Lag om namn och bild i reklam

2007-04-29 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Om en förening lägger ut en bild på mig som privatperson på nätet utan mitt samtycke och jag dessutom inte vill bli förknippad med denna förening, vad kan jag göra?
Johanna Stampe |Hej! Under förutsättning att hemsidan är en del av föreningens marknadsföring, vilket det borde vara då en hemsida ofta är till för att främja avsättningen av och tillgången till produkter (3 § marknadsföringslagen), så är lagen om namn och bild i reklam tillämplig i det här fallet. Enligt 1 § denna lag får en näringsidkare inte vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person. Enligt 2 § skall den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § dömas till böter. Dessutom skall näringsidkaren utge skäligt vederlag till den vars namn eller bild har utnyttjats. Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet, skall ersättning utgå också för annan skada. Vid bedömande om och i vad mån sådan skada har uppstått tas hänsyn även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse (3 §). För att göra detta gällande får du ange brottet till åtal. Sådana här tvister avgörs dock oftast mellan parterna utan att det behöver gå så långt som till domstol. Därför kanske det bästa är att börja med att kontakta föreningen i fråga och redogöra för ovan sagda. Du kan läsa hela lagen om namn och bild i reklam http://lagen.nu/1978:800 Med vänlig hälsning

Innebörden av konstnärligt verk?

2007-04-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! I "Förordning (1993:1632) står det i första paragrafen ungefär att de kommunala föreskrifterna inte får innebära "en inskränkning i den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt verk eller något annat konstnärligt verk". Finns den här friheten upptagen i någon lag? Vilken i så fall? Finns det någon definition av vad som räknas som ett "konstnärligt verk"?
Marie Wahlin |Hej!Tack för din fråga!Det paragrafen i förordningen innebär är att ordningsregler inte får inskränka en persons upphovsrätt, en immateriell äganderätt som tillmäts stort värde. Den lag som reglerar detta är upphovsrättslagen, se http://lagen.nu/1960:729 . Där framgår bland annat att man har rätt att framföra verket fritt, se 2 §. För att få upphovsrättsligt skydd måste det vara fråga om ett verk, ett konstnärligt eller litterärt sådant. För att uppfylla detta krav måste det uppnå verkshöjd. Med detta menas att verket måste ha skapats självständigt och vara originellt dvs. att verket inte påminner allt för mycket om något som redan skapats. Dessutom måste det finnas en konstnärlig ambition bakom verket dvs. att personen ifråga hade för avsikt att skapa något konstnärligt. Sådant som fyller en viss funktion och samtidigt kan se originellt ut men saknar en konstnärlig ambition skyddas således inte. Uppfyller man kraven får man skydd i skapelseögonblicket. Tilläggas bör att det inte spelar någon roll om verket är att anse som fint eller inte, även ”dålig” konst är konstnärlig i upphovsrättens mening.Det som angetts ovan är kraven som ska vara uppfyllda för att ses som ett verk. Att ange en klar definition på vad exakt som ses som verk blir svårare. Exempel som kan nämnas är tavlor, byggnader, fotografier, musik, brukskonst, skulpturer och statyer. Det mesta kan ses som ett verk såvida de uppfyller kraven vill säga. Dessutom ändras hela tiden synen på vad som faktiskt kan vara ett verk. När lagen kom till tänkte man mer på att skydda det mer klassiskt konstnärliga, som målningar. Idag när vi har en mycket liberal syn på de konstnärliga uttrycksformerna, har begreppet konstnärligt i sin abstrakta utformning ett stort omfång. Vänligen

Upphovsrättlsligt skyddade bilder

2007-04-11 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har hittat en bild på från serien \"spy vs spy\" på internet. Jag vill använda den till ett tygmärke som jag sen kommer att sälja. Jag kommer även att ändra lite på den. Jag tror inte att upphovsrättslagen gäller den men jag är inte säker. Jag hittade den på ett forum som en bild i ett inlägg. Kan jag använda den?
Lucas Geisler |Hej, Jag avråder Dig från att använda bilden, eftersom den med all sannolikhet är upphovsrättsligt skyddad. En bild blir skyddad så fort den uppnår en nivå av konstnärlighet; något som i juridiken kallas för verkshöjd. Det innebär att skaparen har ensamrätt till alla verk som är individuella och självständiga. Bilden och dess gestaltning/form är på så sätt med all sannolikhet skyddad. Det hjälper inte heller att ändra lite på bilden. Ändringen måste vara så pass stor att det blir fråga om ett nytt, individuellt och självständigt verk. Med vänliga hälsningar

Innebörden av ett hembudsförbehåll

2007-04-09 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej Jag äger 50% av aktierna i ett litet 2 mans AB. Försäljning av aktierna regleras av ett hembuds avtal. Vad händer om inte den andre parten vill köpa mina 50%? Kan jag på något sätt framtvinga en försäljning av min andel eller på annat sätt sköta försäljningen?
Joel Gustafsson |Hej! Ett hembudsförbehåll enligt ABL 4 kap 27-36 §§, se http://www.lagen.nu/2005:551#K4P27. innebär att en aktieägare eller annan (de som hembudsavtalet omfattar) har rätt att lösa en aktie som sålts till någon annan. En aktieägare kan alltså sälja sina aktier till vem som helst och de som omfattas av hembudsavtalet får sedan ta ställning till om de accepterar den nye ägaren. Gör de inte detta har de alltså rätt att lösa ut aktierna av denne. Vid hembud ligger anmälningsskyldigheten på den som förvärvat aktierna och alltså inte på den som säljer. Förvärvet skall genast meddelas bolagets styrelse som därefter underrättar de som är berättigade att lösa aktierna. Att den andre aktieägaren inte vill köpa dina aktier är alltså inget hinder mot försäljning men han har däremot en möjlighet att lösa aktierna om han inte accepterar förvärvaren. Med vänlig hälsning,

Upphovsrättsligt intrång

2007-04-30 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Kan ett produktionsbolag ha synpunkter på att man använder deras musik i en informationsfilm som distibueras till blivande konfirmander i vår församling. D.v.s. våra medlemmar. Kan man hänvisa till "internt bruk"?
Mikael Ekdahl |Hej, Ett musikaliskt verk faller under upphovsrättslagens lagstiftning, se 1§ punkt 3 URL http://lagen.nu/1960:729. Då ni använder deras musik i informationsfilmer, så anses detta vara att framföra verket offentligt, se 2§ 2 punkten URL. Er församling är inte att anse som en sluten krets, då detta kräver ett påvisbart samband mellan medlemmarna. I och för sig skulle man kunna visa att sambandet mellan era medlemmar är att alla skall konfirmeras, men detta samband skulle troligen inte anses vara tillräckligt avgränsat, eftersom det inte finns någon ”yttre gräns” över vilka som får konfirmeras. Den som i strid mot URL utnyttjar ett verk, skall till upphovsmannen eller hans rättsinnehavare betala ersättning utgörande skäligt vederlag för utnyttjandet, se 54§ 1 st URL. Med vänlig hälsning

Uppläggning av musik på internet.

2007-04-22 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej. Är det lagligt att lägga upp sin köpta musik på internet så att andra kan lyssna utan att kunna ladda ner? Så som jag har gjort på en sida som jag håller på att konstruera: http://www.iborg.se/ Mvh
Josefin Werre |Hej! Du kan inte hursomhelst lägga upp din köpta musik på internet. Artisten i fråga har förmodligen upphovsrätt till sin musik och därmed en ensamrätt som innebär att han själv får uttnyttja sitt verk och att det är förbjudet för andra att på detta sätt utnyttja deras verk utan dennes tillåtelse. Att du har äganderätt till skivan ger inte dig någon rätt att sprida eller visa exemplaret för andra. Att du lägger upp musiken på internet är att göra ett intrång i upphovsmannens ekonomiska rättigheter. I de ekonomiska rättigheterna finns en rätt för upphovsmannen att överföra verket till allmänheten, om du lägger upp musiken på internet är detta ett intrång då du gör musiken tillgänglig för allmänheten från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. Du behöver alltså tillstånd från upphovsmannen för att kunna lägga ut musiken på din sida. Det du kan göra är att kontakta STIM för mer information. Med vänlig hälsning

Preskription av fordran

2007-04-29 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hur lång är preskriptionstiden för en fodran avseende en yrkesmässig tjänst mot konsument (mäklaruppdrag) i Spanien?
Mikael Ekdahl |Hej, Preskriptionstiden är tre år i svensk rätt för en fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit en konsument huvudsakligen för hans enskilda bruk, se 2§ 2 st PreskL, http://lagen.nu/1981:130. Det kan dock vara så att det föreligger ett preskriptionsavbrott enligt 5§ PreskL. Ett sådant kan uppstå om gäldenären har gjort en betalning (punkt 1), eller om gäldenären har fått ett skriftligt krav (punkt 2). Dock skall här observeras att det är borgenären som har bevisbördan för att gäldenären har fått brevet. Detta framgår av en Högsta Domstolens dom, NJA 1996 s 809, och detta är ett strängt beviskrav. Om inte borgenären kan styrka att gäldenären har fått kravbrevet, så är inget preskriptionsavbrott för handen. Om borgenären väcker talan mot gäldenären är även detta att anse som ett preskriptionsavbrott. Verkan av ett preskriptionsavbrott framgår av 6-7§§ PreskL och innebär att en ny preskriptionstid enligt 2§ PreskL börjar löpa från dagen för avbrottet. Vad gäller det internationella inslaget i din fråga ger detta upphov till ytterligare frågor. Detta är en del av den svenska rätten som kallas internationell privaträtt. Just förmögenhetsrättsliga tvister och vilken lag som skall tillämpas, dvs. svensk eller spansk, är ett komplicerat system av svenska lagar och internationella konventioner. I detta fall torde Romkonventionen (Konvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser) bli tillämplig. Denna ger konsumenter den extra fördelen av ”russineffekten” dvs. möjligheten att oavsett vilken rättsordning som blir tillämplig i lagvalsfrågan använda sig av de förmånligaste reglerna. Exempelvis som i ditt fall den kortare preskriptionstiden som gäller konsumenter i Sverige. Sammanfattningsvis torde således preskriptionstiden vara tre år. Med vänlig hälsning,

Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar

2007-04-14 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Enligt 1949:345 Lag om rätten till arbetstagares uppfinningar, kan man läsa att lärare vid universitet inte omfattas av lagen. Vad händer om jag har en deltidsanställning på ett universitet och på ett företag, och uppfinningen faller inom företagets verksamhetsområde? Kan företaget hävda rätten till uppfinningen?
Emelie Brorström |Hej! Lagen säger att lärare vid universitet inte skall "i denna egenskap" anses såsom arbetstagare enligt lagen. Som jag har förstått frågan så har Ni två anställningar. Om uppfinningen faller inom företagets verksamhetsområde är lagen tillämplig eftersom Ni här inte har agerat i egenskap av lärare vid ett universitet, utan som anställd vid företaget. Vänligen,