Rätt till försvarare

2018-12-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, i September förra året så omhändertog en polis mig och satte mig i en polisbil (LOB),Jag satt i bilen och spela in en video på snapchat i baksätet och vi fick ögonkontakt,han hoppar in i polisbilen och börjar armbåga mig i revbenen och då försöker jag hålla honom borta från mig för att det gör ont.jag blev polisanmäld för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd, han påstår att jag ska ha sparkat honom i magen när han hoppa in i bilen .Anledningen till att han hoppar in i bilen är att jag ska ha försökt att klättra fram i förar sätet jag är 185 cm lång och väger 90 kg och ska tydligen varit igenom med halva kroppen till förarsätet. helt omöjligt då hålet emellan näten inte är så stora.Det var kolsvart, fanns inga kameror i bilen eller något som helst vittne.han kräver även 10000 i skadestånd.efter det i polisbilen så slet dem ut mig ur bilen ca 6 st en av poliserna stod med sin fot på mitt huvud så jag fick skrapsår över hela ansiktet samt att när dem skull lägga mig i fyllecellen så hade de mina armar bojade och så räknade dem till tre och kastade in mig i fyllecellen.ska på rättegång nu i Januari och har inte träffat någon advokat än.
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över din rätt till en försvarsadvokat. Som misstänkt har man alltid rätt att biträdas av en försvarare men det är inte alltid man har rätt till en offentlig försvarare (som staten helt eller delvis kan få stå kostnaden för). Privat försvarare står man själv kostnaden för. Offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3 a § rättegångsbalken (RB). Enligt bestämmelsens första stycke har man rätt till en offentlig försvarare om man begär det och man antingen är anhållen eller häktad eller om det är fråga om ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än sex månaders fängelse. För våldsamt motstånd (17 kap. 4 § brottsbalken, BrB) och våld mot tjänsteman av normalgraden (17 kap. 1 § BrB) är dock det lägsta föreskrivna straffet böter. Är det dessa brott du är åtalad för har du inte rätt till offentlig försvarare till följd av denna regel.Andra stycket i 21 kap. 3 a § RB anger tre andra situationer då man kan ha rätt till offentlig försvarare, nämligen om: 1) den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, 2) om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, 3) om det i övrig föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Domstolen gör en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, både utifrån den misstänktes personliga förutsättningar och målets beskaffenhet. Om domstolen inte har förordnat en offentlig försvarare till dig har bedömningen troligtvis landat i att man har ansett att du inte har rätt till en offentlig försvarare utifrån andra stycket.Om du inte har några argument för att du skulle ha rätt till en offentlig försvarare som du tror att domstolen kan ha missat så kan du alltså välja en privat försvarare som du betalar för själv.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänligen,

Beslag av föremål

2018-11-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Polisen tog min telefon för 6 veckor sedan. När dem tog den sa dem att jag skulle få tillbaka den om senast 3 veckor tidigast tre dagar. Dem misstänker mig för narkotikasmuggling vilket jag nekar till. Vad kan jag göra för att få tillbaka min telefon?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att beslaget av telefonen har skett med anledning av den narkotikasmuggling som du är misstänkt för. Regler om beslag finns i 27 kap. rättegångsbalken (RB).Polisen har rätt att beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott (27 kap. 1 § RB). Om du är misstänkt för narkotikasmuggling har beslaget förmodligen skett helt enligt lag. Så länge telefonen är relevant för utredningen finns ingen bestämd tidsgräns för hur länge beslaget får vara. Du kan dock begära att rätten (domstolen) ska pröva lagligheten av beslagsåtgärden, om detta inte redan har gjorts (27 kap. 6 § RB). Om rätten vid en sådan prövning fastställer beslaget, ska den även bestämma en tid inom vilken åtal för det misstänkta brottet, som beslaget grundar sig på, ska väckas (27 kap. 7 § första stycket RB). Väcks inte åtal inom denna tid ska beslaget hävas, alltså sluta att gälla (27 kap. 8 § RB). Rätten får dock förlänga tiden för beslaget, så länge telefonen behövs i utredningen (27 kap. 7 § andra stycket RB).Sammanfattning av svaretPolisen får behålla telefonen så länge den är relevant för utredningen om brottet som du misstänks för. Om beslagsåtgärden inte har prövats av rätten kan du begära att detta ska göras.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Rättigheter och skyldigheter för den som har begått ett brott

2018-11-07 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Vad händer om man begått ett brott? T.ex. misshandel. Vilka rättigheter och skyldigheter har man?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De flesta regler som berör rättigheter och skyldigheter för den som har begått ett brått hittar man i rättegångsbalken (RB). I mitt svar kommer jag att ta upp några av de mest centrala regler som jag antar att du kan vilja ha information om. RättigheterRätt till offentlig försvarare (oftast en advokat) får man om man är "skäligen misstänkt" för brott (undantaget från detta är brott då straffet inte brukar bli högre än böter, t.ex. trafikmål). Offentlig försvarare utses av rätten (domstolen). Har man som misstänkt ett förslag på vem man vill ha som offentlig försvarare ska man få denne som försvarare om det inte finns något särskilt skäl som talar emot det (21 kap. 5 § andra stycket RB). Försvararen ska sedan biträda den misstänkte genom rättegångens process – både förberedelsen och själva huvudförhandlingen. Man har även rätt att själv utse en privat försvarare, istället för att bli tilldelad en offentlig försvarare, om man vill det.Skälig misstanke riktar in förundersökningen på en viss person, eftersom utredarna anser att omständigheterna talar för en att en viss person är skyldig. Som skäligen misstänkt har man rätt att ta del av utredningsmaterialet, så långt det inte skadar utredningen (23 kap. 18 § RB). Man har även rätt att vid behov biträdas av tolk och man behöver inte yttra sig över misstanken som har riktats mot en, vill man vara tyst kan man alltså vara det (12 § förundersökningskungörelsen). SkyldigheterSkälig misstanke är också ett krav för flera av de tvångsmedel (t.ex. kroppsvisitation, husrannsakan, kroppsbesiktning) som finns i rättegångsbalken ska få användas mot den misstänkte. Skyldighet finns för den misstänkte att personligen närvara vid eventuella förberedande sammanträden och vid huvudförhandlingen, om rätten (domstolen) tycker att det behövs (21 kap. 2 § RB).Innan man betraktas som misstänktDen som inte är misstänkt i utredningen får förhöras om utredarna tror att man kan lämna upplysningar som är av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § RB). Man är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar om man inte "kan misstänkas" för brottet, då är man på begäran skyldig att stanna kvar i ytterligare sex timmar (23 kap. 9 § RB). "Kan misstänkas" innebär att man skulle kunna komma att bli skäligen misstänkt för brottet längre fram i utredningen. Under förhör har man rätt att ha ett biträde (en advokat som man själv utsett) närvarande om det inte kan komma att skada utredningen (23 kap. 10 § tredje stycket RB).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsningar,

Häktning av person som inte är närvarande i rätten

2018-11-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Kan man häkta en misstänkt som inte kan förhöras, om personen i fråga till exempel skulle vara medvetslös?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som det är någon typ av längre medvetslöshet du menar och att personen i fråga vistas på sjukhus.Möjligheterna att häktaHäktning regleras i 24 kap. rättegångsbalken (RB). Häktning beslutas genom en häktesförhandling där den som yrkar på häktning (i de flesta fall åklagaren) och den anhållne ska vara närvarande (24 kap. 14 § RB). Av bestämmelsen framgår dock att den anhållne inte behöver närvara om "synnerligt hinder" finns, t.ex. en sjukhusvistelse. Enligt 24 kap. 14 § andra stycket RB ska den anhållne (och hans försvarare) få tillfälle att yttra sig under häktesförhandlingen men enligt första stycket kan alltså förhandlingen genomföras även om den anhållne vistas på sjukhus.Vad som ska göras då personens hälsa förbättratsOm häktning beslutas av någon som inte är närvarande vid rätten (domstolen) så ska man enligt 24 kap. 16 § andra stycket RB tillämpa reglerna i 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena RB (som även gäller då häktningsförhandling hålls om häktning av en person som inte är frihetsberövad som anhållen). Här står det att så fort hindret för närvaron i rätten har upphört (t.ex. att man inte längre vistas på sjukhus, vilket man troligen gör så länge man är medvetslös och kanske även en tid efter det) så ska detta anmälas till rätten. Rätten ska då "utan dröjsmål" (så fort som möjligt) och senast inom fyra dygn från att anmälan kom in hålla förhandling i häktesfrågan då både åklagaren och den misstänkte närvarar.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Stoppad i trafiken - kan man neka till att lämna urinprov/blodprov?

2018-11-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vilka rättigheter har man om man skulle bli stoppad av polisen i trafiken, och de begär urinprov/blodprov? Kan man neka dessa?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Urin- och blodprov ingår i tvångsmedlet kroppsbesiktning som regleras i 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Det är en åtgärd som innebär en form av lagligt tvång mot personen som utsätts för det, i syfte att t.ex. utreda omständigheterna kring ett brott.Kroppsbesiktning får användas vid misstanke om brotten bruk av narkotika (1 § sjätte punkten och 2 § narkotikastrafflagen) eller drograttfylleri (4 § andra stycket lagen om straff för vissa trafikbrott). Den som skäligen kan misstänkas (då det finns yttre omständigheter som talar för att personen kan vara skyldig till visst brott) för ett brott som kan ge fängelse kan inte välja om denne vill lämna proverna eller inte (28 kap. 12 § rättegångsbalken). Fängelse kan följa på både bruk av narkotika och drograttfylleri. Kör man bil eller annat motordrivet fordon är det främst drograttfylleri som blir aktuellt.Svaret i korthetSvaret på din fråga är alltså att man inte kan neka till att lämna urinprov eller blodprov om polisen misstänker att man gjort sig skyldig till bruk av narkotika eller drograttfylleri och kravet på skälig misstanke är uppfyllt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,