Reklamationsskyldigheten enligt köplagen, konsumentköplagens och jordabalken - vad är skillnaden?

2019-12-03 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej,Har ni lust att redogöra vad köparens reklamationsskyldighet avseende fel vid köp av lös respektive fast egendom? Tack på förhand:)
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer dela upp denna frågan i följande tre delar:Köparens reklamationsskyldighet enligt konsumentköplagen (KKL). Köparens reklamationsskyldighet enligt köplagen (KöpL). Köparens reklamationsskyldighet enligt Jordabalken (JB) gällande fast egendom. Köparens reklamationsskyldighet enligt konsumentköplagenKöparen får enligt lagen inte åberopa att varan är felaktig om denne inte meddelar säljaren om felet inom skälig tid efter att denne har märkt eller borde ha märkt felet. Meddelande som lämnats inom två månader anses ha kommit inom rätt tid (23 § 1 st KKL). Reklamerar köparen inte inom tre år från det att varan mottagits förlorar köparen rätten att åberopa felet, om inte annat stadgas i garanti eller annan linkande utfästelse (23 § 3 st KKL). Köparens reklamationsskyldighet enligt köplagenKöparen är skyldig att reklamera varan inom skälig från det att denne upptäckte felet eller borde ha upptäckt felet (32 § 1 st KöpL).Bedömningen om vad som anses som skälig tid varierar från fall till fall och beror på ett antal faktorer. Reklamerar köparen inte inom två år får det att varan tagits emot förlorar köparen rätten att åberopa felet om fristen inte förlängts av garanti eller liknande utfästelse (32 § 2 st KöpL). Köparens reklamationsskyldighet enligt Jordabalken Köparen av fast egendom får inte åberopa att fastigheten är felaktig om köparen inte meddelar säljaren om felet inom skälig tid efter det att felet upptäcktes eller borde ha upptäckts (4 kap.19a § 1 st JB). Vad som är skälig tid varierar från fall till fall. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

CE-märkning av dykutrustning

2019-11-30 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Jag som konsument beställde en dykmask (cyklop) på Internet från ett .se-bolag. När masken kom upptäcker jag att den inte har någon CE-märkning utan ett bifogat papper säger att masken är godkänd enligt American National Standard Z86.11-1985. Är dykmasker sådan utrustning som måste CE-märkas och får den säljas inom EU/EES utan CE-märkning?
Hanna Kanon |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, dykmasker ska CE-märkas. Dykutrustning klassas som personlig skyddsutrustning och regler om detta finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter "Utförande av personlig skyddsutrustning" (som baseras på EU-direktivet "personal protectice equipment"). I föreskrifterna finns ett tydligt krav att alla produkter som klassas som personlig skyddsutrustning ska vara CE-märkta för att få tillhandahållas (säljas, hyras ut etc.) inom EU, både för privatpersoner eller yrkesmässigt bruk. CE-märket finns till för att visa att en produkt överensstämmer med de krav som EU-direktiven ställer. Att sälja en vara utan CE-märkning (som ska märkas) inom EU är straffsanktionerat. Ansvaret för en varas säkerhet ligger på tillverkare och importörer.

Köpa varor på distans

2019-11-29 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Gäller ångerrätt vid distansförsäljning av digitala tjänster från Singapore?
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! När du handlar på internet eller av en säljare som befinner sig utanför sin affärslokal eller köper något som du har fått erbjudande om via telefonförsäljning, har du 14 dagar på dig att ångra ditt köp. Dessa frågor regleras i lagen om distansavtal och och avtal utanför affärslokaler, som du hittar HÄR. Dessa regler gäller i Sverige, men också när du handlar inom EU. I ditt fall är det svårt för mig att säga huruvida du skulle ha ångerrätt eller inte. Är det en hemsida du har handlat från är det många gånger så att det även finns en svensk hemsida om du har köpt tjänsten här i Sverige. Om det är lagstiftningen i säljarens land som gäller (i det här fallet eventuellt Singapore) är det inte säkert att du har rätt att ångra eller reklamera beställningen på samma sätt som om säljaren fanns i ett EU-land. Det är därför viktigt att ta reda på vilka villkor företaget har! Detta kan du se genom att gå in på hemsidan igen och läsa de allmänna villkoren som står angående returer och ångerrätt. Det blir således svårt för mig att svara exakt vad som gäller i just ditt fall.Är det per telefon eller på annat sätt ett köp på distans så kan det vara mer oklart vad som gäller om du inte skrivit på något avtal där det finns några villkor. Har du ytterligare funderingar är det bara att återkomma. Med vänlig hälsning,

Tjänst mellan näringsidkare - befarat avtalsbrott

2019-11-21 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Jag har en rörfirma och har gjort ett avtal via mail med en byggare. Nu vill jag dra mig ur kontraktet då jag är rädd att inte få betalt. Det är tydligen många som gjort jobb åt dom som inte fått betalt. Den senaste tiden har företaget fått två anmärkningar hos KFM, och jag blev uppringd av ett företag som varnade mig för det här bolaget. Nu är bolaget polisanmält för bedrägeri samt att det dyker upp fler saker hela tiden. Bl.a. så har dom börjat bygga ett hus åt en kund som har betalat hela beloppet redan, men huset är bara halvfärdigt och deras folk har inte synts till där på flera månader.Jag har en liten firma och har inte råd att bli "blåst" på pengar. Hur kan jag dra mig ur det här jobbet?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumNär det rör sig om ett tjänsteavtal mellan näringsidkare så har vi tyvärr ingen tydlig lagstiftning på det i Sverige. Istället får man se till allmänna avtalsrättsliga principer som vi hittar i Avtalslagen (AvtL). Man skulle även kunna göra en analog tillämpning av Köplagen (KöpL), men i så fall får det göras med försiktighet.I första hand tillämpas dock avtalet som ni har slutit mellan er. Om det inte framgår något i avtalet som rör denna situation gäller det som följer nedan.AvtalslagenJag förstår det som att ni vill dra er ur avtalet eftersom ni är rädda att byggaren inte kommer kunna betala er. Av de uppgifter som du har lämnat får man även bilden av att byggaren är medveten om att han är i en dålig ekonomisk situation och att han därmed inte heller kan säkerställa betalning för er utförda tjänst. Eftersom detta är uppgifter som du har fått reda på i efterhand, efter avtalets ingående, bör du kunna ogiltigförklara avtalet. Det faktum att de ha två anmärkningar hos KFM, inte bygger klart huset och dessutom är polisanmälda för bedrägeri är givetvis oroande saker som, enligt mig, bör vara tillräcklig anledning att ogiltigförklara avtalet, 36 § AvtL.KöplagenOm vi istället ger oss på en analog tillämpning av Köplagens bestämmelser så finns det här bestämmelser som rör stoppningsrätt och hävning. En analog tillämpning innebär att man tillämpar en lag som egentligen inte är tillämplig på situationen om det inte finns någon annan lag att tillgå. Notera dock att denna tillämpning kan kritiseras, varför Avtalslagen är att föredra i denna situation då den är helt tillämplig till skillnad från Köplagen.Det framgår att om man som säljare, det vill säga du, får reda på att byggfirman inte kommer kunna betala för sig har du rätt att hålla inne med din prestation tills det att byggfirman ställer säkerhet för sin betalning. Du behöver med andra ord inte utföra arbetet så länge de inte ger en säkerhet, 61 § KöpL.Dessutom har du rätt att häva hela avtalet om det är så att det står klart att de inte kommer kunna betala. Dock gäller samma sak här, det vill säga att om en säkerhet ställs så har du skyldighet att fullgöra jobbet, 62 § KöpL.RådMin slutsats är att du bör kunna dra dig ur detta avtal med tanke på de bestämmelser som är uppställda ovan. Mitt råd är därmed att meddela byggfirman om din osäkerhet som har uppkommit avseende betalningsförmågan, varför du önskar dra dig ur avtalet enligt de nämna bestämmelser här ovan. Skulle han inte gå med på det är du välkommen att höra av dig till mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Du får även ställa följdfrågor där. Annars hoppas jag att du fick svar på din fråga. Lycka till!Vänligen

Ångerrätt enligt distansavtalslagen

2019-12-01 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej.Om en kund ringer till mig och vill att jag kommer hem till dom för att lämna offert på ett köksbyte och jag lämnar ett pris till dom.Efter jag lämnat pris åt dom så vill dom pruta 3000:- och jag accepterar det.Vi skriver avtal med varann och skakar hand.Efter tre dagar får jag ett sms där dom ångrar köpet, gäller ångerrätt i detta fall?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lag Eftersom din fråga berör ett avtal som har ingåtts med en konsument utanför ditt ordinarie affärsställe är lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, härefter förkortad DAL, tillämplig (1 kap. 1 och 2 § DAL). Har konsumenten ångerrätt? En konsument har som huvudregel ångerrätt i 14 dagar efter att denne har fått varan i sin besittning (2 kap. 10 och 12 § DAL). Detta gäller dock inte om det är en vara som inte ingår i ditt ordinarie sortiment och som specialtillverkats för kunden (2 kap. 11 § 3 p. DAL). Enligt praxis ställs dock relativt höga krav för att en vara ska anses specialtillverkad. Det krävs som exempel att det handlar om specifika mått och inte något som finns som standard, samt att konsumenten har satt sin personliga prägel på det. Sammanfattning Som huvudregel har konsumenter ångerrätt. Det finns dock vissa undantag, och i ditt fall skulle det kunna tänkas bli aktuellt med undantaget för specialtillverkade varor. Det är dock svårt att utan vidare information avgöra din situation närmare. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Får säljaren hålla kvar förskottsbetalning av lös egendom vid ångrat köp?

2019-11-29 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Jag ville köpa en telefon från marketplace på Facebook och sa att jag betalar en summa i förväg så att hen kan ha telefonen tills jag kan betala in resterande pengar men nu har jag ångrat mig och vill inte köpa telefonen längre. Då säger personen att hen inte betalar tillbaka en handpenning fast vi inte kommit överens om att det är en handpenning. Vad ska jag göra?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar inte någon särskild lag, utan stor hänsyn ska tas till vad ni har kommit fram till i er konversation. Frågan om handpenning har visserligen behandlats ingående i olika rättsfall, men de har då handlat om handpenning vid köp av fastighet.Det har i allmänna diskussioner ansetts att en utgångspunkt vid köp av lös egendom är att en handpenning ska anses utgöra en förskottsbetalning, vilket innebär att säljaren ska betala tillbaka handpenningen om affären inte genomförs. Denna utgångspunkt bör anses vara särskilt gällande i ditt fall i och med att ni inte har kommit överens om att din förskottsbetalning ska anses utgöra en handpenning. Om ni inte har kommit överens om att din betalning ska anses utgöra en sådan handpenning som säljaren får hålla kvar om du ångrar köpet, bör säljaren vara skyldig att återbetala dig.Om säljaren däremot har lidit skada av att du inte genomfört köpet skulle säljaren troligen ha rätt att kräva skadestånd. Säljaren skulle då troligen ha möjlighet att begära att du ersätter skadan.Din situation är inte särskilt reglerad och kräver tolkning av vad du och säljaren har sagt. Jag råder dig därmed att boka tid med en jurist för att veta hur du ska gå vidare i fallet. Det kan du göra här: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Dröjsmål vid upprättande av staket

2019-11-26 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag betalade min granne 4000:- i början av maj för uppförande av staket på vår tomt. Det skulle varit färdigt innan midsommar. Nu är det fortfarande inte klart, obehandlade bräder sitter uppe och ruttnar och han har slutat svara på telefon. Vad kan jag göra?
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Med tanke på priset så utgår jag från att du har betalat för materialet. Detta betyder att du har köpt en tjänst av din granne. Jag kommer nu också att anta att din granne inte har något företag eller liknande, vilket betyder att ni som privatpersoner har ingått ett avtal om köp av tjänst. Köp av tjänster mellan privatpersoner är ett till stor del oreglerat rättsområde. För att komma till en lösning så kommer jag därför att göra jämförelser med andra lagar och allmänna rättsprinciper.Om du inte redan har gjort det, så ska du ta kontakt med din granne och kräva att denna fullgör arbetet. Skulle han ändå inte göra det så får du häva köpet eftersom dröjsmålet är så pass långt, samt att det har lett till att materialet har skadats, att det måste anses vara ett väsentligt dröjsmål, jfr Konsumenttjänstlagen 29 §. I så fall så får du kräva pengarna tillbaka från grannen. Skulle det dock vara så att han har utfört en betydlig del av tjänsten, alltså slutfört en betydlig del av staketet, så har du bara rätt att häva den delen av tjänsten som återstår, jfr Konsumenttjänstlagen 29 §. Det innebär att din granne i så fall har rätt att få betalt för det arbete som han ändå har gjort på staketet, jfr Konsumenttjänstlagen 23 §. Du har även rätt att få skadestånd för skador som har uppstått på materialet, se 31 § Konsumenttjänstlagen. Skulle det vara så att vissa brädor är helt förstörda så innebär skadeståndsskyldigheten i princip att grannen ska köpa nya brädor. Du har dock en skyldighet att begränsa skadan genom att exempelvis skydda brädorna från vattenexponering.Min rekommendation blir således att du ska ta kontakt med din granne på något sätt och meddela honom att du vill att han fullgör arbetet eller så meddelar du honom att du vill häva köpet och kräva pengarna tillbaka och ersättning för skadat material. Dessutom ska du vidta skäliga åtgärder för att begränsa skadan på materialet.Hoppas att detta har varit till hjälp!Vänligen,

Alternativ för fastighetsförsäljning

2019-11-06 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Syskonen A och B är delägare i ett dödsbo efter föräldrarna. Dödsboets enda tillgång är en fastighet. Nu önskar As son förvärva Bs andel i dödsboet. Vilket av följande alternativ är lämpligast:1. B säljer direkt till As son (som senare genom arv/gåva kan komma i besittning av resterande del av fastigheten)2. B säljer till A (som senare kan låta sonen ärva hela fastigheten eller få den som gåva)Skattemässigt lär det väl inte bli någon skillnad för B, men det kanske finns andra skäl för att välja det ena eller andra av alternativen.
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skatterättsliga konsekvenserSom du skriver i din fråga kommer det för B inte bli några skillnader skattemässigt om denne väljer att avyttra fastigheten till A eller A:s son (i följande svar benämnd "sonen"). I båda fallen kommer ersättningen tas upp som kapitalinkomst i B:s deklaration och ska beskattas därefter enligt reglerna om beskattning vid avyttring av en fastighet, 44 samt 45 kap inkomstskattelagen (IL). När en fastighet avyttras, det vill säga säljs, ska ägaren beskattas på kapitalvinsten, som utgörs av skillnaden mellan ersättning för den avyttrade fastigheten och omkostnadsbeloppet, se 44 kap. 13-14 §§ IL. Kapitalvinsten beräknas således enligt följande:Ersättning för den avyttrade fastigheten – försäljningskostnad – omkostnadsbelopp (anskaffningskostnad + förbättringsutgifter + förbättrande reparationer och underhåll) = Kapitalvinst/kapitalförlustEn skatterättslig princip är att skatten ska följa och respektera civilrätten, och därmed alltså inte vara styrande för hur en person väljer att rättshandla. Detta får till följd att sonens skatterättsliga utfall vid en eventuell senare försäljning också kommer bli detsamma, oavsett om denne övertar fastigheten från B eller A. Jag utgår i detta fall från att fastighetens värde är detsamma och att sonen inte erlägger en högre ersättning till A än vad sonen gjort om han köpt fastigheten från B. Sonen kommer följaktligen ha ett anskaffningsvärde som grundas dels på en försäljning, dels på ett arv/gåva. Vad gäller det senare kommer sonen träda in i A:s skattemässiga position och det är gåvogivarens (A:s) omkostnadsbelopp som kommer användas vid uträkningen av eventuell kapitalvinst. SamäganderättÄganderätten är ingenting som kommer påverka B men som däremot är av intresse för förhållandet mellan A och sonen. Om B säljer sin del av fastigheten till A kommer A inneha hela fastigheten med full äganderätt och kan således göra vad han eller hon vill med denna. Med andra ord kan fastigheten säljas, testamenteras (med iakttagande av laglottsskyddet) eller avyttras på annat sätt utan att sonen har något att säga till om.Om B istället säljer sin del av fastigheten till sonen kommer samäganderättslagen bli tillämplig. Det innebär att varken A eller B kan vidta åtgärder som har med fastigheten att göra utan den andres samtycke (jfr 2 §). Det äganderättsliga förhållandet kan alltså, beroende på hur väl de kommer överens, ha betydelse för vilket alternativ som väljs. SlutsatsEn försäljning kommer inte påverka B, utan det som torde vara avgörande för vem som förvärvar fastigheten först är äganderätten och hur väl A och sonen kommer överens med varandra. Om A vill kunna vidta vilka förändringar han eller hon vill med fastigheten är det en fördel att denne övertar B:s del. Detta innebär även att A har möjlighet att avyttra fastigheten till någon annan än sonen. Om A och sonen kommer väl överens och inte har något problem med att samäga fastigheten finns det givetvis inga problem med att sonen förvärvar fastigheten från B direkt. Avslutningsvis kan framhållas att det enbart behöver upprättas ett köpekontrakt och en lagfartsansökan om sonen förvärvar från B. Om B säljer till A, som i sin tur ger fastigheten i gåva till sonen kommer både ett köpekontrakt och ett gåvobrev behöva upprättas.Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning.Med vänliga hälsningar,