Frågor & Svar

Min hustru avled år 2018. Vi har två gemensamma barn, inga särkullbarn, inget äktenskapsförord eller enskild egendom. Ej heller något tidigare testamente. Bouppteckning upprättades och jag ärvde min hustrus andel i vårt gemensamma bo ("orubbat bo"). Min fråga: Kan jag i testamente bestämma att min kvarlåtenskap skall fördelas så att vårt ena barn endast erhåller sin laglott, beräknad som 1/4-del av värdet av min kvarlåtenskap och vårt andra barn erhåller utöver sin laglott allt vad som därutöver finns i min kvarlåtenskap? Aktualiseras överhuvudtaget begreppet efterarv?

Vi är tre bröder som befinner oss i arvskiftesprocessen efter vår fars bortgång i dec 2023. Genom våra liv har vår far vid olika tillfällen hjälpt oss ekonomiskt, och hållit räkenskap över detta. Under vår fars sista levnadsår uppgav han inför oss alla (vilket vi alla minns och har bekräftat) att vi sammanlagt fått lika stor summa av honom och att han därför strukit räkenskaperna och inte hade för avsikt att skriva något testamente. Nu har det uppstått en oenighet i sammanhanget, där en av bröderna hävdar att han inte fått sin del av förskotterade arvspengar. Han vill ha summan (160 000kr) avräknad från arvet före skifte. Vi andra två bestrider kravet utifrån vår fars uttalade syn på saken. Något underlag för den enskilde broderns påstående om att han inte fått sin beskärda del av förskott finns inte, utan vilar helt på hans bestämda uppfattning. Processen har gått i stå i och med denna oenighet, och det övervägs tvångsskifte med skiftesman. Dock är ju en sådan process onödig (och kostsam) i det fall att utsikterna för att ett utfall i endera riktningen skulle vara obefintliga eller rent av otänkbara. Min fråga lyder således: Finns det någon utsikt att den enskilde broderns anspråk, utan påvisad grund, skulle kunna genomdrivas?

Om en person står i mitt testamente hur mycket får jag ge till den personen utan några konsekvenser för mig och personen?

Jag har svårt att förstå ett testamente som delgivits mig. Det lyder som följer. Paret har varit sambos och jag är den nu avlidnes syskonbarn 1. Den av oss som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. I samband med bouppteckning efter den först avlidne ska även den efterlevandes egendom förtecknas och värderas. Därefter ska testamentslotten andel av den efterlevandes efter testamentslottens utgivande sammanlagda bo bestämmas. 2. Mot nämnda testamentslott svarande andel av den efterlevandes bo ska vid dennes frånfälle fördelas mellan mina xx (efterlevande) och mitt xx (nu avliden) syskonbarn efter huvudtalet. Punkt 1 har jag fått förklarat och förstår. Man ska bestämma ur stor del som kommer från först avlidne respektive den efterlevande. Punkt 2 finns det olika åsikter om. Eftersom man bestämt andelarna i punkt 1 så tänker jag att jag som är ensam legal och testamentsarvinge efter nu avliden ärver dennes del. Den andra sidan menar att jag och den efterlevandes testamentsarvingar ska ärva lika när båda är borta. Men varför ska det då räknas ut enligt punkt 1. Till bouppteckningen var bara jag och efterlevande kallade.

Mina föräldrar skrev över en fastighet på mig för 6 år sen. I gåvobrevet har dom skrivit att gåvans värde var 694 000:-. Detta är inskrivet som förskottsarv. Nu har båda mina föräldrar avlidit och övriga arvtagare kräver en värdering av huset som status var för 6 år sen. Jag har varit i kontakt med en mäklare som uppger att detta inte är möjligt.Detta uppger övriga arvtagare att det kan man visst. Vilket är rätt ?

Hej, min svärmor har konstaterad Alzheimers 82 år gammal. Min svärfar vill skriva ett testamente som inkluderar en gåva till ena barnet som inte ska ses som inkluderat i arvet men betalas ut när båda gått bort. All egendom är gemensam. Hur gör man då? Båda vill samma sak men då ena har alzheimers vill de undvika att det blir ogiltigförklarat. Tack för hjälpen

Min mamma har två barn, jag och min bror! Min bror är inte i livet men har tre barn. Min mamma har ingen kontakt med dessa barnbarn i dag! Dom vill inte ha någon kontakt alls. Hon vill nu ge mej en liten summa pengar och hur blir det då när hon går bort!

En person med hemvist i Spanien dog före 2016 och efterlämnade 5 barn i Sverige. Hen ägde bla fastigheter i Spanien. 2016 dog ett av barnen i Sverige och lämnade sin kvarlåtenskap till 3 svenska personer i ett testamente. Arvet efter föräldern var då ännu inte skiftat utan det ska ske nu, 2024. Hur blir det med skatterna på arvet i Spanien? Ärver den nu avlidne sonen, utan arvsskatt? Och dennes arvingar därefter i Sverige? Eller?

Min make har avlidit. Vårt Äktenskapsförord: "All egendom som var och en av oss förvärvat före äktenskapet eller därefter förvärvar, liksom all avkastning av sådan egendom, skall vara förvärvarens enskilda egendom som den andre således inte skall ha giftorätt i." Med hänvisning till detta motsätter jag mig att hela min ekonomi, skall tas upp i Bouppteckningen o bli offentlig handling, då min ekonomi vare sig då vi gifte oss el vid min makes död, har något som helst samband med makens dödsbos tillgångar och skulder. Tillsammans äger vi vårt hus till 50% vardera och har likaså gemensamma lån. Detta tas givetvis upp i Boutredningen. Till saken hör att vår gemensamma dotter(enda barn) ärver min makes alla tillgångar. Enligt testamentet tillfaller endast andra hälften av huset mig, likaså tillhöriga skulder. Jag hävdar mot bakgrund härav att min privata ekonomi inte ska behöva tas upp i Bouppteckningen och därmed bli offentlig handling. Vi har levt 45 år tillsammans. Jag har inte vetat el haft insyn i hans ekonomi, o han då ej heller i min, för att han velat ha det så. Vår boutredare hävdar juridiskt krav på att min ekonomi måste tas upp. Jag vägrar, både av integritetsskäl och att jag, nu äldre kv lever ensam i stort hus = stor risk. Det kan inte vara tvingande att min ekonomi nu görs offentlig. Otidsenligt 2024! Helt klart m hänvisning till vårt Ä.F. har den inget m makens tillgångar att göra el med arvsskiftet. Jag fortsätter vägra. Visst måste den kunna lämnas utanför?