Cornelia Svensson |Hej För det första vill jag bara klargöra att ett testamente inte kan påverka bodelningen. Ett testamente kan inte heller beröva din makes barn dennes laglott. Laglotten är enligt Ärvdabalken (ÄB) (http://lagen.nu/1958:637 ) 7 kap. hälften av arvslotten. Om din make endast har ett barn utgör hela hans egendom arvslotten och laglotten är därmed hälften av hans egendom. I det fall att din make ändå testamenterar allt till dig kan barnet påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott och har då full rätt att få det. Däremot har din make full rätt att testamentera den egendom som inte räknas som barnets laglott till dig. Vad gäller bodelningen så sker denna enligt äktenskapsbalken (ÄktB se http://lagen.nu/1987:230). En bodelning går till så att var och en av makarna skall ta upp sitt giftorättsgods och sina skulder. Därefter räknas ut vad var och en av makarna har, sedan läggs detta ihop och delas med två varpå man har räknat ut värdet på makarnas del i boet. Enskild egendom skall ej delas och skulder som är förenade i säkerhetsrätt i enskild egendom skall i första hand avräknas från den enskilda egendomen, endast till den del den enskilda egendomen ej täcker dessa skulder får man räkna av det från giftorättsgodset se 11:2 ÄktB. Däremot skall lånet på giftorättsgodset dras från detsamma. Observera att egendom automatiskt blir giftorättsgods när man gifter sig om inte annat är föreskrivet t ex i gåvobrev eller äktenskapsförord mm, ÄktB 7:2. Detta gäller som ovan nämnts oavsett om det finns ett testamente eller inte. Således blir det i händelse av din makes bortgång ekonomiskt fördelaktigare för dig om egendomen är giftorättsgods eftersom det ökar boets värde. Det är bra med ett inbördes testamente eftersom om ett sådant ej finns har barnet rätt till all din makes egendom, dvs även den del som tillfaller din make vid en bodelning vilket är halva ert gemensamma ”bo”. Om ni har skrivit ett inbördes testamente har denne endast rätt till en fjärdedel av ”boet”. (Med bo avses din makes del i boet det vill säga värdet på det) Med vänliga hälsningar

Elzbieta Kaczorowska |Hej, Det är alltid bra att skriva ett skuldebrev vid en kreditgivning, även mellan sambor. Erat avtal gäller förstås även utan att ett skuldebrev upprättas men ur bevissynpunkt är det aldrig fel att ha alla villkor nedskrivna. Angående din sambos studieskulder så behöver du egentligen inte göra någonting. Enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 § (se http://www.lagen.nu/1987:230 ) svarar nämligen varje make för sin egendom och sina skulder. Detta betyder att tillgångarna och skulderna inte slås ihop till en enda massa utan fortsätter att vara separata genom hela äktenskapet. Det är inte förrän vid en bodelning i fall av äktenskapsskillnad (skilsmässa) som parternas egendomar slås ihop och sedan delas. Det går något förenklat till så att varje makes skulder räknas av från dennes tillgångar i giftorättgods och överflödet slås sedan ihop för att därpå delas. En make kan aldrig tvingas överta den andres skulder (utom i undantagsfall om skulden är knuten till en viss egendom som den andre maken tilldelas i bodelningen, t ex en fastighet). Så om din make låt oss säga skulle ha 20 000 i tillgångar och 220 000 i studieskuld så skall 0 kr från hans sida in i bodelningen, inte minus 200 000. Därför krävs inte ett äktenskapsförord i detta fall. Med vänlig hälsning,

Magdalena Åhlberg |Hej! Jag hittade en ganska utförlig beskrivning av det du frågar om bland justitieministeriets broschyrer på nätet. på http://www.om.fi/ kan du läsa mer. Då ett ärende som gäller äktenskapsskillnad har blivit anhängigt vid tingsrätten, kan vardera maken yrka på delning av egendomen, dvs. avvittring. Makarna behöver inte vänta tills betänketiden på sex månader har löpt ut eller på ett slutligt äktenskapsskillnadsbeslut, utan avvittringen kan förrättas så snart rättegången har börjat. När avvittringen förrättas på grund av äktenskapsskillnad delas makarnas hela egendom enligt huvudregeln jämnt mellan makarna. Man bör dock komma ihåg att huvudregeln om jämn fördelning har undantag. En avvikelse från huvudregeln kan grunda sig särskilt på att makarna har gjort ett äktenskapsförord eller på att avvittringen jämkas för att den inte skall leda till ett oskäligt resultat. Äktenskapsförord och avvittring: Ett äktenskapsförord inverkar på hur egendomen delas vid avvittringen. Äktenskapsförordet påverkar avvittringen både när äktenskapet upplöses på grund av den ena makens död och när avvittringen sker på grund av äktenskapsskillnad. Det vanligaste äktenskapsförordet är ett där man bestämmer att ingendera maken har giftorätt i den andras egendom. Det betyder att makarnas egendom inte delas lika när äktenskapet har upplösts, utan att vardera maken behåller sin egen egendom. Genom äktenskapsförord kan också bestämmas att den ena maken inte skall ha giftorätt i viss egendom som tillhör den andra maken, t.ex. i något som han eller hon ärvt. Denna bestämmelse betyder att egendomen fördelas jämnt mellan makarna, med undantag av den egendom som nämns i äktenskapsförordet. Ett äktenskapsförord är dock inte absolut bindande. Det är möjligt att avvika från det som bestämts i äktenskapsförordet eller att helt lämna det utan avseende vid jämkning av avvittringen, om äktenskapsförordet skulle leda till ett oskäligt slutresultat. Jämkning av avvittring: Jämkning av avvittring betyder att man i enskilda fall på grund av skälighetsprövning kan avvika från de regler som annars borde följas vid avvittringen. Avvittringen kan jämkas om avvittringen annars skulle leda till ett oskäligt resultat eller om den andra maken skulle få en obehörig ekonomisk fördel. Då man överväger jämkning av avvittringen, skall man särskilt beakta: 1. äktenskapets längd 2. makarnas verksamhet för den gemensamma ekonomin samt för förkovran och bibehållande av egendomen andra därmed jämförliga omständigheter som hänför sig till makarnas ekonomi. Jämkningen av avvittringen sker alltså så att skälighets- och rättvisesynpunkter beaktas särskilt i varje enskilt fall. Därför kan man på förhand inte ställa upp några allmänna regler för när en jämkning av avvittringen blir aktuell, hur jämkningen görs eller i hur många fall avvittringen jämkas. De vanligaste situationerna där man överväger jämkning kan dock beskrivas med hjälp av följande två exempel: Exempel 1: Ett kortvarigt barnlöst äktenskap - inget äktenskapsförord. Lasse och Lisa ingår äktenskap. Efter två års äktenskap döms makarna till äktenskapsskillnad. Lasse har förmögenhet till ett värde av 600 000 euro, Lisa äger en bostadsaktie värd 200 000 euro. Vardera förvärvsarbetar. Enligt de gällande huvudreglerna för avvittring borde egendomen (800 000 euro) delas jämt, varvid Lasse borde överlåta 200 000 euro av sin egendom till Lisa. Enligt reglerna för jämkning av avvittring kan man dock i detta fall besluta att vardera maken får behålla sin egen egendom, eftersom Lisa annars efter ett kortvarigt äktenskap skulle få obehörig fördel. Exempel 2: Ett långvarigt äktenskap – äktenskapsförord. Anders och Kerstin döms till äktenskapskillnad efter ett 16-årigt äktenskap. Makarna har två barn i äktenskapet vilka fyllt 14 respektive 12 år. Anders månadsinkomster är 4000 euro per månad, Kerstins 2000 euro. Kerstin har varit hemma tio år och hon har under denna tid skött hemmet och barnen. Makarnas enda egendom består av en aktielägenhet, värd 400 000 euro, som är i Anders namn. Makarna har inga skulder. Enligt det äktenskapsförord som Anders och Kerstin gjort upp har ingendera giftorätt i den andras egendom. Då egendomen delas skulle Anders behålla aktielägenheten som är i hans namn och Kerstin skulle inte få någon egendom. Enligt reglerna för jämkning av avvittring kan bestämmelserna i äktenskapsförordet lämnas utan avseende och egendomen (400 000 euro) delas lika mellan makarna, eftersom äktenskapsförordet skull leda till ett oskäligt slutresultat, då man beaktar äktenskapets längd, makarnas ekonomiska ställning och Kerstins insats för det gemensamma hushållet. I detta fall får vardera maken egendom till ett värde av 200 000 euro. Hur förrättas avvittringen? Avvittringen kan ske så att parterna själva sköter avvittringen enligt ett avtal som de ingått sinsemellan (avtalsavvittring) eller avvittringen förrättas av en skiftesman (vanligen en advokat) som förordnats av domstol (skiftesmannaavvittring). Då avvittringen förrättas som avtalsavvittring, skall över avvittringen upprättas ett dokument, som skall dateras, undertecknas och bestyrkas av två ojäviga personer. Om en skiftesman sköter avvittringen, upprättas ett dokument som undertecknas av skiftesmannen. Då makarnas egendomsförhållanden reds ut och en avvittring planeras är det alltid skäl att vända sig till en advokat, en statlig rättshjälpsbyrå eller någon annan sakkunnig jurist. I detta skede bör man också höra sig för om möjligheterna att få ersättning för rättegångskostnaderna ur en rättsskyddsförsäkring (hemförsäkring) eller rättshjälp som finansieras med statsmedel. Då jag inte vet något om er ekonomiska situation eller hur långvarit ert äktenskap var är det svårt för mig att säga om det skulle vara möjligt att få till stånd en jämkning. Men som jag förstår det kan inte ett avtal om bodelning användas istället för att äktenskapsförord. Ett avtal om bodelning skriver man efter att äktenskapet upphört då man ska dela sakerna mellan sig. Ett äktenskapsförord däremot skrivs under äktenskapet och ska registreras för att vara giltigt. Det är till för att undanta viss egendom från en ev framtida bodelning. Som jag förstår det bör ert avtal alltså INTE kunna ersätta ett äktenskapsförord, men det är svårt att säga utan att ha sett avtalet och utan att veta hur det tillkommit. Mång advokatbyråer har kostnadsfri rådgivning oh de bör kunna ge dig ett mer direkt svar. Men som jag ser det har du rätten på din sida. Lycka till!

Kristine Erlandsson |Hej! Arvsreglerna finns i ärvdabalken, se http://www.lagen.nu/1958:637 Enligt 3 kap 1 § har särkullbarn (dvs. ej gemensamma barn) till den avlidne rätt att få ut sitt arv direkt medan gemensamma barn får vänta tills den efterlevande maken dör. Då en make avlider görs en bodelning enligt äktenskapsbalken 9 och 10 kap, se http://www.lagen.nu/1987:230 Detta är en hälftendelning av allt giftorättsgods i boet, dvs. all egendom förutom den som genom äktenskapsförord gjorts till enskild. Den enskilda egendomen ärver den avlidnes bröstarvingar (barn), men den efterlevande maken har enligt den så kallade basbeloppsregeln alltid rätt att ur boet få ut egendom till ett värde av fyra basbelopp (för närvarande ca 160 000 kr). Bröstarvingar har i sin tur rätt till sin laglott som är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer dem. Man kan alltså bara testamentera bort 50 % av sina tillgångar. I ditt fall skulle det bästa vara att du och din blivande man skriver ett äktenskapsförord enligt 7 kap 3 § Äktb. Här kan ni förordna att dina fastigheter skall vara enskild egendom. Ett äktenskapsförord kan ingås även under pågående äktenskap. Det skall upprättas skriftligen och undertecknas av makarna. Sedan skall det registreras av tingsrätten, se Domstolsverkets hemsida, http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____764.aspx Angående bankmedlen gäller samma sak där: om inget äktenskapsförord finns är det giftorättsgods. Om ni vill att resten av bohaget skall tillkomma den efterlevande maken skall ni också upprätta ett inbördes testamente. Med ett inbördes testamente avses ett testamente vari två personer ömsesidigt förordnat till förmån för varandra. Detta får dock inte inkräkta på bröstarvinges laglott som jag nämnde ovan. Jag vet inte vilket värde dina fastigheter har men din son kanske får tillräckligt med dem. Din blivande makes barn måste dock också få sina 50% av hans tillgångar. Reglerna om testamente finns i 10 kap ÄB: Det skall upprättas skriftligen med två vittnen. Jag rekommenderar att du tar hjälp av en jurist så att det blir korrekt gjort! Lycka till!

Daniel Svensson |Hej och tack för din fråga, Båda äktenskapsförorden är giltiga men för det fall att de på något vis rör samma egendom är det det senaste som gäller. Se ÄktB 7:3§ 3 stycket http://www.lagen.nu/1987:230. Med Vänliga Hälsningar,

Kristine Erlandsson |Hej! 1. Fastigheten är giftorättsgods. Det spelar ingen roll vem som har lagfart i detta fall. Det finns en bröstarvinge, din mamma, som nu blir efterarvinge. 2. Mormor lämnar in ett arvskifte när bouppteckningen är registrerad. Ett ex: Arvskifte Då jag inte är intresserad av att överta fastigheten Torpet 1:1 vill jag att mitt enda barnbarn NN övertar fastigheten. Med denna överenskommelse förklarar vi oss till alla delar nöjda och bekräftar detta med våra namnteckningar Stockholm 2006-08-08 .................................. ...................................... Mormor Efterarvinge Egenhändiga namnteckningar bevittnas av: ................................ .................................... Arvavstående behövs inte längre efter arvskattens avskaffande 2004-12-17. När det är så här enkla familjeförhållanden så gör man ett arvskifte där bara fastigheten finns med. Hela kostnaden för att föra över detta på dig=825kr Inskrivningsmyndigheten ska ha arvskifte, registrerad bouppteckning samt följande rader: Till IM Härmed begär jag lagfart för NN, personnr XXXXXX-XXXX på fastigheten Torpet 1:1. MVH ---------------- När det gäller pengar och fonder går bara mormor till banken,visar upp den registrerade bouppteckningen och banken för över pengar. Vänligen

Cornelia Svensson |Hej, Vid en skilsmässa skall egendom fördelas mellan makarna genom bodelning, 9:1 Äktenskapsbalken (ÄktB). Vid en bodelning skall enligt 10:1 ÄktB makarnas giftorättsgods ingå. Enligt 7:1 ÄktB är makars egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Detta innebär att egendom är giftorättsgods om inget annat bestämts, t ex genom att ett äktenskapsförord har skrivits eller om en av makarna har mottagit en gåva med förbehållet att den skall vara makens enskilda egendom. Ditt fall verkar röra det gemensamma bohaget och om det inte är enskild egendom är det giftorättsgods och skall således ingå i bodelningen. I svensk rätt finns det inget utrymme för att beakta vilken av makarna som lämnar hemmet eller orsakar skilsmässan . Det råd jag kan ge dig är att försöka få bostad och bohag på din ”lott” när det konkret skall avgöras vem som skall få vilken egendom. Detta innebär att man tar giftorättsgodset minus skulder och delar detta resultat på makarna. Här framgår vad makarnas del i boet är ”värd”. Se 11 kapitlet ÄktB http://lagen.nu/1987:230 . Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott. I detta fall har din före detta make redan ny bostad och är inte i behov av den gamla bostaden varför den borde falla på din lott. Observera dock att du får ta över alla lån på huset. Dessutom är det ofta så att bostaden är det enskilt mest värdefulla objektet i bodelningen varför du kan behöva köpa ut din före detta make 11:10 ÄktB. Viss möjlighet till jämkning av bodelning finns enligt 12 kapitlet ÄktB men då rör det sig ofta om fall där det har varit väldigt korta äktenskap och den ena maken har haft mycket mer tillgångar än den andra. Se hela äktenskapsbalken http://lagen.nu/1987:230 . Vänliga hälsningar

Daniel Svensson |Hej igen Marie, Utifrån det som du lagt fram nu är det klart att den brännande punkten är äktenskapsförordet. I ett äktenskap finns två typer av egendom, enskild egendom och giftorättsgods. Äktenskapsförordet kan peka ut egendom som enskild vilket har skett i detta fall. I en bodelning delas endast giftorättsgodset. Detta leder till att om all egendom är hennes enskilda finns det ingen egendom som kan bli föremål för bodelning och således har ingen skevdelning skett. Varken vad gäller bodelningsavtal eller äktenskapsförord finns några krav på vittnen, se ÄktB 7:3§ och 9:5§ http://www.lagen.nu/1987:230. Som det ser ut finns det nog inga utsikter att överklaga om ingen extraordinär omständighet såsom förfalskning eller dylik omständighet skulle kunna bevisas. Tveka inte att ställa ytterligare frågor om det är något mer du undrar över, Med Vänliga Hälsningar,