Religionsfrihet och narkotika

Är man skyddad genom religionsfriheten att utöva ritualer med Peyote om man är medlem i Native American Church (NAC)? Om inte, hur kan jag utöva min religion i Sverige?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Peyote är en kaktus som innehåller det hallucinogena ämnet meskalin (3,4,5-trimetoxifenetylamin). Meskalin omfattas av 1971 års konvention om psykotropa ämnen och är således att anse som narkotika i narkotikastrafflagens mening (se 8 § narkotikastrafflagen). Det betyder att det är straffbart att olovligen inneha, bruka, utvinna eller ta annan befattning med meskalin (se 1 § narkotikastrafflagen). Till skillnad från vad som gäller rörande exempelvis växter av släktet Cannabis, är det däremot inte straffbart att endast inneha själva kaktusen (jämför bilaga 1 till förordning om kontroll av narkotika).

Frågan är då om den svenska regleringen rörande meskalin strider mot religionsfriheten såsom den kommer till uttryck i regeringsformen eller Europakonventionen. Finner en domstol att så är fallet, får den aktuella regleringen inte tillämpas (se 11 kap. 14 § regeringsformen).

Regeringsformen
Av 2 kap. 1 § regeringsformen följer att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Regeln är absolut i förhållande till svenska medborgare vilket betyder att den inte får inskränkas (jämför 2 kap. 20 § regeringsformen). Av lagens förarbeten framgår emellertid att det bara är ett relativt smalt område av det spektrum som kan sägas innefattas i begreppet religionsfrihet i vid bemärkelse som omfattas av bestämmelsen. En i allmänhet straffbar handling är inte skyddad bara därför att den förekommer i ett religiöst sammanhang. Det måste röra sig om ett förbud som uttryckligen riktar sig mot någon viss religionsutövning eller som uppenbart syftar till att motverka en viss religiös riktning. Mot den bakgrunden är det högst osannolikt att en domstol skulle finna att ritualer med meskalin verkligen skyddas av regeringsformen.

Europakonventionen
Europakonventionen å sin sida är en del av svensk lag och enligt dess artikel 9.1 är var och en tillförsäkrad frihet att ensam eller i gemenskap med andra utöva (eng: manifest) sin religion genom bland annat ritualer. Europadomstolen har definierat vilka manifestationer som skyddas av religionsfriheten, och vilka som inte gör det. Den utpekar manifestationer som är mycket nära förknippade (eng: intimately linked) med trosuppfattningen. Bedömningen ska göras i varje enskilt fall med beaktande av samtliga omständigheter. I senare praxis verkar Europadomstolen ha blivit mer generös i sin bedömning (se t.ex. målet Eweida där bärandet av ett kors runt halsen ansågs tillräckligt nära förknippat med kristendomen), varför jag inte håller det för osannolikt att användningen av meskalin faktiskt är att anse som tillräckligt nära förknippad med NAC i Europakonventionens mening.

Av artikel 9.2 följer emellertid att friheten att utöva sin religion får inskränkas genom lag under förutsättning att en sådan inskränkning är nödvändig i ett demokratiskt samhälle (dvs. proportionell) med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Av praxis följer exempelvis att ett tvång för motorcyklister att bära hjälm, med hänsyn till allmän hälsa, inte strider mot religionsfriheten (i målet var fråga om en sikhist som ansåg sig tvungen att bära turban).

Frågan om nationella drogförbuds förenlighet med religionsfriheten enligt Europakonventionen verkar ännu inte ha prövats av Europadomstolen. Det finns emellertid rättspraxis från Storbritannien (Taylor [2001] EWCA Crim 2263) som behandlar rastafarianismen, inom vilken intag av cannabis anses vara ett sakrament. Den brittiska domstolen kom fram till att inskränkningen av rastafariernas rätt att utöva sin religion genom cannabisrökning var proportionell i förhållande till intresset av skydd för allmän hälsa. Till stöd för sin uppfattning anförde domstolen bland annat att den brittiska narkotikalagstiftningen byggde på FN:s drogkonventioner och att det således råder en stor enighet världen över om att ett cannabisförbud är nödvändigt för att bekämpa farorna med drogen. I ett senare mål (Aziz [2012] EWCA Crim 1063) gällande schamanism och psykedeliskt te resonerade de brittiska domstolarna på ett liknande sätt.

Här ska dock observeras att det föreligger väsentliga skillnader mellan främst cannabisrökning inom rastafarianismen och användningen av meskalin inom NAC. Bland annat används meskalin i begränsade kvantiteter och under särskilda ceremonier av NAC medan rastafariers användning av cannabis är mer eller mindre obegränsad. Vidare är bruk av meskalin mycket mindre vanligt än bruk av cannabis. Sammantaget är det alltså betydligt svårare att reglera religiöst cannabisbruk än vad det är att reglera religiöst meskalinbruk. Dessa skillnader gör att proportionalitetsbedömningen inte alls behöver få samma resultat vad gäller ett meskalinförbud som ett cannabisförbud.

I sammanhanget ska slutligen uppmärksammas att Europadomstolen har fastställt en princip som ger stater ett visst skönsmässigt utrymme vid tolkning av Europakonventionen (eng: margin of appreciation). Det betyder att konventionsstaterna (Sverige i vårt fall) i viss mån själv har att bedöma förenligheten mellan religionsfriheten och nationell lagstiftning, något som försämrar chanserna för en enskild att nå framgång vid en domstolsprövning av om dennes rättigheter enligt Europakonventionen har kränkts av en konventionsstat.

Slutsats
Att bruka, utvinna eller ta annan befattning med meskalin är straffbart enligt svensk lag. Jag rekommenderar således ingen att utöva ritualer med meskalin i Sverige. Med det sagt är det inte omöjligt att den svenska regleringen strider mot religionsfriheten såsom den kommer till uttryck i Europakonventionen. Det finns ett litet utrymme att argumentera som jag visat ovan. Trots det bedömer jag utsikterna till framgång för den enskilde i det här avseendet som små, inte minst med tanke på domstolspraxis från Storbritannien och margin of appreciation.

Med vänliga hälsningar

Axel StrandborgRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Offentlig rätt och Allmänt om lagar och regler? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo