret om en annan enskild, om det behövs för att pröva en fråga om anställning eller uppdrag i en verksamhet som avser vård eller som är av betydelse för förebyggande eller beivrande av brott. Denna rättighet preciseras i förordning (1999:1134), där det i 21 § stadgas att uppgift om brott, som föranlett annan påföljd än böter, på begäran ska lämnas ut till bl.a. vissa larminstallationsbolag. Samma paragraf stadgar också att enskild som beslutar om anställning av personal inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom har rätt att få ut uppgift om den som man avser att anställa eller anlita som uppdragstagare. I övrigt har man således ingen rätt att, som privatperson, få ut uppgifter ur belastningsregistret angående någon annan än sig själv. Med vänliga hälsningar

Jaktlagstiftningen

2007-03-14 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Finns det några förarbeten till jaktförordninges 3 § pkt 1, avseende älgskötselområde? Hur tänkte lagstiftaren?
Lovisa Elardt |Hej! I 33 § jaktlagen stadgas huvudregeln om att älgjakt ska bedrivas som licensjakt, vilket innebär att ett visst antal djur får skjutas under en särskild jakttid. Av de områden som registreras för licensjakten skall de s.k. A-områdena tillåta en avskjutning av minst ett vuxet djur om året. För dessa områden gäller en lång jakttid (minst 70 dagar). Samma jakttid gäller för småmarker som registreras för avskjutning av en älgkalv om året. Den tredje formen av licensområde, de s.k. B-områdena, utgörs också av småmarker. Där är tilldelningen högre än för kalvområdena, nämligen ett vuxet djur eller en kalv om året, men jakttiden är mycket kort (högst 5 dagar). I 33 § tredje stycket jaktlagen stadgas att regeringen får meddela föreskrifter om undantag från första och tredje styckena, vilket också har gjorts genom jaktförordningens 3 §. Från huvudregeln i 33 § jaktlagen, som säger att älgjakten skall bedrivas som licensjakt, finns två undantag. Områden som är så stora och så arronderade att de medger vård av en egen älgstam kan registreras som älgskötselområde. Inom sådana områden får jakträttshavarna själva bestämma om avskjutningen. Det andra undantaget är jakt som bara avser älgkalv. Sådan jakt får ske på oregistrerad mark utan begränsning till ett visst antal djur under en mycket kort jakttid (högst 5 dagar). Jag hoppas att Du fått svar på Din fråga. Med vänliga hälsningar

Fråga om enskilds inflytande vid val av LSS-insats

2007-03-27 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej Jag har en dotter och en son som har funktionshinder och ligger under LSS. Tidigare har både sonen och dottern haft korttidsvistelse genom kommunen (en helg i månaden) Vi tyckte att sonens korttidsvistelse var dålig och mest en förvaring och har avslutat detta medan dottern har kvar sin plats. Barnen går i samma skola som är en special skola utanför kommunen. Denna skola anordnar sommar kollo vilket vi sökt. Vi har fått ok för sonen men avslag för dottern med hänvisning till att dotterns korttidsvistelse anordnar eget kollo. Kan kommunen styra vilket kollo mina barn skall åka till.
Markus Olsson |Hej, Först och främst måste placerandet av er dotter på kollo vara att kvalificera som någon av de tio typer av insatser som avses i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Jag antar att så är fallet, eftersom er son synes ha beviljats stöd. I sådana fall gäller följande. Enligt 6 § LSS skall den verksamhet som sker enligt lagen vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de LSS-insatser som ges. En av tankarna med bestämmelsen är att socialtjänsten inte får fatta beslut ”över huvudet” på den enskilde. Din dotter har således rätt att vara med och påverka i viss utsträckning. Se lagtexten http://lagen.nu/1993:387#P6 . Hur långt bestämmanderätten sträcker sig är i princip omöjligt att svara på och det får avgöras från fall till fall med beaktande av flera olika intressen, såväl den enskildes som kommunens. Regeringsrätten har dock slagit fast att då den enskildes alternativ (i ditt fall det kollo som din son ska gå på) står mot kommunens (det vill säga korttidsvistelsens kollo) måste en sammanvägning göras av olika omständigheter, såsom den önskade vårdinsatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade vården i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål som sådant om en viss vårdform (RÅ 85 ref 2:67, RÅ 86 not 186 och RÅ 1991 ref 97). Om det av din dotter begärda alternativet inte kan sägas vara särskilt kostnadskrävande eller svårgenomförbart för kommunen, bör hon få igenom sitt önskemål. Jag förslår dock att du kontaktar länsstyrelsen i ditt län, eftersom det är den myndighet som utövar tillsyn över kommunen i frågor som rör LSS. Länsstyrelsen har en skyldighet att inom länet ge allmänheten information och råd i frågor som rör LSS-verksamheten. Med vänlig hälsning

Inre sekretess

2007-04-05 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vad menas med inre sekretss och sekretess brott
Tim Boström |Hej! Med inre sekretess avses vanligen avgränsningen av den krets personer inom samma myndighet som har tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Man kan med andra ord säga att det är en myndighetsintern sekretess. Även om vissa personer inom myndigheten kan ha tillgång till sekretessbelagda uppgifter, är det som regel andra som inte har det - detta är då vad som menas med inre sekretess. Som jag uppfattar din andra fråga, berör denna brott mot tystnadsplikten enligt sekretesslagens 16 kap. 1 §, det vill säga förhållandet mellan tystnadsplikt och meddelarfriheten. Vad som följer av paragrafen är med andra ord vilka tystnadsplikter som ska anses ha företräde. Med vänlig hälsning,