Köp av valp med dolt fel - fråga om säljarens ansvar

2021-09-14 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Jag har köpt en valp som är sjuk Dolt fel.Kan jag få pengarna tillbaka för valpen?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!KonsumentköplagenKonsumentköplagen (KköpL) blir tillämplig om du har köpt hunden av en hunduppfödare som bedriver denna verksamhet som näringsidkare. Enligt lage är det säljaren som är skyldig att ersätta köparen för dolda fel som uppkommer hos valpen. Enligt 20 § KköpL svarar säljaren för de fel som fanns vid avlämnandet, även om felet visar sig först senare. En förutsättning för att köparen ska få göra felet gällande är att hen meddelar säljaren om detta inom skälig tid från det att hen upptäckte felet. Detta kallas reklamation och en reklamation ska göras så fort som möjligt. Säljaren är skyldig att ersätta dolda fel i tre år från dagen man fick tillgång till varan. (23 § KköpL) Efter sex månader är det dock köparen som måste bevisa att felet föreligger, innan dess anses felet ha förelegat vid avlämnandet, se 20 a § KköpL.KöplagenOm du istället har köpt valpen av en privatperson, gäller Köplagen (KöpL) istället då denna lag gäller mellan två privatpersoner alternativt mellan två näringsidkare. Enligt 19 § KöpL går det att i avtalet skriva att hunden säljs i befintligt skick, varför fel inte kan göras gällande efter köpet. Om det inte avtalats om befintligt skick ansvarar säljaren för dolda fel, se 20–21 §§ KöpL. Påföljder vid säljarens ansvar för dolt felAtt valpen har ett dolt fel betyder att den har en sjukdom eller defekt som fanns vid leveransen, men som har visat sig först senare. Det är en veterinär som avgör om ett fel är att anse som ett dolt fel eller inte. Att ett fel klassas som medfött betyder inte att det per automatik även är att klassa som ett dolt fel. Om du ska ställa säljaren ansvarig för felet måste du be undersökande veterinär om ett intyg där det klart och tydligt framgår att felet är ett dolt fel.Du har som köpare rätt att kräva att säljaren avhjälper felet eller företar omleverans. (26 § KköpL och 34 § KöpL) Ett avhjälpande betyder att säljaren betalar för veterinärkostnaderna så att valpen blir frisk och omleverans innebär att du kan erbjudas att få en ny valp. Om säljaren inte avhjälper felet, har du rätt till prisavdrag eller hävning, om felet varit av väsentlig betydelse för dig. Vid hävning har du rätt till ersättning för de utgifter som uppkommit på grund av felet, om inte säljaren visar att felet legat utom dennes kontroll. (se 28–30 §§ KköpL och 37–40 §§ KöpL)Hoppas ovanstående besvarar din fråga!

Åldergräns för nikotinfri vape

2021-08-29 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hur gammal måste man vara får att få vejpa nikotinfri e-juice? Den enda informationen jag hittar är Sveriges radio 2017 där det säger att man ska lägga åldersgräns för nikotinfria produkter också.
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte säljas till den som inte fyllt 18 (5 kap. 18 § Lag [2018:2088] om tobak och liknande produkter [LTLP]). Lagen ställer inget krav om att elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska innehålla nikotin, varför försäljningsförbudet omfattar alla typer av påfyllningsbehållare och elektroniska cigaretter. Det är alltså olagligt att sälja eller på annat sätt tillhandahålla s.k. e-juice till minderåriga, även om juicen är nikotinfri. Vidare får endast personer över 18 år föra in tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i landet (5 kap. 20 § LTLP). Det innebär alltså motsättningsvis att en person som är under 18 inte får för in dessa typer av varor i landet. Sammantaget innebär lagregleringen inte ett förbud för personer under 18 att bruka nikotinfria elektroniska cigaretter. Däremot är det olagligt att sälja eller tillhandahålla någon under 18 den typen av produkt och det är inte tillåtet för någon under 18 att införa produkten till Sverige. Det resulterar således i att personer under 18 år inte får köpa eller ta emot någon form av tobaksvaror, elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare, oavsett om varorna innehåller nikotin eller inte. Det är 18-års åldersgräns. Med vänliga hälsningar

Min hund har dött och hunddagiset kräver mig på en tre månader lång uppsägningstid trots att någon uppsägningstid inte är avtalad - Vad gäller?

2021-08-19 i KÖPRÄTT
FRÅGA |HejJag har en fråga angående betalning till hunddagis efter hundens dödsfall. Hunddagiset kräver mig fortfarande på betalning i 3 månader som uppsägningstid. I avtalet finns ingen information om detta. Jag har flera gånger haft kontakt med hunddagispersonalen, både muntligt och skriftligt. Min hund har avlivats på djurkliniken den 16/6-21, men det kommer fortfarande fakturor varje månad med betalningspåminnelse. Enligt mig dog hunden och kan inte komma till hunddagiset och det finns ingen uppsägningstid.Vad ska man göra, betalning?Tacksam för svar.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin fråga rör avtalstolkning och vad som gäller när parter har glömt att avtala om vissa saker, något som inte är reglerat i lag. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Konsumenttjänstlagen (KTjL) är inte tillämplig eftersom den inte gäller förvaring av levande djur, 1 § 1 st. 3 p. KTjL.Avtalstolkning generellt, vad gäller?Det finns ingen lagstadgad metod för avtalstolkning. Allmänna avtalsrättsliga principer liksom olika metoder för tolkning av avtalstext har istället utvecklats i praxis och då genom Högsta domstolens (HD) försorg.Vid uppkomna tvister brukar utgångspunkten vara att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna gemensamt åsyftat vid avtalsslutet. Det är dock inte sällan lättare sagt än gjort, men avtalet och avtalssituationen kan stundtals vara av sådant slag att det inte heller är nödvändigt att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten. I synnerhet inte om det är ett avtal med många parter. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning måste tolkningen eller preciseringen av avtalsvillkoren bygga på objektiva grunder, vilket sker genom att utgå från avtalets faktiska ordalydelse, alltså genom en rent språklig tolkning. Om ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar eller inte alls lämnar något tydligt besked behöver andra relevanta tolkningsdata användas, exempelvis en ändamålsenlig tolkning. Med en sådan metod tolkas ett eller flera avtalsvillkor mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser, avtalet betraktas med andra ord som en sammanhängande helhet och ska då framstå som logiskt utformat.Inträffade omständigheter efter avtalsslutet kan också få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Under förutsättning att parterna efter avtalsslutet har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser kan detta ofta jämställas med en justering av det tidigare avtalet vilken samtliga kommer anses ha samtyckt till. Andra relevanta tolkningsdata kan också vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, avtalsföremålets natur och ibland även parternas ställning, jfr HD:s avgörande NJA 2010 s. 559. Vidare kan avtalet enligt den så kallad oklarhetsregeln komma att tolkas till nackdel för den part som har formulerat avtalstexten eller det specifika villkoret. På det konsumentköprättsliga området är oklarhetsregeln till och med lagstadgad, se 10 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen). Ditt ärende gäller dock inte ett köp. Slutligen förtjänas det att säga att den som ger en motpart befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger och dessutom inser att motparten felaktigt har uppfattat avtalet på det sättet blir bunden av motpartens felaktiga bild av avtalsinnehållet.Det ska också tilläggas att handelsbruk/branschpraxis ofta brukar nyttjas av domstolar vid avtalstvister, vilket innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, jfr NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen, se även NJA 2001 s. 750 i vilket HD anförde att traditioner och gängse praxis ofta måste beaktas när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas.Hur ska det aktuella avtalet tolkas?I grunden är det avtalet som styr den rättsliga bedömningen. Inom avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta löftesprincipen ur spel. Men mer än så går egentligen att utläsa av avtalslagen, utan parterna, och i förlängningen en domstol (en tingsrätt som första instans), är hänvisad till de olika tolkningsmetoderna. Eftersom avtalet saknar en bestämd uppsägningstid går det naturligtvis och utifrån avtalets ordalydelse att argumentera för att du har rätt att frånträda avtalet med omedelbar verkan. Man kan också tänka sig att oklarhetsregeln möjligen kan åberopas av dig och att den i så fall ska drabba motparten då jag utgår ifrån att hunddagiset har formulerat avtalstexten. Men samtidigt är gängse praxis på de allra flesta områden att avtalsparter har rätt till viss uppsägningstid. Huvudregeln är att avtal kan sägas upp ensidigt av endera parten och då gäller i allmänhet att motparten har rätt till skälig uppsägningstid, vilket vanligtvis är en månad om ingenting annat har avtalats, jfr NJA 2009 s. 672. Men precis som tidigare påpekats finns ingen uttrycklig lagbestämmelse som anger hur lång uppsägningstiden ska vara varför det alltid görs en enskild bedömning från fall till fall och med hänsyn till praxis och sedvänja, dvs. vad som är brukligt i den aktuella branschen. Om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar ska villkoret enligt min mening vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument tolkas till konsumentens förmån, dvs. till din förmån. I NJA 2011 s. 600 anförde HD ungefär följande. Standardvillkor måste komma till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli en del av avtalet. För alla avtalsvillkor som en konsument inte har getts möjlighet att påverka uppställs det höga krav på att näringsidkaren vidtar skäliga åtgärder för att uppmärksamma konsumenten om dessa. Framförallt om det kan finnas bestämmelser i ett avtal som objektivt sett skulle kunna framstå som överraskande eller särskilt betungade. Mot den bakgrunden är min uppfattning att villkoret om tre månader kan ses som överraskande för dig som konsument. Dessutom verkar hunddagiset inte ha ansträngt sig tillräckligt mycket för att uppmärksamma dig på att uppsägningstiden är tre månader. Slutsatsen blir därför att skälig uppsägningstid i det här fallet bör vara en månad.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Gäller distansköpslagens ångerrätt för specialtillverkade varor?

2021-08-03 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej!Om man köper ny låscylinder som görs efter den nyckel man har hemma. Har man inte ångerrätt då?Låscylindern är köpt på internet och då antar jag att distansköplagen gäller?
Jacob Westin |Hej!Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du på internet beställde en låscylinder som passar till din bostadsnyckel, och att du ångrar dig och vill få dina pengar tillbaka. Du undrar nu om det är distansköplagen som tillämpas och om någon ångerrätt är aktuell för dig.Distansköplagen tillämpas i din situationFör att distansköplagens bestämmelser ska kunna tillämpas, måste det vara fråga om ett köpeavtal som har träffats på distans (1 kap. 1 § distansavtalslagen), dvs. inom ramen för ett av företagets organiserade system för att träffa avtal på distans (1 kap. 2 § distansavtalslagen). För att de närmare bestämmelserna om ångerrätt för varor ska kunna tillämpas, ska det vara fråga om att ett företag överlåter lös egendom till en konsument (2 kap. 1 § distansavtalslagen). I ditt fall är det fråga om ett lås som du har beställt över nätet av ett företag, varför det är uppenbart att dessa krav är uppfyllda. Distansköplagens bestämmelser om ångerrätt kan således tillämpas i ditt fall.Ångerrätten gäller inte för specialtillverkade varorHuvudregeln är att en konsument vid ett distansköp har rätt att ångra sig inom 14 dagar från och med den dagen som konsumenten får varan i sin besittning (2 kap. 10 & 12 §§ distansköplagen). Från denna huvudregel görs emellertid en mängd undantag, däribland för varor sin har tillverkats enligt konsumentens anvisningar eller som annars har fått en tydlig personlig prägel (2 kap. 11 § 3 st. distansköplagen). För att detta undantag ska aktualiseras ska det vara fråga om en vara som företaget normalt sett inte har i sitt sortiment och som är specialtillverkat efter konsumentens behov och önskemål.I ditt fall är det fråga om en låscylinder som är tillverkad för att passa till just din nyckel, vilket torde omfattas av det undantaget för specialtillverkade varor enligt beskrivningen precis ovan. Det är därför troligt att distansköplagens ångerrätt inte gäller för ditt köp. I ett rätt så nyligt ärende hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN 2019-11712, konstaterades dock att undantaget inte är tillämpligt om ett företaget inte har hunnit starta tillverkningen av den specialbeställda varan, varför det ändå borde vara möjligt för dig att aktualisera ångerrätten om företaget inte ännu har börjat anpassa låscylindern för din nyckel.Hör av dig till tillverkaren så fort som möjligtMin rekommendation är att du så fort som möjligt hör av dig till företaget där du beställde låscylindern och meddelar att du ångrar köpet. Om du gör detta inom 14 dagar och specialtillverkningen då ännu inte har påbörjats, bedömer jag det som att du har rätt att få genomföra återköpet. Om specialtillverkningen däremot har påbörjats eller du meddelar företaget senare än 14 dagar, gäller motsatsen - du har då inte rätt att få genomföra återköpet. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänlig hälsning,

Hur ser avtalsrelationerna ut när man köper en vara av ett företag och faktureras av ett annat, och till vem ska man rikta anspråk om reklamation eller retur?

2021-09-08 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej. Om jag som privatperson beställer en vara från ett företag, sedan faktureras jag från ett företag.Kan ni då förklara för mig med referenser till lagrum: Vem anses som säljare i detta fallet? Företaget jag lagt beställningen hos eller kreditbolaget som skickar fakturan? Till vilken vänder jag mig vid reklamation eller retur av varan? Är köpet ett avtal mellan mig och företaget som ex den nätbutik som erbjuder mig varan och isf är faktureringen ett annat separat avtal mellan butik och företaget som skickat fakturan?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur avtalsrelationerna ser ut i allmänhet när du köper en vara från ett företag och faktureras av ett annat. Samt att du undrar mer specifikt till vem du ska vända dig vid anspråk om reklamation och retur. I mitt svar utgår jag från att du agerar som konsument.Kort svarDu och säljaren har ett köpeavtal avseende varan. Säljaren och kreditföretaget har ett avtal om överlåtelse av fordran gentemot dig.Vid reklamation och retur ska du höra av dig till säljaren av varan. Gentemot kreditföretagets krav på betalning har du samma rätt att invända mot betalning som du har mot säljaren vid reklamation eller retur.Längre svarHur ser avtalsrelationerna ut när du köper en vara från ett företag och faktureras av ett annat?När du som konsument köper en vara av ett företag ("Säljaren") uppstår ett avtal er sinsemellan. Konsumentköplagen ("KköpL") är tillämplig lag mellan dig och säljaren (1 § KköpL). Lagen är tvingande, vilket betyder att säljaren inte får ge dig sämre villkor än vad lagen säger (3 § KköpL). Köper du något på distans, exempelvis på internet, kan även lag om distansavtal tillämpas på er relation. Även den lagen är tvingande (1 kap. 4 § distansavtalslagen)I och med ert köpeavtal uppkommer rättigheter och skyldigheter för er båda gentemot varandra. Du som köpare har exempelvis rätt att få varan i avtalsenligt skick (16 § KköpL), medan säljaren har rätt att få betalt (35-36 § och 38 § KköpL). Att säljaren har rätt att få betalt av dig kan med andra ord beskrivas som att säljaren har en fordran på dig. Om du inte betalar direkt har alltså säljaren en fordran på dig, och du har en skuld gentemot säljaren.En fordran är juridiskt sett en typ av egendom. På samma sätt som annan egendom kan överlåtas (säljas, ges bort osv.) så kan även fordringar överlåtas. Så är ofta fallet när konsumenten inte ska betala direkt, utan får kredit i form av exempelvis en faktura. Då kommer den tredje aktören – kreditföretaget – in i bilden.Säljaren av varan har alltså sålt sin fordran på dig till ett kreditföretag. Eftersom kreditföretaget köper egendom av säljaren så uppstår här ett avtal mellan dessa två. Kreditföretaget äger genom avtalet en fordran gentemot dig. Din skuld är därmed gentemot kreditföretaget, och inte gentemot säljaren. Mellan kreditföretaget och dig gäller konsumentkreditlagen ("KkrL"). Du har samma rätt att invända mot betalning gentemot kreditföretaget som du har mot säljaren (29 § KkrL), vilket blir relevant vid reklamation och retur nedan.Avtalen som finns här är alltså köpeavtalet mellan dig och säljaren, och avtalet om överlåtelsen av fordran mellan säljaren och kreditföretaget. Det kan även vara så att du ingår ett avtal med kreditföretaget samtidigt som du beställer varan på kredit från säljaren.Till vem ska du rikta dina anspråk om reklamation och retur? Rättigheterna och skyldigheterna enligt det ursprungliga köpeavtalet finns kvar. Din skyldighet att betala priset för varan är exempelvis kvar, men eftersom säljaren har överlåtit denna fordran till kreditföretaget ska du istället betala till detta.ReklamationSäljarens skyldighet att leverera en avtalsenlig vara finns alltså kvar, oberoende av vem som äger fordran (16 § KköpL). Detta betyder att om säljaren inte gör detta är det till säljaren du ska reklamera varan (23 § KköpL).Om varan är felaktig och du reklamerar den har du rätt att hålla inne betalningen, dvs. att du inte betalar tills problemet är löst (25 § KköpL). Om kreditföretaget då kräver dig på betalning har du rätt att invända att du har reklamerat varan hos säljaren och håller inne med betalning eftersom detta är din rätt gentemot säljaren (25 § KköpL). Denna invändning måste kreditföretaget gå med på, trots att det är säljaren och inte kreditföretaget som brustit i sina skyldigheter (29 § KkrL). Det är därför alltid en bra idé att du vid anspråk mot säljaren även kontaktar kreditföretaget så att de kan "pausa" sina krav på betalning gentemot dig.ReturI konsumentköplagen finns ingen lagstadgad returrätt om det inte är något fel på varan. Returrätt är oftast något som säljaren erbjuder självmant i avtalet utöver konsumentköplagens tvingande minimiregler.Har du köpt varan på distans, exempelvis på internet, har du dock 14 dagars lagstadgad ångerrätt (2 kap. 10 § distansavtalslagen).Precis som vid reklamation är detta alltså rättigheter du har gentemot säljaren genom ert köpeavtal, oberoende av vem som äger fordran. Oavsett om du vill returnera med stöd av avtalet eller med stöd av distansavtalslagen ska du vända dig till säljaren (2 kap. 10 § distansavtalslagen).Om kreditföretaget kräver dig på betalning har du precis som vid reklamation rätt att invända mot betalning, eftersom det är din rätt gentemot säljaren (29 § KkrL). Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor.Behöver du hjälp och vägledning med en reklamation eller retur är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Med vänliga hälsningar,

Kan man reklamera fel i tjänst efter 3 år samt om näringsidkaren gått i konkurs?

2021-08-27 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Juni 2018 blev min bil påkörd och tagen till verkstad av försäkringsbolaget. Efter att den kom från verkstaden den 9 september ställdes den direkt in för vintern, det är en veteransportbil som inte används så mycket. 2019 och 2020 var jag sjuk och kunde inte använda bilen. Nu i sommar tänkte jag att jag skulle börja köra lite igen och märker att bilen är ju fortfarande skev, och huv och dörrar och ratt sitter på sned. Lacken är heller inte OK. Kan jag på något sätt få detta åtgärdat genom den gamla försäkringen? Verkstaden finns inte längre och jag har tyvärr bytt försäkringsbolag.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. jag förstår det som att din bil genomgått en reparation som ditt försäkringsbolag ombesörjt och att du nu, 3 år senare, upptäckt fel i reperationsarbetet. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för om du har möjlighet att reklamera reparationen samt översiktligt redogöra för hur du kan gå tillväga. jag utgår från att det är ditt försäkringsbolag som har avtalat med reparatören om servicen. Då det saknas direkt tillämplig lag på tjänster som beställs av näringsidkare används konsumenttjänstlagen (ktjl) som ett riktmärke för hur situationen ska hanteras. Kan du reklamera? Om det är så att försäkringsbolaget har ordnat med servicen via en reparatör som de har avtal med är det framförallt ditt gamla försäkringsbolag du ska vända dig till. Tyvärr går det inte att svara på vilka frister som gäller för reklamation då man i första hand utgår från avtalet som föreligger mellan försäkringsbolaget och reparatören. I konsumenttjänstlagen har man rätt att reklamera inom 3 år förutsatt att man inte haft möjlighet att upptäcka felet inom "skälig tid" ( reklamation som sker inom 2 månader är alltid inom skälig tid) (jfr 17 § ktjL). Vad ska du göra? Då det har gått förhållandevis lång tid samt att felen, så som du beskriver i frågan, verkar varit förhållandevis enkla att upptäcka vid en undersökning omedelbart efter reparationen kan reklamation vara svår att genomföra. Du har nämligen en skyldighet att undersöka bilen efter reparationen för att upptäcka just fel. I och med att den "skäliga" reklamationsfristen har passerats ställs högre krav på att felen inte kunnat upptäckas inom denna period. Dessutom har den reparatören som svarar för felen gått i konkurs, det innebär att det saknas ett ansvarssubjekt för felen. De möjligheter som står till buds är att kontakta ditt gamla försäkringsbolag och försöka lösa situationen tillsammans med dem. Slutsats Med tanke på den långa perioden som gått samt att reparatören har gått i konkurs är ditt enda alternativ att vända dig till försäkringsbolaget och försöka få till stånd en lösning med dem. De har däremot ingen skyldighet att bekosta eventuella avhjälpande då det är i första hand reparatören som bär det ansvaret. Om du önskar komma i kontakt med en av våra erfarna jurister och få personlig rådgivning för just ditt ärende kan du boka en tid via denna länken här: Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

När ska man senast få sina pengar tillbaka efter ångrad immateriell tjänst?

2021-08-17 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Jag anmälde mig till en gitarrkurs på en skola, men bokade dagen efter av mig från kursen. Betalt för kursen gjorde jag vid anmälan. Nu väntar jag på återbetalning. Skolan hänvisar till att den som jobbar med detta är på semester. Nu har jag snart väntat tre veckor och inte fått tillbaka pengarna. Finns det någon lag på när pengarna senast ska återbetalas?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du bokade en gitarrkurs och betalade för den, varpå du dagen efter avbokade kursen. Du väntar på att få dina pengar tillbaka och undrar nu när du senast ska ha fått dina pengar tillbaka utan att ett lagbrott sker från skolans sida. Immateriella tjänster saknar egen lag, flera lagar får därför pusslas ihop I ditt fall är det fråga om ett köp av en immateriell tjänst. Dessa tjänster kännetecknas av att de inte utförs på en vara, men istället av att de är intellektuella och personliga. Exempel av immateriella tjänster, förutom kurser, är bl.a. konsultuppdrag, juridisk rådgivning och andra sådana tjänster som inte utförs på något man kan "ta på". Immateriella tjänster regleras inte i någon av konsumentlagarna. Inte ens Konsumenttjänstlagen (KTjL), som man med det blotta ögat kan tycka är tillämplig, reglerar sådana tjänster. För att den ska kunna tillämpas krävs att en tjänst utförs på en lös sak, eller fast egendom eller att tjänsten rör förvaring av en lös sak (1 § 1 st. KTjL). Eftersom det saknas en lag som behandlar immateriella tjänster, gäller det att tillämpa regler från angränsande lagar analogt. Det innebär att man kan kolla på hur lagar som reglerar köp och tjänster, t.ex. Konsumentköplagen (KKöpL); Distansavtalslagen (DistAvtL) och Konsumenttjänstlagen (KTjL), reglerar en viss fråga och fundera om samma sak borde gälla för immateriella tjänster. I ditt fall ska därför undersökas vad dessa lagar säger i frågan om när en konsument senast ska ha fått sina pengar tillbaka efter att ha ångrat sitt köp. Vad säger konsumentlagarna? "Utan onödigt dröjsmål". Flera lagar behandlar frågan om återbärandet av prestationer, bl.a. återbärandet av pengar efter ett hävt eller ångrat köp. Av 43 § 2 st. KKöpL framgår det att en köpare får kräva att säljaren "utan onödigt dröjsmål" lämnar tillbaka de pengar som har tagits emot. På liknande sätt framgår det av 2 kap. 14 § 1 st. DistAvtL att om en konsument utnyttjar sin ångerrätt, säljaren ska göra återbetalningen "utan onödigt dröjsmål". I dem andra konsumentlagarna framgår inget om den tiden återbäring av prestationer får ta. Det kan, även med tanke på EU-lagstiftningens användning av "without undue delay", vara möjligt att det kan anses vara en allmän konsumenträttslig princip att en konsument, vid ett återköp, har rätt att få tillbaka sina pengar just utan onödigt dröjsmål. Bedömning i ditt fall och rekommendation Det är troligt att du, med stöd av det jag har redogjort för ovan, har rätt att få tillbaka dina pengar utan onödigt dröjsmål från skolan. Med andra ord kan skolans dröjsmål med återbetalningen endast ursäktas om det finns en acceptabel och skälig anledning till att du ännu inte har fått tillbaka dina pengar. Skolans ursäkt är att personen, vars uppgift det är att administrera återbetalningar, är på semester. Huruvida detta är onödigt dröjsmål eller inte är svårt att avgöra. Det kan argumenteras för att skolan borde ha någon på plats som kan administrera återbetalningar även när ordinarie personal är på ledighet. Ett motargument mot detta skulle kunna vara att skolan inte har behov, och därmed inte råd, med vakanspersonal. Som du ser är det svårt att dra en slutsats åt något håll. Min rekommendation är att du kontaktar skolan och säger att du anser att återbetalningen inte sker utan onödigt dröjsmål och att du har rätt till just återbetalning utan onödigt dröjsmål. Du kan hänvisa till det jag ovan har redogjort för om analogierna med andra konsumentlagar. Gör det klart för skolan att du anser att de borde ha någon på plats under sommaren som kan administrera återbetalningar och att skolans anledning till dröjsmålet inte är acceptabel. Förhoppningsvis sätter detta tillräckligt med press på skolan för att de ska lösa situationen åt dig. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Kan jag returnera felfri vara?

2021-08-03 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har köpt en vara från butik på nätet och är inte nöjd med köpet . Har pratat med butiken och då 14 dagar har passerat så gäller inte ångerrätten att få lämna tillbaka. Jag har andvänt den och insett att den inte uppfyller mina krav. Vad är mina rättigheter i detta?
Maia Sadek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att svara på din fråga kommer jag att använda mig utav distansavtalslagen då köpet skedde online. Jag utgår också från att varan du har köpt inte har några fel och reglerna i konsumentköplagen utesluts därför. Om det skulle vara så att din vara är skadad eller har andra fel rekommenderar jag att ställa en ny fråga då omständigheterna skulle aktualisera en annan slutsats. När har konsumenten rätt att återlämna en vara?En konsument har rätt att återlämna en vara om säljaren har gått med på det enligt köpeavtalet. Ofta ger näringsidkare en sådan möjlighet till sina kunder genom att erbjuda ett tidsbegränsat "öppet köp". Att erbjuda öppet köp till kunder är inte ett krav enligt lag, utan faller inom näringsidkarens fria avtalsrätt.En konsument har även rätt att återlämna en vara som den har köpt genom ett distansavtal, alltså ett avtal som exempelvis har träffats online eller via telefon. Konsumenten har då enligt lag en ångerrätt som gäller i 14 dagar efter den dag då konsumenten fick varan till sig (se 2 kap. 10 § distansavtalslagen och 2 kap. 12 § distansavtalslagen). Denna ångerrätt kan näringsidkare inte avtala bort.SlutsatsI och med att din lagstadgade ångerrätt har gått ut är det helt upp till företaget om de vill returnera varan eller inte. Detta innebär att du inte kan lämna tillbaka varan. Som sagt gäller detta däremot endast om varan är felfri och om den inte är det är du välkommen att ställa en ny fråga. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,