Kommunens sophämtningsansvar

2007-07-24 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Boende inom samf. Laxholmen 3 i Vårberg har meddelats från kommunen att all sophämtning från enskilda radhus kommer att upphöra fr. 2007 08 01 med hänvisning till förbud från Arbetsmiljöverket pga olämplig arbetsförhållanden. Jag efterlyser med anledning härav lagrum, som ersätter SFS 1982:108 och visar kommunens skyldigheter att tillhandahålla sophämtning.
Sara Olsson |Hej! Kommunens sophämtningsskyldighet finns reglerad i 15:8 Miljöbalken (MB). Hur denna reglering är utformad kan du läsa http://www.lagen.nu/1998:808 . Vilken lag det är som har ersatt SFS 1982:108 kunde jag inte hitta, bara att den är upphävd med stöd av SFS 1984:110. Är inte säker på om det är någon lag som har ersatt den upphävda då innehållet i den inte motsvarar 15:8 MB.

Vem har rätt till introduktionsersättning?

2007-07-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar: gäller denna lag uteslutande för flyktingar eller tar den också sikte på andra utlänningar såsom utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd p.g.a. familjerelation (i detta fall en thailändsk kvinna som är gift med en dansk man, bosatt i Sverige) ?Det står:"Ersättning enligt 4 får lämnas endast för en utlänning som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att den person som han eller hon har anknytning till först togs emot i en kommun. Lag (2005:721)."Således uppfattar jag detta som andra utlänningar som alltså inte är flyktingar.
Jonas Öjelid |Hej,det stycke som Du citerar i Din fråga måste läsas tillsammans med paragrafen i övrigt. Lagtexten hittar Du http://www.lagen.nu/1992:1068#P2 .För att vara berättigad till introduktionsersättning enligt 4:e punkten krävs att uppehållstillstånd har beviljats p.g.a. anknytning till en person som avses i punkterna 1-3 i samma paragraf.I det fall som nämns i Din fråga måste alltså den danske mannen som är bosatt i Sverige uppfylla någon av punkterna 1-3, vilket inte är sannolikt eftersom de i huvudsak handlar om flyktingar. Kvinnan har därför inte rätt till introduktionsersättning. Vänliga hälsningar

Är offentliganställds hemnummer allmän handling?

2007-06-15 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Är hemadress och hemtelefonnummer hos offentliganställda offentlig handling?
Cecilia Johansson |Hej, Adressuppgifter och hemtelefonnummer till offentliganställda är allmän handling om uppgifterna finns lagrade i en handling som förvaras hos myndigheten, se Tryckfrihetsförodningen 2:3 (se http://lagen.nu/1949:105). Huvudregeln är att sådana uppgifter också ska vara offentliga. Om det finns särskilda skäl, till exempel att våld mot den anställde eller dennes familj kan befaras kan sekretess hindra utlämnande av uppgiften i det enskilda fallet 7:11 4st Sekretesslagen (se http://lagen.nu/1980:100). Med vänlig hälsning,

Moped på cykelbana

2007-07-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Får man köra moped på cykelbanor?
Jenny Lindskog |Hejsan!Det beror på vilken typ av moped du kör.Har du en moped av klass 2 får du köra på gång- och cykelvägar, om inget annat är bestämt (t ex om det finns tilläggstavla "Ej moped" eller liknande). Däremot får inte mopeder klass 1 ("EU-moped"), köras på dessa vägar. Med vänlig hälsning,

Bygglov vid renovering?

2007-06-19 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Krävs byggnadslov för att renovera och reparera ett gårdshus som ligger på min egen friköpta tomt? Huset är gammalt men finns i detaljplanen. Däremot har jag inga ritningar på gårdshuset som förmodligen byggdes i mitten av 1800-talet. En del av huset är i ett så bedrövligt skick att det krävs omfattande renovering. Tacksam för ett svar.
Emma Ravheden |Hej! Frågor som rör bygglov regleras i 8 kap Plan- och bygglagen (PBL), se http://lagen.nu/1987:10 . Vem som äger fastigheten spelar inte någon roll vad gäller om bygglov måste sökas eller ej. De situationer då bygglov måste sökas regleras främst i 8 kap 1 §. Bygglov krävs om du vid renoveringen ska göra tillbyggnader, ändra användningsområdet för ett hus eller inreda någon ytterligare bostad. Detta kan aktualiseras t.ex. om du planerar att göra om gårdshuset från ladugårdsbyggnad till gästhus. Du skriver att detaljplan finns. Stämmer detta aktualiseras även 8 kap 3 § som ger att bygglov krävs t.ex. om du ska måla om huset utvändigt. Jag blir dock osäker om det verkligen är detaljplan du syftar på. Det låter mer som kartan över fastigheten? Är det fråga om ett en- eller tvåbostadshus gäller även 8 kap 4 § där bygglov inte behöver sökas för vissa åtgärder, såsom att uppföra en s.k. friggebod. Sammanfattningsvis kan sägas att bygglov måste sökas för vissa yttre åtgärder på husen samt om du genom reparationerna ändrar byggnadernas användningsområde. Att du renoverar invändigt är dock inte något som du måste söka bygglov för. Avslutningsvis: du skriver att husen är gamla. Dessa kan då i vissa fall vara skyddade byggnader och vissa åtgärder får då inte utföras. Kolla upp om detta gäller din fastighet innan reparationerna påbörjas. Vänligen,

Kameraövervakning av anställda?

2007-06-19 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar om det finns någon paragraf som reglerar hur övervakningskameror placeras i en lokal. T.ex får en kamera placeras så den övervakar de anställda under arbetstid? Detta gäller en hotellreception med gemensam entré till restaurang. Finns det något man inte får filma med en övervakningskamera i denna miljö?
Emma Ravheden |Hej! Frågor som rör denna typ av kameraövervakning regleras i lag om allmän kameraövervakning, se http://lagen.nu/1998:150 . För att få sätta upp övervakningskameror i en hotellreception krävs tillstånd från Länsstyrelsen. När prövning huruvida tillstånd ska ges görs en bedömning vad gäller nyttan med kameran i förhållande till de inskränkningar i den personliga integriteten som kameran innebär. Kameran ska sedan vara fast monterad och filmar således det den är riktad mot, oavsett om detta är gäster, anställda etc. Det ska dock alltid finnas skyltar som säger att området är kameraövervakat. Vänligen,

Konflikt mellan grundlag och lag

2007-06-21 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |hej jag har en fråga angående konsumentköplagen. Om en bestämelse i konsumentköplagen står i strid mot en bestämmelse i regeringsformen, vilken av dom kommer att dom stolen tilllämpa? varför?
Mårten Andersson |Exakt denna fråga har tidigare besvarats. Du hittar den http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=5417 Vänlig hälsning,

Vad innebär 4:1§ SoL

2007-07-05 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Ansökan om särskilt boende är avslagen av socialnämnden i Hallstahammar hänvisande till jml 4 kap § 1 SoL. Jag skulle vilja ha en opartisk förklaring på detta. Alltså vad det betyder i klartext. Mvh Irene
Linnea Ljung |Hej SoL förutsätter en individuell behovsprövning, Bedömningen skall göras utifrån en helhetssyn. Socialnämnder tillämpar ofta ett system med bruttonormer vilket innebär att prövningen till viss del, i praktiken, är standardiserad..Detta innebär att man fastställer ett totalbelopp, som skall täcka alla normala levnadsomkostnader och vars storlek anpassas efter ett prisbasbelopp som fastställs varje år lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Om standardbeloppet inte är tillräckligt i ett visst fall, görs en mera ingående individuell behovsprövning. 4:1 § är inte knuten till några i lagtexten direkt angivna situationer utan till en behovsbedömning. Av motiven till lagen framgår dock att biståndsberättigade kan vara barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt, är sjuka, handikappade eller saknar medel till sin försörjning. Personer i yrkesverksam ålder kan på grund av sjukdom, handikapp, otillräckliga inkomster, arbetslöshet, indragning i konflikter på arbetsmarknaden, bristande försörjningsförmåga till följd av hemmavarande barn i späd ålder eller missbruk av alkohol eller narkotika vara i behov av tillfälligt eller mera permanent bistånd. En person kan av hälsoskäl behöva avhålla sig från arbete under konvalescensen efter en sjukdom eller för att hindra att en åkomma förvärras. Pensionärer tillhör slutligen de grupper där biståndsbehov kan tänkas uppkomma. Med skälig levnadsnivå menas att den enskildes levnadsnivå skall uppnå en viss kvalitet. Samhällets hjälp skall inte endast avse vad som direkt fordras för den enskildes grundbehov. Biståndet bör täcka utgifter för mat, dryck, kläder och nödvändig hushållsutrustning. Biståndet bör täcka bostadskostnaden samt löpande utgifter för telefon, radio och TV samt tidningar. Även kostnader som läkarvård, akut tandvård och glasögon bör täckas. I princip är det kommunerna som fastställer levnadsnivå som skall anses skälig. Vänligen,