Vad gäller om varan blir stulen utanför ens dörr?

2021-01-31 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej, jag gick med på att en vara fick lämnas utanför min lägenhetsdörr vid hemleverans men inom 10 min av leveransen blev paketet tyvärr stulet. När jag läser i konsumentköplagen §6 står det att varan anses vara avlämnad när den är i köparens besittning, men att om den bara har lämnats utanför dörren så kan det inte ses som att den är i köparens besittning. Innebär detta att det är transportören/säljaren som har ansvaret för varan när den blir stulen eller har det ansvaret gått över på mig när jag gick med på att den fick lämnas utanför dörren? Tack för svar!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Konsumentköplagen (KKL) är tillämplig eftersom du som konsument gar gjort ett köp av lös sak av en näringsidkare (se 1 § första stycket KKL).Risken för varanDen centrala frågan i fall som dessa är vem som bär risken för varan. Om köparen bär risken för varan är hen skyldig att betala för den även om den förstörts eller kommit bort (se 8 § första stycket KKL). Risken för varan går över på köparen när varan har avlämnats (se 8 § andra stycket KKL). Det framgår vidare att varan anses vara avlämnad när den kommit i köparens besittning (se 6 § KKL).BesittningVad som exakt avses med besittning varierar beroende på vilken typ av köp det rör sig om. I ditt fall rör det sig om ett transportköp, då du ska få varan levererad till dig. Det framgår då av lagens förarbeten att varan ska anses vara avlämnad när den har tagits hand om av köparen eller på annat sätt överlämnats till denne. Det nämns också uttryckligen att en vara som lagts i köparens brevlåda normalt anses ha kommit i dennes besittning även om hen inte är hemma vid tillfället. (se prop. 1989/90:89 s. 69 f.). Enligt lagkommentaren indikerar förarbetena dock att en vara inte anses vara avlämnad om den placerats utanför dörren till konsumentens lägenhet, detta även om konsumenten uttryckligen skulle ha önskat ett sådant leveranssätt. Det framgår emellertid vidare av lagkommentaren att det finns skäl som pekar på att varan i ett sådant fall ändå ska anses vara avlämnad. Detta skulle gälla enligt principen om "livets regel", vars tillämpning torde leda till att leda till att besittningsövergång anses ha skett när det är fråga om ett normalt agerande för parterna på marknaden. Att lämna varan utanför dörren utgör ett normalt beteende på marknaden och leder till att konsumenten får varan inom räckhåll, vilket bör vara tillräckligt för besittningsövergång. Vilken grad av auktoritet som finns i hänvisningen till "livets regel" är dock oklart.SlutsatsSom framgår av stycket ovan får rättsläget sägas vara någorlunda oklart. Mig veterligen har frågan heller aldrig varit uppe i HD för bedömning. Mitt råd till dig är att ta kontakt med företaget och hänvisa till vad som sägs i förarbetena om att varan inte är avlämnad när den lämnas utanför din dörr.Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister kan du få det här. Jag kan även råda dig till att ta kontakt med konsumentverket om din fråga.Hoppas att detta svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar,

Hästköp som visade sig vara behäftad med fel - Köplagen eller konsumentköplagen?

2021-01-30 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag köpte ett halvblodssto som efter 5 veckor visat sig vara halt. Hästen var vid köpet besiktad u.a. I kontraktet säljs hästen i befintligt skick som ridhäst. Hästen säljs via en förmedlare, men förmedlaren står ej på kontraktet. Jag träffar inte säljaren ens vid köpet utan kontraktet är redan påskrivet av säljaren och förmedlaren ger det till mig. Jag köpte hästen som min privathäst men driver en mindre hästverksamhet, har f-skatt. Har ett annat jobb utöver.Hästen blev halt efter 5 veckor. Hästen har varit hos veterinären 3 ggr i min ägo och de två första tillfällena blivit satt på enklare medicinering till att börja med, på tredje besöket tas en röntgenbild på henne som visar artros av äldre karaktär, minst 3 månader gammal. Försäkringsbolaget vill inte ersätta skadan då den enligt deras veterinär fanns där innan försäkringen tecknades vilket var dagen före köpet. Säljaren menar att hästen aldrig varit varken halt eller skadad.Reklamerade första gången 5 veckor efter hältan upptäcktes till förmedlare , därefter till säljaren som bestred reklamationen.Vad kan jag göra nu ?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Jag ska försöka besvara din fråga så gott jag kan utan att veta alla bakomliggande omständigheter. Huruvida du och säljaren anses vara två privatpersoner, två näringsidkare eller en privatperson och en näringsidkare är avgörande för vilken lag som kommer att tillämpas. Ifall både du och säljaren klassificeras vara två privatpersoner eller två näringsidkare så kommer köplagen att tillämpas. Om du däremot anses vara en konsument och säljaren näringsidkare så kommer istället konsumentköplagen att tillämpas. Varför man har den här uppdelningen beror på att konsumenter anses vara en skyddsvärd grupp och därför har lagstiftaren valt att ge dem vissa rättsliga förmåner, till skillnad från fall då köpare och säljare befinner sig på samma "nivå". Enligt 1 § 5 st konsumentköplagen definieras en konsument vara en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Och enligt paragrafens sjätte stycke definieras en näringsidkare vara en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten.Av frågans formulering så utgår jag ifrån att du själv är privatperson eftersom du köpt hästen i privat syfte. Det är däremot lite svårare för mig att avgöra säljarens rättsliga ställning, särskilt när en förmedlare finns med i bilden. Ifall säljaren har anlitat en förmedlare som är en näringsidkare så kommer överlåtelsen att gå under konsumentköplagens tvingande regler, trots att säljaren de facto är en privatperson. Eftersom jag inte kan dra någon slutsats av omständigheterna du anger i frågan så kommer jag redogöra för båda alternativen. OBS: I lagtexten används begreppet "vara", och eftersom djur anses vara lös egendom så kommer jag för enkelhetens skull att använda samma begrepp som lagtexten. 1) KonsumentköpDjur anses som sagt vara lös egendom och Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) har i tidigare avgöranden slagit fast att djur är en sådan lös sak som omfattas av konsumentköplagen. Konsumentköplagens regler är tvingande till konsumentens fördel enligt 3 § konsumentköplagen. Det är exempelvis inte möjligt att utan vidare sälja en häst i "befintligt skick" för att sedan undgå ansvar. Om en vara sålts i befintligt skick så kan den ändå vara felaktig om den är i sämre skick än vad köparen rimligtvis kunde räkna med (17 §). Vid bedömningen tar man hänsyn till priset och övriga omständigheter. När man avgör huruvida ett köp anses felaktigt tar man hjälp av 16 § som säger att egendomen ska vara i avtalsenligt skick. Köpet ska alltså motsvara vad köparen och säljaren har kommit överens om, annars är köpet felaktigt. Av omständigheterna du anger låter det självklart att hästen inte var i avtalsenligt skick, därför kommer jag inte utröna begreppets innebörd närmare.Nu återstår frågan vilka möjligheter du som köpare har att göra gällande felet mot näringsidkaren. Först och främst måste felet ha funnits vid avlämnandet av varan enligt 20 § konsumentköplagen. Så huruvida felet fanns vid själva avlämnandet kan nog bara en veterinär svara på. Vidare måste du ha reklamerat köpet till säljaren inom skälig tid efter det att du märkt eller borde ha märkt felet enligt 23 § konsumentköplagen. Av paragrafens andra mening framgår det att meddelande som lämnas inom två månader efter det att köparen märkt felet alltid anses ha lämnats i rätt tid. Eftersom du reklamerade fem veckor efter att du upptäckt hältan så har du gjort det inom rätt tid.Vad blir följderna? Om köpet anses vara felaktigt har du som konsument rätt att kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag, ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet (22 §). Du skulle exempelvis kunna kräva att säljaren står för hästens veterinärkostnader. Värt att tänka på är att förmedlaren och säljaren har ett solidariskt ansvar om det visar sig vara fel på hästen, du som köparen kan då välja att rikta anspråk mot antingen säljaren eller förmedlaren. Observera att det inte går att kombinera samtliga påföljder, utan det är en i taget som blir aktuell plus eventuellt skadestånd. 2) Vanligt köpVi har redan konstaterat att varan är felaktig. För att säljaren ska ha rättsligt ansvar måste hästen redan vid köpet varit behäftad med fel. När det gäller faktiska fel, dvs ett fel som främst rör egendomens fysiska skick, så hamnar vi i 17 § köplagen. Men när en vara däremot säljs i befintligt skick blir det möjligt för säljaren att friskriva sig från ansvar från faktiska fel. Detta betyder dock inte att det aldrig går att påpeka fel i varan när den sålts i befintligt skick men det är endast under vissa förutsättningar (19 §). Av första punkten framgår det att varan ska anses felaktig om den inte överensstämmer med uppgifterna som säljaren har lämnat före köpet. Du som köpare har dock skyldighet att undersöka varan innan köpet om säljaren uppmanar dig till detta. Undersöker du inte varan kan du inte heller åberopa fel som du vid undersökningstillfället bör ha upptäckt (20 §). Men eftersom säljaren lovordade att hästen var besiktad u.a. kan man se det som att din undersökningsplikt "utsläcks". Vidare tänker jag att hästens hälta kan utgöra ett sk dold fel. Dolda fel kan ändå åberopas av köparen.Vad du kan göraJag skulle först och främst föreslå att du försöker ta kontakt med säljaren eller förmedlaren igen för att försöka lösa problemet på tu man hand. En överenskommelse mellan köpare och säljare är ofta det bästa alternativet! Men om det inte fungerar skulle jag råda dig till att anmäla tvisten till ARN. ARN kan pröva din tvist snabbt, enkelt och kostnadsfritt. Det förutsätter dock att anmälaren är en konsument som har en tvist med en näringsidkare (ett företag), du kan läsa mer om det HÄR. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen eller boka tid med vår juristbyrå. Lycka till!Vänligen,

Hur reklamerar jag ett fel i mitt skärmskydd?

2021-01-28 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Vad krävs för att jag ska kunna reklamera ett fel i mitt skärmskydd. Jag köpte en skärmskydd av ett företag men efter 10 dagar den gick sönder snabbt Hur ska jag göra
Natalin Kabro |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reklamationsrätten för lösa saker regleras i konsumentköplagen (KKL) här. I ditt fall är den lösa saken ett skärmskydd, som du som konsument köper av en näringsidkare (företaget du köpte skärmskyddet av).Reklamationsrätten som utgångspunkt är tre år från det att du tagit emot varan (KKL § 23). Det är viktigt att du reklamerar varan till företaget (säljaren) inom skälig tid från det att du märkte felet. Om du reklamerar inom 2 månader anses det alltid vara inom skälig tid (KKL § 23).Eftersom felet har visat sig inom 10 dagar från det att du köpte varan anses felet ha funnits där när du köpte varan och därför behöver säljaren visa att det är du som har orsakat felet, KKL § 20 a.Vad som gäller för digSammanfattningsvis har du därmed rätt till att reklamera skärmskyddet till säljaren innan det går två månader från det att du upptäckte det. Vänligen,

När anses det vara fel i vara trots undersökning vid köptillfället?

2021-01-28 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Sålde en bil av 2014 års modell den 30/12-20. Vi hade ägt den i 7-8 månader, aldrig haft problem med bilen. Nu nästan 1 månad efter hör köparen av sig och säger att bilen börjat rosta på ena bakskärmen. Hen anser att det är ett dolt fel. Det fanns ingen tendens alls på någon rost i våran ägo. Hen påstår att bilen är dåligt rostlagad, och antagligen har det gjorts innan vi köpte den. Hen kollade över bilen noga efter rost och brister på bilen men hittade inget vid köptillfället. Är det ett dolt fel om bilen börjar rosta under lacken så det blir så kallade "rostbubblor" 1 månad efter köp? Eller vad säger lagen?
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från din fråga att ni båda är privatpersoner vilket gör Köplagen tillämplig. Varan ska stämma överens med vad köparen med fog kunnat förutsätta (17 § Köplagen). Med detta menas att bilen inte får avvika från vad man kan förvänta sig av en bil. Köparen har som du beskriver det undersökt varan innan köpet. Har köparen undersökt varan så är det svårt att åberopa fel som man bör ha upptäckt vid en sådan undersökning (20 § Köplagen). Detta skulle kunna anses som dolda fel, vilket säljaren ansvarar för om felen fanns vid tidpunkten för riskövergången även om felet visar sig först senare (21 § köplagen). Frågan är då huruvida detta är ett fel som fanns vid köptillfället och om det i sådana fall är någonting som bör ha upptäckts. Det är alltså av vikt att avgöra om sådana skador kan uppkomma på 1 månad, eller om det är ett sådant fel om bör varit synligt vid köptillfället. Det finns alltså tre möjliga scenarion:1. Är skadan av sådan art att det fanns vid köptillfället men som man inte kunnat se och felet visar sig först senare, kan det anses som dolt fel och du som säljare blir ansvarig. 2. Fanns skadan vid köptillfället och anses vara en skada man bör upptäcka vid en undersökning, och köparen undersökt varan i fråga, kan denne inte åberopa felet. 3. Är det däremot ett fel som uppkommer på 1 månad och som alltså inte fanns vid köptillfället blir du som säljare inte ansvarig. Sammanfattningsvis måste en bedömning göras om skadan kan anses funnits på varan vid köpet och om det är en skada som man bör upptäcka vid en undersökning som köparen genomfört. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Har en köpare rätt till ersättning för avlivandet av en katt utan att först ha kontaktat säljaren?

2021-01-31 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Om man säljer en billig katt som visar sej ha ett dolt fel o får avlivas. Är säljaren skyldig att betala dyra veterinärkostnad även om köparen inte hört av sej till säljaren. Katten såldes utan besiktning för det ville dom själva fixa
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om säljaren är en privatperson så är köplagen (KöpL) tillämplig. Om säljaren istället är en näringsidkare (företag) är konsumentköplagen (KKL) tillämplig.Vem bär ansvaret enligt köplagen?En katt anses som lös egendom enligt lagtexten. Om katten borde kunnat antas vara frisk vid köpet så räknas den som felaktig om den behövde avlivas på grund av sjukdom eller skada (17-19 §§ KöpL). Du skriver själv att felet med katten var dolt, vilket innebär att det inte skulle gått att upptäcka även om köparen uppfyllde sin undersökningsplikt (20 § KöpL). Undersökningsplikten vid köp av en katt kan inte anses vara särskilt långtgående, så om felet inte var väldigt uppenbart har du troligtvis rätt i att det räknas som dolt. Ansvaret för felet ligger i så fall på säljaren.Vem bär ansvaret enligt konsumentköplagen?Om katten är köpt av en näringsidkare finns ingen undersökningsplikt. Felet ska i varje fall anses vara dolt och ansvaret ligga på säljaren om det fanns redan innan köpet (17-20 §§ KKL).har köparen uppfyllt sitt ansvar för rätt till påföljder?För att en säljare ska kunna åtgärda ett fel krävs att köparen reklamerar inom skälig tid (32 § KöpL). Vid konsumentköp räknas reklamation som sker inom 3 månader efter köpet alltid vara inom skälig tid (23 § KKL).I din situation är ansvaret för felet troligtvis något som vilar på säljaren. Vad det innebär är att köparen har rätt att kräva påföljder. I första hand ska säljaren få en chans att företa avhjälpande (att fixa felet om möjligt) eller omleverans (34 § KöpL & 27 § KKL). Om katten var så pass sjuk att den behövde avlivas är avhjälpande förmodligen inte relevant, och omleverans är omöjligt eftersom katten är en unik vara.I andra hand blir prisavdrag eller hävning påföljden som vidtas. Prisavdrag bör inte heller fungera i fallet, så hävning av köpet blir aktuellt (39 § KöpL & 29 § KKL). Köparen i fallet hade alltså rätt att häva köpet, lämna tillbaka katten och få pengarna tillbaka. Eftersom katten inte kan lämnas tillbaka och detta är på grund av köparens egna handlingar (att de inte kontaktat säljaren innan katten avlivades) har de förverkat sin rätt att häva köpet. Om katten inte alls hade behövt avlivas är det också köparens eget ansvar att de valde att göra detta.I vissa fall har köparen rätt till skadeståndEftersom ingen annan påföljd är möjlig så är det skadestånd som skulle kunna vara aktuellt för att kräva säljaren på pengar (40 § KöpL & 30 § KKL). Här spelar det större roll om säljaren är en näringsidkare eller en privatperson: en näringsidkare har alltid ett mycket större ansvar för sina varor. Om säljaren är näringsidkare och ni är överens om att det var fel i varan så har de vanligtvis rätt till någon form av ekonomisk ersättning. Detta betyder dock inte att säljaren är skyldig att betala samtliga veterinärkostnader. Köparen måste till exempel varit så sparsam som möjligt när hen "åtgärdade" felet - något som är svårt att påstå då katten avlivats utan att först reda ut situationen med säljaren och undersöka möjligheterna till hävning. Om säljaren är en privatperson är ansvaret mindre.Har köparen rätt till några pengar?Om säljaren är en näringsidkare har köparen troligtvis rätt till skadestånd i någon utsträckning. Skadeståndet bör i min mening dock inte omfatta alla veterinärkostnader, utan bör kunna sättas ner markant. Eftersom jag inte vet exakt vad som var fel med katten, om avlivande var nödvändigt eller ej och om veterinärkostnaderna var skäliga kan jag inte göra en exakt bedömning av hur stort skadeståndet bör vara.Om säljaren istället är en privatperson blir det mer av en bevisfråga. Om denne kan bevisa att felet beror på säljaren (vilket jämförelsevis inte behöver göras inom skälig reklamationstid för konsumentköp) och att kostnaderna var nödvändiga kan de ha rätt till skadestånd. Det är tveksamt om köparen kan anses ha reklamerat inom skälig tid här, eftersom de redan tagit beslutet att avliva katten. Även här är det dock svårt att göra en exakt bedömning utan mer information.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ångerrätt vid distansavtal med enskilda näringsidkare

2021-01-29 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Vi har ett nystartat företag som håller på med telefonförsäljning mot företagskunder.Så min fråga lyder såhär: Till exempel om en enskild firma köper en tjänst av oss via telefon och vi gör ett muntligt avtal via telefonen. Har denna enskilda firma då ångerrätt? Och om den har det, när börjar ångerrätten att gälla? Är det från och med då vi skickar orderbekräftelse eller fakturan, eller är det från och med då det muntliga avtalet gjordes oavsett om vi skickar orderbekräftelse eller inte? Och hur länge gäller ångerrätten isåfall?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret är som följer: Det finns en lag som reglerar ångerrätt för konsumenter, nämligen distansavtalslagen. Motsvarande lag finns inte för avtal som ingås företagare emellan. Däremot hävdar Telekområdgivarna att enskilda näringsidkare ska omfattas av ångerrätt vid distansavtal, och konsumentverket hävdar att många enskilda näringsidkare som ingår distansavtal via telefonförsäljning egentligen kan klassas som konsumenter. Nedan följer en utveckling av detta svar. Som sagt så gäller distansavtalslagen bara när en näringsidkare ingår ett avtal med en konsument. Jag antar i ditt fall att ert företag säljer fysiska varor (lös egendom) och därför regleras det i ert fall av 2 kap 1 § distansavtalslagen. Eftersom en enskild företagare är en näringsidkare så faller principiellt alltså utanför lagens tillämpningsområde. Däremot finns alltså dessa uttalanden från konsumentverket och telekområdgivarna. Beträffande konsumentverket verkat deras inställning vara att enskilda företagare ibland kan ses som konsumenter. Vad jag antar att åsyftas är i vilken egenskap en person ingår ett avtal; som företagare eller som konsument. Detta beror såklart på hur omfattande verksamheten är och vad det rör sig om för vara eller tjänst, och därför är det svårt för mig att säga var gränsen går. Beträffande telekområdgivarna så gäller detta undantag för enskilda firmor enligt deras uppföranderegler (länk här). Det måste dock poängteras att ni inte är bundna av dessa regler om ni inte är medlemmar i telekområdgivarna. Däremot kan det på grund av sådana här regler ibland uppkomma branschpraxis, och detta kan i sig leda till att en ångerrätt anses implicit avtalad när vissa avtal ingås. Detta förutsätter såklart att det finns en branschpraxis, vilket måste bevisas. Eftersom jag inte vet vilken vara ni säljer så kan jag tyvärr inte heller svara på detta, men troligen är så inte fallet. När det gäller ångerrättens längd så regleras detta i 2 kap. 12 § distansavtalslagen. Enligt denna börjar ångerfristen löpa från den dag då konsumenten får sin vara i besittning (alltså dagen då konsumenten fysiskt tar emot varan). Om det gäller en tjänst så är det 14 dagar från att avtalet ingås (alltså att konsumenten skrivit på avtalet, vilket är ett krav). Enligt 2 kap. 10 § distansavtalslagen är ångerfristen 14 dagar. Här är det också viktigt att poängtera att om det är så att en enskild näringsidkare ses som en konsument, så tillkommer flera bestämmelser om krav på telefonförsäljning. Bland annat finns det en mängd information som ska delges (här) och näringsidkaren måste skicka ett skriftlig anbud som konsumenten skriftligen ska acceptera (2 kap. 3 a § distansavtalslagen). Bördan på er blir alltså mycket större om en näringsidkaren anses vara konsument. Vidare måste poängteras att distansavtalslagen inte kan avtalas bort till konsumentens nackdel (1 kap. 4 § distansavtalslagen), så ni kan inte heller "säkra upp" genom att avtala bort ångerrätten. Mitt svar blir alltså inte entydigt, eftersom det finns ett tolkningsutrymme om vilka som klassas som konsumenter. Är företaget en juridisk person (som ett aktiebolag) ska det dock inte råda någon tvekan om att distansavtalslagen inte är tillämplig. Vidare torde så inte heller vara fallet om den enskilda näringsidkaren bedriver verksamheten i stor omfattning och som heltidssyssla (detta är dock min egen spekulation). Om det är så att ni säljer något som är väldigt branschspecifikt och som därför sällan används av konsumenter, utan just används inom näringsverksamhet, så tror jag inte heller att distansavtalslagen kommer gälla. I dessa fall råder avtalsfrihet, och således finns ingen ångerrätt om ni inte avtalar om det. Troligast fall där detta kan vara en risk är alltså om ni säljer något som konsumenter i gemen använder eller har användning av, och ni säljer det till små egenföretagare där gränsen mellan deras konsumentegenskaper och företagaregenskaper är svag. Mitt främsta råd är att kontakta konsumentverket och höra med dem om denna fråga. Hoppas detta gav vägledning!MVH,

Vad gäller när varan är sålt i befintligt skick?

2021-01-28 i Köplagen
FRÅGA |Gjorde ett köp privatperson mellan privatperson. Varan ( mopeden ) är i så pass uselt skick så vi vill ångra köpet. Kontrakt skrevs där det står: varan säljes i befintligt skick. Köplagen måste stå på vår sida som köpare? Även, kontraktet är undertecknat av en icke myndig person ( 15-16 åring ) Är det giltigt då? Borde målsmän ha undertecknat detta kontrakt? Säljaren vägrar svara via tele och sms-kontakt.Jättetacksam för svar.
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det gäller köp mellan privatperson är det köplagens regler som gäller. Varan ska stämma överens med vad köparen med fog kunnat förutsätta (17 § Köplagen). Med detta menas att mopeden i ditt fall inte får avvika från vad man kan förvänta sig av en moped. Du som köpare har däremot en skyldighet att undersöka varan innan köpet, om säljaren uppmanar dig till detta. Undersöker du inte varan kan du inte heller åberopa fel som du vid undersökningstillfället bör ha upptäckt (20 § Köplagen). Här utgår man från vad en helt normal person bör upptäcka vid en undersökning. Nu anger du dock att varan sålts i befintligt skick. Med detta menas att varan säljs så som den är, att man kan få räkna med lite fel då den är begagnad till exempel. Trots att säljaren använt sig av uttrycket befintligt skick ska varan fortfarande anses felaktig om säljaren före köpet underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande som rör varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkan på köpet. Det ska alltså vara någonting som är helt avgörande för köpet av varan. I regel innebär dock ett köp av en vara som säljs i befintligt skick att man får räkna med de fel som varan kan vara behäftad med. Anser du som köpare att varan är felaktig måste du meddela säljaren om detta inom skälig tid från att du bör ha märkt felet (32 § Köplagen). Det är inte olagligt att ingå köpeavtal med personer som är under 18 åriga. En person under 18 år får dock inte ingå kreditavtal och liknande. Men att säljaren i detta fall ska ha varit under 18 år bör inte vara ett hinder. Sammanfattningsvis har varan sålts i befintligt skick vilket till regel innebär att säljaren friskriver sig från fel på varan. Däremot finns det undantag till detta, köparen ska alltid kunna räkna med att bli upplyst om väsentliga förhållanden kring varan. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Vad gör man om man blir lurad av ett byggföretag?

2021-01-28 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag har blivit lurad av en bygg företag, vad man kan göra?
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Med tanke på att din fråga innehåller så pass lite information är det svårt att ge komplett vägledning. Jag kan dock hänvisa till eventuellt relevanta lagar och regler som kan vara av intresse. Jag utgår ifrån att du är en privatperson. Då de som bygger är ett företag är den andra parten att räkna som näringsidkare. Om jag uppfattat din fråga rätt rör det sig om någon form av större bygge, vilket i sådana fall medför att konsumenttjänstlagen (KtjL) är tillämplig (1 § andra punkten KtjL). Du nämner att du blivit lurad av företaget, utan vidare information kan jag dock inte mer än att anta att det eventuellt rör sig om antingen något fel i bygget, alternativt att de brutit mot avtalet i någon hänseende. Om det rör själva bygget kan detta räknas som fel hos tjänst, vilket regleras i 9 - 23 § konsumenttjänstlagen. Där finns även regler om påföljder du kan kräva från företaget, som exempelvis hävning av tjänsten eller att du kan hålla inne betalningen. Tyvärr är det som sagt svårt att ge tydligare rådgivning utan att veta mer detaljer, men du är naturligtvis välkommen att kontakta oss igen vid ytterligare frågor! Vänligen,