Frågor & Svar

Envarsgripande vid kollektivtrafikresenärs vägran att förete i sig giltigt färdbevis vid kontroll?

Jag har följt debatten kring biljettkontrollanter och deras rätt till envarsgripande.

Förvisso finns fängelse som påföljd för bedrägligt beteende. Förvisso hänvisar Göteborgs stadsjurister ( http://vasttrafik.se/upload/Dokument2012/UtredningSparvagen120509.pdf ) till skrivningar i högsta domstolen kring olika rättsfall vid envarsgripanden som de hävdar visar att "bar gärning och flyende fot" skall tolkas som att osäkerhet kring skyldighet kan få finnas.

Men, ponera att en resenär, med fullt giltigt färdbevis (giltigt och stämplat) ändå inte vill visa biljetten vid kontroll. Vilket brott ligger då till grund för ett eventuellt envarsgripande?

Om Göteborgs stadsjurister har rätt i att högsta domstolens skrivningar ska tolkas så som att den som griper inte behöver vara säker (dvs inte behöver tillämpa rekvisiten bar gärning eller flyende fot), så är det i så fall fullt möjligt att gripa en resenär som inte rest utan giltig biljett.

Står alltså biljettkontrollantens (och vilken privatperson som helst) rätt att gripa en resenär som inte vill visa biljetten över rätten att inte bli gripen utan rekvisiten "bar gärning eller flyende fot"?

Eftersom biljettkontrollanten har samma rätt att gripa en misstänkt fuskåkare som vilken medborgare och privatperson som helst, skulle då en märklig situation uppstå.

En privatperson kan begära att få se biljetten hos en annan resenär och gripa denne eller denna om resenären vägrar.

Eller har ändå biljettkontrollanterna en särställning som ger dem särskild rätt att gripa resenärer utan krav på "bar gärning eller flyende fot"?

Och kan ni hjälpa mig hitta rättsfallen i HD som stadsjuristerna hänvisar till?

MVH

Rikard

Återkalla åtal, delgivning av beslut, rätt till offentlig försvarare

Undertecknad har inte fått svar på först insända fråga, och tecknande har heller inte ftt annat besked ifrån Er, varigenom frågeställningen upprepas enligt nedan stående. Enkel fråga: är inte åklagare skyldig att återkalla åtal ifall tilltalad kan förete bevis som enbart kan medföra frikännande ifrån brottsanklagelse i åtalet? Och är inte rättsforum vari åtalet har väckts skyldigt att beakta motbevisning som har framlagts? Först utsatta huvudförhandling inställdes sedan undertecknad inkommit till rätten med inlaga, vari vittne åberopades som kan styrka att tecknande inte är skyldig till brott för vilket åtalet har väckts, med motivering att förundersökning skulle kompletteras, som endast kan innebära att vittnet skulle höras. Senare fick undertecknad kallelse till ny huvudförhandling, vilken skulle genomföras tjugosex (26) timmar (h) efter delgivning. (Brott som tecknande tillvitas ha begått, och är sak för åtal, är per se ringa – snatteri -, och påföljden renderar aldrig fängelse, men tecknande är bevisligen oskyldig, och upplever åtalet som kränkande.) Yrkande om offentlig försvarare har tillika avslagits av tingsrätt, och ”beslut” om avslaget delgavs inte undrtecknad, utan hade - enligt tingsrätten - uppsatts på anslagstavla till rättens kansli, beroende på svårighet att delge tecknande. (Kommunikation medelst Internet har dock fungerat utmärkt från början, och kund nyttjats för delgivning.) Undertecknad är efter senaste besked av tingsrätten oerhört angelägen om att få försvarare, vilken kan bevaka tecknandes rättigheter och andra tillgodose intressen som har emanerat ur situationen. Jämlikt Rättegångsbalken 21 kap 3 a & (jämte Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, ratificerad i Rom av 1950-11-04, artikel 6 under styckena b, c respektive d – vilken tillika utgör svensk lag sedan av 1994-10-01 -), vilket undertecknad har meddelat rätten, finns inget rationellt eller eljest beaktansvärt skäl till att förmena tecknande offentlig försvarare. Ny tid för huvudförhandling är nu utsatt, men beslut om att avslå yrkandet om offentlig försvarare menar handläggande rådman inkom till tingsrätten försent. Undertecknad delgavs inte beslutet enär detta enbart anslogs på rättens kansli. Någon mening med att avsätta tid på att överklaga beslut vad avser försvarare finns inte beroende på kausaliteten, enär tecknande bevisligen är oskyldig till brott, och rådmannens ”beslut” om avslag till yrkad försvarare är avfattat och delgivet i allt utom laga ordning, vilket per se bör vara föremål för rättslig prövning. Något förtroende för och tillit för att rådmanen skall döma omdömesgillt därjämte lagenligt i åtalet förefinns inte efter vad som hitintills har förevarat. Är Justitieombudmannen – d v s Rksdagens ombudsmän – lämpligast att anmäla förfarandet av Polismyndighet som inte har genomfört utredning, åklagare som har väckt åtal förutan att inhämta erforderlig bevisning respektive rådman i tingsrätten (vilken påtagligt evident ignorerar, negligerar eller nonchalerar allt som har framkommit i målet) till?. Undertecknad är tacksam för svar, oavsett om innehåll i svaret går tecknandes intresse emot. N N

Boka jurist

Behöver du hjälp? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig.

0 / 1000