Rätt att kräva pengarna tillbaka vid reklamation

2021-02-19 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej Jag köpte en taklampa 12/3 - 2020 som nu inte går att nyttja då glödbollarnas gängor fastnat så lamporna i glödbollen inte går att byta, lampan går således inte att använda eller laga. Jag mailade företaget i fråga och efter bildbevis på skadan så godkände de reklamationen. Lampan som jag köpte finns inte i lager just nu och då erbjöd de likvärdig lampa i pris, jag önskade samma lampa eller återbetalning. En återbetalning har de nekat och nu undrar jag om de verkligen kan neka mig en återbetalning när de inte har "min" lampa i lager (kommer ev. in i lager i mars) Tack på förhand
Amanda Aitomäki |Hejsan,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det har företaget i fråga godkänt din reklamation av lampan och det råder alltså inga frågetecken om rätten till reklamation utan frågan rör den kompensation de vill erbjuda dig.Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att du köpt varan för privat bruk, alltså som konsument. Den tillämpliga lagen blir då konsumentköplagen (1990:932).Påföljd vid fel på varaVid fel på vara finns ett flertal olika möjliga lösningar. Du som köpare kan kräva antingen avhjälpande, omleverans, prisavdrag, ersättning för att avhjälpa felet eller hävning (22 § konsumentköplagen).OmleveransDu har rätt att kräva att företaget antingen avhjälper felet eller företar omleverans, det vill säga ger dig en ny vara, om det kan ske utan oskälig kostnad för säljaren (26 § 1 stycket konsumentköplagen). Avhjälpandet eller omleveransen ska ske inom skälig tid efter att du som köpare har framställt ditt krav (26 § 3 stycket Konsumentköplagen).HävningOm felet kan anses vara av väsentlig betydelse för dig har du rätt att häva köpet (29 § konsumentköplagen).Säljarens valmöjlighetUnder förutsättning att felet inte är av väsentlig betydelse för dig har säljaren har rätt att i första hand avhjälpa felet eller utföra en omleverans, även om du hellre önskar att häva köpet (27 § konsumentköplagen). Eftersom du meddelat säljaren att du antingen vill ha en ny vara (omleverans) eller pengarna tillbaka (hävning) bör företaget ha rätt att välja omleverans framför hävning. Att företaget meddelat dig att de inte kommer att återbetala dig utan istället vill skicka en ny lampa åt sig är därför inte i sig felaktigt.Kan hävning bli aktuellt?Omleveransen ska som nämnt ske inom skälig tid och kan inte säljaren företa omleverans inom skälig tid kan hävning bli aktuellt (28 § konsumentköplagen). Att du har rätt att häva köpet innebär att lampan ska återges till företaget och du ska få tillbaka pengarna.För att kunna bedöma om hävning kan bli aktuellt behöver vi utreda om tiden för omleveransen kan anses oskälig. Vad som avser skälig tid beror dels på ditt behov av lampan och på företagets möjlighet att leverera en ny lampa. Företaget bör ta sig an avhjälpandet/ omleveransen omgående men man får räkna med en tidsåtgång för avhjälpandet som är normal på marknaden för varan i fråga (Prop. 1989/90:89 s 120-122).Du skriver inte när du kontaktat företaget och begärt omleverans av varan. Det är därför svårt att gör bedömning om det är skäligt för företaget att leverera en ny lampa i mars eller inte. Har du redan i december fått meddelande om att en ny lampa kan levereras först i mars kan detta tyckas vara väldigt lång tid och kanske oskäligt. Har kravet istället framställs till exempel i februari kan det istället vara skäligt att leverans av en ny lampa sker i mars. Det beror alltså på omständigheterna.För att du ska kunna kräva att få pengarna tillbaka behöver tiden för omleveransen vara oskäligt lång. Om tiden för omleveransen är oskäligt kan detta vara skäl till hävning (Prop 1989/90:89 s 128).SammanfattningsvisI första hand har företaget rätt att ge dig en ny vara istället för att återbetala dig. Omleveransen ska dock ske inom skälig tid, annars kan du ha rätt till hävning, det vill säga pengarna tillbaka. På grund att jag inte har alla omständigheter är det svårt att svara på om du har rätt att få pengarna tillbaka eller inte. Det beror på hur lång tid det gått från att du framställt krav på omleverans och den tid företaget sagt att en ny vara kan levereras. Är tiden inte oskäligt lång kan företaget stå fast vid att de vill ersätta dig med en ny lampa. Har det däremot gått lång tid sedan du framställde kravet, kan du ha rätt till hävning och har då rätt att få pengarna tillbaka för lampan.Jag hoppas däremot att du kan ta ledning av svaret i din fortsatta kontakt med företaget.Om du och företaget inte kommer överensOm problemet med företaget kvarstår och ni inte kan komma överens finns möjlighet att kontakta Allmänna reklamationsnämnden (ARN) som avgöra ärenden där konsumenter står i tvist med företag. ARN fattar beslut i ärendet vilket blir en rekommendation om hur ärendet ska lösas.Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar! Har du fler frågor är du alltid välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Reklamationsfrist vid konsumentköp

2021-02-16 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Vi köpte en espressomaskin i juli 2016. I oktober 2017 gick maskinen sönder. Företaget åtgärdade felet (ett trasigt elektronikkort). I november 2018 uppstod samma fel igen. Vi lämnade in maskinen igen och företaget åtgärdade felet igen och bytte ut elektronikkortet. Nu (februari 2021) är maskinen trasig igen och vi misstänker att det är samma fel eftersom maskinen visar liknande system. Företaget hävdar nu att det inte finns någon garanti kvar. Nu undrar vi om det finns reklamationsrätt på reservdelen som företaget byggd in i november 2018? Eller kan vi även häva köpet eftersom samma fel har uppstått 3 gånger nu?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Konsumentköplagen (KKöpL) gäller vid köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument (1 § KKöpL).Vad gäller garantin?Har säljaren lämnat en garanti och därmed åtagit sig att under en viss tid svara för varan, anses varan vara felaktig om den under den angivna tiden försämrats i det avseende som utfästelsen omfattar (21 § första stycket KKöpL). Att garantin gått ut förhindrar dock inte köparen från att reklamera felet enligt bestämmelserna i konsumentköplagen.ReklamationsfristKöparen måste reklamera inom tre år från det att köparen tog emot varan. I annat fall förlorar köparen rätten att åberopa felet, såvida inget annat följer av en garanti eller liknande utfästelse (23 § tredje stycket KKöpL). Eftersom du tog emot varan i juli 2016 och felet upptäcktes i februari 2021 har det gått mer än tre år från det att du tog emot varan. Det är därför inte möjligt att reklamera. Om du i stället hade fått en helt ny vara (omleverans) i november 2018 skulle tidsfristen börja om.UndantagUndantag finns dock om om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder (24 § KKöpL). Det krävs med andra ord att säljaren har varit illojal. Bestämmelsen skulle kunna bli aktuell om säljaren känt till felet före köpet, men struntat i att meddela köparen om felet i förhoppning om att köparen inte skulle märka felet före preskriptionstidens utgång. Utifrån den information du angivit finns det inget som tyder på att undantaget skulle vara aktuellt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad avses med direkt förlust enligt köplagen?

2021-02-15 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Vad avses med en direkt förlust enligt 67§ KöpL? Är det ersättning för "utgifter, prisskillnad och utebliven vinst" som det står i paragrafen?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!67 § KöpL tillämpas vid en säljare eller köpares avtalsbrott. Den preciserar vilka skador som ska ersättas av den part som har brutit mot köpeavtalet. Skadestånd blir tillämpligt parallellt med en annan påföljd, till exempel avhjälpande, omleverans eller prisavdrag (se ex 30 § KöpL). Med direkt förlust menas sådana skador som är en omedelbar följd av avtalsbrottet. Typiska direkta skador är utgifter, övertidsarbete, hyreskostnad för en ersättningsvara under den tid som säljarens avtalsbrott varar, extra kostnader i form av tex dubbla transportkostnader, höjda driftskostnader och prisskillnader vid täckningstransaktioner. I förarbetena förklaras att direkta skador ska vara sådana skador som "till sin typ och omfattning är vanliga och förutsebara vid det aktuella avtalsbrottet". De indirekta skadorna sägs vara de som är "mera avlägsna och svårförutsebara" (prop. 1988/89:76 s. 48). Utebliven vinst är ett exempel på en indirekt förlust (67 § 2 st p.1). Vid skadestånd på grund av fel i varan kan exempel på direkta skador vara kostnad för varans undersökning eller kostnad för annan utredningen på grund av felet. Vid skadestånd i kombination med hävning kan exempel på direkta skador vara utgifter som är inte är återkrävbara, exempelvis tullar, skatter eller andra avgifter. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Vem äger bilen?

2021-02-14 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo ska gå skilda vägar. Jag tog ett lån på vår bil tillsammans med min mamma. Han står som ägare på bilen. Lånet är betalat under tiden vi var tillsammans. Vems är bilen? Sen har vi en bil till där han står på lånet och han äger bilen. Vi har haft gemenas ekonminså jag har även betalat lånet på den. Den bilen bråkar jag inte om utan den ska han ju ha. Men kan han även behålla den bilen som jag stod på lånet tillsammans med min mamma. Med vänlig hälsning, X.
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då ni går skilda vägar som sambor kommer sambolagen att vara tillämplig vad gäller eventuell bodelning.8 § SamboL stadgar att bodelning skall genomföras, om någon av samborna begär det. Bodelningen kommer att fördela endast er samboegendom.Förutsatt att egendomen förvärvats för gemensam användning, och egendomen inte tillkommit genom gåva eller testamente med villkoret att det ska vara ena sambons enskilda, eller att ni avtalat om att egendom inte ska ingå i bodelningen, kommer samboegendomen bestå endast av er gemensamma bostad och ert gemensamma bohag, se 3 § SamboL.Gemensamt bohag är endast möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre avsett för det gemensamma hemmet, se 6 § SamboL.Bilarna kommer inte under några omständigheter ingå i samboegendomen och kommer inte bli föremål för eventuell bodelning om du begär det. Din sambo står som ägare på bilen ni ordar om. Att han står som ägare på bilen ger honom inte uteslutande äganderätt, det avgörs av hur och av vem betalningen avkunnats. Din sambo har betalat för bilen, men du har bidragit med lån vilket gör att ni rättsligt kan äga bilen tillsammans. Bilen förutsätts vara din sambos, men kan du bevisa att du bidragit med betalning i övrigt kan du hävda att ni äger bilen tillsammans.Med vänliga hälsningar!

Vad gäller vid dröjsmål i ett konsumenttjänstsammanhang?

2021-02-18 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, tecknade avtal med Energihem om att byta ut dörrar och vissa fönster i vår villa maj 2020. Arbetet är inte klart än (kan skriva en mindre bok om alla turer, telefonsamtal och SMS som har växlats mellan oss). Skrev tyvärr inte något slutdatum på kontraktet (korkat). Vad är en skälig tid för att byta ut och installera tre ytterdörrar, två balkongdörrar, ett skutparti med limträbalk och fjortonfönsterpartier. Jag vet vilken tid det tog för hantverkarna att installera fönster och dörrar, ca. hundra timmar., men är det skäligt att behöva vänta så länge förr att få allting klart?Om det inte är skälig tid, kan jag hävda att de är skadeståndsskyldiga och i så fall hur mycket?Tacksam för ett svar.Med vänliga hälsningar
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är fastighetsägare och har i egenskap av konsument träffat ett avtal med ett bolag som enligt det överenskomna uppdraget ska svara för att byta ut dörrar och fönster i din villa. Såvitt jag förstår är installationerna så gott som klara (du nämner ovan en tidsåtgång om ca 100 arbetade timmar), men något slutligt färdigställande har dock inte ägt rum, trots att arbetet påbörjades redan i maj förra året. Exakt vad som återstår att göra är för mig ovisst liksom om uppdragsavtalet ska betraktas som ett köp eller en tjänst. Gränsdragningen mellan konsumentköplagen (KKL) och konsumenttjänstlagen (KTjL) tar sin utgångspunkt i en helhetsbedömning av huruvida varan eller tjänsten utgör den övervägande delen av näringsidkarens (installatören, bolaget) förpliktelse gentemot dig. Eftersom du egentligen inte har nämnt några köp och endast uppger att installationerna, eller rättare sagt arbetets färdigställande, har försenats utgår jag ifrån att bolaget var anlitat för att huvudsakligen installera ett redan införskaffat material. Konsumenttjänstlagen blir således tillämplig i det här fallet (2 § 2 p. KTjL). Det ska för övrigt noteras att de två ovan nämnda lagarna är relativt snarlika till sin utformning. Oavsett vilket undrar du vad som utgör skälig väntetid i den nu uppkomna situationen samt om du möjligtvis äger rätt yrka skadestånd på grund av dröjsmålet.Din första fråga är dessvärre tämligen svår att besvara eftersom lagtexten endast anger att ett uppdrag på det konsumenttjänsträttsliga området ska avslutas inom den tid som har avtalats, eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning (24 § 1 st. KTjL). Ett överenskommet slutdatum saknas och vad som är skäligt i förhållande till just en tjänst "av samma art och omfattning" blir av förklarliga skäl svårt att bedöma från min position. Det nu sagda fordrar nämligen ingående kunskap om avtalsinnehållet, arbetets omfattning samt lokal praxis i branschen och vad som då anses brukligt givet omständigheterna i övrigt. I rättstillämpningen (vid prövning i domstol) inhämtar parterna inte sällan sakkunnigutlåtanden från experter och/eller särskilda yttranden från olika bransch- och intresseorganisationer för att bättre kunna prognostisera utfallet av den rättsliga prövningen. Svaret på den här frågan bereder därför vissa smärre problem, men spontant och utifrån din ärendebeskrivning (utan att känna till under vilka förutsättningar (vilken sysselsättningsgrad) bolaget hittills har utfört sitt arbete) torde den förflutna väntetiden framstår som oskäligt lång, i synnerhet om det aktuella arbetet påbörjades redan i maj månad i fjol och de 100 arbetade timmarna som du refererar till ovan utfördes på basis av ett heltidsupplägg. I så fall verkar ju arbetet ha stått still ända sedan i mitten på förra sommaren.Rätten att kunna göra gällande vissa felpåföljder, typ ett riktat skadeståndsanspråk, är naturligtvis avhängig huruvida näringsidkaren (bolaget) verkligen har gjort sig skyldig till något avtalsbrott varför svaret på din första fråga egentligen behöver utredas grundligt. Du nämner bland annat flera turer via sms och telefonsamtal, men de verkliga orsakerna till varför arbetet har dragit ut på tiden känner jag emellertid inte till. Om du är skyldig att betala för uppdraget enligt ett fast pris eller på löpande räkning framgår inte heller av ditt ärende, men utifrån ett scenario där bolaget bedöms vara i dröjsmål kan följande anföras. Som konsument kan du till att börja med nyttja din så kallade detentionsrätt, vilket innebär att du har rätt att hålla inne så mycket av prestationen (betalningen) som krävs för att ge dig erforderlig säkerhet för ditt krav på arbetets färdigställande (27 § 1 st. KTjL). Så länge det inte föreligger ett hinder som bolaget inte kan övervinna eller så länge utförandet inte skulle medföra olägenheter eller kostnader som är oskäligt stora i förhållande till ditt intresse av att avtalet fullföljs har du rätt att kräva att tjänsten utförs (28 § KTjL). Slutligen kan det argumenteras för att en hävning borde kunna aktualiseras. Men för detta krävs att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig och har mer än en obetydlig del av tjänsten utförts (vilket verkar vara fallet här) får du som konsument endast häva avtalet beträffande den del som återstår (29 § 1 st. KTjL). En hävning framstår därför möjligen som ett mindre attraktivt alternativ och eftersom en hävning dessutom är en starkt ingripande åtgärd för den som har påbörjat ett arbete är kravet på väsentlig betydelse högt ställt. Något generellt svar kan dock inte ges, men i lagens förarbeten nämns som exempel på vad som kan utgöra väsentlig betydelse en konsument som har beställt en specialombyggnad av en segelbåt i det bestämda syftet att delta i en viss kappsegling och när tiden för tävlingen är inne är arbetet inte klart (SOU 1979:36 s. 489 f.). Samtidigt är det inte uteslutet att kombinera en hävningsförklaring med ett skadeståndsyrkande, men huruvida du skulle nå framgång med en hävning låter jag vara osagt.När det sedan gäller skadeståndet kan följande sägas. Bolaget har i egenskap av näringsidkare ett så kallat kontrollansvar på det här området, vilket innebär att bolaget är skyldig att ersätta dig som konsument en uppkommanen skada om inte bolaget visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför dess kontroll som man skäligen inte kunde ha förväntats räkna med vid avtalets ingående och vars följder bolaget inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (31 § 1 st. KTjL). Till de hinder som ligger utanför näringsidkarens kontrollsfär hör främst hinder av force majeure – karaktär som exempelvis arbetskonflikter, extremt dålig väderlek, inrikespolitiska oroligheter, naturkatastrofer, krigshändelser och andra dylika händelser. Andra händelser torde sällan ligga utanför näringsidkarens kontroll, vilket i praktiken betyder att bolaget i fråga har ett strängt skadeståndsansvar för alla uppkomna förseningar. Det ska noteras att ansvaret även omfattar eventuella anlitade underentreprenörer samt culpa in contrahendo, det vill säga sådant som bolaget borde ha räknat med vid tidpunkten för avtalsslutet varför min uppfattning är att bolaget inte ens kan åberopa den typen av hinder i det här fallet. Men icke att förglömma, lagstiftningen innehåller dessvärre inga beräkningsregler vid dröjsmål på näringsidkarens sida varför det här ofta initialt blir en ren förhandlingsfråga. Exempel på kostnader som kan täckas genom ett skadestånd är extra utgifter för dubbla boenden, utgifter för att låta någon annan färdigställa arbetet och ersättning för förlorad arbetsinkomst om du har tvingats stanna hemma för att bolagets medarbetare inte dyker upp. Som konsument är du, om uppdraget har avslutats, också skyldig att reklamera inom skälig tid (26 § 1 st. KTjL). Någon särskild reklamtionsåtgärd behöver dock inte vidtas av dig så länge bolagets arbete fortlöper varför du under hela avtalstiden har alla dina rättigheter i behåll. Och såvitt jag förstår har ju arbetet inte färdigställts. Avslutande ord och ytterligare rådgivningJag är medveten om att den här utredningen blev ganska så generell till sin karaktär, men frågorna är svåra att besvara baserat på den ganska begränsade information som finns tillgänglig i nuläget. Min bedömning är dock, utifrån det lilla jag vet, att du har fog för din uppfattning och att du bör vara berättigad till någon form av kompensation. Men skadeståndsbeloppets storlek kan jag av uppenbara skäl inte uttala mig om i skrivande stund. Jag föreslår därför att du sätter press på bolaget genom upprättandet av ett formellt kravbrev i vilket du, med hjälp av en jurist, preciserar din begäran, eventuella ersättningsanspråk och även, kanske, medvetandegör motparten om att du är villig att hänskjuta fråga till en domstol. Allt för att kunna få en ordentlig påverkanseffekt.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid författandet av kravbrevet och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad gör man om man blivit lurad av ett utländsk e-handel företag?

2021-02-16 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej!En fråga gällande e-handel. Vad gör man om man blivit lurad på en dyrare vara av ett utländskt företag? Kan man anmäla någonstans, och finns det någon möjlighet att få tillbaka pengarna? Tack på förhand.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mitt första råd till dig är att kontakta det utländska företaget för att försöka lösa problemet och kräva tillbaka dina pengar. Konsumentverkets hemsida Hallå Konsument har mallar på hur du kan formulera ett sådant krav.Om det utländska företaget är ett EU-land, Island, Norge eller Storbritannien kan du vända dig till Hallå Konsument. Om du redan försökt kontakta företaget alternativt inte fått något svar på ditt krav, erbjuder ECC Sverige via Hallå Konsument kostnadsfri rådgivning angående ditt ärende. De förutsätter dock att du först klagat skriftligen till företaget. Under förutsättning att det utländska företaget är ett EU-land kan du även anmäla tvisten till EU-kommissionens ODR-plattform.Om ovan alternativ inte hjälper dig kan du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. En sådan ansökan kostar 900 kr för en tvist som gäller krav under 23 250 kronor, varav krav över denna summa kostar 2 800 kronor. Vill du ha vidare hjälp om hur du gör en stämningsansökan rekommenderar jag dig att boka tid med en jurist.Om du funderar på att anlita juridisk hjälp och har en hemförsäkring kan det vara smart att kontakta ditt försäkringsbolag först. I många hemförsäkringar finns det nämligen rättsskydd, vilket innebär att försäkringen kan täcka vissa kostnader i samband med juridiska processer.Om du har några fler frågor kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen. Annars hoppas jag du fått svar på din fråga och att det löser sig för dig.Vänligen,

Skälig leveranstid enligt konsumentköplagen

2021-02-14 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej. Jag undrar hur lång leveranstid som är skälig för en vara? Jag beställde ett lyxigt spa bad från en firma i början av augusti 2020, preliminär leverans skulle ske den 19/10, så långt okej, jag betalade 20% i handpenning när jag fått faktura för detta. Vid mitten av november skickade jag en förfrågan om hur länge till det skulle dröja innan leverans skulle ske, fick då till svar att de skulle försöka leverera innan den 23/12. Jul och nyår gick och den 4/1 fick jag en uppdatering från leverantören att det skulle dröja ca 6-8 veckor innan leverans, är det okej att leveranstiden blir flera månader försenad och att leverantören inte kommunicerar med mig som köpare, får jag häva köpet och få tillbaka handpenningen?
Amanda Aitomäki |Hejsan,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilka regler som gäller vid köp beror först och främst på om köpet gjorts i form av näringsidkare eller som konsument. Det beror alltså på om du köpt varan i egenskap av ett företag eller privatperson. Utifrån din frågeställning kommer jag att utgå ifrån att du beställt varan som privatperson av ett företag. Därför blir konsumentköplagen (KköpL) tillämplig (1 § KköpL).Hur lång leveranstid är skälig?En vara ska avlämnas enligt överenskommelse eller senast 30 dagar efter det att avtalet ingicks (5 § KköpL). Er överenskommelse synes vara leverans den 19/10. Även om datumet enligt försäljaren var preliminärt kan dock konstateras att betydligt längre tid nu har passerat och eftersom varan ännu inte levererats och det av omständigheterna verkar bero på säljaren, föreligger dröjsmål på säljarens sida (9 § KköpL).När säljaren är i dröjsmål kan du som köpare hålla inne betalningen samt välja mellan att kräva att säljaren fullgör köpet eller att häva köpet. Det finns också möjlighet att kräva skadestånd (10 § KköpL).Rätt att häva köpet?Eftersom du verkar önska häva köpet och få pengarna tillbaka kommer jag nu att gå igenom dina möjligheter att häva köpet.Om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig eller om du före avtalets ingående meddelat säljaren att avlämnandet av varan inom en viss tid är avgörande för att du ska genomföra köpet har du rätt att häva köpet (13 § första stycket KköpL).Vad som är av väsentlig betydelse får avgöras i varje enskilt fall. Du beskriver dock att du gjort en beställning i augusti, fått ett preliminärt leveransdatum i oktober och sedan i början av januari fått höra att det dröjer ytterligare 6-8 veckor. Att få preliminärt leveransdatum i oktober men sedan inte få varan förrän i februari/mars bör kunna betraktas som en relativt stor försening. Säljaren bör här förstå att en förlängd leveranstid om runt 4 månader kan vara väsentligt för köparen. Dröjsmålet bör därför kunna anses vara av väsentlig betydelse för dig.Vidare gäller att om säljaren meddelar att varan inte kan levereras har du också rätt att häva köpet (13 § första stycket KköpL). Du kan också häva köpet om du först begär att säljaren fullgör köpet inom en bestämd tilläggstid som inte är oskäligt kort och säljaren inte avlämnar varan inom den givna tiden (13 § andra stycket KköpL). Anser säljaren att tilläggstiden är för kort måste säljaren meddela detta. Du kan alltså kräva att leverans sker inom en viss tidsperiod och klarar de inte av att leverera inom den utsatta tiden har du rätt att häva köpet av varan. Vid en hävning av köpet ska båda parternas prestationer återgå. Det betyder att du har rätt att få tillbaka det belopp du betalat.SammanfattningsvisJag skulle rekommendera dig att kontakta försäljaren omgående och meddela att du vill häva köpet. Det krävs att du kan visa försäljaren att förseningen är av väsentlig betydelse för dig. De många månaders försening av varan bör dock i min mening tala för din fördel.Godtar de ändå inte hävningen kan du istället kräva fullgörelse av köpet inom en bestämd tilläggstid. Levererar de inte varan inom den tiden har du rätt till hävning (13 § andra stycket KköpL).Har du några fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Vem har bevisbördan gällande fel i vara?

2021-02-14 i Köplagen
FRÅGA |Hej har sålt en vara över nätet (som privatperson) och nu kommer köparen efter en vecka och vill ha pengar tillbaka/häva köpet då varan är trasig (vilket den inte var när den skickades). Som jag har förstått köplagen så bör man gå via domstol för detta men hur ska en domstol kunna avgöra vem som har rätt i när varan skadats? Vem har bevisbördan, säljaren eller köparen?
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga enligt följande, du sålde en vara som var i gott skick vid avlämnandet, men köparen hävdar att den är trasig och vill häva köpet. Du undrar vem som har bevisbördan ifall ni tvistar i domstol. Det är helt korrekt att köplagen blir tillämplig, då du sålde varan i egenskap av en privatperson. Vem bär risken?Enligt (13 § KöpL) övergår risken på köparen, när varan avlämnas enligt avtalet eller enligt 6-7 §§. De nyssnämnda paragraferna, det vill säga 6 § och 7 §, reglerar varans avlämnande. Jag har tolkat din fråga som att du skickade varan till köparen, det gör att 7 § blir tillämplig, det vill säga transportköp. Enligt (7 § stycke 2 KöpL) framgår det att varan anses överlämnad till köparen när varan överlämnas till den transportör som har åtagit sig transporten från avsändningsorten. Om säljaren, du, utförde transporten, anses varan överlämnad först när köparen får den. Det sagda innebär att om du skickade varan genom en transportör, anses varan överlämnad till köparen och därmed är det köparen som bär risken för varan. Innebörden av riskens övergång framgår av (12 § KöpL), nämligen at köparen är skyldig att betala varan även om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på säljaren. Om varan blev trasig på grund av en händelse som du i egenskap av säljare inte orsakat, är köparen skyldig att betala varan ändå, då han bär risken för densamma. Det stadgas i (21 § stycke 1 KöpL) att säljaren svarar för del som funnits vid den tidpunkt då risker går över på köparen. Det är dock svårt att avgöra när ett fel uppstått. Utgångspunkten är dock att köparen har bevisbördan för att felet fanns redan vid avlämnandet. Köparen måste kunna bevisa att det är sannolikt att försämringen beror på något som säljaren svarar för. Sammanfattningsvis:Risken övergår på köparen när varan avlämnas till honom. Utgångspunkten är att köparen har bevisbördan för att felet fanns redan vid avlämnandet för att säljaren ska bli ansvarig för fel i vara. Det är också värt att påpeka att om felet beror på dig som säljare, kan köparen i första hand kräva att du avhjälper felet. Du kan istället företa omleverans, (34 § KöpL). Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,