Kommunens informationsansvar

2007-02-10 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Vet ni om kommunallagen reglerar eller talar om kommunernas informationsansvar gentemot invånarna? Tack på förhand! mvh Sofia L.
Cornelia Svensson |Hej, Det är svårt att avgöra vilken typ av informationsansvar Du menar. När det gäller beslut från nämnder och fullmäktige och kommunstyrelse skall protokoll föras över möten och de beslut som tagits där och detta protokoll skall anslås på kommunens hemsida, 5 kapitlet 57-62 §§ och 6 kapitlet 30 § Kommunallagen. I vissa beslut gäller speciallagar som t ex Plan- Bygglagen enligt vilken kommunen måste meddela vissa berörda personer om vissa beslut. I 4 § Förvaltningslagen stadgas dessutom att förvaltningsmyndigheter (gäller även kommunala nämnder och styrelser) skall lämna upplysningar, vägledning och råd som rör myndighetens verksamhetsområde, hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämpligt. Se hela Kommunallagen http://lagen.nu/1991:900 . Se hela Förvaltningslagen http://lagen.nu/1986:223 . Med vänliga hälsningar

Sekretessregler

2007-02-01 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vad säger abortlagen om en 17-åring som vill göra abort men absolut inte vill att föräldrarna ska få reda på det? Och hur ska man göra om hon har klamydia som är smittspårningsskyldigt?
Ida Forss |Hej, Det är svårt att ge ett exakt svar på din fråga då det beror på vad du har för relation till personen. Jag utgår från att du känner personen och kanske t.o.m. är lärare eller jobbar inom sjukvården. Om så är fallet så finns det olika sekretessregler beroende på yrkeskategori, de finns i Sekretesslagens 7kap som du finner http://lagen.nu/1980:100 . Fortsättningsvis i svaret utgår jag från att det råder något slags förtroendeförhållande mellan dig och den berörda personen. Utifrån detta har du ingen rätt att tala med tjejens föräldrar, varken om en eventuell abort eller om klamydiasmittan. Självklart kan du ju uppmana och råda henne att berätta men du har ingen rätta att berätta det utan samtycke. Det faktum att klamydia faller under smittspårning förändrar inte den situationen, dock blir tjejen tvungen att uppge sina partners för att minska ytterligare smittspridning. Med vänlig hälsning

Tvångsvård enligt LVM

2007-02-13 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag undrar om lvm kan tillämpas när den det gäller har testats positivt 1 ggr. och lever ihop med en som har hepatit
Ellen Sederholm |Hej, Det är svårt att ge ett absolut svar på din fråga då en enskild bedömning i fallet givetvis måste göras. Huvudregeln är dock att tvångsvård enligt LVM beslutas om, någon till följd av ett fortgående missbruk av narkotika är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk. Se 4 § LVM, http://www.lagen.nu. Med fortgående menas att missbruket har pågått under en längre tid och inte endast tillfälligt. Det torde alltså inte spela någon roll om man endast testats positivt en gång, ett fortgående missbruk kan såklart styrkas på andra sätt. Vidare krävs att vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt, och att man till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Är dessa kriterier uppfyllda får alltså tvångsvård beredas. Med vänlig hälsning

"Ej i trafik"

2007-01-24 i Trafik och körkort
FRÅGA |Får bussar skylta \"ej i trafik\" fast dom kör i trafiken? Borde det inte stå \"ej i linjetrafik\"?
Elzbieta Kaczorowska |Hej,De föreskrifter som finns som förbjuder och påbjuder oss rättssubjekt i samhället att handla på visst sätt har ett syfte. De flesta är till för att främja ordning och hejda beteenden som kan orsaka fara och oordning i samhället. Det har aldrig varit lagstiftarens avsikt att reglera våra beteenden i minsta detalj. Detta inte bara för att det anses vara onödigt utan även då detta anses vara obefogat frihetskränkande och även samhällsekonomiskt ohållbart eftersom fler föreskrifter kräver större kontroll, vilket kräver mer resurser. Svaret på frågan varför det står ”ej i trafik” på bussarna kan vara så enkelt att det inte får plats på skyltarna att skriva ut ”ej i linjetrafik”. Vidare kan det röra sig om en ellips (d v s ett uteslutande av ett underförstått ord eller del av ord). Ett annat alternativ är att det rör sig om en metafor. Med vänlig hälsning,

Motiveringsskyldighet och överklagandeförbud

2007-02-10 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Har sökt till polishögskolan fem ggr. Har två ggr blivit kallad till grundläggande fystest. Har ingen gång blivit kallad till "pliktverket" för tester. Jag har fem års akademiska studier och två utbildningar. Har arbetat inom olika branscher och med olika typer av arbeten under sex år. Gjort värnplikten och flyttat runt på olika platser i Sverige. Har fått svaret från Rikspolisstyrelsen att jag inte är "konkurrenskraftig". Har efter varje ansökan frågat vad de menar med det. Ingen kan svara på vad mina svagheter är, ingen svarar på vad jag ska utveckla, ingen kan svara på vad som fattas. Svaret är endast: "Det är många sökande" och "Jag förstår att du är besviken" och "Du får söka igen". "Detta beslut går ej att överklaga. Jämlikt 4 och 10 §§ Polisutbildningsförordningen (1999:740). Med vänlig hälsning RIKSPOLISSTYRELSEN Polisrekryteringen" Jag vill veta två saker. Har denna myndighet ingen skyldighet att ynderbygga och redovisa sina beslut? Omfattas de inte av Förvaltningslagen? Och i sådant fall hur? Har jag inte rätt att överklaga ett beslut? Eller iallafall rätt att få veta på vilka de valt att inte testa mig?
Kristine Erlandsson |Hej! Rikspolisstyrelsen är en förvaltningsmyndighet och omfattas av förvaltningslagen, (FL) (http://lagen.nu/1986:223) 1 §. Förvaltningslagen är dock subsidär, vilket innebär att om ett förhållande är reglerat i annan lag eller förordning gäller den bestämmelsen och inte förvaltningslagen, se 3 §. I polisutbildningsförordningen (http://lagen.nu/1999:740) finns ingen bestämmelse om motiveringsskyldighet vilket innebär att FL blir tillämplig. I 20 § stadgas en motiveringsskyldighet. Enligt p 2 i bestämmelsen kan dock skälen utelämnas om beslutet rör antagning till frivillig utbildning. Som skäl till att dessa typer av beslut inte kräver motivering anges i lagmotiven att de till stor del baseras på subjektiva värderingar, som ej alltid klart kan redovisas. I FL stipuleras visserligen regler för överklagan, men eftersom polisutbildningsförordningen i 10 § har ett överklagandeförbud så gäller det med hänvisning till vad jag ovan sagt om att FL bara gäller om inte annan bestämmelse finns. Med vänliga hälsningar

Konflikt mellan lag och förordning

2007-01-23 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Antag att det skulle visa sig att konsumentköplagen innehåller en bestämmelse som står i strid mot en bestämmelse i konkurrensförordningen (1993:173). Vilken av de båda bestämmelserna skall domstolen tillämpa? Varför?
Andreas Heed |Den svenska grundlagen utgår ifrån att riksdagen är den suveräna lagstiftaren. Det tillhör således riksdagens s.k. normgivningskompetens att stifta lag, se 1:4 RF (regeringsformen). Att utfärda förordningar tillhör regeringens normgivningskompetens. Enligt 8:13 RF får regeringen genom förordning besluta dels föreskrifter om verkställighet av lag och dels föreskrifter som ej enligt grundlag skall beslutas av riksdagen. Det senare innebär att regeringen innehar en "restkompetens" att meddela föreskrifter i form av förordningar där riksdagen inte utpekas som exlusiv normgivare (under vissa förutsättningar). Det har utvecklats rättsgrundsatser som anger att vid konflikter på olika nivåer mellan föreskrifter (t.ex. mellan lag och förordning) så "gäller" den föreskrift av "högst rang". Alltså skall vid en konflikt mellan konsumentköplagen och konkurrensförordningen (1993:173) den föreskrift av högst rang tillämpas, det vill säga konsumentköplagen. Regeringsformen hittar du på; http://lagen.nu/1974:152 Mvh

Serviceansvar enligt förvaltningslagen

2007-01-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag undrar om jag har rätt att begära ett skriftligt svar på en fråga ställd till en kommunal tjänsteman. Vilken författningstext stödjer jag mig på samt hur lång tid får det ta?
Jacob Öberg |SKRIFTLIGT SVAR FRÅN FÖRVALTNINGSMYNDIGHET I fråga om kommunala tjänstemän och deras handläggning av frågor, ärenden och annan faktisk verksamhet så regleras denna verksamhet i huvudsak av förvaltningslagen, FL (http://lagen.nu/1986:223 ). Det bör dock betonas att den kommunala tjänstemannen måste tillhöra en myndighet som i juridisk mening är en förvaltningmyndighet ( se 1 § FL). Det är dock uppenbart att de flesta kommmunala tjänstemän tillhör en kommunal nämnd som är en förvaltningsmyndighet. Inledningsvis kan det väl också betonas att du knappast har rätt att få svar av exakt den personen som du ställde frågan till utan det är myndigheten som sådan som har ett ansvar mot dig som medborgare. SERVICEANSVARET ENLIGT 4 § FÖRVALTNINGSLAGEN Myndigheters serviceansvar innebär att du har rätt att ställa frågor till en myndighet. Vidare har du naturligtvis rätt att få svar på din fråga inom rimlig tid. Svaret får inte dröja onödigt länge. Svarstiden beror naturligtvis på myndighetens arbetssituation, resurser och frågans art (prop. 1985/86:80 s. 60 samt JO 1997/98 s. 460). Komplicerade tekniska eller juridiska frågor som myndigheten i princip saknar kompetens att besvara kan ju inte förväntas besvaras. Hursomhelst så kan inte myndigheten dröja alltför länge med sitt svar och brist på resurser är bara delvis en ursäkt (Se prop. 1985/86:80 s. 60, Hellners/Malmqvist, 2003, s. 77.). Och kan inte myndigheten svar inom rimlig tid eller saknas kompetens har medborgaren rätt att få veta detta. Vidare är det uppenbart att denna skyldighet endast gäller myndighetens eget verksamhetsområde. I annat fall så har myndigheten i vart fall en skyldighet att vidarebefordra frågan till annan myndighet eller lämna den enskilde råd om hur denna ska gå vidare med sin förfrågan. Enkla frågor där myndigheten inte behöver göra några omfattande efterforskningar bör inte behöva ta mer än några dagar. Hoppas att detta har varit till hjälp för att förstå serviceansvarets omfattning Med vänlig hälsning

Lagstöd för kroppsbesiktning

2007-01-24 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Att polisen får ta alkohol utandningsprov på personer som framför motordrivna fordon råder det inget tvivel om, det finns lagstadgat. Att polisen sedermera får besluta om kroppsbesiktning finns också reglerat genom lag. Var finns dock lagstödet för att man faktiskt får frihetsberöva personen, d v s ta med personen i polisbilen för att underkasta denne bevisprov (kroppsbesiktning) på polisstationen?
Tim Boström |Hej! Reglerna om kroppsbesiktning finns i rättegångsbalkens 28 kap. Enligt kapitlets 12 § får den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa underkastas kroppsbesiktning för vilket densamme kan kvarhållas i upp till sex timmar (om det finns synnerliga skäl kan denna tid förlängas i ytterligare sex timmar). I normala fall krävs det att ett förordnande om kroppsbesiktning har meddelats av förundersökningsledaren eller åklagaren, men vid fara i dröjsmål kan även en polisman enligt kapitlets 13 § besluta om kroppsbesiktning.